Sjukvårdens processer och styrning



Relevanta dokument
CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Vilken fortbildning är r effektiv?

AT-tinget Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne

Agneta Lantz

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

Tema 2 Implementering

Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering

rapport med utvärdering och erfarenheter från Klara Palmberg & Margareta Palmberg Mementor Ledarskap AB

Förbättringsarbete teori och verktygslåda (eller hjälpmedel?) Boel Andersson Gäre Jönköping Academy Futurum, Region Jönköpings län

Hur kan man bygga framgångsrika stödstrukturer på nationell nivå?

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Evidensgrader för slutsatser

Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se

Styrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet. Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Strategier för effektivisering. Arbetsmaterial under workshopen den 30 november 2006

Forskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten?

Komplementär behandling vid ADHD

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP

Anne Persson, Professor

Spridning och implementering

Lyckad implementering; vad säger forskarna?

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Implementering hur lyckas man?

Från ord till handling - om implementering.

D-vitamin. Näringsrekommendationer

Att leda förändring för säker vård

Svensk sjuksköterskeförening om

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Evidensbaserad praktik (EBP)

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbaserad praktik. Knut Sundell

University of Nottingham ett internationellt campus med många inriktningar

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

Att kritiskt granska forskningsresultat

Förändring, evidens och lärande

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Slide 1

Nationell konferens i Logopedi Jönköping

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Kurs: Högskolepedagogik för lärare/handledare i verksamhetsförlagd utbildning

Att använda evidensbaserade metoder i praktiken: följa, anpassa eller utmönstra?

Vad ska en coach kunna?

För äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor

Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall

Hur lyckas man med nya arbetssätt?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

Metoder för att mäta och analysera psykisk sjuklighet i befolkningen

Reflektioner kring forskning om kvalitetsutveckling

Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar

Innovation i offentliga organisationer

Varför gör vi inte det vi vet att vi borde göra? Ett lärandeperspektiv på implementering. Per-Erik Ellström

Implementering - möte forskning och praktik. Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

Samhällsvård till salu!

Hinder och framgångsfaktorer vid spridning av integrerade psykiatriska arbetsformer. Annika Lexén, CEPI; Lunds universitet, 2014

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

A" bidra )ll goda förutsä"ningar för innova)vitet i offentlig förvaltning. Klas Palm Mi"universitetet Klas Palm Mi"universitetet

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen

Hur påverkar olika styrsystem effektivitet och kvalitet i vården? 29 sept Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...

- GENERALISERBARHET FÖR PRAKTISKT UTREDNINGSARBETE

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

Att Facilitera Implementering av Evidens: erfarenheter utifrån urininkontinens i äldreomsorg i fyra europeiska länder. A C Eldh

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

SYSTEMETS UTMANINGAR ETT HÄLSOEKONOMISKT PERSPEKTIV

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Patientrapporterade utfallsmått, ett verktyg för jämlik vård? Evalill Nilsson Universitetslärare, med dr Avd f Samhällsmedicin

Kollegiala grupper för fortbildning och kvalitetsutveckling Ett roligt sätt att lära

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

Välkommen till Esther coach utbildningen, 2017

Transkript:

Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Sjukvårdens utmaningar Vården som ges är inte evidensbaserad Vården är ineffektiv och onödig Vården skadar patienterna From best evidence to best practice EvidensBaserad Medicin bygger på randomiserade kontrollerade kliniska prövningar resultatet ska vara generaliserbart och oberoende av kontexten

From best evidence to best practice EvidensBaserad Medicin bygger på randomiserade kontrollerade kliniska prövningar resultatet ska vara generaliserbart och oberoende av kontexten Implementering av riktlinjer byggda på evidens ska ske i den kliniska vardagens alla kontexter From best evidence to best practice Grol R, Grimshaw J: Lancet 2003, 262, 1225 Organisatorisk kontext klinikomgivning Social kontext åsiktsklimat Professionell kontext kunskap och värderingar

