Riksskogstaxeringen av Östra Mellansverige

Riksskgstaxeringen av Östra Meansverige aren 1950-1952 The Natina Frest Survey j Bastern Centra Sweden carried ut in 1950-1952 av ERIK HAGBERG ch CARL TERSMEDEN MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 45. NR 4

INNEHÅLLsFÖRTECKNING Inedning.... Kap. I. Areauppgifter för änen i deras hehet.... T ab. I.* Landarea fördead på ägsag.... Tab.. Myrar fördeade på undertyper med uppgift m utförd dikning.... Tab. 3. Skgsmark fördead på trädbestånd: a)*enigt vid Ig6-8 års taxering tiämpade grunder b) enigt vid I950-52 års taxering tiämpade grunder T ab. 4 * Skgsmark ch hagmark fördead på bnitetskasser.. Tab. 5 Skgsmark ch hagmark fördead på huggningskasser. T ab. 6. * Skgsmark ch hagmark fördead på åderskasser.... Tab. 7 Verkstäda huggningar ch åtgärdsförsag.... Ta b. 8. Sumpskgar fördeade på bnitetskasser.... Sid. Text Ta b. 5 7 7 40 II 4I II 4I I2 42 I2 43 I4 44 I4 45 I g 46 20 47 Kap. II. Areauppgifter med fördening på skgsägargrupper.... Tab. g. Utmarksarea fördead på ägsag.... Tab. I. Skgsmark exk. hagmark fördead på trädbestånd.... Tab. II. Skgsmark fördead på bnitetskasser..... Tab. I. Skgsmark fördead på huggningskasser...... Tab. I3. Skgsmark fördead på åderskasser.... T ab. q. Betesskadade areaer å skgsmark.... Kap. III. Virkesförråd.... Tab. I5.* Kubikmassa under bark å samtiga ägsag: a)* med fördening på trädsag ch diameterkasser... b)* speciatabe för >>övriga övträdsag>>.... Tab. I6. Kubikmassa på bark, ttat ch per hektar, med fördening på trädsag ch diameterkasser.... Tab. IJ. Kubikmassa på bark per hektar för skida skgsägargrupper inm ika diameterkassgrupper ch med prcentue trädsagsfördening.... Kap. IV. Tiväxt.... Tab. I8. *Årig tiväxt under bark för förrådet över IO cm vid brösthöjd å samtiga ägsag med fördening på trädsag ch diameterkasser.... Sammanfattning...,.... Anförd itteratur.... Summary.... 21 22 48-49 23 50-5I 24 52-53 24 54-55 25 56-57 26 58-59 27 27 E-61 27 62 31 63 31 64-65 32 32 66-67 34 37 37 *) Tabeen innefattar jämvä jämförese med resutaten vid riksskgstaxeringen 1926-S. r*- M edde. från Statens skgsfrskningsinstitut. Band 45: 4

Inedning Redvisningsmrådet Östra Meansverige innefattar sju än, nämigen Örebr, Västmanands, Uppsaa, Stckhms, Södermanands, Östergötands samt Gtands än. Vid indeningen i redvisningsmråden - änsgrupper - har den andra riksskgstaxeringen i sina rapprter för Götaands- ch Sveaandsänen (exk. Kpparbergs än) föjt samma grunder sm Södra Sveriges skgsindustriutredning (se Barrskgstigångarna ch skgsindustriens råvaruförsörjning. Statens ffentiga utredningar rgs:rs). Med inventeringen av ifrågavarande sju än är den andra riksskgstaxeringen avsutad. Redan smmaren rgs övergingas de fyra Mäardasänen - Västmanands, Uppsaa, Stckhms ch Södermanands än - av en >>hav>> riksskgstaxering, den s. k. snabbinventeringen, viken endast mfattade varannan av de panerade taxeringsinjerna. Snabbinventeringen utfördes på uppdrag av kung. handesdepartementet utöve.r rdinarie riksskgstaxering, sm detta år pågick i Skarabrgs ch Värmands än, ch avsåg att snabbt kunna ämna uppgifter m virkesförrådet i berörda mråde sm kmpettering ti de mera tidseniga uppgifterna i rikets övriga dear. Smmaren rgsr taxerades så Örebr än ch rgs fuföjdes inventeringen av de fyra Mäardasänen med taxering av de injer, sm ej övergåtts av snabbinventeringen rgs; därjämte taxerades under rgs även Östergötand ch Gtand - dck endast med häften av de ursprungigen panerade injerna, detta för att även dessa båda än skue me.dhinnas under året ch den andra riksskgstaxeringens fätarbete därmed kunna avsutas. Anedningen ti denna starka arbetsanhpning-sju än taxerades smmaren rgs mt annars i södra Sverige nrmat 2-3 än per säsng - var des önskan att fubrda taxeringsmdrevet inm panagda rs år, des nödvändigheten att sutföra den andra taxeringens fätarbeten ifrågavarande år, enär den tredje inventeringen enigt givna direktiv skue igångsättas nästföjande smmar. Den första riksskgstaxeringen i här berörda mråde utfördes beträffande nrra dearna av Uppsaa ch Västmanands än år rg6, för återstående dear av dessa än jämte Örebr, Stckhms, Södermanands ch Östergötands än år rg7 samt för Gtand år rg8. Den andra inventeringen utfördes sm en kmbinerad injech prvytetaxering; d. v. s. utefter ett regebundet injesystem utades cirkeprvytr

6 ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN 45' 4 med 6,64 m radie på vika uppskattningen av virkesförrådet ch dess tiväxt skedde. Inm ett m brett bäte utmed injerna verkstädes därjämte areainventering. Taxeringsinjerna öpte i väst-östig riktning ch vr - utm på Gtand- beägna på ett inbördes avstånd av enigt grundpanen 5 km. A v de sex fastandsänen bev sm tidigare framgått endast Örebr än enhetigt taxerat enigt denna pan. De fyra Mäardasänen >>snabbinventerades>> 1950 med r km injeavstånd, varvid på grund av taxeringens brådskande ch mera översagsbetnade karaktär vissa bestämningar uteämnades eer inskränktes; såunda spades t. ex. i viss utsträckning registreringen av ståndrtsegenskaperna på prvytrna, antaet prvträd minskades ch mätningarna å desamma verkstädes i begränsad mfattning. År 1952 var däremt taxeringen i de >>snabbinventerade>> änen av fuständig mfattning å de injer, sm då övergings, varvid emeertid prvträdskvten ökades för att mtverka inskränkningen i prvträdsantaet vid inventeringen rg5. Det kan såunda sammanfattningsvis sägas, att de fyra Mäardasänen bivit taxerade med 5 km injeavstånd, varvid varannan inje taxerades rg5 ch återstående injer 1952, med någn inskränkning i vissa bedömningar jämfört med Örebr än. Sm van nämnts taxerades i Östergötand endast varannan av de panerade injerna - injeavståndet bev atså här r km; denna inskränkning kmpenserades i någn mån av att prvytrna utades tätare utefter injerna. På Gtand förfrs på ikartat sätt. Linjeavståndet bev här 4 km mt ursprungigen avsedda km. Prvytrna utades ti ett anta per 2 km-sträcka av i Örebr än 6 st, Mäardasänen 5 st, Östergötand 8 st ch på Gtand r st. Den första riksskgstaxeringen utfördes sm en ren injetaxering, varvid inm ett r m brett bäte utefter injerna en areainventering verkstädes jämte uppräkning av befintigt virkesförråd. De i det föjande framagda resutaten få ti föjd av taxeringens karaktär av stickprvsundersökning betraktas sm endast med viss grad av sannikhet tiföritiga. Resutatens säkerhet bi naturigtvis större ju mindre areaer de gäa. Det bör särskit framhåas, att skinader mean ika taxeringsresutat kunna vara behäftade med avsevärda medefe. I tabeer med resutat för ägare (tab. g-14, tab. 17), där taxeringsmateriaets ångt gående uppdening kan ge mycket str säkerhet beträffande de änsvisa uppgifterna, har redvisning förutm för de enskida änen även skett för vissa grupper av än, nämigen för >>Mäardasänem, för >>fastandsänen» samt för hea redvisningsmrådet >>Östra Meansverige>> (se ytterigare sid. 21-22). Vid den andra riksskgstaxeringen ämnades en de mråden taxerade, huvudsakigen skjutfät (inm Örebr ch Stckhms än) samt stads- eer 1 Av utrymmesskä har redvisning på änsgrupper utesutits i tab. g.

45'4 RIKSSKOGST AXERINGEN A V östra MELLANSVERIGE 7 andra tätbebyggda distrikt i eer mkring Stckhm (>>Str-Stckhm>>). Dessa mråden ingå atså ej i tabeerna.1 Vid jämföreser av uppgifterna från vannämnda bägge än med den första riksskgstaxeringens resutat, vika mfattade änen i deras hehet, ha de sistnämnda siffrrna marbetats att gäa samma mråde, sm berörts av den andra taxeringen. Kap. I. Areauppgifter för änen i deras hehet Ägsag (tab. I) Vid beräknandet av areaerna för taxeringen 1950-52 har den ttaa andareaen för respektive än enigt statistisk årsbk utgjrt utgångspunkten. Areaerna för de ika ägsagen ha därefter bestämts med edning av injetaxeringen, medan prvytetaxeringen egat ti grund för skgsmarksareaens kassificering enigt skida fördeningsgrunder. Tab. r ger möjigheter ti jämförese mean areaerna av ika ägsag vid de två taxeringarna. Beträffande först den ttaa andareaen bör föjande framhåas. Örebr än är vid båda inventeringarna upptaget med den mfattning änet hade den rjr 1952, d. v. s. exkusive des Bjurtjärns scken (137,7 km 2 ), sm från nämnda datum enigt den nya kmmunindeningen överfördes ti Värmands än, des ett mråde av Ljusnarsbergs scken (24,5 km2), sm den rfr 1950 överfördes ti Kpparbergs än; dessutm exkuderas ett vid den andra riksskgstaxeringen taxerat mråde på r65 km2, utgörande ti skjutfät avsatta marker för Bfrs' vapenindustrier. Inm Mäardasänen ha en de såvä större sm mindre förändringar i andareaen förekmmit under tiden mean taxeringarna. Det bör såunda nämnas, att Uppsaa än (Söderfrs k:n) den r/r 1934 tifördes ett mråde på 12 km 2 från Gävebrgs än, viken ökning i änets area ti större deen upphävdes av en minskning på r km2 den r/i 1943, då ett mråde av denna mfattning 1 I Orebr än har utesutits skjutfäten invid Bfrs, tihöriga des krnan, des AB Bfrs, med en sammanagd andarea av 165 km2 I resutaten för Stckhms än ingår ej Utö skjutfät (134 km2), vidare ej de i Str-Stckhm inkuderade städerna Nacka, Sundbyberg, Sna, Djurshm, Lidingö ch Vaxhm, köpingarna Stcksund, Danderyd, Täby, Sentuna ch Satsjöbaden samt andskmmunerna B ch Järfäa, inaes mfattande (ink!. Utö) en andarea av 360 km2 Stckhms stads mråde har het utesutits vid taxeringen. Resutaten för Gtand innefatta ej Gtska Sandön med en andarea av 37 km 2 (ej heer medtagen vid första riksskgstaxeringen). Inm de såunda taxerade mrådena förekmma avsevärda skgsmarksareaer. Vägedande för utesutningen av dessa mråden vid taxeringen har varit den mständigheten, att ifrågavarande skgsmarker ej kunde anses vara utnyttjade för strängt skgiga ändamå, utan har deras huvudsakiga användning varit för andra syften, såsm för skjutövningar, för panerad bebyggese eer för fritidsmråden.

8 ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN 45' 4 överfördes från Arnö k:n ti Aspö k:n i Södermanands än. Denna senare mfyttning utgör huvudparten av den ökning på 12 km2, sm sistnämnda äns andarea uppvisar enigt tab. r. Beträffande Stckhms än ha de största areamfyttningarna skett inm >>Str-Stckhms» mråde genm inkrpreringar ti stckhams stad av dear av grannkmmunerna; dessa mförningar framträda föjaktigen ej i tabeen. Sm i inedningen nämnts ha vid taxeringen av Stckhms än utesutits mråden på inaes 360 km2 Av denna area kmmer 134 km2 på Utö skjutfät ch åtserstden, 226 km2, på ti >>Str Stckhm>> hänförda mråden. De ökningar i andareaen sm kmma ti synes för Östergötands ch Gtands de sammanhänga med mmätningar av änsareaerna med edning av de nya ftgrammetriska kartrna; ifrågavarande mmätta areaer redvisas i den fficiea statistiken för Östergötand den rfr 1951, för Gtand den rfr 1941. Areaerna av de ika ägsagen uppvisa förändringar i den ena eer den andra riktningen inm de skida änen. Dessa förändringar sammanhänga främst med mförningar mean ägsagen; tidigare imprduktiva myrareaer ha genm dikningar överförts ti skgsmark eer inägjrd; gama hagmarker, sm vid den tidigare taxeringen räknats ti skgsmark, ha genm >>betesratinaisering>> mförts ti kuturbeten, d. v. s. hänföras ti inägjrd; i samma riktning, atså från skgsmark ti inägjrd, verka, ehuru i reativt betydig grad, ckså de på senare tid i at större mfattning företagna tmtavstyckningarna för bebyggese, såvä bstadsmässig sm industrie. streksrdningen av den skgsmarksarea inm de ika änen sm berörts av tmtavstyckningar iustreras av föjande sammanstäning, upptagande vid 1950-52 års taxering redvisad tmtmark, sm år 1926-28 hänfördes ti skgsmark: Län Ti tmt avstyckad skgsmark % av skgsmarken km 2 rgs-s Örebr.... 23 0,4 Västmanands.... 20 0,5 Uppsaa...,.... 30 I, t stckhams II5 3,0 Södermanands.... r g 0,6 Östergötands.... r6 0,3 Gtands.... O 0,7 Endast i Stckhms än (bservera, att ti Str-Stckhm hänförda mråden ej innefattas i tabeen!) är avstyckningarna av sådan streksrdning att de nämnvärt påverka jämföresen. sutigen resuterar den i mindre ut-

