Riksbankens roll i svensk ekonomi

Relevanta dokument
Riksbanken och penningpolitiken

Krisen, tillväxten och sysselsättningen

De senaste årens penningpolitik

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi

De senaste årens penningpolitik leaning against the wind

Riksbankens direktion

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Riksbankens roll i samhällsekonomin

Reservation mot Redogörelse för penningpolitiken 2012

Olika syn på penningpolitiken

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Appendix 2. Kommentar från Lars E.O. Svensson

Penningpolitisk rapport september 2015

De senaste årens penningpolitik leaning against the wind

Remissvar på rapporten Utvärdering av Riksbankens penningpolitik (2015/2016:RFR6)

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik

Penningpolitisk rapport April 2016

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Riksbanken och penningpolitiken

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Flexibel inflationsmålspolitik. Flexibel inflationsmålspolitik och senaste räntebeslutet. Varning

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Inledning om penningpolitiken

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Vice riksbankschef Lars E. O. Svensson Uppsala universitet

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

Inledning om penningpolitiken

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Inledning om penningpolitiken

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Penningpolitiskt beslut

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Dags att förbättra inflationsmålet?

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Kapitlet är främst en introduktion till följande kapitel. Avsnitt 9-1, 9-2, 9-4 och 9-5 ingår i kursen.

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Penningpolitik, konjunkturstabilisering och makrotillsyn

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Anders Vredin. Martin Flodén. Anna Larsson. Morten O. Ravn. Stefan Fölster. SNS Konjunkturråd (ordf.), docent i nationalekonomi

Inledning om penningpolitiken

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Inledning om penningpolitiken

VECKOBREV v.43 okt-13

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Svenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder?

Vart är konjunkturen på väg?

Session 1 Utveckling av centralbankers mandat. Cecilia Skingsley Vice Riksbankschef

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Riksbanken och dagens penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Inledning om penningpolitiken

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Amorteringskraven: Inga sakliga skäl, men negativa konsekvenser

Tillväxt och jobb. Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

Månadskommentar oktober 2015

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Penningpolitisk rapport Februari 2015

Riksbankens och penningpolitiken

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

n Ekonomiska kommentarer

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Min penningpolitiska bedömning

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Sverige behöver sitt inflationsmål

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Kommentar på rapporten. Frontfagsmodellen i forntid, nåtid og framtid. (og Pengepolitikk med sterkt koordinert lonndannelse)

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Penningpolitisk rapport december 2015

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Transkript:

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning Lars E.O. Svensson Web: larseosvensson.se Blog: Ekonomistas.se Handelshögskolan 1--1 1661 Palmstruch - första sedlarna 171 Riksbanken ger ut transportsedlar 1866 Sveriges riksbank 1999 Självständig genom ny lag 1 3 Outline! Riksbanken och dess uppgifter! Flexibel inflationsmålspolitik! Måluppfyllelse! Långsiktiga effekter på arbetslösheten! Åtstramningen sedan 1! Skulder och penningpolitik Riksbankens uppgifter! Riksbankslagen 1 kap. : Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbanken skall också främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.! Regeringens proposition 1997/98: s. 1: Såsom myndighet under riksdagen bör Riksbanken därutöver, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå hållbar tillväxt och hög sysselsättning.

Riksbankens uppgifter! Penningpolitik: Fast penningvärde Hög sysselsättning(!)! Finansiell stabilitet: Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Riksbankens ansvar! Penningpolitik ensamt ansvar! Finansiell stabilitet delat ansvar Finansinspektionen har huvudansvaret och instrumenten (utom lending of last resort ) Riksbanken har ett delat ansvar med Finansinspektionen, Riksgälden och Finansdepartementet 5 7 Riksbankens ledning! Riksbanken myndighet under Riksdagen! Riksbanksfullmäktige utser direktionen! Direktionen beslutar i Riksbanken! Riksbankschefen ordförande (ej chef) för direktionen Mål för penningpolitiken! Upprätthålla fast penningvärde Inflationsmål, procent (per år) för KPI Stabilisera inflationen kring procent (ofullständig kontroll)! Direktionsledamöter har individuellt ansvar! Stor transparens: Penningpolitiska beslut, röster, reservationer, protokoll med namn 6 8

