Instruktiner åt utbildaren, gemensamma färdigheter för alla frivilliga: VÄXELVERKAN Inledning till utbildningsmdulen Du håller i din hand instruktinerna till Finlands Röda Krs nya växelverkansmdul för frivilligutbildning, Hej!-mdulen. Mdulen är en av de första utbildningar sm nya frivilliga i Röda Krset får delta i. Hej!-mdulen är inspirerande ch full av aktiviteter. Deltagarna lär sig ch får ahaupplevelser genm att göra, prva ch interagera. Det här kräver inspiratin, md att handla ch en önskan att lära sig ch utvecklas tillsammans. Precis sm frivilligverksamhet inm Röda Krset alltid gör! Alla mduler sm gäller gemensamma färdigheter för frivilliga har en liknande uppbyggnad. När du lär dig behärska en mdul kan du säkert lära dig behärska ckså de andra gemensamma mdulerna. Mdulerna har gjrts lika långa, så att man lätt kan kmbinera tre eller fyra i en utbildningsdag. Alla mduler kan hållas av en ch samma utbildare eller av lika. Hej!-mdulen innehåller viktiga element ch en del saker sm utbildaren behöver vara särskilt uppmärksam på. Det är viktigt att du är bservant ch avläser gruppen ch dess växelverkan ch aktivitet, ger rdet ch begränsar pratet vid behv samt leder inlärningen med frågr. Detta för att kursens målsättningar säkert ska nås innan mdulen är över. Vi sm utvecklat mdulen har sammanställt en del tankar till stöd för dig ch för att utbildningen ska lyckas: - Instruktinerna för mdulen börjar med en presentatin av mdulens uppbyggnad ch tidsanvändning. Du får snabbt en överblick av utbildningens viktigaste teman ch hur mycket tid sm används till dem. Det ger en första uppfattning m vad sm är viktigast att lära sig under utbildningen. - Sedan går vi in på mdulens målsättningar: vi ger ganska detaljerade uppgifter m vad deltagarna åtminstne ska kunna ch klara av sm Röda Krsets frivillig efter utbildningen. - Efter målsättningarna behandlar vi hur mdulen genmförs i praktiken. Instruktinerna leder dig tydligt ch enkelt genm hela mdulen. Det viktigaste i den här utbildningen är att öva tillsammans ch att kncentrerat diskutera övningarna efteråt. Vi hppas därför att du sätter dig in i övningarna rdentligt innan du håller utbildningen. - Dramatisering ch att sätta sig in i rller kan ibland väcka starka känslr. Det kan vara bra att med deltagarna kmma överens m ett ställe i utbildningslkalen dit man kan gå ch vänta på att en övning tar slut, m det känns helt möjligt att delta. - Vi hppas att du litar på dig själv sm utbildare ch vågar avvika från våra instruktiner vid behv. Om någt kräver mer övning eller diskussin hppas vi att du vågar stanna kvar vid övningen ch temat, även m det skulle betyda att någn övning inte ryms med i prgrammet. Då kan du knyta ihp flera teman under samma övning med hjälp av diskussinen. Ett bra sätt att göra det är att använda frågr sm börjar med "Men hur är det m...?" eller "Vad tycker ni händer/brde hända/brde göras m...?". Välkmmen sm utbildare till Hej!-mdulen. Hppas du lär dig ch inspireras tillsammans med deltagarna! Med glada hälsningar, mdulens utvecklare Finlands Röda Krs, centralbyrån, 2018 1
1. Struktur ch tidsanvändning (sammanlagt 145 min = 2,5 h): Presentatin ch målsättningar (5 min) Första mötet (20 min) Lyssnande (15 min) Likvärdigt bemötande (30 min) Paus (10 min) Möte i praktiken (45 min) Tackande (10 min) Sammanfattning ch respns (10 min) 2. Målsättningar A) Till deltagaren Hej!