45'4 RIKSS.KOGSTAXERINGEN AV östra MELLANSVERIGE 9 sträckning förekmmande igenäggningen av gama trpstäen ävensm av sämre beägna åkermarker i en viss ökning av skgsmarksareaen på inägjrdens bekstnad. I någn mån inverka på förändringarna inm de skida ägsagen ckså vissa mindre skijaktigheter i ägsagsredvisningen i fätet vid de båda riksskgstaxeringarna; detta gör sig speciet märkbart ifråga m Gtand. Vid jämföreser av de absuta förändringarna böra jämvä beaktas de tidigare reaterade skinaderna i den ttaa andareaen, vika bi speciet märkbara beträffande Östergötand ch Gtand, där mmätningar givit en 8g resp. 23 km2 större andarea år 1952 mt 1927-28. De här van berörda sammanhangen ha för de skida änen resuterat i förskjutningar i ägsagsfördeningen enigt nedanstående. Inägjrden har genmgående ökat; de reativt största ökningarna uppvisa Södermanands, Östergötands ch Stckhms än. Beträffande Gtands än bör sm van nämnts en jämförese av de ika ägsagen vid de båda taxeringarna ske med specie försiktighet, enär redvisningen här föjt devis ika principer; såsm anmärkts i nt ti tab. r har materiaet från den första taxeringen mgrupperats för att bringas i bättre överensstämmese med redvisningen vid den andra taxeringen. skgsmarksareaen har ökat inm tre av änen, starkast i Örebr än, mindre i Västmanands än, medan den redvisade ökningen på Gtand med 34 km2 prcentuet bir tämigen betydig, från 43, % av andareaen år 1928 ti 44, % 1952. Övriga fyra än uppvisa minskade skgsmarksareaer, varvid Södermanand ch Östergötand prcentuet ha minskat mest. Tab. r ger ckså möjighet ti jämförese med den vid 1945 års amänna fastighetstaxering redvisade skgsmarksareaen för de skida änen (se ftnt 2 ti tabeen). De skijaktigheter sm härvid framträda sammanhänga främst med ikheter i redvisningen. Fastighetstaxeringens siffrr avse endast andsbygden; skgar inm städerna ingå såunda ej. Vid den s. k. vedskgsinventeringen 1941-42 redvisades skgsmarksareaen i Örebr än (änet i dess mfattning 1942) med 5 260 km2 ch i Östergötands än med 5 8 km 2 Beträffande sistnämnda än är skinaden ganska avsevärd mean denna siffra ch resutaten vid de båda riksskgstaxeringarna. Detta trde b. a. sammanhänga med att vedskgsinventeringen utfördes med ett injesystem sm t.. m. var ännu gesare än den >>hava>> riksskgstaxeringen 1952 - avståndet mean injerna var 12 km. I Örebr än var mtsvarande injeavstånd r km (inm krnskgarna 2 km). För de fyra Mäardasänen redvisades år 1951 separata resutat från detaxeringen år 1950, den s. k. snabbinventeringen, b. a. ti edning för 1952 års amänna fastighetstaxering. För Västmanands än redvisades därvid en skgsmarksarea på 3 655 km 2, för Uppsaa än 2 844 km 2, för Stckhms

r ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN än 3 959 km2 ch för Södermanands än 3 2r4 km2, vika siffrr i mer eer mindre hög grad avvika från mtsvarande uppgifter i tab. r. På grund av den reativt åga taxeringsprcenten vid vardera av inventeringarna r950 ch r952 ha vissa skinader mean de uppnådda resutaten naturigtvis uppstått. Redvisningen av skgsmarkens undertyper har ej skett ikfrmigt vid de båda riksskgstaxeringarna, varför siffrrna för hagmark från r926-8 års taxering ej upptagits i tabeen. Vid r950-52 års taxering redvisas för Mäardasänen ch Östergötand en hagmarksarea, sm för de ika änen varierar någt under eer över 5 % av skgsmarken. Örebr än har den prcentuet ägsta hagmarksareaen, knappa 3 %, medan på Gtand hagmarken upptager ej mindre än nära r3% av skgsmarksareaen; på den stra ön råda ju emeertid specifika mark- ch ägsagsförhåanden sm högst avsevärt avvika från fastandets. BL a. har betesgången av åder haft en särskid betydese. Vid r926-28 års taxering redvisades för Södermanands ch Östergötands än hagmarksprcenter på ej mindre än rs resp. r4 %, för Stckhms än r %, Uppsaa 7, Örebr 6 samt för Västmanands ch Gtands än 4%- En jämförese med den senare taxeringens siffrr är sm nämnts vanskig. Generet bör kunna sägas, att hagmarkerna överat ha minskat i mfattning genm införandet av ratinet rdnade kuturbeten; särskit kraftig synes minskningen ha varit i de tre van först nämnda änen. På Gtand trde den )>ökning)> av hagmarkerna sm prcentsiffrrna antyda het kunna tiskrivas skijaktigheter i kassificeringen av hagmark vid de båda taxeringarna. Beträffande skgsmarken bör sutigen knstateras, att den i Örebr än mfattar 65 % av ttaa andareaen, i Västmanands än 58 %, i övriga Mäardasän ch i Östergötand 52-54 % samt på Gtand 44 % av andareaen. Areaen av myr uppvisar minskningar i samtiga än, viket sammanhänger med i det föregående mnämnda överföringar av sådan area genm utdikningar ti skgsmark eer inägjrd. De största förekmsterna av myr uppvisa Örebr ch Västmanands än, där ifrågavarande areer uppgå ti i runt ta 6 % av andareaen. Även på Gtand ha myrarna str mfattning, nära 5 % av andareaen. skijaktigheterna i bergareaen är ti största deen att hänföra ti ikheter i redvisningen vid de båda taxeringstifäena. Reativt mest berg finnes i Stckhms än med 9 % av andareaen ch på Gtand med S'/2 %.På den stra ön utgöres bergareaen övervägande av facka s. k. hämarker, där bergarten består av kaksten, viken för övrigt bidar berggrunden över så gtt sm hea Gtand. Uppgifterna för diverse mark är ej fut jämförbara, enär ti denna kategri fördes marksag av rätt skiftande karaktär vid de två taxeringarna. Härti kmmer att uppgifter av den reativt ringa streksrdning det. }är är fråga m är behäftade med avsevärda medefel

RIKSSKOGST AXERINGEN A V östra MELLANSVERIGE II Myrar (tab. 2) Tabeen upptager myrareaen inm de ika änen med fördening på undertyperna rismssar, starrmssar ch kärr samt med angivande av utdikad area; denna innefattar endast marker, sm frtfarande kunna karaktäriseras sm myr ch sm såunda vid taxeringstifäet ej mförts ti skgsmark (eer inägjrd). Inm Örebr än, sm enigt tab. I har den prcentuet största myrareaen av de östmeansvenska änen med drygt 6% av andareaen, dminera rismssarna, medan kärren ha den minsta areaen. I Västmanands än, sm ckså har en tämigen hög prcent myrar, någt under 6 % av andareaen, upptaga rismssar ch starrmssar en ika str area; kärren är även här reativt sparsamt representerade. I övrigå än har däremt den sistnämnda myrtypen den största utbredningen. Myrarna på Gtand, de s. k. vätarna, ha så gtt sm genmgående rubricerats sm kärr, men är ju av en specifik typ ch knappast jämförbara med någn av fastandets myrtyper. Rismssarna uppvisa den högsta frekvensen dikade marker, medan kärren i detta hänseende igga sämre ti, trts att de festa utdikningarna företagas på denna undertyp. Detta sammanhänger därmed, att kärr efter dikning reativt snabbt mföras ti skgsmark ch att sådana mförda areaer ej ingå i tabeen. Trädbestånd (tab. 3 a ch b) Beståndens trädsagssammansättning registrerades på grund av tidsbesparande skä ej vid >>snabbinventeringen» av Måardasänen I950, men däremt gjrdes detta vid taxeringen I952. I det avseendet är såunda ifrågavarande än taxerade med endast I km injeavstånd-i ikhet med Östergötand, sm ju het ch hået taxerades med endast detta injeavstånd. I tab. 3 a visas en jämförese mean trädbeståndens utbredning vid de båda taxeringarna. Vissa ikheter förekmma i trädsagsredvisningen, i det vid den senare taxeringen >>rena>> bestånd givits en vidare innebörd; materiaet har emeertid möjiggjrt en mgruppering enigt de vid den tidigare taxeringen tiämpade indeningsgrunderna. Enigt dessa fick i rena bestånd inbandning av andra trädsag ej uppgå ti 1/r av beståndets grundyta. Såsm av tabeen framgår har den prcentuea areaen taskg i amänhet ökat, utm i Södermanands ch Östergötands än, där någn minskning. i stäet kan knstateras. Ä ven areaen granskg har ökat i de festa änen eer är i det närmaste förändrad; mera påtagig minskning kan påvisas endast i Södermanands än. Barrbandskgarna ha i stäet genmgående minskat med undantag för Östergötand, där de ökat någt. För a barrskg sammantagen är den reativa areaen så gtt sm förändrad i Örebr, Västmanands ch Gtands än; Uppsaa, Stckhms ch Södermanands än förete minskningar ch endast Östergötand någn ökning. De bandade barr- ch övskgarna ha 2 *-M edde. från Statens skgs frskningsinstitut. Band 45: 4

I2 ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN 45' 4 genmgående ökat sin area, mest i S_ödermanands än, medan de rena övskgarna minskat eer är i strt sett förändrade; Södermanands ch Östergötands än hade år I927 vardera II% övskg, viken jämföresevis höga siffra trde ha sammanhang med de då knstaterade reativt stra hagmarksareaerna. Tab. 3 b redvisar trädbeståndens areafördening enigt de indeningsgrunder, sm tiämpades vid I950-52 års taxering. Dessa definieras såunda: rena bestånd (taskgar, granskgar, övskgar) registrerades, m inbandning av andra trädsag ej uppgick ti sammanagt 3/r av grundytan; bandskgar redvisades sm barrbandskgar, m övträdsinbandningen ej uppgick ti 1 /r av grundytan; uppgick inbandningen av övträd ti 1 /r men ej 3 j r, redvisades barrbandskg med insprängt öv; var övinbandningen 3/r men ej 8/r redvisades bandad barr- ch övskg. I två- ch ferskiktade bestånd samt i pantskg bedömdes trädsagsbandningen efter den area de ika trädsagen kunde anses dispnera. Barrskgarna (taskgar, granskgar, barrbandskgar, barrbandskgar med insprängt öv) dminera fuständigt skgsbiden; på skgsmark ink. hagmark upptaga de i de ika änen mkring 3/4 av areaen. Reativt mest barrskg har Gtand med ända upp ti 93 % av skgsmarksareaen; av fastandsänen ha Örebr ch Västmanands än mest barrskgsmark med 8I resp. 8 %, minst har Stckhms än med 72% av skgsmarksareaen. Av barrskgen är taskgarna i rege starkast företrädda. På Gtand dminera de med närmare 70 % av skgsmarksareaen mt granskgarnas 2 %, medan de i Södermanand ch Östergötand täcka en mkring dubbet större yta än granskgarna; i Örebr, Uppsaa ch Stckhms än är areaerna av ta- ch granskg av ungefär ika streksrdning. Barrbandskgarna ink. sådana med insprängt öv täcka i rege inemt 30% av den skgbevuxna areaen inm de ika änen. Lövskgarna är mycket starkt företrädda på hagmarkerna, men uppgå ejest på fastandet btt ti 6-II% av skgsmarken; prcentuet övskgsrikast är Stckhms ch Södermanands än. Gtand har en övskgsarea av endast 2 % Bnitetskasser (tab. 4) niteringen har skett enigt JNsNs metd. Ta ch gran ha bniterats med edning av åder ch medehöjd efter tabeer, sm upprättats för södra Sverige. Lövskgarnas bnitering har utförts enigt en princip sm först tiämpades vid riksskgstaxeringen av de fyra sydänen I945-46. Under denna taxering fördes anteckningar över höjder ch ådrar för björk, bk ch ek, ch i bestånd där gran samtidigt förekm, antecknades granbniteten. Härigenm bev det möjigt att för skida granbniteter uppägga höjdutveckings-

45= 4 RIKSSKOGSTAXERINGEN AV östra MELLANSVERIGE 13 kurvr för övträden, varefter övskgarna kunde bniteras med edning av de såunda upprättade tabeerna. Samma tabeer ha använts jämvä vid övskgsbniteringen i Östra Meansverige. Bandskgarna ha i rege bniterats med edning av gran. Det bör i detta sammanhang anmärkas, att på enhetigt beskaffad mark, där ta- ch granbestånd gränsa inti varandra, taen vanigen visar ägre bnitet än granen. Bniteringsförfarandet har varierats atefter beståndets beskaffenhet. Inm huggningskasserna B, C, D:I ch D:2 har bniteringen skett efter det förefintiga trädsaget, varmed åsyftats att ge uttryck för markens virkesprducerande förmåga under den närmaste mppstiden, då denna är bunden av ett visst trädsag; för de yngre ådrarna (inm huggningskass B ch devis inm C) har därvid bniteten i rege någt sänkts i förhåande ti bniteringstabeen. Inm huggningskasserna D:3 ch E, där bestånden böra avveckas, har tiämpats ett friare bniteringsförfarande; föreigger nämigen starka indicier för att markens virkesprducerande förmåga är högre än det befintiga beståndet ger vid handen, har marken åsatts denna högre bnitet. Även kamarker ha bniterats efter dyika bedömningsgrunder. Av tab. 4 framgår, att bniteten bedömts avsevärt högre vid den senare taxeringen än vid den tidigare. En direkt jämförese mean de framkmna genmsnittiga bniteterna - uträknade med edning av den standardserie jnsnbniteterna ansetts mtsvara ch uttryckta i m 3 sk. per ha ch år- visar detta förhåande än mer påtagigt enigt föjande sammanstäning, varvid den andra taxeringens siffrr grunda sig på areaexteriörfäringen utefter injerna (tab. 4 är uträknad efter prvytetaxeringens resutat)!: Län Genmsnitt!. ideabnitet a-b 1950-52 1926-28 -b-% a b Örebr... 4.9 4,5 + 9 Västmanands... s, 13,8 + 32 Uppsaa... s, 4,0 + 25 Stckhms... 4,8 3,6 + 33 Södermanands... s, 4,4 + 14 Östergötands... 5.3 4, I + 29 Gtands... 3,4 2,9 + 17 1 Denna siffra har vid tidigare fastighetstaxeringar höjts ti 4, 4. Medebniteterna vid den andra taxeringen igga beträffande de sex fastandsänen sm synes aa kring 5 m3sk. per ha ch år; Östergötand igger möjigen någt över de andra. På Gtand är medebniteten avsevärt ägre än på fastandet. 1 En jämförese mean bniteringen utefter injerna ch på prvytrna gives å sid. 24.