Varför just procent?! Ger utrymme för pris- och lönejusteringar utan deflation! Mindre risk för att reporäntan hamnar vid nollgränsen! Vanligt inflationsmål för industriländer Mål för penningpolitiken! Stabilisera sysselsättningen runt långsiktigt hållbar utvecklingsbana! Stabilisera arbetslösheten runt långsiktigt hållbar nivå (vid behov korrigerat med arbetskraftsgapet, gapet mellan faktisk och potentiell arbetskraft)! Notera att den långsiktigt hållbara nivån för arbetslösheten beror på arbetsmarknadens funktionssätt och strukturella förhållanden: Måste skattas empiriskt 9 11 Mål för penningpolitiken! Hög sysselsättning Högsta hållbara sysselsättning Riksbanken, förutom att stabilisera inflationen runt inflationsmålet, även strävar efter att stabilisera produktion och sysselsättning runt långsiktigt hållbara utvecklingsbanor. Riksbanken bedriver därmed vad som kallas flexibel inflationsmålspolitik. Flexibel inflationsmålspolitik (inte strikt)! Stabilisera inflationen runt inflationsmålet! Stabilisera arbetslösheten runt långsiktigt hållbar nivå! Mer allmänt: Stabilisera realekonomin (resursutnyttjandet) kring (långsiktigt) hållbar nivå 1 1

Flexibel inflationsmålspolitik (inte strikt) Effect on a lower policy rate on inflation, unemployment, and the deb ratio according to the Riksbank (Ekholm 13)! Penningpolitiken verkar med fördröjning på realekonomi och inflation! Prognosstyrning (forecast targeting)! Välj räntebana så att resulterande prognoser för inflation och arbetslöshet ser bra ut (bäst stabiliserar inflation och arbetslöshet), utgör väl avvägd penningpolitik 13 Source: Ekholm, Karolina (13), Why Swedish Monetary Policy Needs to Be More Expansionary, speech on November 15, 13, www.riksbank.se. 15 Flexibel inflationsmålspolitik (inte strikt inflationsmålspolitik)! Högre räntebana (mer åtstramande penningpolitik) Lägre inflationsprognos Högre arbetslöshetsprognos! Lägre räntebana (mer expansiv penningpolitik) Högre inflationsprognos Lägre arbetslöshetsprognos! Väl avvägd penningpolitik: Lämplig kompromiss mellan stabilisering av inflation och arbetslöshet! Effektiv penningpolitik: Ej möjligt stabilisera inflationen mer utan att stabilisera arbetslösheten mindre, och vice versa Utfall för inflationen, KPI Årlig procentuell förändring 16 1 1 1 8 6 1971-199 Medel 8,3 Std avv 3, 1995-1 Medel 1,3 Std avv 1, - 7 75 8 85 9 95 5 1 15 KPI Medel Oktober 1 16 1 1 1 8 6-1 Källa: SCB 16

Måluppfyllelse: Genomsnittlig inflation betydligt under målet Genomsnittlig inflation i Kanada på målet 5 3 1-1 CPI inflation, Canada 5-yr moving average Average 1995-5 3 1-1 - - 95 96 97 98 99 1 3 5 6 7 8 9 1 11 1 13 1 17 19 Genomsnittlig KPIX/KPIF-inflation också under målet Average inflation in some countries: Sweden an outlier Country Target Index Period Average Deviation Sweden (1995-) CPI 1997-11 1. -.6 (1995-) CPI 1997-7 1.3 -.7 Australia -3 (1993-) CPI 1997-11.7. Canada (1995-) CPI 1997-11.. UK.5 (199-3) RPIX 1997-3. -.1 (-) CPI -7.. (-) CPI 8-11 3. 1. Euro zone (< ) (1999-) HICP -11.1 USA ( ) (-) core CPI -11. Not: KPIX-inflation t.o.m. mars 8, KPIF-inflation fr.o.m. april 8. 18 core PCE -11 1.9

Inflationsförväntningarna nära målet, trots låg inflation 5-åriga glidande medelvärden Before 1996: High CPI inflation expectations (Aragon) 1 1 8 6 CPI inflation Inflation next years Inflation next 5 years Unemployment - 1991 199 1993 199 1995 1996 1997 1998 1999 1 3 Inflation under målet får reala konsekvenser! Inflationsförväntningarna nära målet! Lägre genomsnittlig inflation än förväntat får realekonomiska konsekvenser! Högre arbetslöshet! Högre reala skulder för hushållen! och högre belåningsgrad samt lägre nettoförmögenhet och bruttosoliditet (nettoförmögenhet i förhållande till totala tillgångar)! och högre skuldkvot CPI inflation, CPI inflation expectations (Prospera), and unemployment 1996-11 1 1 8 6 - CPI inflation 1yr inflation expectations yr inflation expectations Unemployment 96 97 98 99 1 3 5 6 7 8 9 1 11