-mdulen ger färdigheter till lika krta möten på mässr, under kampanjer, vid rekrytering, i grupparbete ch när man ska hjälpa någn. Efter utbildningen kan deltagaren stppa människr för att höra/lyssna ch diskutera frivilligverksamhet ta emt nya människr i en grupp ch vågar ckså göra det berätta m frivilligverksamhet för främmande människr handskas med besvikelsen m den man möter inte blir intresserad av frivilligverksamhet B) Till utbildaren sm stöd för planering ch utbildning Efter utbildningen kan deltagaren tillämpa likvärdigt bemötande sm medlem i en grupp ch när han eller hn träffar en ny människa, ckså en sm behöver hjälp - Deltagaren kan ch vågar söka ögnkntakt, le ch hälsa genm att skaka hand. - Deltagaren identifierar ch uppskattar lika människr ch människgrupper ch förstår att en frivillig möter varje människa sm en individ, med erkänsla ch respekt. - Deltagaren känner till tystnadsplikten sm är förknippad med att möta människr ch kan tillämpa den i praktiken. lyssna på ch verkligen höra en annan persn - Deltagaren kan uppfatta när den andra har någt att säga. - Deltagaren ger den andra människan rum att berätta det hn vill. - Deltagaren reagerar på det hörda. tacka ch ta emt tack - Deltagaren är medveten m ch uppmärksammar behvet av tackande ch kan ge ett exempel på ett lämpligt sätt att tacka. - Deltagaren kan tacka människan sm han eller hn mött för hennes handlingar eller det hn låtit bli att göra, berende av människans bakgrund, ålder ch ställning. - Deltagaren kan stanna upp ch lyssna på ett tack samt reagera vänligt på tacket. styra sin egen stil för växelverkan enligt Röda Krsets principer - Deltagaren förstår hur Röda Krsets principer styr frivilligas sätt att handla ch möta andra människr. - Deltagaren uppskattar de tydliga ramar Röda Krsets principer ger åt verksamheten: varje människa bemöts likvärdigt ch humant sm en individ, berende m det gäller en annan frivillig, en sm man hjälper, en anställd, ett barn eller en vuxen. 2
- Deltagaren vill förbinda sig att följa Röda Krsets principer ch visar det i sina handlingar. Instruktiner för genmförandet 1) Presentatin ch målsättningar (5 min) Målsättningar för utbildaren: möt varje deltagare, ge det första exemplet på ett öppet bemötande enligt Röda Krsets principer ch värderingar samt se till att varje deltagare vet vilka mdulens målsättningar är ch vilka säkerhetsinstruktinerna är. Genmförande: Utbildaren välkmnar varje deltagare vid dörren genm att skaka hand. Utbildaren berättar m Hej!-mdulens målsättningar ch tidsanvändning samt går igenm säkerhetsinstruktinerna (Obs! Utbildaren måste ta reda på kurslkalens säkerhetsinstruktiner innan kursen börjar: nödutgångar, släckningsutrustning m.m.). 2) Första mötet (20 min) Målsättningar för utbildaren: få deltagarna att inse att de behöver skärpa sina sinnen inför mötet (hörsel, syn) ch få deltagarna att delta aktivt i de första krta övningarna. Genmförande: Utbildaren väljer ch genmför 1-3 övningar berende på tidsanvändning ch gruppstrlek. Handskakning med namnbyte Utbildaren instruerar deltagarna att röra sig fritt i rummet. När de möter en annan deltagare söker de ögnkntakt, skakar hand ch berättar sitt förnamn. Vid handskakningen byter deltagarna namn: vid nästa möte ska de presentera sig med det namn de just hörde! Deltagarna frtsätter gå runt, skaka hand ch presentera sig med ett nytt namn tills de får tillbaka sitt eget namn, då går de ch sätter sig på sin plats ch väntar på att övningen slutar. Hälsningar i lika kulturer Deltagarna rör sig fritt i rummet tills utbildaren säger stpp ch ber dem hälsa 1) på tyskt sätt 2) på italienskt sätt 3) på japanskt sätt.s.v. Mellan varven frtsätter deltagarna gå tills utbildaren stppa prmenerandet igen ch säger hur de ska hälsa. Ögnkntakt, verbal kntakt, beröring Deltagarna rör sig fritt i rummet (i takt med musik) ch när utbildaren stppar prmenerandet ber han eller hn deltagarna att hälsa på den närmaste människan med ögnkntakt. Deltagarna frtsätter sedan röra sig tills utbildaren ber dem hälsa på den närmaste persnen verbalt. Prmenerandet frtsätter tills utbildaren stppar ch ber deltagarna ta fysisk kntakt med den närmaste persnen (med en handskakning, kram, klapp på axeln e.d.) 3