I4 ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN 45= 4 Huggningskasser (tab. 5) Huggningskasserna redvisades enigt föjande grunder: Huggningskass A. Skgsmark under föryngrmg. Huggningskass B. Pantskg samt yngre (utveckingsbar) skg i tidigare utveckingsstadium, i viket eventuea avverkningar under närmaste åtta år anses få karaktär av röjningsgaring. I denna huggningskass redvisas tvenne underavdeningar, B:I, pantskg (medehöjd under I,3 m) samt B:2, ungskg. Huggningskass C. Yngre (utveckingsbar) skg i senare utveckingsstadium. Gränsen mean B:2 ch C bestämmes av att inm B:2 det beräknade utbytet utgöres i huvudsak av ved under IO cm ch inm C av massaved eer ved över IO cm. Huggningskass D. Skg, sm på grund av åder ch amän utvecking ses böra hänföras ti ädre skg. Å prvytrna uppdeas huggningskass D med avseende å kmmande behanding i föjande kasser: ' D:I. Skg, sm tisvidare bör behandas med beståndsvårdande huggning. D:2. Skg, m viken tveksamhet kan råda, huruvida den tisvidare bör behandas enigt D: eer m den bör avveckas. D:J. Skg, sm bör avveckas. Huggningskass E. Skg av nrma sammansättning ch i övrigt av beskaffenhet, att den snarast bör avverkas. Med hänsyn ti uppkmstsättet redvisas tre underavdeningar, E:, skg, sm på grund av ämpig avverkning eer andra rsaker starkt utgesats (trasbestånd), E:2, syskg av ämpigt trädsag eer trädbestånd av uppenbart ämpig härstamning (prveniens) samt E:3, sådana bestånd av hagmarkskaraktär, vika är av så dåig beskaffenhet, att det är önskvärt, att de mföras ti nytt bestånd. Vid den första riksskgstaxeringen registrerades ej huggningskasser, varför någn jämförese i detta hänseende ej kan göras mean taxeringarna. Av tabeen kan utäsas, att mkring 6 % av skgsmarksareaen inm de ika änen upptages av garingsskg (huggningskass C+ D:), på Gtand t.. m. nära 70 %-Areaerna av huggningskass E variera mean I %i Västmanands än ch dryga 3 % i Örebr än, prcentuet ganska betydiga areaer, men de mtsvara i sjäva verket mkring I respektive 3 års avverkningsyta; sammanagt för samtiga än mfattar huggningskass E nära 6 ha. Åderskasser (tab. 6} Åderskassfördeningen vid de båda riksskgstaxeringarna framgår även av de grafiska tabåerna å sid. I5-I8. De ika änen uppvisa en kamarksarea, sm igger mean 5 ch 6 % av skgsmarksareaen, med undantag av Östergötand, sm har drygt 7% ka-

45: 4 RIKSSKOGST AXERINGEN A V östra MELLANSVERIGE I5 30 28.5 Örebr än 25 25.7 1951 20 15 10 5 Ka m. I III IV V 0.4 0.2 VI VII-VI IX+ / 30 Västmanands ön 25 20 23. ri 19s- 52 12.8 r--, 1926-27 15 10 5 Ka m. I III IV V 0.8 0.6 V VII-VI IX+ skgsmarksareaens prcentuea fördening på åderskasser vid taxeringarna åren rgs-s ch rg6-27.

r6 ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN 45' 4 <>J 30 Uppsaa än 25.20 1 5 18.8..---., 1950-52 1926-27 10 5 0.2 0.1 Ka m. I III IV v VI VII-VI IX+ 25 20 15 10 279 r---, 25.2 16.3 r-- Stckhms än 22.3 1950-52 skgsmarksareaens prcentuea fördening på åderskasser vid taxeringarna åren 1950-52 ch 1926-27.

+5=4 RIKSSKOGSTAXERINGEN AV östra MELLANSVERIGE IJ "/ 30 25 20 15 Södermanands än 22 1&8 1950-52.5 :--: 1927 10 5 Km. I III IV V V VII-Vi IX+ 30 25 20 15 26.3 Östergötand s än 20.3 'fj1952 14.2 ;--t927 10 5 0.4 O. t VII-VI IX+ skgsmarksateaens prcentuea fördening på åderskasser vid taxeringarna åren 1950--52 ch 1927.

18 ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN 45= 4 30 Gtand5 än 25 20 15 10 5 15.7 r--- t2.:_q_,j... Km. I III 21.5 IV v V VII-VI IX+ 21.5 1952 6 r----, 1928 skgsmarksareaens prcentuea fördening på åderskasser vid taxeringarna åren 1952 ch 1928. marker. Jämföresen med första taxeringen visar genmgående minskning av kamarksprcenten utm i Västmanand, sm emeertid år 1926-27 uppvisade en särkassigt åg prcentsiffra med endast drygt 3 %- Minskningarna är speciet kraftiga i Södermanand ch på Gtand. I samband med kamaksredvisningen bör ckså påpekas, att åderskass II vid den senare taxeringen i några än, framför at i Södermanands, visar avsevärt större area än åderskass I vid den förra; de brde ju ejest i strt sett mtsvara varandra, då endast drygt 20 år (23-26 år) förfutit mean taxeringarna. Minskningarna i kamarksareaen jämte vannämnda förhåande med de båda yngsta åderskasserna sammanhänga b. a. med ikheter i pantskgsredvisningen vid de båda inventeringarna. Vid den första taxeringen redvisades såunda sm kamark en de pantskgar, vika efter samma redvisningsgrund sm tiämpats vid den senare taxeringen brt hänföras ti åderskass I. Vid den andra taxeringen har gränsdragningen mean kamark ch åderskass I nggrannare fixerats, främst ti föjd av införandet av en särskid pantredvisning på prvytrna, varigenm förrättningsmännens uppmärksamhet skärpts beträffande förekmsten av yngre pantr. Kamarksareaens ökning i Västmanands än får sm nämnts ses mt bakgrunden av den åga prcentsiffran vid den förra taxeringen, endast 3,4 %; övriga än ha en mtsvarande siffra på mean 7 ch 15 %-I detta sammanhang

RIKSSKOGST AXERINGEN A V östra MELLANSVERIGE I9 kan ckså påpekas det förhåandet, att Västmanands än vid den förra taxeringen uppvisade en hagmarksprcent, sm i jämförese med övriga än ävenedes var exceptinet åg, drygt 4 %, medan de andra änen hade mean 6 ch 15 % hagmark. På Gtand har kamarksredvisningen vid den senare taxeringen utförts enigt betydigt >>snävare>> grunder än vid den förra; en speciautredning av kamarksförekmsten år 1927 utefter taxeringsinjerna visar, att kamarkerna i str utsträckning igga i ansutning ti inägr eer övrig mark. En jämförese med mtsvarande injesträckr år 1952 ger vid handen, att dessa >>kamarken> vid den senare inventeringen ti str de redvisats sm andra ägsag än skgsmark. Härav förkaras i huvudsak den betydande skinaden i kamarksarea vid de bägge taxeringarna. Av tab. 6 kan i övrigt utäsas, att areaen av yngre skg ( 40 år) minskat tämigen kraftigt, utm i Södermanands än, där den är ungefär förändrad. Den medeåders skgen (41-80 år) har areamässigt genmgående ökat någt, ch den ädre skgen (> 8 år) företer reativt stark prcentue ökning i de festa än; i Södermanands ch Uppsaa än är dck de redvisade ökningarna betydiga. Dessa båda än hade emeertid av fastandsänen den reativt största areaförekmsten av ädre skg vid den tidigare taxeringen med I5- r6 %av skgsmarksareaen. Vid den senare taxeringen redvisas för fastandsänen r6-2% av ädre skg. Gtand hade stra areaer ädre skg vid bägge taxeringstifäena, 28% vid det första ch 39% vid det senare; den yngre skgen har minskat från 28 % ti endast r6 %- För de sex fastandsänen sammantagna var åderskassfördeningen vid de båda inventeringarna: Område Fastandsänen... 1 Tax. Kamark I-II III-IV V+ 29,6 46,4 18, r 1950-52 5.9 1926-27 8,4 41,3 38,2 12, I Vid jämföresen mean de skida taxeringsresutaten framträder den starka minskningen av I-II åderskassen. I tab. 6 bör adees särskit bserveras den svaga representatinen av åderskass I a, d. v. s. skg mean 3-r år. Prcenttaen igga här vid 2 a 3 % eer inte ens häften av vad de brde vara vid nrma ådersfördening. Verkstäda huggningar ch åtgärdsförsag (tab. 7) För en beskrivning över utförda åtgärder inm bestånden gjrdes å prvytrna bservatiner över de huggningar, sm verkstäts under närmast föregående fyra år (vid >>snabbinventeringen» 1950 närmast föregående fem år). 3*- M edde. frdn Statens skgsfrskningsinstitut. Band 45: 4.

20 ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN 45'4 Bedömningen utfördes med edning av stubbar efter avverkade träd på eer inti prvytrna. De såunda gjrda bservatinerna ha i tab. 7 mförts ti årigen i medeta under den bedömda periden verkstäda huggningar. Av tabeen framgår, att inm de ika fastandsänen mean sr j ch Sr j % av skgsmarksareaen årigen övergåtts av huggningar. Lägst är den bedömda huggningsfrekvensen i Örebr ch Stckhms än, högst i Södermanands ch Östergötands än. För Gtand visar tabeen en avsevärt större prcentue areamfattning av de åriga huggningarna än på fastandet, drygt II% av skgsmarksareaen; detta kan b. a. sammanhänga med reativt gesare avverkningar. Huggningsfrmen har ti övervägande de utgjrts av garing, förkarigt ng med hänsyn ti de stra areaerna av skg i huggningskass C ch D:I En närmare anays av taxeringsmateriaet visar, att av dessa huggningskassers area har årigen övergåtts med garingar i Örebr ch Stckhms än drygt 5 %, i Uppsaa än någt över 6 %samt i Västmanands, Södermanands ch Östergötands än dryga 8 %- Detta skue betyda ett garingsinterva vid r års mppstid av resp. 19, r6 ch 12 år. Å prvytrna gjrdes ckså bedömning över ämpiga åtgärdsförsag för nästkmmande åttaårsperid (vid >>snabbinventeringen» 1950 nästkmmande tiårsperid) med uppdening på havperider, varvid under de första fyra (fem) åren föresagna åtgärder finge anses ge ett uttryck för det aktuea behvet av huggningsåtgärder i bestånden vid taxeringstifäet. I tab. 7 redvisas endast åriga åtgärdsförsag i medeta för hea åtta-(ti-)årsperiden. Avsikten är ev. att ängre fram pubicera tabeer för grupper av än över verkstäda huggningar ch åtgärdsförsag med speciaredvisning av åtgärder föresagna under närmaste fyra-(fem-)årsperid. Tab. 7 visar, att i runt ta r % av skgsmarksareaen årigen föresagits ti huggning under kmmande åtta-(ti-)årsperid inm de ika änen, atså betydigt mer än vad sm per år övergåtts med huggningarunder fyra-(fem-) årsperiden närmast före taxeringstifäet. En speciaredvisning av huggningskass C ger vid handen, att ca II% av areaen inm denna huggningskass årigen föresagits ti garing. Detta innebär, att garingarna brde i medeta återkmma med ca 9 års interva. Sumpskgar (tab. 8) Sumpskgarna upptaga mkring 7% av skgsmarksareaen i Örebr ch Västmanands än, ca 5% i Uppsaa ch Södermanands än samt ungefär 4 % i Stckhms ch Östergötands än; Gtand har 6 % sumpskgar. Ett starkt samband råder för de ika änen mean sumpskgsförekmst ch streken av myrareaen (jämför tab. r).