From best evidence to best practice Grol R, Grimshaw J: Lancet 2003, 262, 1225 Meta-analys av förändringsstrategier påvisade ett fåtal som är effektiva: From best evidence to best practice Grol R, Grimshaw J: Lancet 2003, 262, 1225 Meta-analys av förändringsstrategier påvisade ett fåtal som är effektiva: Falldiskussion med expert Interaktiva smågruppsdiskussioner Påminnelser Datoriserat beslutsstöd

From best evidence to best practice Grol R, Grimshaw J: Lancet 2003, 262, 1225 Meta-analys av förändringsstrategier påvisade ett fåtal effektiva: Falldiskussion med expert Interaktiva smågruppsdiskussioner Påminnelser Datoriserat beslutsstöd Kombinationer av åtgärder anpassade till kontexten var mest effektiva Sjukvårdens processer och styrning Patienten kommer ofta bort Guidelines svåra att implementera Svårt att veta vad vi får för våra skatter Oförutsägbara effekter av stora beslut Är notoriskt svårstyrd

Vad är målet för sjukvården? Vad är målet för sjukvården? Patient

Vad är sjukvård? Vad är sjukvård? Patient Vårdgivare

Patient Vårdgivare IS / IT Patient Vårdgivare IS / IT Mikrosystemet i sjukvården

In i processen: Behov Ut ur processen: Resultat Process In i processen: Patientens hälsoproblem Ut ur processen: Flerdimensionella resultat Process

In i processen: Patientens hälsoproblem Ut ur processen: Flerdimensionella resultat Professionell kompetens ämneskunskap skicklighet värderingar, etik Lärande Single loop learning

Lärande Single loop learning Double loop learning In i processen: Patientens hälsoproblem Ut ur processen: Flerdimensionella resultat Förbättringskompetens systemförståelse förändringspsykologi mäta variation, återrapportering

In i processen: Patientens hälsoproblem Ut ur processen: Flerdimensionella resultat Patient Vårdgivare IS / IT Varje system ger det resultat det är skapat att ge

Sjukvården som system Patient Vårdgivare IS / IT A system is a network of independent components that work together to try to accomplish the aim of the system (Edward Deming)

Sjukvården som system En grupp som arbetar tillsammans Särskilda kunskaper Gemensamt mål Systems egenskaper ENKLA klocka KOMPLICERADE dator KOMPLEXA familj

Systems egenskaper ENKLA klocka KOMPLICERADE dator KOMPLEXA familj ta isär och laga? Komplexa system som vetenskap Oförutsägbara (icke-linjära) vädret Hierarkisk ledning ineffektiv Sovjetunionen Komplexa problem har inga enkla lösningar inga best practices passar för alla Komplexa problem består tillkomst av den nya Ohälsan

Komplexa problem kan endast mötas med lika komplexa lösningar Komplexa problem kan endast mötas med lika komplexa lösningar Oförutsägbar sjukvård Ingen hierarki (chefer), ingen detaljerad styrning av den dagliga verksamheten Ingen Evidensbaserad medicin Komplexa problem består tillkomst av den nya Ohälsan

Complex adaptive systems Plsek P, Greenhalgh T, BMJ 2001;323:652-8 A collection of individual agents with freedom to act in ways that are not always totally predictable, and whose actions are interconnected so that one agent s actions change the context for other agents

Komplexa problem kan endast mötas med lika komplexa lösningar Oförutsägbar sjukvård Ingen hierarki (chefer), ingen detaljerad styrning av den dagliga verksamheten Ingen Evidensbaserad medicin Komplexa problem består tillkomst av den nya Ohälsan Sjukvården som komplext system Patient Vårdgivare IS / IT

Patient Vårdgivare Mikrosystemet som familj IS / IT Patient Vårdgivare IS / IT Mikrosystemet som familj oförutsägbart, ingen hierarki, inga patentlösningar, sjukdomar som består

