ACTiveRehab: flexibel sjukskrivning baserad på smärtacceptans

Relevanta dokument
Samtal med den döende människan

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge

Mätinstrumenten. NRS primärvård

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Smärtdagarna Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Verksamhetsberättelse ,

RMPG Rehab & smärta. Årsrapport. Region Östergötland

Jag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år

ME/CFS. Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom. HSN Gunilla von Bergen Lodnert


Nyttan med ett register. Peter Molander

Landstingsstyrelsens förslag till beslut


Motivation till förändring

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Multimodal smärtrehabilitering

Långvarig smärta september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Akut och långvarig smärta (JA)

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Rehabiliteringsgarantin

Klinisk utmaning! Hur vara professionell i mötet med läkemedelsberoende patienter? Per Steneryd Läkare TILMA

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Integrerad beteendehälsa

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Långvarig smärta mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare i allmänmedicin Ulrika Elmroth, allmänläkare

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Resultat efter rehabilitering

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010.

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Primärvårdens nationella kvalitetsdag PATIENTSÄKERHET MED HJÄLP AV MAPSAF. Mikael Christiansson Specialist i allmänmedicin

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Barn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Exempel på lösning av kliniska problemställningar i primärvården: och Munin

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Fungerande team med den enskilde i centrum

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Integrerad beteendehälsa i primärvården

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Projekt Tidig Samverkan

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Man måste vila emellanåt

Checktjänsten - enkla webbtest visar vägen Fredrik Lennartsson

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

IBH för nybörjare. IBH Konferensen September Beteendefokus AB Nicola Silberleitner & Anneli F. von Cederwald 1

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

Cancerrehabilitering Arbetsterapi och Lymfterapi

Interprofessionell samverkan astma och kol

Sammanfattning. Tema B 2:3. Bakgrund

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Att bli av med smärtan-när lösningen blir problemet.

Interprofessionell samverkan astma och KOL

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

Transkript:

ACTiveRehab: flexibel sjukskrivning baserad på smärtacceptans ANS i samarbete med primärvården Graciela Rovner Med. Dr. & Sofia Göthe Spec Mats Segerholm Läkare 2011-05-25Allmänmedicin ACTiveRehab utvecklar ACTiveSjukskrivning. 181214 - Med. Dr. Graciela Rovner och Spec. Läkare Sofia Göthe!1

Bakgrund, problemformulering Patienter med långvarig smärta, oavsett diagnos, har olika sätt att förhålla sig till sin smärta samt olika funktionsnivåer (fysisk, mentalt och socialt). Studier visar att smärtacceptans är en bra indikator för både förhållningssätt, funktionsnivå samt förmåga att tillgodogöra sig behandling och rehab. Det finns fyra grundmönster: 4 olika sätt att acceptera/förhålla sig /bete sig med sin smärta ACTiveRehab utvecklar ACTiveSjukskrivning. 181214 - Med. Dr. Graciela Rovner och Spec. Läkare Sofia Göthe!2

Syfte, mål och metod Syfte: att utveckla ACTiveSjukskrivning: anpassad sjukskrivningen för varje grupp och utifrån deras förmåga att tillgodogöra sig rehab, dvs utifrån sin nivå av smärtacceptans (=flexibilitet och förändringsbarheten) Mål: att ta fram 4 olika sjukskrivningsmallar Metod: 1. Testa att modellen fungerar för en primärvårdsläkare som inte har utbildning i ACT 2. Mäta smärtacceptansnivå hos patienter med långvarig smärta 3. Skissa på fyra olika sjukskrivningsmallar samt lathund för att guida vårdpersonal 4. Testa flexibel sjukskrivning ACTiveRehab utvecklar ACTiveSjukskrivning. 181214 - Med. Dr. Graciela Rovner och Spec. Läkare Sofia Göthe!3

The Chronic Pain Acceptance Questionnaire Hur kan vi mäta funktion? - PW + AE + PW + AE Engagemang i Aktiviteter 1 = 2 = 3 = 6 = AE= summan= Villighet att uppleva smärta/obehag 4 = 5 = 7 = 8 = PW = 24 - summan= - AE Engagemang i aktiviteter + Belöning och re-aktiv Nyfiken, proaktiv - PW Smärt villighet + - PW - AE + PW - AE Hotad Ambivalent