Frågr för diskussin: Hur kändes övningen? Vad var svårast? Vilka bservatiner gjrde du under övningen m dig själv ch ditt sätt att handla? Vad gör att en hälsning känns äkta ch trevlig? Varför är det viktigt att hälsa? Utbildaren speglar övningen i målsättningarna ch försäkrar sig m att deltagarna förstår att Det är viktigt att söka ögnkntakt när man hälsar ch utöver att säga sitt eget namn kncentrera sig på att höra den andras namn. En vänlig ch glad attityd hjälper. Vid behv kan du upprepa namnet du hört. Då kan det vara lättare att kmma ihåg det. Fysisk eller mycket nära kntakt direkt kan kännas behaglig. Det kan vara bra att börja med ögnkntakt, frtsätta med verbal kntakt ch m det behövs ch situatinen tillåter ta fysisk kntakt på slutet. 3) Lyssnande (15 min) Målsättningar för utbildaren: fästa deltagarnas uppmärksamhet vid sådant sm är viktigt vid lyssnande. Hjälpa lyssnaren att kncentrera sig på budskapets innehåll. Göra deltagarna bekanta med principerna för växelverkan genm dialg. Utrustning: datr, nätanslutning, AV-teknik ELLER deltagarnas mbiler/läsplattr. I övningen används Röda Krsets vide från Sverige där en biståndsarbetare berättar m sitt arbete. Viden finns på Yutube med namnet Åsa Janssn berättar m Röda Krsets arbete i Syrien. Direkt länk: https://www.yutube.cm/watch?v=lomdf4an1jw&list=plea23babdf78e9745 Genmförande: Utbildaren instruerar deltagarna att titta på Röda Krsets vide m biståndsarbete. Utbildaren kan precisera att uppgiften är "bara" att lyssna. Efter viden ber utbildaren deltagarna att diskutera en stund med sin granne m vad de minns av viden. Utbildaren samlar några kmmentarer till den gemensamma diskussinen. Sedan hålls en gemensam diskussin sm gäller lyssnande (inte videns innehåll): Hur kändes det att lyssna? Hörde du samma saker i viden sm ditt par? Hurudana bservatiner gjrde du m dig själv sm lyssnare? Orkade du kncentrera dig, fäste du dig vid detaljer, funderade du på frågrna sm ställdes åt delegaten e.d.? Varför är det viktigt att lyssna sm frivillig i Röda Krset? Hur påverkar lyssnandet diskussinen? Lyssna till dig själv: Vad händer i dig när andra pratar? Hurudana upplevelser vaknar i dig? Vad är nytt ch intressant för dig? Vad irriterar? Vad har du svårt att förstå? Vilka handlingsimpulser upptäcker du i dig? 4
I samband med diskussinen försäkrar sig utbildaren m att deltagarna tänker på följande för att förbättra sin lyssnarförmåga: Föreställ dig i sinnet de händelser ch situatiner sm andra talar m. Försök se det sm den andra berättar sm en berättelse med en början, en mittpunkt ch ett slut. Lägg i andras tal märke till lika dimensiner: bservatiner, tankar, minnen, känslr ch föreställningar. I slutet av övningen försäkrar sig utbildaren m att deltagarna förstår hur viktigt det är att lyssna på ch verkligen höra den andra. Alla måste få möjlighet att i lugn ch r berätta m sina uppfattningar. Det är viktigt att vi inte avbryter varandra eller viskar med grannen. 4) Likvärdigt bemötande (30 min) Målsättningar för utbildaren: Övningen inleder diskussinen ch visar hur fördmar påverkar människrs möten ch kmmunikatin. Material: utklippta (laminerade) egenskapslappar, målartejp. OBS! Skriv ut egenskaperna med tillräckligt str fnt. I Rednet-gruppen för frivilligutbildare finns en utskrivbar egenskapslista. naturmänniska gör-detsjälv utfärdsmänniska kvällspigg pratsam mrgnsömnig handlingskraftig djurvän rganisatör nggrann pysslare älskar siffrr hälsfantast grubblare humrist trött ljudlig entusiast besviken överentusiastisk sprtig förkyld skicklig på handarbete tystlåten frusen friluftsmänniska trädgårdsentusiast energisk rlig prydlig Genmförande: Utbildaren ber deltagarna ställa sig i en ring ch sluta ögnen. Utbildaren "stämplar" deltagarna genm att tejpa fast en egenskap i pannan på var ch en. Utbildaren berättar att varje deltagare stämplats sm representant för en viss egenskap. Pängtera att uppgiften kräver inlevelse i rllerna, egenskaperna behöver inte stämma in på persnerna på riktigt. 5