Patient Vårdgivare IS / IT Mikrosystemet som familj oförutsägbart, ingen hierarki, inga patentlösningar, sjukdomar som består men en förtroendefull relation Sjukvården som komplext system kan få speciella egenskaper Begränsade åtgärder kan få stora effekter Förändringar kan styras om de tillåts växa fram enhetligt med deltagande av alla Överraskande resultat

In i processen: Patientens hälsoproblem Ut ur processen: Flerdimensionella resultat Process

Patienten möter registret först av allt vid besöket feed forward

Patientens feed back om aktuell sjukdomsaktivitet som resultat av tidigare överenskommen behandling

Läkarens utvärdering av patientens sjukdom Evidensbaserade riktlinjer tillgängliga vid besöket

Alla data diskuteras av patient och läkare innan ett gemensamt beslut tas om fortsatt behandling Transformering av mikrosystemet

Transformering av mikrosystemet kan förändra sjukvården i grunden eftersom små system är mer stabila än stora system Översikten ger en konkret bild av hur jag egentligen mått och jag tror att läkaren kan förstå min situation bättre. Gömd information som patienten besitter kommer upp till ytan Evidensbaserade mål säger inte allt.

In i processen: Patientens hälsoproblem Ut ur processen: Flerdimensionella resultat Feed back från SRR på alla nivåer individuell patient

Feed back från SRR på alla nivåer individuell patient individuell läkare lokal organisation Feed back från SRR på alla nivåer individuell patient individuell läkare lokal organisation jämföra organisationer nationell

Politiker Myndigheter Intresseorganisationer Landstingsledning Beställare Sjukhusdirektör Klinikchef Vårdens mikrosystem Makrosystemen Attraktorer för framtida vinna-vinna samarbeten Makro R & D Patientens hälsa Mikro

Sjukhusdirektör Patienter Klinikchef Specialistförening Vårdgivare Patientorganisation Politiker Beställare Informationssystemet Kliniska forskare Läkemedelskommittée Sjukhusdirektör Patienter Klinikchef Specialistförening Vårdgivare Patientorganisation Politiker Beställare Informationssystemet Kliniska forskare Läkemedelskommittée Macrosystem-familjen Förtroendefulla relationer

Referenser sjukvårdens utmaningar 1 1. OECD (2004). Towards high-performing health systems. T. O. H. Project. 2. McGlynn EA, Asch SM et al (2003). The quality of Health Care Delivered to Adults in the United States. N Engl J Med 348:2635-45 3. Berwick, D. M. (1996). "A Primer on Leading the Improvement of Systems." British Medical Journal 312(7031): 619-622. 4. IoM, C. o. Q. H. C. i. A. (2001). Crossing the Quality Chasm: A New Health System for the 21st Century. A. Press. 5. Kohn, L., J. Corrigan, et al. (2000). To err is human - building a safer health system. Washinton D.C, National Academy Press. 6. Sachs, M. A. (2004). Fokusrapport Kvalitetskostnader. S. l. landsting www.sll.se. 7. Cederqvist, J. and E. Hjortendal-Hellman (Ds 2005:7). Iakttagelser om landsting. Finansdepartementet. 8. Bero, L., R. Grilli, et al. (1998). "Closing the gap between research and practice: an overview of systamatic reviews of interventions to promote the implementation of research findings." BMJ 317(15 august): 465-468. 9. Solberg, L. (2000). "Guideline Implementation: What the Literature Doesn't Tell Us." Journal on Quality Improvement 26(9): 525-537. 10. Grol, R. and J. Grimshaw (2003). "From best evidence to best practice: effective implementation of change in patients' care." The Lancet 362(October 11): 1225-1230. 11. Greenhalgh, T., R. Glenn, et al. (2004). "Diffusion of Innovations in Service Organizations: Systematic Review and Recommendations." The Milbank Quarterly 82(4): 581-629.