RIKSSKOGST AXERINGEN A V östra MELLANSVERIGE 2I A v ta b. 8 framgår ckså sumpskgsareaens fördening på bnitetskasser; denna visar, att sumpskgarna ti större deen är beägna på de sämre bniteterna. A v tabeen kan vidare utäsas, att sumpskgarna är den främsta rsaken ti förekmsten av de ägre bnitetskasserna inm Örebr, Västmanands, Uppsaa ch Östergötands än. Kap. II. Areauppgifter med fördening på skgsägargrupper Med edning av kartr ch på marken befintiga rågångar redvisades areaen såvä under injetaxeringen sm på prvytrna med fördening på ika skgsägargrupper. Härvid urskides föjande kategrier: Amänna skgar krnskgar eckesiastika skgar övriga amänna skgar Enskida skgar aktiebagsskgar övriga enskida skgar gdsskgar1 bndeskgar 1 Gruppen amänna skgar har i efterföjande tabeer (utm tab. 9) redvisats utan uppdening på hithörande tre ägarkategrier på grund av de reativt ringa skgsmarksareaer, sm tihöra dessa kategrier. Det bör i detta sammanhang åter erinras m det i inedningen påpekade förhåandet, att taxeringsresutaten är behäftade med mer eer mindre stra medefe, vika givetvis bi större i den mån den area de gäa bir mindre. Detta har specie tiämpning på efterföjande tabeer med redvisning å ägargrupper; materiaet har här fått vidkännas en ångt gående uppdening, i synnerhet för de mindre ägarkategrierna. Det har ej heer avsetts, att dessa med synnerig säkerhet behäftade resutat ska studeras änsvis, utan ha de meddeats i den avsikten att, kmbinerade på ämpigt sätt, ge möjigheter ti tkning för sammansatta änsgrupper. För att underätta en sådan tkning har i ifrågavarande tabeer upptagits förutm den änsvisa redvisningen även resutat för tre ika änsgrupper, nämigen för de fyra Mäardasänen, för de 1 Gdsskgar = övriga enskida skgar med ett skgsmarksinnehav inm en ch angränsande kmmuner av över 400 ha, i Östergötand ch på Gtand över 200 ha. Bndeskgar = övriga enskida skgar med ett mtsvarande skgsmarksinnehav av under 400 resp. 200 ha.

22 ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN sex änen på fastandet samt för hea redvisningsmrådet Östra Meansverige. Sm i inedningen nämnts gäer detta tab. 10-14 ch tab. 17; i tab. 9 har av utrymmesskä endast ämnats änsvisa resutat. Utmarksareaen (tab. 9) I tabeen redvisas utmarksareaen inm de ika änen med fördening på skgsägarkategrier. I areaen ingå dck ej vägar, vika i ikhet med inägjrden icke redvisats på ägargrupper. Den ångt gående uppdeningen av resutaten speciet ifråga m ägarkategrierna inm de amänna skgarna betyder givetvis ökad säkerhet ch större medefe, varför siffrrna böra bedömas med försiktighet. Tabeen upptager en jämförese beträffande skgsmarkens prcentuea ägadördening mean riksskgstaxeringens resutat ch 1945 års amänna fastighetstaxering. I amänhet är överensstämmesen gd, men i ett par fa visar fastighetstaxeringen betydande avvikeser. Inm Örebr än utgör krnskgarnas skgsmarksinnehav 15, % av den ttaa skgsmarksareaen enigt riksskgstaxeringen mt II,% enigt fastighetstaxeringen, medan bagsskgarna ha prcenttaen 29,7 mt 35, s. Siffrrna kunna bringas i bättre överensstämmese genm tiräkning av mråden, sm ej inkuderats vid resp. taxeringstifäen. Om såunda de taxerade skjutfäten (tihöriga des krnan, des AB Bfrs) tiäggas riksskgstaxeringens areauppgifter, medan beträffande fastighetstaxeringen krnskgar inm stadsmråden (fastighetstaxeringen mfattar endast andsbygden) ch Laxå Bruks AB:s marker (år 1946 inköpta av krnan) tiäggas krnan samt de senare avföras från bagsskgar, erhåas föjande mera jämförbara siffrr: för krnskgar 15,8 % vid riksskgstaxeringen mt 15,4 % vid fastighetstaxeringen, för aktiebagens skgar 29,8 % mt 32, I % Inm Gtands än förefinnas betydande skinader i prcenttaen för krnskgar ch för eckesiastika skgar. De förra upptaga 4, I % av änets skgsmarksarea enigt riksskgstaxeringen mt 5,7 % enigt fastig-. hetstaxeringen. Skinaden förkaras främst därav att Gtska sandön utesutits vid riksskgstaxeringen; tiägges skgsmarken å nämnda ö areasiffran vid denna taxering, bir prcenttaet för krnans skgar 5,9, viket bättre svarar mt fastighetstaxeringens uppgift. Beträffande de eckesiastika skgarna på Gtand ha dessa vid riksskgstaxeringen bivit överrepresenterade utmed de taxerade injerna, viket förkarar det avsevärt högre prcenttaet jämfört med det vid fastighetstaxeringen redvisade. Bndeskgarna intaga överat en areamässigt dminerande stäning. På Gtand täcka de över 8% av den ttaa skgsmarksareaen, medan deras areaande inm fastandsänen är högst i Stckhms än med 57%, ägst i Örebr med 40% ch i övriga fyra än håer sig mean 45-50% av skgs-

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV östra MELLANSVERIGE 23 marken. Gdsskgarna ha den största utbredningen inm Södermanands än, där de täcka 30% av änets skgsmarksarea; avsevärda gdsskgsareaer finnas ckså i Östergötands ch Stckhms än med 23 resp. 19% av skgsmarken. A v de amänna skgarna ha krnskgarna reativt str mfattning i Örebr ch Västmanands än med resp. 15 ch 12 %, någt mindre i Södermanands ch Östergötandsän med 8% av skgsmarksareaen. Det minsta skgsmarksinnehavet har krnan i Uppsaa än med endast ca 2 % av änets skgsmarker. De eckesiastika skgarnas prcentta håer sig för fastandsänen kring 2 %, medan för Gtand redvisas 6 %, viken siffra enigt vad sm van påpekats trde vara någt för hög (jämför fastighetstaxeringens 4 %). Beträffande de övriga amänna skgarna är dessa speciet starkt företrädda i Uppsaa än med en mfattning av drygt II% av skgsmarksareaen; detta sammanhänger främst med de vidsträckta häradsamänningarna inm änet. Hagmarkerna ha den reativt största mfattningen inm bndeskgarna med prcentta, sm på fastandet varierar mean 5-8% av respektive äns ttaa skgsmarksarea ch på Gtand springer upp ti inemt 15 %. I vissa fa kunna även andra ägarkategriers skgar uppvisa ika höga ch t.. m. högre prcent hagmark än bndeskgarna. Man trde dck bservera, att då. en ägargrupp mfattar endast ca 10% av änets skgsmarksarea betyder 5 a 6% hagmark endast en arearepresentatin av mkring 5 prmie av denna area. Dyika siffrr är det icke tiåtet att jämföra. Liksm ifråga m hagmarker böra några areajämföreser mean ika ägarkategrier ej företagas då det gäer förekmst av myrar, berg ch diverse mark. En viss vägedning ger tabeen, m siffrrna för bndeskgar eer annan ägarkategri, sm representerar mer än 25 % av änets area, jämföras med medetaet för samtiga ägarkategrier inm änet. Trädbestånd (tab. 10) Några genmgående mera markanta skinader beträffande trädbeståndsfördeningen på ägare inm de ika änen framkmma ej i tabeen; hagmarkerna ha ju ckså utesutits vid redvisningen. Ti föjd av de reativt åga prvyteanta, sm igga bakm de enskida siffrrna i tabeen vid den här genmförda ångt gående uppdeningen av materiaet, bi dck även aa änsvisa jämföreser mean ägare mycket vanskiga. Samma sak gäer efterföjande tab. II, 12 ch 13. För aa ifrågavarande tabeer hänvisas beträffande jämförande resutat mean de ika ägargrupperna ti summaredvisningen för tre skida änsgrupper i tabeernas nedre de. En granskning av siffrrna för dessa änsgrupper visar vissa kart markeradedrag i trädbeståndsfördeningen på ägare. Såunda är taskgarna mest utbredda på de amänna skgarna, medan granskgarna ha sin största utbred-

24 ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN ning på bndeskgarna. Lövskgarna förekmma reativt mest inm gdsskgarna, men ha även tämigen str utbredning på bndeskgarna; de amänna ch aktiebagens skgar ha prcentuet få rena övskgar. Beträffande bandskgarna kunna inga större skinader mean ägargrupperna utäsas ur tabeen. Bnitetskasser (tab.. 11) Tabeen redvisar areafördeningen inm de ika ägargrupperna på bnitetskasser. För en direkt jämförese av bnitetsförhåandena trde nedanstående sammanstäning över den genmsnittiga ideabniteten hs ika skgsägargrupper inm änen ge en bättre överbick; den upptager ckså mtsvarande siffrr enigt den öpande bniteringen utefter taxeringsinjerna. Genmsnittiga ideabniteten är uträknad med edning av den standardserie jnsnbniteterna ansetts mtsvara ch ha uttryckts i m 3sk. per hektar ch år. Genmsnittig ideabnitet i m 3 sk. per ha ch år. skgsmark ink. hagmark. Län Amänna Aktie b- Gds- Bnde- Samtiga skgar agsskgar skgar skgar skgar L".!Prv- L". trv- Linje-trr- L".!Prv- Linje-!Prrm]e- yte- Je- vte- y e- mje- yte- y e- tax. tax. tax. tax. tax. tax. tax. tax. tax. tax. I Örebr... 4, B 4,82 4,76 4,76 4,96 s,2 s, I I s, I8 4,93 4,96 2 Västmanands... 4,90 4,92 s,5 s,9 s,4 5, 2 I s,6 s,8 s,2 s,6 3 Uppsaa... 4,67 4,73 s, s, r S,46 S,49 4,96 s,5 4,96 s,2 4 stckhrs... 4,83 4,90 4,79 4.79 4.79 4,82 4,78 4,87 4.79 4,86 s Södermanands... 4,73 4,76 s,8 S,32 s, I5 s, I 8 s,6 S,I7 s,3 5, I I 6 Östergötands... S,38 s, 5 I s,5 s, s s, 28 S,33 s, 32 s, 43 s,28 S,37 7 Gtands... 3,56 3, 53 2,79 2,70 2,9I 2,88 3, 38 3, 36 3,37 3, 34 2-S Mäardasänen... 4,8 4,84 4,99 s,4 s,4 s,8 4,95 S,03 4,95 s, I r-6 Fastandsänen... 4,87 4,94 4,92 4.94 s,7 S,I4 s,3 s,i4 4,98 s,6 r-7 Östra Meansverige... 4,8 4,82 4,86 4,90 S,03 s,5 4, 84 4.79 4 87 4, 85 Några nämnvärda skinader mean skgsägargrupperna kunna ej påvisas. För hea redvisningsmrådet Östra Meansverige trde dck kunna utäsas, att gdsskgarna ha någt högre medebnitet än medetaet av ägarna. Inm fastandsänen sammantagna igga bndeskgarna i jämnhöjd, men den reativt stra areaandeen av denna ägargrupp på Gtand med dess åga bniteter inverkar sänkande på medebniteten för bndeskgarna inm hea mrådet. Huggningskasser (tab. 12) En jämförese av skgsmarksareaens inm de ika ägargrupperna fördening på huggningskasser sker ämpigast efter siffrrna i summaredvisningarna

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV östra MELLANSVERIGE 25 för änsgrupper å tabeens nedre de. Av dessa uppgifter framgår, iksm tidigare av tab. 5, att garingsskgen, huggningskass C ch D:r, dminerar skgsbiden. Ytterigare kan här påvisas, att gdsskgarna trde ha en någt ägre prcent sådan skg än övriga ägargrupper, medan bndeskgarna jämte aktiebagen ha den högsta. Av föryngringsmgen skg, huggningskasserna D:2 (i huvudsak) ch D:J, ha de amänna skgarna den högsta prcenten. Huggningskass E (tras- ch skräpbestånd) förefinnes reativt mest hs bndeskgarna, minst hs de amänna. Ifråga m kamarker (A) ch pantskgar (B:r) framträda inga påtagiga skinader mean ägargrupperna. Åderskasser (tab. 13) Liksm i närmast föregående tabeer böra för jämföreser mean ägarkategrierna ämpigen användas uppgifterna i summaredvisningarna för grupper av än i tabeens avsutande de, enär de änsvisa siffrrna mestades är behäftade med avsevärd säkerhet ti föjd av den ångt drivna uppdeningen av taxeringsmateriaet. En ytterigare sammandragning av materiaet, sm än mer underättar jämföresen, ges i nedanstående tabå (prcentue förekmst av yngre, medeåders ch ädre skg inm varje skgsägargrupp): Område Mäardasänen Fastandsänen Skgsägar grupp Åderskass I-II III-IV V+ Amänna... 27 44 24 Aktiebag... 35 46 4 Gdsskgar... 35 40 18 Bndeskgar... 30 48 16 Amänna.. ;... 26 45 24 Aktiebag... 31 46 18 Gdsskgar.... 31 43 19 Bndeskgar... 30 48 15 Amänna... 25 45 25 Östra Mean- Aktiebag... 31 46 18 sverige Gdsskgar.... 31 43 20 Bndeskgar... 29 48 17 Anm. KamarksP1'0centen ej medtagen. Det framgår, anagt med förhåandet beträffande den föryngringsmgna skgen i tab. 12, att den högsta prcenten ädre skg förefinnes hs de amänna skgarna, medan bndeskgarna ch därnäst aktiebagen ha den ägsta prcenten dyik skg. Inm Mäardasänen igga t.. m. aktiebagen i detta avseende ägre än bndeskgarna- detta är en föjd av de åga prcenterna för denna ägargrupp i Stckhms ch Uppsaa än.

