SANNING eller fake 1

Relevanta dokument
Teoretiska skäl att tro på Gud

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Solen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp.

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Begreppet naturlig religion

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

Begreppet naturlig religion

Begreppet naturlig religion

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Logik: sanning, konsekvens, bevis

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

Postprint.

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Guds egenskaper och natur

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Öppna frågans argument

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

Vetenskap sökande av kunskap

Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Håkan Jonsson Institutionen för systemteknik Luleå tekniska universitet Luleå, Sverige

Föreläsning 5. Deduktion

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!

Tro inom naturvetenskap

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

KRITIK MOT ÄNDAMÅLSARGUMENTET NÅGRA INVÄNDNINGAR FRÅN PHILO! DIALOGER OM NATURLIG RELIGION!

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Föreläsningar i religionsfilosofi

Teoretiska skäl att tro på Gud

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv

Öppna frågans argument. Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data

TIDSRESOR OCH ALTERNATIVA UNIVERSUM

1. Öppna frågans argument

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 6

Missförstånd KAPITEL 1

Föreläsning 3. Positivistiska teorier 1

Introduktion till logik

Moralfilosofi. Föreläsning 5

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Omvändelse. Och tänk inte er själva, Sade Vi Har Abraham till fader (Matt 3: 9)

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

Filosofisk logik Kapitel 15 (forts.) Robin Stenwall Lunds universitet

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)

Logik. Dr. Johan Hagelbäck.

Moralisk oenighet bara på ytan?

Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum:

Realism och anti-realism och andra problem

Vad är matematik? Svaret kanske verkar enkelt. Vi vet alla att det är

för att komma fram till resultat och slutsatser

Fråga 3. Är människor alltid egoister? Definiera egoism och diskutera egoistiska teoriers förmåga att förklara mänskligt handlande.

Vetenskapsteori Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

4. Moralisk realism och Naturalism

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Svar och lösningar, Modul 1.

Kvasirealism och konstruktivism

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Förklaringar och orsaker

11. Feminism och omsorgsetik

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Ämne: Apologin av Platon. Sokrates kommenterar sin dödsdom.

Grice, Logic and Conversation

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här

Tema Oändligheten Oändligheten - 1

OM DAGEN. Hur kan vi på bästa sätt stötta oss själva och varandra under en förändringsprocess - om jag, du, vi och dom OM ANITA OCH MARCUS

torsdag den 6 oktober 2011

0. Meta-etik Grunderna

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

Det kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande.

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

Transkript:

SANNING eller fake 1

LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom logisk slutledning Objektiv Rätt: Det som hänför sig till etik och moral (motsats: Fel) Avgörs av den etik man tillämpar Personlig 2

VETENSKAPLIG SANNING Är både korrekt, sann och rätt! Är pålitlig och tillförlitlig Gäller alltid, för alla och under alla förhållanden Man ska kunna beskriva hur man kommer fram till den 3

FÖRÄNDRING Paramenides var en gammal grek född 520/515, död omkring 460/455 f.kr. Försokratiker och sofist, Hörde till den eleatiska skolan med bl.a. Xenophanes, Zenon från Elea, Melissos från Samos Han sa: Det som inte finns det finns inte och det som finns det finns! Framtiden finns inte! Samma med forntiden! Det finns bara nutid och ingen förändring är möjlig! 4

INGEN FÖRÄNDRING??? Demokritos (460-370 f.kr) hävdade att atomerna var eviga och oföränderliga Platon (427-347 f kr) sa att idéerna var eviga och oföränderliga Men föränderligheten ställde till problem! Vad gjorde Paramenides för fel? 5

PARAMENIDES MISSTAG Grundläggande misstaget var att han blandade ihop logik och verklighet. Om A = Det som finns så sa han A=>A som ju är en truism Kännetecknande för sofisterna var att de var duktiga ordvrängare Men att de andra grekerna gick på det! 6

HAR ANDRA GJORT SAMMA MISSTAG? Ja, och det görs fortfarande! Filosofer har ett elände att skilja på korrekt, sant och rätt. Det reser också en annan fråga: Är verkligheten logisk? Men först ska vi se på logiken och dess sanning 7

RUSSELLS PARADOX Det som står till höger Det som står till vänster om strecket är falskt om strecket är sant 8

HUR FÖRKLARAS DETTA? Genom att en utsaga får inte referera till sig själv, inte ens indirekt! Jag tror också Russell fick ihop det med sanningsvärdet på något vis Men i själva verket är det samma sammanblandning mellan logik och verklighet som Paramenides gjorde! Strecket hör till verkligheten! 9