När utbildaren fäst lapparna i pannan på var ch en får deltagarna öppna ögnen ch se sig mkring utan att prata. Orden sm står på lapparna får inte sägas högt under övningen. Deltagarnas uppgift är att föreställa sig att de träffar nya människr sm frivillig i Röda Krset. Deltagarna går runt i rummet, skakar hand ch diskuterar med varandra. Under diskussinerna är det meningen att man ska försöka få tips m sin egen egenskap. Instruera deltagarna i vad de ska diskutera, temat kan vara t.ex. att berätta m sin egen frivilligverksamhet, be den andra att kmma med i den, hitta samarbetsmöjligheter.s.v. Deltagarna ska uttrycka sig med tal, miner ch gester. Egenskaperna får inte läsas eller sägas, men man ska ge tips m dem i diskussinen. Utbildaren frågar under övningens gång hur många sm listat ut sin egenskap. När alla är klara återvänder deltagarna till en ring. Nu kan var ch en turvis gissa sin stämpel. Efter gissandet får man ta lss lappen från pannan ch titta m man gissade rätt. Samtidigt kan deltagarna berätta hur bemötandet de fick av andra kändes. Efter övningens dramasekvens kan utbildaren påminna deltagarna m att rllen är över ch stämpeln var fiktiv. Till sist leder utbildaren en diskussin m övningen ch de tankar ch känslr den väckte. Hjälpfrågr: Hurudana känslr väckte uppgiften? Hur kändes det att få en viss stämpel? Hur kändes bemötandet du fick? Hur var det att bemöta andra utgående från en viss egenskap? Hurudana budskap fick dig att förstå vilken egenskap du hade? Hur lätt eller svårt är det att få en stämpel eller ett rykte? Ge exempel. Hur påverkar det en människa att bli bemött på ett negativt sätt? Hur påverkas en människas liv av att hn får en viss stämpel? Hur påverkar fördmar vårt sätt att möta ch behandla andra? Hur lönar det sig att möta en känd människa? OBS! Uppgiftens syfte är inte att påvisa eller förstärka deltagarnas persnliga egenskaper, utan att uppmuntra till funderingar kring hur fördmar påverkar möten mellan människr ch kmmunicerande. Källa: Du är stämplad! (www.eivihapuheelle.fi sidan besökt 1.10.2018) PAUS (10 min) 5) Möte i praktiken-övning, 45 min (övning 30 min + diskussin 15 min) Målsättningar för utbildaren: skapa en lyckad simuleringsövning där deltagarna förbereder sig på verkliga växelverkanssituatiner ch möten sm är typiska för Röda Krsets frivilliga. Ge tid ch rum att öva växelverkan, hur man hittar samarbetspartners ch möten med någn sm behöver hjälp. Tillbehör: namnen på de fyra kntrllerna lösklippta ch laminerade, rllerna för varje uppgift lösklippta ch laminerade, medlemsbrschyrer eller liknande, röd brdduk för 6
presentatinspunkten, vit löpare med rganisatinens symbl, frivilligväst för frivilliga på mässan, kaffeterms ch muggar, rganisatinens pins, frågelappar m Röda Krsets verksamhet, namnskyltar åt rllfigurerna i uppgift 3. Genmförande: Utbildaren ställer i rdning kntrllerna i rummet tillräckligt långt ifrån varandra. Vid varje kntrll placerar utbildaren namnet på uppgiften, lapparna med rller samt rekvisita sm passar rllerna/situatinen. Om deltagarantalet inte räcker till fyra grupper lämnas en uppgift brt. Utbildaren delar deltagarna i fyra grupper (gärna 3-5 pers/grupp). Grupperna rterar så att de får göra varje uppgift turvis. Tid har de ca 1 min för förberedelse ch 5 min för själva mötet. Varje uppgift har ett eget tema ch lika rller, med vilka deltagarna övar sig att möta lika persner. Det är viktigt att utbildaren påpekar att deltagarna lever sig in i lika rller i övningen, de föreställer inte sig själva. Det är ckså viktigt att påminna m att man i uppgifterna övar möten ch växelverkan. Man behöver inte kunna sakinnehåll ch veta allt m Röda Krset. Då kan deltagarna lättare ch bekvämare leva sig in i sina rller ch handla enligt dem. Vid varje punkt övas mötet ungefär fem minuter. Före det kan deltagarna få cirka en minut att sätta sig in i sin rll ch kmma överens med de andra rllfigurerna m hur man tänker göra. Utbildaren kan tipsa m att någn kan ta en lite mer kritisk rll. Han eller hn är kanske inte så intresserad av att kmma med i verksamheten eller är inte red för samarbete. Då får deltagarna ckså öva sig på att känna besvikelse m den de möter inte varmnar för Röda Krsets verksamhet. För utbildaren: se till att varje deltagare får öva mötet i båda rllerna, åtminstne en gång sm Röda