26 ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN Den i texten ti tab. 6 kmmenterade åga prcentuea areaandeen av åderskass I a framträder enigt tab. 13 någt starkare på bndeskgarna. Skinaderna är dck icke stra. Betesskadade areaer (tab. 14) Beträffande betesskadrna på den egentiga skgsmarken (skgsmark exkusive hagmark) - hagmarken redvisas i sin hehet sm betesskadad mark - visar tabeen, att dessa övervägande registrerats i den ägsta skadefrekvensgraden, d. v. s. under 20% av areaen betesskadad. Av de ika änen synes Örebr vara bäst ttat med endast 7% av den egentiga skgsmarksareaen betesskadad; Södermanands än har 9% betesskadr, Östergötands 10 %, Stckhms 13 %, Västmanands ch Uppsaa 18% ch Gtands 17 %- Medräknas hagmarken får Örebr n 9 % betesskadad mark av den ttaa skgsmarksareaen, Södermanands ch Östergötands än 14 %, Stckhms 18 %, Västmanands 21 %, Uppsaa 22 % ch Gtands 27 %- För en jämförese av betesskadrna å ika skgsågarkategrier är materiaet i den änsvisa redvisningen atför uppdeat för att ge säkra håpunkter. I stäet hänvisas ti summaredvisningarna för änsgrupper. Vid jämföresen bör beaktas den mständigheten, att betesskadrna å'den egentiga skgsmarken övervägande förrsakats av högvit, medan hagmarkerna mest betats av tambskap. Sett mt den bakgrunden igger intet anmärkningsvärt däri, att beträffande den egentiga skgsmarken aktiebagens skgar är de reativt starkast skadade såvä i avseende på skadrnas intensitet sm deras areamässiga utbredning, medan bndeskgarna förete mindre skadeprcent. Anmärkningsvärt är att de amänna skgarna även ha en reativt åg skadeprcent, viket dck förkaras av ägre reativ förekmst av skgsmark i yngre åderskasser, varest betesskadrna är amännast förekmmande. Föjande tabå över betesskadrna på egent. skgsmark (äg) angivna i % av ttaa areaen i huggn. k. B:r (pantskg) + B:2 (ungskg) inm ika skgsågarkategrier för tre änsgrupper visar ckså, att skadrna är mest utbredda inm bagsskgarna ch därnäst inm krnskgarna, medan bndeskgarna sm rege visa den ägsta skadeprcenten. Område Län Krn - skgar Övriga Aktie Gds- skgar am. bagsskgar skgar Bndeskgar Samtiga Örebr... 24 15 35 17 16 23 Västmanands } Uppsaa... 43 36 66 Stckhms 30 30 41?.ödermanands } Ostergötands 42 23 48 34 21 29

RIKSSKOGST AXERINGEN A V östra MELLANSVERIGE 27 Den höga betesskadefrekvensen på Gtand (tab. 14) beträffande såvä den egentiga skgsmarken sm de vidsträckta hagmarkerna avspegar sig märkbart i förhöjningarna av skadeprcenterna i summan för Östra Meansverige sedan öns areasiffrr tiagts summan för fastandsänen. Kap. III. Virkesförråd Kubikmassan under bark (tab. 15 a ch b) Vid den första riksskgstaxeringen redvisades virkesförrådet iksm tiväxten genmgående inm bark ch för samtiga ägsag sammantagna; inm diameterkass - registrerades endast barrträd. Den i tab. 15 a ch b upptagna jämföresen mean de båda riksskgstaxeringarna är sammanstäd efter dessa grunder ch gäer förrådet över 5 cm vid brösthöj d. Vid en jämförese av detta sag mean virkesförråd uppskattade me.d inemt 25 års meanrum enigt ika metder måste givetvis viss försiktighet iakttagas. Såunda bör b. a. beaktas ikheten i kuberingsmetd. Vid 1926-28 års taxering tiämpades JNsNs fri:npunktsmetd, medan NÄsLUNDs kuberingsfunktiner användes vid taxeringen 1950-52. Den senare metden trde vid förändrade kubikmassebestämmande faktrer ge ett någt högre värde för ta ch kenare gran, för grövre gran samt björk snarare ett ägre. Kuberingsfunktiner föreigga tisvidare endast för ta, gran ch björk, varför övriga övträdsag kuberats med edning av kuberingstaen från den första taxeringen. Vid kuberingen av förstnämnda tre trädsag har funktinerna för hea Sverige tiämpats inm Örebr ch Västmanands än samt beträffande gran ch björk även inm Stckhms ch Uppsaa än; i övrigt ha tiämpats funktinerna för södra Sverige (se NÄsLUND: Funktiner ch tabeer för kubering av stående träd. Ta, gran ch björk i södra Sverige samt i hea andet. Medd. fr. Statens skgsfrskningsinstitut band 36 nr 3). En mständighet, sm spear in vid förrådsjämföreserna ch sm innebär en ree förhöjning av kuberingstaen, är den stegring av medehöjderna för ika trädsag ch diameterkasser, sm ägt rum under tiden mean taxeringarna. Denna stegring trde sammanhänga med att vid garingarna systematiskt utstämpats träd av sämre kvaitet ch stamfrm, varigenm det kvarstående förrådet undan för undan förbättrats i frmförhåande. En bid av skinaderna i de kuberingsta, sm tiämpats vid de båda taxeringarna, ch den inverkan dessa skinader ha på förrådsjämföreserna erhåes av efterföjande sammanstäning, sm upptager virkesförrådet enigt andra riksskgstaxeringen inm diameterkasserna 5-45 + på samtiga 4*-M edde. från Statens skgsfrskningsinstitttt. Band 45: 4

28 ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN ägsag uttryckt i r-ta m 3sk. ub. med tiämpande des av den andra taxeringens egna kuberingsta (a), des av den första taxeringens kuberingsta (b): Län Trädsag.. Väst- Stck- Söder-?,ster- Gtand Orebr manand Uppsaa h m manand gtand Ta Gran Björk a 23 178 17 470 I 497 13 339 14 992 26 176 6 098 b 21 826 16 138 O 350 12 128 15 333 25 524 5 841 a-b 'X + 6,2 + 8,3 +I, I -t- IO, -2,2 + 2,6 + 4.4 -b- a 24 299 17 424 914 14 524 12 426 21 944 741 b 23 143 15 815 O 231 13 032 I 571 20 220 534 a-b -b-% + 5,0 +r,2 + r6,s +,4 + 7.4 + 8,5 + 13,5 a 5 535 3 881 3 018 3 354 3 001 4 635 210 b 5 495 3 854 2 872 3 249 3 277 4 649 215 a-b -b-% + 0,7 + 0,7 + 5,I + 3,2-8,4-0,3-2,3 De nya kuberingstaen medföra.sm synes mestades förhöjningar av förrådet, vika är störst för gran, men även för ta ganska betydande; Uppsaa än har genmgående de starkaste höjningarna, medan Södermanand har minskning både för ta ch björk ch en reativt åg höjning för gran. skinaderna i kuberingstaen igga des i de ika kuberingsmetderna, des i de van berörda ökningarna av medehöjderna inm skida diameterkasser. Vid förrådsjämföreser mean de båda taxeringarna måste hänsyn ckså tagas ti en sannik feuppskattning av förrådet vid den första inventeringen uppgående ti I a 2 % berende på att den taxerade bätesbredden någt varierar kring föreskrivna IO m. Vidare bör beaktas den mständigheten, att en mindre de av det år I926-28 redvisade förrådet std på mark, sm år I950-52 registrerades såsm tmtmark, å viket marksag ingen förrådsinventering utförts. Vid en jämförese brde såunda ifrågavarande kubikmassa rätteigen avdragas från förrådet vid den tidigare taxeringen. Emeertid är areaen av ti tmt avstyckad mark enigt den andra taxeringen, såsm framgår av tabån å sid. 8, så betydig, att därpå befintig kubikmassa ej i nämnvärd utsträckning kan påverka jämföresen mean taxeringsresutaten; endast i Stckhms än ch i någn mån ckså Uppsaa än, där tmtmarken beräknats uppgå ti 3 resp. I % av skgsmarksareaen, bör vid en jämförese hänsyn tagas i detta avseende. Av tab. I5 a framgår, att ttaförråden inm de ika änen ökat tämigen kraftigt, i rege 20-40 %; Södermanand har en reativt >>åg>> förrådsstegring med endast IO % I medeta för hea Östra Meansverige redvisas ett förråd vid I950-52 års taxering av i runt ta 250 mij. m 3sk. u b. mt Ig6 mij. m 3sk.

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV östra MELLANSVERIGE 29 ub. rg26-28, viket innebär en ökning med drygt 27 %- Örebr än redvisar den största ökningen med 40 %, tätt föjd av Västmanands än med 37 %, för Östergötand redvisas en ökning av 28 %, för Stckhms än 25 % (sannikt någn prcentenhet högre ti föjd av van berörda förhåande beträffande tmtmarken), Uppsaa än 2I %, Gtand 20 % samt för Södermanands än sm tidigare nämnts endast r%- Sistnämnda åga siffra sammanhänger devis med de i det föregående berörda reativt betydiga förändringarna i kuberingstaen för detta än, viket i sin tur kan påvisas ber framför at på jämföresevis ringa stegring av medehöjderna. I tab. I5 b speciaredvisas kubikmassrna av >>Övrigt öv>> enigt tab. I5 a, d. v. s. andra övträdsag än björk. Sm tidigare nämnts, ha samma kuberingsta använts för kuberingen av förråden såvä rgs-52 sm rg26-28, nämigen den första riksskgstaxeringens kuberingstal Hur förråden enigt tab. I5 a av de ika trädsagen förändrats mean taxeringarna, framgår av nedanstående tabå, sm anger skinaderna i kubikmassa i prcent av första taxeringens resutat (ökning +. minskning-): Län Ta Gran Löv Samtiga Örebr... + 41 + 37 + 46 + 40 Västmanands... + 36 + 39 + 28 + 37 Uppsaa... ; + 20 + 22 + 20 + 2! Stckhms... + 22 + 34 +rr + 25 Södermanands... + 5 + 22 - I +r Östergötands... + r8 + 63-5 + 28 Gtands... + I7 + 33-2 + 20 I de fyra först upptagna änen ha ta, gran ch öv ökat prcentuet tämigen ika inm resp. än, dck med förhåandevis åg ökning för övet i Stckhms än. Inm Södermanands ch framför at Östergötands än samt på Gtand uppvisar granen den kart starkaste ökningen; övet har i dessa än minskat någt. En jämförese av de prcentuea förändringarna mean de båda taxeringarna inm ika dimensinskasser ämnas i föjande sammanstäning: Län Diameterkassgrupp 5-!{.9!5-24,9 25 + 5-25 + Örebr... + 9 +44 + 6s + 40 Västmanands... + 4 + 45 + 6 + 37 Uppsaa... + 15 + 31 + 15 + 21 Stckhms... + 14 + 25 + 32 + 25 Södermanands... + 7 + 4 + I6 + IO Östergötands... + 12 + 13 +51 + 28 Gtands... + 3 + 15 + 32 + 20

30 ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN Det grva förrådet (över 25 cm vid brösthöjd) visar genmgående den kraftigaste stegringen med undantag för Uppsaa än, där det medegrva förrådet ökat prcentuet dubbet så mycket ch det kena ika mycket sm det grva. Förrådsökningen i de grövre dimensinerna sammanhänger med ådersförskjutningen i de ädre ådrarna. För att kargöra exempevis skinaden mean den jämföresevis ringa stegringen av det grva förrådet i Södermanand ( + r6 %) ch mtsvarande ökning i Östergötand (+sr %) har man att studera areaförskjutningarna inm åderskasserna över 6 år enigt grafiska tabåerna å sid. 17. De i det föregående reaterade kraftiga stegringarna av förråden mean taxeringarna kunna ävenedes sättas i samband med ådersförskjutningarna under meantiden (ca 25 år). Om det teretiska antagandet göres, att virkesförrådet per ha inm de ika åderskasserna vid den första taxeringen tiämpas på areaerna i mtsvarande åderskasser enigt den andra inventeringen, ch de såunda framkmna förskjutna förråden jämföras med de knstaterade förrådsuppgifterna enigt den andra taxeringen, erhåes föjande siffrr: Län Förråd 5-45 + i mij. m 3 sk. ub. En. r:a tax. Ådersförskjutet En. 2:a tax. från r:a tax. Örebr.... 39. 0 s,8 54.5 Västmanands.... 29,2 35.7 39,8 Uppsaa.... 22,6 26,4 2J, 3 Stckhms.... 26,4 34.5 33. 0 Södermanands.... 28,9 32,0 31,8 Östergötands.... 43,2 53,9 55.4 Gtands.... 6,8 9. 2 8,2 S:a Ö. Meansverige.... 196, r 242,5 250,0 Uppenbarigen sammanhänger förrådsstegringen ti adees övervägande de med de förskjutningar i åderssammansättningen, sm ägt rum mean taxeringarna. Av tab. 15 a kan utäsas förrådens prcentuea trädsagssammansättning; tidigare har berörts skgsmarkens areamässiga fördening på trädbestånd (ta b. 3 b ch r)' med vika uppgifter prcentsiffrrna i ta b. r s a stå i samband. Beträffande änsförråden på samtiga ägsag är i Örebr, Västmanands, Uppsaa ch Stckhms än taen ch granen av ungefär samma streksrdning med prcentta på mkring 40-45% av ttaförrådet, dck med någn övervikt för granen i Örebr ch Stckhms än; i Södermanands ch Östergötands än har i stäet taen den större prcentuea kubikmassan med 47 % mt 39 % för granen, ch på Gtand är taen det kart dminerande trädsaget med 75 %av förrådet, medan granens ande endast är r %-Inm fast-

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV östra MELLANSVERIGE 31 andsänen utgör björken 10-n% av ttaförrådet -i Östergötand dck endast drygt 8 %-ch övriga övträdsag 3-5 %. På Gtand förekmma övträden betydigt sparsammare ch mfatta tisammans endast 4 % av ttaa kubikmassan. Huvudparten härav förefinnes på de gama igenväxande övängarna; den frna betesgången förhindrade änge uppkmsten av övskg på den egentiga skgsmarken. Trädsagsfördeningen kan sammanfattas såunda: inm fastandsänen upptager barrträden 84-88 % av änsförråden, med i strt sett ika fördening mean ta ch gran, övträden 12-16 %; på Gtand är mtsvarande siffrr g6 %med kar tadminans samt 4 % Kubikmassan på bark ttat ch per ha (tab. 16 ch 17) I tab. 16 redvisas virkesförrådet på skgsmark ink. hagmark diameterkassvis ttat ch per hektar med fördening på huvudträdsag. Det framgår av tabeen att Västmanands än har det högsta förrådet per ha med drygt 127 m 3sk., viket innebär att detta än skue vid taxeringstifäet vara andets reativt virkesrikaste (de förödande strmfäningarna i januari 1954 trde dck ha. rubbat denna rangstäning). Örebr än kmmer närmast med 124 m 3sk. per ha, Uppsaa ch Östergötands än ha 121 m 3sk., Södermanands II7, Stckhms 103 ch Gtands än 75 m 3sk. per ha; beträffande medefeen å dessa siffrr se tabån å sid. 32. Det jämföresevis åga förrådet per ha på Gtand sammanhänger b. a. med ägre bnitet ch större förekmst av hagmarker ch andra gest bestckade skgsmarker. Skgen på Gtand erbjuder i många avseenden en sådan särprägad bid, att det här skue föra för ångt att i detaj gå in på aa dess särdrag. Det bör emeertid framhåas, att de gtändska skgarna i ädre tider bev hårt huggna; föryngringen hade att kämpa mt ständig betesgång ch en stark gräsväxt, viken gynnas av den förhärskande kakstenen, samt därjämte den svåra försmmartrkan, sm här är mycket kännbar. Skgens höjd bir åg på de grunda ch magra markerna ch därmed föjer åga kuberingstal Sammanfattningsvis kan atså den åga förrådssiffran per ha förkaras av företrädesvis reativt magra skgsmarker samt tidigare stark utgesning av skgen med åtföjande åga sutenheter jämte besväriga föryngringsförhåanden. Tab. 17 redvisar förrådet per hektar med prcentue trädsagsfördening des på skgsmark ink. hagmark inm ika skgsägargrupper, des på egentig skgsmark ch på hagmark. För en riktigare jämförese mean skgsägargrupperna, särskit inm samma än, ämnas här nedan en sammanstäning över den säkerhet i frm av absuta medefe med viken det ttaa förrådet per hektar kan anses bestämt; medefeen är beräknade med edning av erfarenhetsta gäande prvytetaxering i vid riksskgstaxeringen tiämpad frm.