YTTERLIGARE ETT EXEMPEL Tänk på ett tal mellan 0 och ett! Jag ska bevisa att ni inte tänkte på 0,5 Det finns oändligt många tal mellan noll och ett Sannolikheten för att ni tänkte på just 0,5 är därför 1/ dvs. NOLL! 10

VAD GÖR MAN FÖR FEL HÄR? Faktiskt samma fel. Sannolikhetsberäkningar är logiska och slumpmässiga Men om man ber en person tänka på ett tal är inte detta slumpmässigt. Det är också något som hänför sig till verkligheten Det verkar som om logiken inte riktigt gäller i verkligheten! 11

ORSAK-VERKAN Vad är egentligen orsak och vad är verkan? Vanligtvis tänker vi så här: A => B om A är orsak till B. Men blandar vi inte ihop verklighet och logik nu? A och B är ju utsagor om verkligheten och hur vet vi att verkligheten följer logikens lagar? Hume (1711-1776) är den filosof som mest ingående penetrerat orsakbegreppet 12

HUME OCH VERKLIGHETEN Hume är utpräglad empiriker: Vi kan endast få kunskap om verkligheten genom våra sinnesförnimmelser. Om dessa säger något om verkligheten eller bara är inbillningar kan vi inte avgöra Faktiskt inte heller om det är våra sinnesförnimmelser eller någon som drömmer att jag får dessa förnimmelser 13

HUME OCH ORSAK-VERKAN Orsaksförhållanden är de enda relationer som utan våra sinnens inblandning kan upplysa oss om förekomsten av fenomen som vi inte ser, känner eller upplever. Man sluter sig till det! Så hur vet vi att ett viss fenomen verkligen orsakar ett annat? Har alla fenomen en orsak? 14

HAR ALLT EN ORSAK? Om vi ska visa att det finns en orsak till varje fenomen så måste vi ju därmed också visa omöjligheten för något att uppstå utan orsak. Detta kan vi inte göra, så därför kan man inte visa att alla fenomen har en orsak. Det finns fenomen som uppkommer utan orsak. Ex: de som blir frälsta. Ena ögonblicket tror de inte på Gud och i nästa gör de det. 15

DET URSPRUNGLIGA SINNESINTRYCKET Kan man inte lita på Och dessutom inte avgöra om det är verkligt eller inbillning! 16

HUR UPPKOMMER IDÉN OM ORSAK-VERKAN? Orsak-verkan bygger på observationer av fenomen som alltid följer på varandra. Det förefaller därför sannolikt att verkan inträffar även nästa gång vi observerar orsaken. Här kommer vi då in på Humes berömda kritik av induktion 19

KRITIK AV INDUKTION Induktion innebär att man av ett antal förekomster av ett visst fenomen sluter sig till att fenomenet är generellt. Induktionen har fungerat vid många tillfällen så den är korrekt! Men detta är ju induktion och i själva verket ett cirkelbevis. Hume menar att det inte finns någon som helst logisk anledning till att B följer efter A vid ett visst tillfälle, baserat på det faktum att det skett vid ett stort antal tillfällen tidigare! 20

MEN HUR 17 SKA VI FÅ IHOP DET? Jag håller en sten i handen. Orsak: Jag släpper stenen. Verkan: Den faller ner Detta förklaras med Newtons gravitationslag. Som faktiskt är inkorrekt! Det visade Einstein. Och vad är gravitationskraften? Har vi nånsin sett den? Nä, bara dess verkningar enligt en viss teori, som förutsätter den! Induktion!!! 21

NYTT FÖRSÖK Orsak-verkan är en logisk relation och kan således bara tillämpas i logikens rike Om verkligheten är logisk så är vi hemma Men allt vi vet om verkligheten vet vi ju via tolkningar av våra sinnesintryck. Våra hjärnor är logiska alltså blir vår tolkning av verkligheten logisk! 22

NYTT FÖRSÖK (FORTS) Våra hjärnor är logiska alltså blir vår tolkning av verkligheten logisk! Men för den skull behöver ju inte verkligheten vara logisk, i varje fall inte helt och hållet! Så orsak-verkan är något vi använder för att förklara och begripa vår tillvaro, en konstruktion varken verklighet eller logik!!! 23

SLUTSATS Vi tolkar verkligheten som om den vore logisk Eftersom det fungerar är verkligheten i varje fall delvis logisk Verkligheten är det primära, den är faktiskt allting! Logiken kan aldrig säga något verkligheten! Men verkligheten kan säga något om logiken! 24

TACK FÖR MIG! Nu blir det kaffe! 25