First few years: Inflation target not credible, tight monetary policy, and high unemployment From 1996: Inflation expectations stuck at %, but monetary policy still tight: Inflation too low, and unemployment too high e π A e π π = γ( u u*) A π * = π = B e π = π = * π=1. C D B u* u u* u 5 7 Inflation target gradually becomes credible A I genomsnitt,8 procentenheter högre arbetslöshet sedan 1997 (lutande långsiktig Phillipskurva) Arbetslöshet och KPI-inflation1976-1, långsiktig Phillipskurva 1997-1 16 1 1976Q e π = π= π = * C B CPI inflation, Y/Y, percent 8 1. 1991Q 11Q3 1998Q1 1993Q.6 p.e..8 p.e. u=u* - 1 3 5 6 7 8 9 1 11 1 Unemployment, percent 6 Source: Svensson, Lars E.O. (13), "The possible unemployment cost of average inflation below a credible target", www.larseosvensson.net. 8

Canada, unemployment and CPI, Y/Y,197-1 Average inflation on target 1997-11, % 1 Fed and Riksbank, June/July 1 Similar forecasts, very different policies Policy rate Inflation 1 CPI inflation, Y/Y, percent 1 8 1983Q1 6 197Q1 1997Q3 8Q1 199Q 9Q3-5 6 7 8 9 1 11 1 13 Unemployment Unemployment, percent Source: Svensson, Lars E.O. (13), "The possible unemployment cost of average inflation below a credible target", www.larseosvensson.net. 9 9 Svensson (11), Practical Monetary Policy: Examples from Sweden and the United, Brookings Papers on Economic Activity, Fall 11, 89-33. 31 Penningpolitisk åtstramning från sommaren 1 Räntehöjningar från juni/juli 1 har medfört inflation under målet, högre arbetslöshet och högre skuldkvot Cont. 3 Source: Svensson (13), Arbetslösheten och penningpolitiken uppdatering för helåret 13, Ekonomistas.se. 3

Styrräntor i Sverige, UK och USA; Eoninaräntan i euroområdet Real styrränta i Sverige, UK och USA, real Eoniaränta i euroområdet 33 35 Inflation i Sverige, euroområdet, UK och USA Kort och långsiktiga effekter på skulderna! Reala skulder är en kvot: Nominella skulder/prisnivå! Skuldkvoten: Nominella skulder/nominell disponibel inkomst! Belåningsgraden: Nominell skuld/nominellt värde på bostaden! Man (och Riksbanken!) får inte glömma nämnaren, och penningpolitikens effekt via den! Reala bostadspriser är ett relativpris: Nominellt bostadspris/prisnivå (nom. pris på konsumtion) 3 36

Långsiktiga effekter på reala skulder: Prisnivån blir lägre än förväntat The last two years: CPI: Actual, and if inflation had been percent 37 39 De senaste två åren: Noll-inflation Lån 1 milj kr som togs i november 11: Realt värde, faktiskt och med % inflation (vänster axel) Ökning jämfört med % inflation (höger axel) Thousand kr Thousand kr 38

SEK 1 million loan, taken out in March 3: Real value of loan: Actual and for % inflation Incease in real value: Actual compared to % inflation Senaste åren SEK Thousand SEK Thousand Jämfört med om inflationen varit %: Reala värdet av en given skuld % högre Reala värdet av bostäderna har ökat, men inte mer med nollinflation än om med % inflation, kanske med mindre Högre belåningsgrad, lägre nettoförmögenhet, lägre soliditet, svagare balansräkning, större sårbarhet Högre skuldkvot! Lägre inflation än förväntat leder till högre reala skulder och belåningsgrad och eventuella risker 1 3 Senaste åren! Inflationen %, borde varit %! Jämfört med om inflationen varit %: Prisnivån % lägre Realvärdet på en given skuld % högre För varje lånad miljon, kapitalförlust ca kr Bolån 3 mdr kr; kapitalförlusten % är ca 9 mdr Även en konsumentskyddsfråga (Finansinspektionen!) Leaning against the wind kontraproduktivt?! Riksbanken tror att dess stramare penningpolitik begränsar hushållens skuldsättning! Men lägre inflation än förväntat ökar reala skulder och belåningsgrad, försvagar hushållens balansräkning, och ökar därmed eventuella risker! Leaning against the wind är kontraproduktivt och gör eventuella problem värre! Istället, uppfyll inflationsmålet: Håll KPI-inflationen på % i genomsnitt under en lägre period! Undvik högre arbetslöshet och högre reala skulder! Låt Finansinspektionen och regeringen hantera eventuella problem med skuldsättningen och bostadspolitiken