32 ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN Kubikmassa från cm i m 3sk. per hektar för skida skgsägargrupper med angivna absuta medefel Län Amänna \Aktiebags- Gds Bnde- skgar skgar skgar skgar Samtiga I Örebr... I30,2±4,6 I20,7 ± 3, 5 I30,6 ± 6,9 I2I,9±3,0 I24,±2, 2 Västmanands... I34,8 ± 6,I I25, I ± 5.3 II6,3 ± I0,5 I26,5 ± 3,8 I27,3 ± 2,7 3 Uppsaa... I27,7±7,9 138,7 ± 5,8 I26,8 ± I3,6 106, ± 3,9 I21,4±2,9 4 Stckhms... II{, ± 6,3 89,5 ± 6, I 99,4 ± 4,8 I04,±2,9 I03,3 ± 2,2 5 Södermanands... 134,4 ± 7, I!28,8 ± 10,6 I21, 9 ± 5,0 I06,3 ± 3,5 II7,4±2,6 6 Östergötands... I48, I± 7, I I27,6 ± 6, 6 129,3 ± 5,2 I06,8 ± 3,0 I2I,I±2,3 7 Gtands... 84,5±5,4 52,5 ± 7,0 69,2 ± 7,3 75, I± I, 8 75,2 ± 1,7 2-5 Mäardasänen... I28,6 ± 3,8 125,4 ± 1-6 Fastandsänen... I32,8 ± 2,8 I24,2 ± 3, 6 II3,6 ± 2, 5 I20,9 ± 3,6 III, ± 1,9 II7, ± I,4 2,9 II2, I± I, 5 I9,4 ± 1,I I-7 Östra Meansverige I3I,I±2,8 123,7 ± 2, 5 I20, I± 2, 8 I8,8 ± 1,3 I17,I±I,I Vid jämföreser mean vanstående förrådsuppgifter böra sådana skinader ej uttkas, vika understiga de sammanagda enka medefeen, enär dyika skinader med str sannikhet kunna ber på enbart representatinsfel Då medefeen för de enskida skgsägargrupperna inm änen bi reativt stra, sker ett jämförande studium av förrådssiffrrna för ika ägarkategrier ämpigen i summaredvisningarna för änsgrupper nederst å tab. 17. De amänna skgarna ha det högsta förrådet per hektar, därnäst kmma aktiebagen eer gdsen, medan bndeskgarna håa den ägsta kubikmassan per hektar. Vid jämföresen böra dck beaktas ikheter i markbnitet samt i skgens sammansättning beträffande åder ch trädbestånd. Av tab. 17 framgår vidare, att förråden per hektar på- hagmark i rege ej ens uppgå ti häften av förråden på egentig skgsmark. Endast Gtand uppvisar i detta hänseende en reativt hög siffra för hagmarken, men här är ckså övergångsfrmerna mean skgsmark ch hagmark vida tarikare än på fastandet. Trädsagsfördeningen inm de ika skgsägargrupperna kan ckså studeras i tab. 17, ämpigen i summaredvisningarna för änsgrupper. Av dessa framgå ej några mera markanta skinader mean ägarkategrierna. Möjigen kan framhåas, att de amänna skgarna ha större förråd av barrträd (ca g%)- med reativt stark taförekmst - ch mindre av övträd (ca 10 %) än övriga ägargrupper (85-87% resp. 13-15 %). Kap. IV. Tiväxt (tab. 18) Tabeen upptager de åriga tiväxtkvantiteterna för förrådet över 10 cm vid brösthöjd med fördening på trädsag ch diameterkasser jämte mtsvarande uppgifter från den första riksskgstaxeringen. Beräkningarna grunda

RIKSSKOGST AXERINGEN A V östra MELLANSVERIGE 33 sig på individue tiväxtbestämning för varje prvträd ch avsåg beträffande den senare taxeringen en femårsperid, beträffande den förra en tiårsperid. Hur tiväxtberäkningen i detaj tigått vid de båda inventeringarna beskrives i rapprten över >>Riksskgstaxeringen av Västsverige åren 1949-5I» (Medd. från Statens skgsfrskningsinstitut Band 44 nr 4). Vid _bestämningen av tiväxtbeppen har ej utförts justering ti nrma-(mede-)kimat (se >>Riks-. skgstaxeringen av Kpparbergs än åren 1943 ch 1944>>. Medd. från Statens skgsfrskningsinstitut Band 37 nr g), ej heer har tiagts tiväxt å under periden avverkat förråd. Tiväxtkvantiteterna enigt tab. 18 är iksm ifråga m förrådsuppgifterna i tab. 15 ej direkt jämförbara, då ju de förra framräknats genm tiämpande av tiväxtprcenter på de senare; samma svagheter, sm i kap. III sid. 27-28 berörts i samband med förrådsjämföresen, vidåda ckså en jämförese enigt tab. 18. Härti kmmer, att tiväxten vid de båda taxeringarna är bestämd för två i tiden skida perider, vika förete avsevärda variatiner i kimathänseende ch dessutm är av ika ängd. Enigt de vid skgsfrskningsinstitutet bedrivna årsringsundersökningarna visar periden 1947-51 (1946-50) ett kimat, sm att döma av det begränsade bservatinsmateriaet från ifrågavarande mråde ur tiväxtsynpunkt trde vara någt sämre än medekimatet under 1900-taets första havseke, medan kimatet för periden 1917-26 (1916-25) däremt bedömes ha varit bättre än >mrmakimatet». Från Gtand, sm företer ett i vissa avseenden avvikande kimat, föreigger tisvidare ej någt jämföresemateria i vannämnda avseende. En justering ti nrmakimat sku för de berörda fastandsänen innebära en höjning av redviade tiväxtprcenter ch -kvantiteter vid taxeringen 1950-52, men en sänkning vid taxeringen 1926-28. T ab. 18 visar, att den absuta tiväxten inm samtiga än avsevärt stegrats sedan den första inventeringen. Detta sammanhänger främst med ökningar av mtsvarande förråd genm ådersförskjutning. skinaderna skue ytterigare accentueras av en justering ti nrmakimat enigt van. I viken mån ikheter i de tiämpade massativäxtprcenterna (Pm) kunnat inverka på jämföresen, framgår av tabån överst å föjande sida upptagande Pm (diskntprcent) vid de båda taxeringarna för förrådet under bark 10-45 + å samtiga ägsag. Tiväxtprcenterna ha genmgående höjts i Uppsaa, Södermanands ch Gtands än, medan Västmanands än visar genmgående minskning. Så gtt sm förändrade prcenter för det ttaa förrådet förete Örebr ch Östergötands än, ch Stckhms än visar en endast betydig höjning. Den reativa tiväxtstegringen är störst i de grövre dimensinerna, där ju förrådet ckså ökat kraftigast. Den andra tabån å sid. 34 visar tiväxtens prcentuea förändringar för ika trädsag (skinaden mean tiväxten vid andra

34 ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN Län Örebr... { Västmanands.. :... { Uppsaa... { stckhams... { Södermanands... { Östergötands... { Gtands... { Tiväxtperid Ta Gran Björk Övr. Samtöv iga 1946-s 3.37 4,04 4, r6 s, 53 3,79 1917-26 3,45 3,91 4,51 4,86 3,77 1947-51 2,96 3.39 3,73 s, 3,26 1917 (r6)-26 (25) 3,39 3,82 4,68 s, I 3,73 1947-51 3,02 3, 24 3,96 4, 71 3,26 1917 (r6)-26 (25) 2,9 3,12 3,57 3,62 3,09 1947-51 2,97 3,8 4,42 4,46 3,54 1917-26 3,08 3,68 3,64 3 52 3,40 1947-51 3, I 7 4,41 3. 88 4,86 3,70 1917-26 2,85 3,78 3 25 3,75 3,26 1947-51 3,05 4,26 3,8 4,14 3,63 1917-26 3, 2 4,19 4,06 4,30 3, 62 1947-51 2,81 3,24 3. 91 3.49 2,93 1918-27 2, 6 2,68 3,72 2, 86 2, 66 ch första taxeringen i prcent av sistnämnda kvantitet; siffrrna inm parentes ange förrådets mtsvarande förändringar): c Län Ta Gran Björk Övr. öv Samtiga Örebr... +4r(+4r) +46(+37) + 6 (+57) + 38 (+!4) + 45 (+ 40) Västmanands... + 22 (+ 36) +27(+39) +24(+36) +!2 (+ 6) + 24 (+ 37) Uppsaa... +25(+2) +27(+22) + 65 (+ 45) - 4 (-23 + 28 (+ 2!) stckhams... + 17 (+ 22) +4(+34) +55(+ 31) + 5 (- 13) + 30 (+ 25) Södermanands... +r8(+ 5) +35(+22) + 33 (+II) + I (-20) + 25 (+r) Östergötands... + r6 (+ r8) + 69 (+ 63) -O(- 3) -13 (- 8) + 30 (+ 28) Gtands... + 27 (+ 17) + 66 (+ 33) + 19 (+ 9) ± (- r8) + 33 (+ 20) Sm synes överensstämma ökningarna i tiväxtkvantiteter nära med förrådsökningarna. Mera markant avvikese förefinnes i Västmanands, Södermanands ch Gtands än. Detta sammanhänger med tidigare påpekade skinader i tiväxtprcenter. I den sammanfattande tabån sid. 35 finnes angiven tta tiväxt på bark per hektar skgsmark ink. hagmark för de ika änen. Sammanfattning De i mrådet >>Östra Meansverige>> innefattade sju änen - Örebr, Västmanands, Uppsaa, Stckhms, Södermanands ch Östergötands än på fastandet samt Gtands än - övergingas åren I950-52 av den andra

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV östra MELLANSVERIGE 35 Län skgsmarksarea Frest and Virkesförråd Tta årig Genmsnittig fr. cm tiväxt ideabnitet å skgsmark å skgsmark Annua Grwing stck Tta annua average idea (tta vume grwth n prductivity n frest and) frest and Prvince riksskgstaxeringen. Denna inventering utfördes sm en kmbinerad injech prvytetaxering, d. v. s. virkesförrådet uppskattades på prvytr, utagda i regemässigt förband utmed taxeringsinjer, varjämte areafördening verkstädes des enigt prvytrna, des med stöd av den frtöpande ängdmätningen utefter injerna. Åren Ig6_: 8 var mrådet föremå för den första riksskgstaxeringen, sm utfrmats sm en ren injetaxering med uppräkning av virkesförrådet inm ett IO m brett bäte utmed taxeringsinjerna. _ Föreiggande rapprt redvisar den andra riksskgstaxeringens resutat i trenne huvudavsnitt, areaer (kap. I ch II), virkesförråd (kap. III) ch tiväxt (kap. IV), i tiämpiga tabeer (i innehåsförteckningen utmärkta med *) innefattande jämföreser med den första riksskgstaxeringens resutat. Vid den andra inventeringen redvisades resutaten med fördening på ika skgsägarkategrier, viket ej skedde vid den första taxeringen; ifrågavarande tabeer återfinnas beträffande areaer under kap. II (ta b. 9-14), medan virkesförrådet inm ika ägargrupper redvisas i tab. IJ. Taxeringens karaktär av stickprvsundersökning gör, att aa i rapprten redvisade resutat endast kunnat angivas sm med en viss grad av sannikhet riktiga ch är behäftade med större eer mindre medefel Särskit bör försiktighet iakttagas vid tkningen av skinader mean ika taxeringsresutat. De viktigaste resutaten för de berörda änen framgå av föjande sammanstäning: r, hectare s %av m 3 sk. and- per cub. m 3 sk. cub. m 3 sk. cub. I, area hect- feet per feet per feet acres %f are per hect- per hect- per and (ch a c re are a c re are a c re area år) Örebr1... 524,8 I 297 65 4,9 70 I24 I 772 4,9 69 Västmanand... 375,5 928 ss s, 72 I27 I 8I9 4,4 62 Uppsaa... 270,3 668 53 s, 7I I2I I 735 4,2 6 Stckhm1.... 380,3 940 54 4, 8 68 I03 I 476 3,9 55 Södermanand... 322,8 798 s s, 72 II7 I 677 4,5 64 Östergötand... 537,4 I 328 53 s, 3 75 I2I I 730 4,6 66 Gtand1... I36,5 337 44 3,4 48 75 I 074 2,3 33 S:a Östra Meansverige... 2 547,6 6 296 55 4,9 70 II7 I 673 4.3 62 1 Exk. vissa taxerade areaer (se sid. 7). Excuding certain nn-surveyed areas ( miitary areas, the district f Greater Stckhm, the ise f Gtska Sandön). AU cubic vumes refer t standing trees (tta height frm the grund) incuding bark = m sk. (>>frst cubic metres>>).

ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN Den största absuta skgsmarksareaen av änen har Östergötand tätt föjt av Örebr än, medan det sistnämnda har reativt avsevärt mycket mer skgsmark än övriga än eer hea 65 % av ttaa andareaen mt 52-58% för de andra fastandsän en. Östergötand har vidare den högsta medebniteten ch jämsides med Örebr än det största absuta virkesförrådet. Reativt virkesrikast är Västmanands än - strmfäningarna i januari 1954 trde dck senare ha rubbat denna rangstäning. Gtand intar genm sina avvikande skgiga förhåanden en särstäning i jämförese med de sex fastaj?-dsänen, viket ckså framgår av vanstående sammanstäning. Virkesförråden visa avsevärda stegringar sedan den första riksskgstaxeringen. Såunda redvisas för Örebr än en ökning med 40 %, Västmanands än :37 %, Östergötands 28 %, Stckhms än 25 %, Uppsaa än 21 %, Gtand 20% samt för Södermanands än r% Sammanagt för hea mrådet har ttaförrådet från 5 cm å samtiga ägsag ökat från rg6 mij. m3sk. ub. år 1926-28 ti 250 mij. m 3sk. ub. år 1950-52 eer med 27 %. Tiväxten visar mtsvarande ökningar. Vid jämföresen mean förrådsuppgifterna vid de båda inventeringarna måste hänsyn tagas ti ikheter i taxeringsförfarande ch kuberingsmetder. De starka ökningarna av förråden sammanhänga främst med kubikmassans ådersförskjutningar under tiden mean taxeringarna. Dessa ådersförändringar åskådiggöras för redvisningsmrådet Östra Meansverige i dess hehet av nedanstående tabå, där skgsmarksareaen uppdeats på fyra utveckingsstadier, nämigen kamark, yngre skg (under 40 år), medeåders skg (4-8 år) ch ädre skg (över 8 år): Kamark y k Medeåders Ädre skg %. % % % Taxeringsår ngre s g skg 1926-28... 9 40 38 13 IOO 195-s... 6 29 46 I9 IOO Den stra areaen yngre skg vid första taxeringen har sm synes förskjutits över ti medeåders skg, ch den ädre skgen har ökat betydigt. Inm ika skgsägargrupper var virkesförrådet för hea Östra Meansverige (angående medefeen på förrådssiffrrna se sid. 32): Amänna skgar... 131 m3sk. per ha Aktiebags skgar... 124 )) )) )) Gdsskgar... 120 )) )) )) Bndeskgar... r g )) )) )) Samtiga... II7 )) )) )) Vid jämförese av förrådssiffrrna per ha bör beaktas ikheter i bnitet, åders- ch trädsagsfördening. S:a 0/ /O

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV östra MELLANSVERIGE 37 Liksm förrådet visar ckså tiväxten avsevärda stegringar under tiden mean de båda inventeringarna. Tiväxtbestämningen mfattade vid taxeringen 1926-28 en tiårsperid, 1950-52 en femårsperid. Dessa båda perider förete ur tiväxtsynpunkt vissa skijaktigheter; den förra bedömes i detta hänseende ha varit någt bättre än medekimatet för åren 1900-50, under det att den senare periden visade ett kimat sm av at att döma åg någt under detta medeta. Tiväxtkvantiteterna ha ej justerats i kimathänseende. Den sammanagda tiväxten för förrådet över 10 cm vid brösthöjd inm hea redvisningsmrådet uppskattades vid den första riksskgstaxeringen ti 6,3 mij. m3sk. ub., vid den andra ti8,2 mij. m3sk. ub., d. v. s. en ökning med 30 %. Ökningen sammanhänger främst med förrådsstegringen genm ådersförskjutning under tiden mean taxeringarna. Vid den tidigare inventeringen bedömdes virkesförrådet ha tiväxt med i genmsnitt 3,49% per år, vid den senare med 3,54 % Den största tiväxten per ha visar Örebr än med 4,9 m 3sk., Gtand har 2,3 m 3sk. per ha ch för hea redvisningsmrådet bir siffran 4, 3 m 3sk. per ha. Anförd itteratur HAGBERG, E. 1948. Riksskgstaxeringen av Kpparbergs än åren 1943 ch 1944 - Medd. fr. Stat. skgsfrskn.-inst. Band 37 nr g. -- ch TERSMEDEN, C. 1954 Riksskgstaxeringen av Västsverige åren 194951. Medd. fr. Stat. skgsfrskn.-inst. Band 44 nr 4 NÄsLUND, M. 1947. Funktiner ch tabeer för kubering av stående träd. Ta, gran ch björk i södra Sverige samt i hea andet. - Medd. fr. Stat. skgsfrskn.-inst. Band 36 nr 3 Riksskgstaxeringsnämnden, 1932. Uppskattning av Sveriges skgstigångar verkstäd åren 1923-29. - statens ffentiga utredningar 1932: 26. Södra Sveriges skgsindustriutredning, 1952. Barrskgstigångarna ch skgsindustriens råvaruförsörjning. - statens ffentiga utredningar 1952: 15.. Summary The :regin f "Eastern Centra Sweden" incudes seven prvinces ("än") - Örebr, Västmanand, Uppsaa, Stckhm, Södermanand, Östergötand, and Gtand. In this regin the first natina frest survey was carried ut in 1926-28, using the ine-(r strip-)survey methd. A seend inventry was made in 1950-52 empying a cmbined ineand sampe-pt survey methd f the same type as was used in the preceding in ventries in suthem Sweden. Accrding t this methd the grwing stck was estimated n circuar sampe-pts aid ut reguary ang the survey ines. The resuts f the seend natina frest survey are given in this paper. The survey being a sampe test, the figures are naturay ny apprximatey crrect. Sme f the mre imprtant resuts cnceming the prvinces f Eastern Centra Sweden are shwn in the tabe n page 35 As can be seen the tta frest area f the regin amunts t 2 548 hectares (6 296 acres) r 55 % f the and area. The annua average idea prductivity (site) is 4,9 cub. metres per hectare r 70 cub. feet per acre. The grwing stck amunts t II7 cub. metres per hectare r

ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN I 673 cub. feet per acre, and the annua grwth is 4,3 cub. metres per hectare r 62 cub. feet per acre. As cmpared with the resuts f the first natina survey in 1926-28 the grwing stck has increased with 27 % frm 196 miins f cub. metres (6 926 miirts f cub. feet) t 250 miins f cub. metres (8 829 miins f cub. feet). The ise f Gtand hds a specia psitin as cmpared with the six prvinces n the main and wing t its prer frest cnditins. The rather big increase f the grwing stck since 1926-28 is chiefy due t changes in age-distributin between the tw inventries. The changes in age are ceary shwn in the tabe given bew, the frest area being divided in t fur stages f devepment: bare (cear cut) areas, yung frests (ess than 40 years f age), midde-aged frest (4--8 years), d (mature) frests (mre than 8 years f age). Year f survey Bare areas Yung frests 1926-28... 9% 40 % 1950--52... 6% 29% Midde-aged frests 38 % 46 % Od frests 13% 19% Tta 100 % 100% The cmparativey big area f yung frests at the first survey has deveped int midde aged frests, and the d frests have increased their area cnsideraby. As t frest wnership the fwing vumes f grwing stck (incuding bark) per hectare were fund: Pubic frests 131 m 3sk. per hectare (I 873 cub. feet per acre) Cmpany > 124 >) {I 767 >) >) ) Estate 120 (1 7I6 >) >) >) >) ) Farmers' >) 109 (I 555 >) >) >) ) A II7 {I 673 >) >)» ) When cmparing the abve figures differences regarding site, as we as distributin f age-casses and tree-species shud be taken int cnsideratin. The annua grwth inside bark fr trees ver r cm (4 inches) D.B.H. was estimated at 6,3 miins f cub. metres (222 miins f cub. feet) in I926-28, and at 8,2 miins f cub. metres (291 miins f cub. feet) in 1950--52, i. e. an increase f 30 %. This difference is mainy due t the increase f the grwing stck thrugh ch,anges in age during the time between the tw surveys.

TABELLER

ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN Tab. 1. Landareaen, fördead i km2 ch i prcent på ika ägsag vid taxeringarna åren 1950-52 ch 1926-28. Skgsmark (skgsprduktiv mark) Inäg- Red visjrd nings- Tax e- därav Inaes mråde, ringsår hagmark än Myr Berg Diverse mark Tta andarea km % km /c av km km km 2 % km s; 2 % % % km2 1% I95I Örebr... J I54126, 61 5 24SI64,81 I391 2,7 Jsu 16,31 791 I,, I091 I, 31 3S IOI r, 5I927 I 99S 24,7 4 gss 6I,6 - - S59 IO, 6 I4I I,7 II3 I,4 s gg IOO, Västman- II950-5212 I2132, 61 7551ss.31 I69 4 5 36I 5,61 I491 2,31 751 I,21 6 442 IOO, ands... I926-27 2 033 3I, 6 3 6SS 57.3 - - 604 9.4 77 I, 2 36 0,6 6 43S 100, I U II950-5212 I3414I,71 2 703152,81 I20 4.4 I65 3,21 S31 I,61 361 0,71 5 I2I IOO, ppsa a. I926--27 2 2 39, r 2 723 53.2 - - 296 5,8 70 I,4 30 0,6 5 I2I 100, I Stckhms. II950-5212 370133.91 3 S3,54 51 199 5,2 137 1,91 6331 g, ' 391 0,61 46 gs2 IOO, 51927 2 g6 30, 3 S37 ss. - - 247 3.5.760 I0,9 39 0,6 46 979 IOO, Söderman- II950-5212 4SSI39, 813 22SI51, 71 I77 s. s 124 2,01 3601 5.7, s 0,8, 6 250 IOO, ands..... 1927 2 20S 35,4 3 433 55, - - 219 3.5 349 5,6 29 0,5 6 23S IOO, Östergötands 1952 13 S2137,815 374153.41 234 4.4 2S5 2,81 5I41 5, I S61 0,91 IO 061 IOO, I927 3 37S 33.9 5 529 55.4 - - 472 4 7 542 5.4 51 0,5 9 972 99.9 1952 Gtands... 27314I, 01 6 1 365144 171 12,5 q6 4 71 2631 8, 51 7571 I, 81 8 3 104 IOO, 9192S I IS6 3S,5 I 331 43,2 - - 205 6,7 309 IO, O s 1,6 8 3 SI IOO, 1 Redvisades vid 1926--2S års taxering efter någt andra grunder. 2 Enigt 1945 års fastighetstaxering: Örebr än (änet i dess mfattning 1945 ch ink. vid riksskgstaxeringen 1951 taxerade mråden) 4 941 km2, Västmanands än 3 579 km2, Uppsaa än 2 S22 km2, Stckhms än (ink. vid riksskgstaxeringen 1950-52 taxerade mråden) 3 S33 km2, Södermanands än 3 279 km 2, Östergötands än 5 51S km2 samt Gtands än (ink. Gtska sandön) I 300 km 2 3 Härti taxerade.skjutfät med en area av 165 km2 (varav skgsmark en. >>Dmänverket I952>> S7 km 2 ) eer 2,0 % av änets ttaa andareal 4 Härti föjande taxerade mråden med en sammanagd area av 360 km2 eer 4,9 % av änets ttaa andarea: Städer: Nacka, Sundbyberg, Sna, Djurshm, Lidingö ch Vaxhm. Köpingar: Stcksund, Danderyd, Täby, Sentuna ch Satsjöbaden. Landskmmuner: B ch Järfäa. Ovriga mrdden: Utö skjutfät (134 km 2 ). Stckhms stad ingår ej i den för änet redvisade areaen. 5 Taxeringsmateriaet har marbetats ch mtsvarar änens mfattning vid den senare taxeringen, exkusive van angivna taxerade areaer. 6 Härav II km2 f. d. fygsandsfät utgörande,s % av den ttaa skgsmarksareaen. 7 Härav 7 km2 fygsandsfät utgörande,2% av andareaen (särskides ej ur»div.imp. >>vid 192S års taxering). 8 Exkusive Gtska sandön, sm ej taxerats (area år I952 enigt Rikets amänna kartverk 37 km 2, varav skgsmark enigt dmänverkets taxering 27 km2; övriga r km2 utgöres av natinapark ch impediment). 9 Materiaet har mgrupperats för att närmare överensstämma med redvisningen enigt 1952 års taxering (>>imprduktiva betessätten ha hänförts ti inägjrd, >>vätan ti myr ch >>bättre hämarken ti berg).