Krsets representant ch en gång sm ny frivillig eller samarbetspartner. Uppgift 1. FRK:s representant rekryterar nya medlemmar ch frivilliga till Röda Krset på en mässa Rll 1: FRK:s representant vid ett mässtånd (rekryterar ch inspirerar med) Rll 2: FRK:s representant vid ett mässtånd (rekryterar ch inspirerar med) Rll 3: FRK:s representant vid ett mässtånd (rekryterar ch inspirerar med) Rll 4: mässbesökare sm lckas att bli medlem ch frivillig i FRK Rll 5: mässbesökare sm lckas att bli medlem ch frivillig i FRK Uppgift 2. Ledaren för en av Röda Krsets verksamhetsgrupper tar emt en ny frivillig i verksamheten till exempel vid en vängruppsträff Rll 1: Ledaren för FRK:s verksamhetsgrupp Rll 2: en ny frivillig sm anmält sig via nätet ch sm kmmer med i verksamheten första gången Rll 3: Ledaren för FRK:s verksamhetsgrupp Rll 4: En persn sm varit med sm hungerdagsinsamlare ch sm skulle vilja börja med mer regelbunden frivilligverksamhet 7
Om gruppen är större kan deltagarna tilldelas flera rller sm nya frivilliga. Uppgift 3. En representant för en lkal avdelning i Röda Krset på en rganisatinskväll rdnad av kmmunen. Målsättningen med kvällen är att hitta möjligheter till samarbete mellan lika rganisatiner ch aktörer i kmmunen. Rll 1: En styrelsemedlem i Röda Krsets Kaitlax avdelning Rll 2: Ledaren för Röda Krsets Kaitlax-avdelnings förstahjälpen grupp Rll 3: Kaitlax kmmuns rekreatinsdirektör Rll 4: En representant för Kaitlax FBK Om gruppen är större kan deltagarna spela rllen sm representant för någn annan rganisatin eller kmmunen. Uppgift 4. Utanför ett köpcentrum stöter du på en åldring sm irrar mkring ch tydligt är minnessjuk ch sm behöver din hjälp Rll 1: Hjälparen, sm är närståendevårdare, ch aktiv inm Röda Krset Rll 2: En utmstående sm kmmer till platsen Rll 3: Den minnessjuka åldringen Rll 4: En anhörig till den minnessjuka åldringen (försöker nå åldringen per telefn) Om gruppen är större kan deltagarna tilldelas flera rller sm utmstående. Utbildaren följer med gruppernas övande ch fäster särskild uppmärksamhet vid att de aktiva rllerna byts vid de lika punkterna. Utbildaren håller deltagarna medvetna m hur mycket tid de har för övningen vid varje punkt. Till sist diskuteras övningen tillsammans. Deltagarna stannar vid den sista punkten eller instrueras av utbildaren att samlas för diskussin. Diskussinen kan föras till exempel med blädderblck. Utbildaren skriver uppgiftens rubrik på blcket (mässtånd, verksamhetsgrupp, kmmunhuset, hjälpande) ch går punkt för punkt igenm tankar, idéer ch bservatiner med deltagarna. Hjälpfrågr: Vilka bservatiner gjrde ni vid mötet? Vad pririterade ni ch vilka saker upprepades i mötena? Vilka faktrer är viktiga vid varje möte? Hur skiljer sig ditt beteende i lika mötessituatiner? Hurudana bservatiner gjrde ni m er själva ifall den ni talade med inte var så intresserad? Hur kan man bearbeta besvikelser för att rka vidare till nästa möte? OBS! Deltagarna bör efter övningen känna till tystnadsplikten sm gäller för möten med människr. 8
6) Tackande (10 min) Deltagarna arbetar i samma grupper sm i föregående övning (Möte i praktiken). Varje deltagare får ett papper. Utbildaren instruerar deltagarna att skriva sitt namn överst på pappret. Efter det ges pappren vidare medsls i gruppen: varje delatagare skriver på varje papper ett tack/beröm/psitiv respns m respektive persns handlande/aktivitet under utbildningen. När de sista tacken skrivits läser var ch en upp tackpappret för den följande i gruppen, vars papper man har. Efter det får deltagarna sina egna papper. 7) Sammanfattning ch respns (10 min) Var ch en funderar över vad man är bra på ch vad man vill utveckla (pst it-lappar i två färger). Utbildaren kan inleda uppgiften genm att skriva exempel på två papper av lika färg. Om Hej!-mdulen hålls i en grupp sm samlas ckså annars samlas pst it-lapparna på ett blädderblckspapper på väggen i grupprummet. Om deltagarna är från lika avdelningar får var ch en sina pst it-lappar med sig. 9