Vårdnivåer och stegvis rehab utifrån patientens smärtacceptans + Grader av komplexitet i rehab och kunskap - Egenvård PAT Primärvården screening & förebyggande Nyfiken, proaktiv Primårvården: kort och intensiv rehab Belöningsdriven orh reaktiv Rehabteam primärvård: Interval rehab med focus på öppenhet Intolerans och ambivalent Specialist: Långsam interval med focus på motivaqtion och aktivitet HOTAD, survival-mode Specialist: Långsam rehab med focus på att vara närvarande, interoceptiv träning ssk AT Läkare Fysio Q Psyk PAT - FÖRMÅGAN ATT ACCEPTERA+ 5 - FLEXIBILITET: FÖRÄNDRINGSKAPACITET+

When we assess are we looking at the right direction?

Extra material 2016-09-30 www.actinstitutet.se!7

Inför projektets start såg jag som största utmaning att hitta lämpliga patienter. Det visade sig snart att det inte var svårt alls, särskilt inte då jag sedan mitten av november arbetar mycket mot vår primärvårdsrehab i min kliniska vardag. Dessa patienter är så oerhört vanliga i primärvården och behandlingen är tyvärr ofta begränsad till läkemedel i kombination med punktinsatser från fysioterapin. Kunskapen hos patienterna gällande sitt tillstånd, rehabilitering och algologi i synnerhet, är ofta påtagligt begränsad vilket leder till mycket misskommunikation och lidande. Genom ett instrument som det vi tittar på i projektet, skulle kommunikationen med patienterna kunna förfinas och anpassas till varje individs förutsättningar. Det borde i så fall kunna bidra till att rätt patient får rätt bemötande och behandling vilket i förlängningen skulle leda till bättre complience och bättre livskvalitet. ACTiveRehab från allmänläkarens perspektiv av Sofia Göthe Att snabbt kunna värdera patientens situation och behov är avgörande för att få en bra kontakt och en god behandlingsallians. När jag träffar mina patienter försöker jag alltid att tidigt bedöma var de befinner sig i förhållande till sin smärta. Det går ofta ganska bra, men jag upplever att instrumentet har varit en klar hjälp, och ibland blir man förvånad. Saker är inte alltid vad de ser ut att vara vid första ögonkastet. Eftersom många av dessa patienter levt med sin smärta länge och många har dåliga erfarenheter av bemötandet från vården, är första mötet många gånger avgörande för hur förtroendet från patienten blir. Det är därför av mycket stort värde att snabbt kunna ringa in var i smärtprocessen patienten befinner sig och anpassa sitt bemötande och behandling utifrån det. Att helt enkelt hamna rätt från början. Framför allt är det viktigt att definiera vilka patienter som direkt skall remitteras vidare till smärtklinik och vilka som har resurser att stanna för behandling inom primärvården. Detta då vissa patienter har så stora behov av stöttning och handledning att behandling inom primärvården inte kommer att räcka då det ställer stora krav på patienten att vara relativt självgående i sin rehab. Det är mycket viktigt att inte tappa tid för patienterna samt att rätt patienter skickas vidare och rätt patienter stannar på vårdcentralen. Under projektets gång, som drog igång i mitten av september 2018, hann vi lokalisera 6 patienter. Utifrån de resultaten kan jag dra slutsatsen att känslan ofta stämmer gällande vilken typ av patient jag har framför mig, men att det också finns undantag. Patientmaterialet är än så länge litet, men jag ser fram emot att titta vidare på modellen som jag tror väldigt mycket på. Den skulle kunna vara till mycket stor hjälp för både patienter och doktorer i primärvården genom att snabbt ge en indikation på hur vi bäst skall lägga upp behandlingen för varje patients och på så sätt öka både vårdkvalitet och behandlingresultat för denna annars mycket utsatta grupp.

