Hur kan dietisten hjälpa till vid diabetes typ 2 Katharina Sandström, leg dietist Viktoria Burman, leg dietist 2019-05-28 Bra kost och, när det behövs, viktreduktion stabiliserar blodsockret, ger förbättrad metabol kontroll, minskar risken för diabeteskomplikationer (bland annat hjärtkärlsjukdom) och senarelägger behovet av läkemedel. Kostbehandling är därigenom central i all diabetesbehandling. Socialstyrelsen 1
Vilken typ av diabetespatient remitterar ni till dietist? Diskutera 2 minuter med grannen Livsmedelsverkets råd Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. Ät fisk ofta, gärna två-tre gånger i veckan. Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen. 2
Livsmedelsverket, vad tycker ni? Diskutera 2 minuter med grannen Följer svenskarna SLV:s kostråd? 3
4
5
Tillsatt socker Intaget av tillsatt socker bör utgöra mindre än 10 % av dagens energiintag. För en kvinna motsvarar det under 50 gram tillsatt socker per dag (drygt 18 kg per år). 50g= 0,5dl. 4 av 10 svenskar äter mer socker än så. I snitt äter svenskarna 42 kg socker per person och år 1 (115 g per dag i snitt = 1,15dl). 1 Källa: Jordbruksverket https://www.jordbruksverket.se/webdav/files/sjv/amnesomraden/statistik,%20fakta/livsmedel/statistikrapport2013_4/201304._diagram.htm#bm14 6
Kost som kan vara bra vid diabetes = det finns vetenskapligt stöd Traditionell diabeteskost Måttlig lågkolhydratkost Medelhavskost Traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index (GI) Kost vars långsiktiga effekt och säkerhet är oklar vid diabetes Extrem lågkolhydratkost Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av extrem lågkolhydratkost vid diabetes. Det saknas också studier för att bedöma eventuella risker över längre tid. Ett flertal studier pågår och kunskapen väntas öka de närmaste åren. Källa: Socialstyrelsen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården Traditionell diabeteskost Baserad på svenska näringsrekommendationer (SNR) har en positiv inverkan på långtidsblodsocker (HbA1C), främjar viktnedgång samt förbättrar blodfetter. 7
Måttlig lågkolhydratkost Har en positiv inverkan på långtidsblodsocker (HbA1C), främjar viktnedgång samt förbättrar blodfetter. Medelhavskost Har en positiv inverkan på långtidsblodsocker (HbA1C), främjar viktnedgång samt förbättrar blodfetter. 8
Traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index (GI) Har en positiv inverkan på långtidsblodsocker (HbA1C) och förbättrar blodfetter. LCHF bra eller dåligt? Extrem lågkolhydratkost Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av extrem lågkolhydratkost vid diabetes. Det saknas också studier för att bedöma eventuella risker över längre tid. Ett flertal studier pågår och kunskapen väntas öka de närmaste åren. 9
Att förändra så lite som möjligt är ofta framgångsrikt i rådgivningen kring koster. Med enkla medel kan den befintliga kosten ofta bli mer lik någon av de koster som kan vara bra vid diabetes utan att patienten helt måste överge sina tidigare matvanor. Socialstyrelsen Att se helheten Nyckelhålet Måltidsordning Tallriksmodellen 10
Samstämmigt kostbudskap Kostrådgivning medför ofta att personer rekommenderas att förändra sin livsstil. Ett långsiktigt stöd och inspiration från vårdpersonalen är viktigt i detta förändringsarbete. Samstämmighet i vårdteamet har stor betydelse. Det är särskilt viktigt att behandlande läkare tillmäter all behandling samma värde, oavsett om den utfärdas på recept eller gäller levnadsvanor (till exempel kost, fysisk aktivitet och rökning). Socialstyrelsen Frågor till er Hur mycket tid avsätts för kostråd under ett samtal? Vad fokuserar ni mest på? Vad använder ni för material? Hur mycket pratar ni om patienters övervikt/fetma? Vad gör ni med patienter som struntar i kostråden? 11
Frågor till oss 12