Aktuellt: Riksbanken Effekt på skuldkvoten av 1 p.e. högre styrränta i kvartal: 1. p.e. (Ekonomistas: Ej statistiskt eller ekonomiskt signifikant!) Martin Flodén, Ekonomistas: Statistiskt signifikant effekt LS, Ekonomistas: Ekonomiskt signifikant? 5 7 Riksbanken: Högre skuldkvot ger större uppgång i arbetslösheten vid kris? (Ekonomistas: Ekonomiskt och statistiskt signifikant?) Vid fall i bostadspriserna 7-1 Riksbankens avvägning rimlig? 6 8

Riksbankens avvägning rimlig? Extrabilder 9 51 Riksbankens avvägning rimlig?! RB: Högre ränta ger lägre skuldkvot och lägre uppgång i arbetslösheten vid en kris! MF: 1 p.e. lägre skuldkvot ger, p.e. lägre uppgång i arbetslösheten vid en kris! RB: 1 p.e. högre styrränta ger,5 p.e. högre arbetslöshet nu (inom 1- år) 1,8 p.e. lägre skuldkvot MF:,36 p.e lägre uppgång i arbetslösheten vid en kris! Kostnad / Intäkt 13 vid säker kris, 5 vid kris med 5% sannolikhet! Kan debatten avslutas?! Följ Ekonomistas! Inflationsförväntningar (Prospera), KPI-inflation och hushållens inflationsförväntningar 5 3 1-1 Expected inflation 1 yr ahead Expected inflation yrs ahead Expected inflation 5 yrs ahead CPI inflation Hhold 1 year ahead - - 96 97 98 99 1 3 5 6 7 8 9 1 11 1 13 1 5 3 1-1 5 5

Skrämselpropaganda? DN 13-1-15 Bostadspriser, nominella 53 Källa: Valuegard 55 Bostadspriser, nominella Bostadspriser, reala Källa: Valuegard 5 Källa: SCB, Valuegard 56

Bostadspriser i förhållande till disponibel inkomst Hushållens skulder, totala och reala förmögenhet samt totalt sparande (exkl. kollektivt sparande) Källa: SCB, Valuegard 57 59 Swedish 5-year zero-coupon real rate Skuldtillväxten: Real skuldtillväxt blir högre Källor: Riksbanken och Riksgäldskontoret 58 6

Household debt/real assets and repo rate: No negative correlation Percent Soliditet för hushållen, några stora börsbolag och svenska banker Procent 8 7 6 5 3 1 Sources: The Riksbank and Statistics Sweden 61 Källor: Dagens Industri (soliditeten 11 för börsbolag och svenska banker) och Riksbanken (hushållens soliditet). 63 Household debt/real assets and repo rate: No negative correlation Percent Vad är problemet med hög inflation?! Tendens att bita sig fast och till och med öka! Hög inflation varierar mer än låg inflation! Urholkar pengarnas värde! Ökar osäkerheten! Ger en omfördelning av inkomst och förmögenhet! Lättare att hålla inflation nere än att pressa ner den - släpp inte upp den! Sources: The Riksbank and Statistics Sweden 6 6 6

Reporänta, räntebana, marknadsförväntningar och hushållens förväntningar om rörlig bolåneränta: April 13 Households expected mortgage yield curve and actual yield curve 65 67 Reporänta, räntebana, marknadsförväntningar och hushållens förväntningar om rörlig bolåneränta: Sep 11 Households expected mortgage yield curve and actual yield curve 6 5 3 1 Repo rate Household mortgage-rate expectations Market expectations before Market expectations after Old repo-rate path 6 5 3 1 6 7 8 9 1 11 1 13 1 15 16 66 68

Effect on the debt ratio of a lower policy rate according to the Riksbank (Ekholm 13): Very small no effect on any risks Impulse responses to 1 percentage point higher policy rate during year 1 Source: Ekholm, Karolina (13), Why Swedish Monetary Policy Needs to Be More Expansionary, speech on November 15, 13, www.riksbank.se. 69 Source: Svensson (13), Leaning against the wind leads to higher (not lower) household debt-to-gdp ratio, larseosvensson.se. 71 Riksbank inflation forecasts biased upwards Stresstest av nya låntagare Riksbank inflation forecasts and actual outcome (CPIF) Source: National Institute of Economic Research (13) 7 Source: Finansinspektionen (13), Mortgage market report 7