ACTiveRehab ANS Ångest och Depression 2018 and 2017 2018: 52 patienter, 63% svenskfödda, 67% kvinnor 2017: 33 patienter och 97% svenskfödda, 82% kvinnor 2018: 2 professioner träffade patienter 5 gångr, 1,5 timmar I GRUPP 2017: 5 professioner träffade patienterna totalt mer än 70 timmar, några träffar individuellt. ÅLDRAR: största grupp 46-66 år, därefter en grupp mellan 16 och 37 år. Ångest och depression: I Figur 1 kan vi se att patienterna som vi tog emot för ACTiveRehab mår sämre i både ångest och depression än de som togs emot året innan och även jämfört med riket. Detta beror på att ACTiveRehab är designad för att kunna hjälpa även de som mår som sämst. Vi vet att det är betydligt lättare att rehabilitera individer som inte lider av nedstämdhet, eftersom man när man är deprimerad har svårt att vara motiverad till förändring, man är ganska orkeslös. Dessa patienter erbjuder vi ett anpassat program.

ACTiveRehab ANS Livskvalitet (EQ-5)D March-July 2018 and 2017 2018: 52 patienter, 63% svenskfödda, 67% kvinnor 2017: 33 patienter och 97% svenskfödda, 82% kvinnor 2018: 2 professioner träffade patienter 5 gångr, 1,5 timmar I GRUPP 2017: 5 professioner träffade patienterna totalt mer än 70 timmar, några träffar individuellt. ÅLDRAR: största grupp 46-66 år, därefter en grupp mellan 16 och 37 år. LIVSKVALITET: Skalan går mellan 0 och 100, normativt medelvärde I Sverige kring 80, Våra patienter startade på 34,4 för att sedan öka till 47,2 medan förra året så minskade deras livskvalitet från 57,8 till 56,4 (se Figur 2). I hela riket startar patienterna med cirka 40 och ökar till 52 efter rehab. Detta innebär att vi börjar närma oss rikets siffror.

Reflektioner Före, under och efter Som med många projekt tror man att saker inte skall ta så lång tid som de faktiskt gör. Ambitionen var att hinna samla in ett mycket större underlag, för underlag finns. Detta begränsades dock av en sen start i projektet mycket baserat på sent klartecken för finansiering. Under projektets gång bekräftades känslan av att patienterna är många och vården för dessa ofta fragmenterad och eftersatt. Metoden fungerade väl för ändamålet och med facit i hand kan man se att det finns behov av liknande studier i större skala för att säkra validering (?) för frågeformuläret och resultatet, samt blanda in flera läkare som inte har en förförståelse för redskapet och på så sätt an bli färgade av det. När detta underlag väl är på plats vore det mycket späntade att titta vidare på rekommendationer gällande sjukskrivning och vårdnivå för de olika grupperna då behoven för dem ser helt olika ut. ACTiveRehab utvecklar ACTiveSjukskrivning. 181214 - Med. Dr. Graciela Rovner och Spec. Läkare Sofia Göthe

Kort sammanfattning * Projektets namn: ACTive Rehab: flexibel sjukskrivning baserad på smärtacceptans Vårdenhet, ansvarig för projektet och deltagare ANS i samband med primärvården Med.Dr Graciela Rovner Sofia Göthe Specialistläkare Allmänmedicin Syfte och mål Att undersöka patientgruppen med kronisk smärta utifrån beteende och se om det finns hållpunkter för att det går att gruppera dessa utifrån beteende i olika kluster för att kunna bemöta och hjälpa patienterna utifrån det. I förlängningen även basera sjukskrivningsråd gällande de olika grupperna. Metod och mätetal Identifiera patienter som söker på grund av långvarig smärta i primärvården. Via frågeformulär gällande patientens förhållningssätt till smärtan se om de går att placera i kluster och ffa se om doktorns egen känsla för klustertillhörighet stämmer med resultatet utifrån formuläret. Resultat Det finns gott om patienter inom primärvården som lever med långvarig smärta. Frågeformuläter fungerar väl för gruppering och läkarens känsla för patientens klustertillhörighet, stämde väl överens med resultatet utifrån frågeformuläret. Då projektet kom igång sent hann vi inte lägga grund för rekommendation gällande sjukskrivning för de olika kluster. ACTiveRehab utvecklar ACTiveSjukskrivning. 181214 - Med. Dr. Graciela Rovner och Spec. Läkare Sofia Göthe!12

Ansvariga och deltagare i projektet Namn Titel/roll Mailadress Tel Graciela Rovner Projektledare act@graciela.se 0709 743777 Sofia Göthe Läkare sofia.gothe@gmail. com 739290890 ACTiveRehab utvecklar ACTiveSjukskrivning. 181214 - Med. Dr. Graciela Rovner och Spec. Läkare Sofia Göthe!13