Tab. 2. Myrar, fördeade på undertyperna rismssar, starrmssar ch kärr. Utförd dikning på dessa i prcent ch km2 Redvisningsmråde än Rismssar starrmssar Kärr Summa därav dikade därav dikade därav dikade Tta Tta Tta Tta km2 % km 2 km2 % km 2 km2 % km km2 2 därav dikade % km 2 Örebr... 309 6, 2 19 139 2,5 3 63 1,4 I SII 4 5 23 Västmanands... I 55 q,3 22 155 6,9 II sr 4> 5 2 36! g, 8 35 Uppsaa... sr 17,4 8 52 - - 62 - - r6s 4, 8 8 stckhams... 37!2, 3 4 36 - - 64 - - 137 3,0 4 Södermanands... 49 27,3 4 27 - - 48 5,5 3 124 13,7 I7 Östergötands... rs 28,6 30 ss - -!22 3, I 3 285 II, 4 33 Gtands... 2 - - 3 33,3 I 4I II, 3 I6 q6 II, 7 I7 Anm.: dikade myrar avse endast marker, sm ej mförts ti skgsmark. Tab. 3 a. Skgsmark inkusive hagmark med fördening i prcent på skida trädbestånd vid taxeringarna åren 1951-52 ch 1926-28. Trädbestånden redvisade enigt vid 1926-28 års taxering tiämpade grunder. Kamark ingår ej i redvisningen. Trädbestånd L ä n Taxeringsår Taskg Granskg Barrband- Bandad barr- L k S skg ch övskg vs g umma Örebr... 195\ II,6 r,4 42,7 31,9 3,4 r, 1927 7,I 6,7 51,8 28,4 6, IOO, Västmanands.................... 1952 r,3 6, 41, 39,9 2,8 r, 1926-27 5,6 3,9 48,5 38,8 3.3 IOO,I Uppsaa......................... 1 6 952 I0,7 IO, 32,3 44,6 2,4 IOO, 192-27 8,2 r,8 43,I 35,7 2,2 r, Stckhms... I95\ 12,3 r,4 3,5 4I,I 5,7 r, 1927 9,4 9,4 40,2 36, 5, IOO, Södermanands................... 1952 14,5 6,5 35,8 37,7 5,5 r, 1927 I7,I 9,0 39,2 23,5 II,2 IOO, Ötergötands... 1952 I7,3 6,9 37,9 32,6 5,3 r, 1927 19,3 5,3 33,7 30,9 r,8 r, Gtands........................ 1952 8 41,8 0,2 43,5 12,8 I,7 r, - I 35,8 0,7 50,8 10,2 2,6 IOO, I 1 1927-års uppgifter mräknade ch gäer för samma mråde sm den senare taxeringen. Inm de fyra Måardasänen har fördeningen skett enbart med edning av >>detaxeringen» 1952. t...?:j H UJ UJ () UJ >-3 > I:Ij?:J H () I:Ij > < : UJ >-3?:J > I:Ij ' ' > UJ < I:Ij?:J H () I:Ij + H

Tab. 3b. Skgsmark ch hagmark med fördening i km2 ch prcent på skida trädbestånd vid taxeringarna åren 1950-52 enigt de grunder, sm tiämpades vid dessa taxeringar. Ägsag Ka- Barrband- Taskg Granskg Län mark skg Barr band- Bandad Summa ' skg med barr- ch Lövskg exk. Summa insprängt öv övskg kamark km2 km2 % km2 j% km2 % km2 % km % km2 % km2 % km2 Örebr... 244,4 I 364,6 S, I 136,5 23,4 I 056,2 21,7 462,0 9,5 ss7,6!2, I 257,0 5,3 4 S63,9 IOO, 5 rs, 3 Västmanands...!63,0 r 6S, 4 31,2 624,7 rs,3 600,7 17,5 496, 14,5 479,5 14,0 153,8 4> 5 3 423, I IOO, 3 5s6, I s Uppsaa... 143,7 624,0 25,6 573,9 23,5 450,8 rs,5 27S,9 II, 4 3S3, 8 r s, 7!2S, I s, 3 2 439,5 IOO, 2 ss3, 2 U b.o Stckhms...!62,4 7S7, 22,8 867, I s, 2 479, 0 13,9 401,6 II, 7 564,9!6,4 342,4 I O, 3 442,0 IDO, 3 604,4,!<i Södermanands... ISI, 8 SS4,9 30,5 475, I!6, 4 532,0 rs,4 307,7!0,6 433,7 rs, 265,3 9, I SgS, 7 IDO, 3 s, 5 [j) Östergötands... S7, 2 I 669,4 34,4 795, I r6,4 941,4 19,4 515,3 IO, 6 ss3,9 12,0 347, I 7,2 4 Ss,2 IDO, 5 139,4 Gtands... 40,4 773, 2 67,0 17,6 1,5 s, 2!, 7 47, 2 4> I 52, I 4,5 13,5 1,2 I 153, 6 IOO, I 194, Örebr... 17,5 4,3 3,5 6,6 5,4 3, 3 2,7 2, 5 2, I 25, I 20,6 79,9 65,7 121,7 IOO, 139,2 Västmanands... 29,8 - - 30,9 22,2 r s, 5 I I, I - - 3S, 7 27,8 54, I 3S,9 139,2 IOO, r6g, r s Uppsaa... 17, I 7,8 7, 6 15,7 IS, 2 7,9 7, 7 - - 31,4 30,5 40, I 39, 0 I02,9 IOO, 120,0 b.o Stckhms... 57,5 30,2 21,4 s, 3,5 2,5!,8 15, I IO, 7 21,7 IS, 3 66,9 47,3 I4I,4 r, rgs,9 r :r: Södermanands... 40,0 27, I 19,8 3,8 2,8 9,5 6,9 4,8 3, 5 I4, 2 10,4 77,6 56,6 137,0 IDO, I77, Östergötands... I03,7 g, 6,9 I4, I r, 8 S,5 6,5 4,8 3,7 21,8 I6,7 72,2 55,4 I30,4 IOO, 234, I Gtands... 37, 2 92,6 6g,I 4,0 3,0 rs,2 13,6 0,8 0,6 6,4 4,8 12,0 S,9 134,0 IDO, I7I, 2 Örebr... 26I,9 I 36S, 9 27,5 I 143, I 22,9 I 059,5 21,3 464,5 9,3 6I2, 7!2, 3 336,9 6,7 4 g ss, 6 IDO, 5 247,5 Västmanands... Ig2, 8 I 6S, 4 30,0 655,6 IS,4 616,2 I7, 3 496, 13,9 5IS,2 14,6 207,9 5,8 3 562,3 IDO, 3 755, I Uppsaa... r6,8 63I,8 24,8 5s 9,6 23,2 4SS,7 rs, 27S,9 II, 4I5,2 I6,4 r6s,2 6,6 2 542,4 IDO, 2 703,2 s s Ub.() stckhams... 2I9,9 SI7,2 22,8 S72, I 24,4 4SI,5 13,4 416,7 II, 6 ss6,6 r6,4 409,3 II, 4 3 ss3, 4 IDO, 3 S3, 3 b.or.a Södermanands... Igi, 8 9I2, 30,0 47S, 9 IS,8 54 I, 5 I7,8 312,5 IO, 3 447,9 I4, 8 342,9 II, 3 3 035,7 r, 3 227,5 [j) Östergötands... 390,9 I 67S, 4 33,7 Sg, 2 I6,2 949,9 I g, I 520, I!0,4 605,7 12,2 419,3 s,.4 4 gs2, 6 IDO, 5 373,5 Gtands... 77,6 S65,8 67,2 21,6 I,7 26S, 2 20,8 4S, 3,7 ss, 5 4,6 25,5 2,0 I 2S7, 6 IOO, I 365,2 Anm. Inm. de fyra Mäardasänen har fördeningen skett enbart med edning av de injer sm taxerades I952. t i:ij :::0..., p::: ;:q >- 41 t:d i:ij :::0 4 (') ;:q (') >- F..., i:ij :::0 (/ i:ij tj i:ij...

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV östra MELLANSVERIGE 43 Ta b. 4 Skgsmark ch hagmark fördead på bnitetskasser vid taxeringarna åren 1950-52 ch 1926-28. Län Örebr Ägsag Tax e- Skgsmark Hagmark ringsår I B n i tetska s s II III IV v VI VII VIII Samt. km2 31,6 303,3 I 703,2 2 034.3 672,2 245,0 g8, 7 20,0 5 r8, 3 %, 6 s. 9 33,4 3g,8 13,2 4 8 1,9 0,4 IOO, r g sr km2 1,7 I O, 8g,3 34.8 I, 7 1,7 - - I3g,2 % I, 2 7,2 64,2 s, I, 2!,2 - - r, Skgsmark km2 33,3 313,3 I 7g2, 5 6g, I 673,9 246,7 g8,7 20,0 5 247.5. hagmark %, 6 6, 34 2 3g,4!2,8 4,7 I, 9 0,4 IOO, Västman- D: Ig271 % O, I 4.3 24,6 3g, I 21, 7.4 2,6 0,8 IOO, Skgsmark Hagmark km2 r6, 2 s, 4 I 424, r rg6, 4 3g8,4 is8, 7!03,5 38,5 3 s86, I % 0,4?,O 3g,7 33,4 I I, I 4,4 2,9!,I ra, rgs-s km2 - g, 3 8, 6 65,2 13,9 - - - r6g, ands % - 5,5 47,7 38,6 8, 2 - - - r, Skgsmark km2 r6, 2 sg, 7 I 504,6 r 6r, 6 412,3 rs8,7 103,5 38,5 3 755, I. hagmark % 0,4 6,9 40, I 33,6 II, 4 2 2,8 r, ra, D: rg6-27 % -, 2 s, 40,7 3g,5 IO, I 3, 2 I, 3 IOO, Skgsmark km2 - I3I, 9 r 6, 6 I 030,6 276,8 86, 3g,4 II, 9 2 583,2 % - 5, I 3g, 3g,9!0,7 3.3 1,5, 5 r, rgs-s km2 -, 47,9 63, I s,, - - 120,0 Hagmark Uppsaa % - 1,7 3g,9 52,6 4,I!,7 - - r, Skgsmark km2 - I33. 9 I 054, 5 I g3, 7 8I, 8 88, 3g,4 II, 9 2 703,2. hagmark % - s, 3g, 40,5!0,4 3, 2 I, 5 0,4 r, D: rg6-27 % - 0,4 8, 47.9 27,9 g, 8 4> I I,9 r, km2 I6, 7!74,6 Skgsmark I 174,3 I 438,6 sg,9 202,4 76, II, 9 3 604,4 % 0,5 4. 8 32,6 3g, 9 14,2 5,6 2, I, 3 JOO, rgs-s km2-3, 2 67,0 Hagmark II4, 9 I3, 8 - - - Ig8,9 Stckhms % - I, 6 33.7 57.8 6, 9 - - - 100 Skgsmark km2 r6, 7 I77, 8 I 241, 3 I 553, 5 523,7 202,4 76, II, 9 3 803,3. hagmark % 0,4 4,7 32,6 40,9 I3, 8 5,3,, 3 JOO, D: Ig271 % - O, I 4 6 33.4 36,3 r6,3 6, 8. 5 IOO, Skgsmark km2 21,0 248, I r g, 6 I 033,6 310,8 I6, 9 62,4 21,2 3 050,5 % 0,7 8, I 3g, 33.9 10,2 s. 3 2, I, 7 IOO, rgs-s km2 - Hagmark 3,0 66,2 103,8,, - - rn, Söderman- % - 1,7 37.4 58,7 I, I!,I - - r, ands Skgsmark km2 21,0 sr, I 256,8 I 137,4 312,8!64,9 62,4 2!, 2 3 227,5. hagmark % 0,7?,8 38,9 35. 2 g,7 5, I 1,9, 7 IOO, D: Ig27 % 0,3 3,8 24,4 32,8 23,6 g, 7 4,0 1,4 IOO, skgsmark Hagmark km2 g3,3 548,9 2 017, I 76g, 3 487,4 I7g,8 37.6 6, I 5 I3g, 4 % I, 8 IO, 7 3g,3 34.4 g, 5 3,5 0,7 O, I IOO, rgs km2 - II, 9 II2,4 I03,7 6, I - - - 234> I Östergöt- % - s, I 48, 44,3 2, 6 - - - IOO, ands Skgsmark km2 g3, 3 s6,8 r2g, 4 I 873, 4g3, 5 I7g,8 37.6 6, I 5 373.5. hagmark %!,7 r, 4 3g,6 34,9 g, 2 3,4 0,7 O, I IOO, D: Ig27 % -, 9 12,6 43.7 27,3 10,4 3, 8 I, 3 100, km2 - Skgsmark 3. 2 53,6 gr, 6 425,5 246,8 I Z g, 2 44, I I Ig4, % -, 3 4,5 24,4 35.6 20,7 10,8 3,7 IOO, Igs km2 - - Hagmark 7. 2 38, s, 42,4 25,2 6,4 I?I, 2 Gtands % - - 4,2 22,2 30,4 24,8 J4,7 3, 7 r, skgsmark km2-3, 2 6,8 32g, 6 477.5 8g,2 154.4 50,5 I 365,2. hagmark % -, 2 4.5 24,I 35. 0 21,2 II, 3 3,7 IOO, D: rg8 % - - 1,4 I?, 2 27, I 8,2 17,8 8, 3 r, 1 1927 års uppgifter är marbetade ch gäa samma mråde sm taxerades rg5i resp. rgs-52.

44 ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN Tab. s. skgsmark ch hagmark fördead på huggningskasser. Län Örebr Ägsag skgsmark H u g g n i n gskass A B:r B:21 c D:r D:2 D:3 E:r E:21 E:3 Samt!. km2 244.4 8J,8 695,3 I 540,5 I 431,5 42J,2 535, I 92,4 3,3 s, 8 5 rs, 3 % 4 8 I,7 13,6 30, I 28, 8,4 10,5 I, 8 O, I r, JOO, km2 Hagmark IJ, 5 J, 5 23,4 39,0 28,2 6, - 1,7 3,3 12,6 139,2 % 12,5 5.4 r6,9 28, 20,3 4.3 - I, 2 2,4 g, JOO, Skgsmark km2 261,9 95,3 718,7 I 579,5 I 459,7 433. 2 535, I 94, I 6, 6 63,4 5 247.5. hagmark % s, I, 8 13,7 30,I 27,8 8,3 IO, 2 I, 8 O, I 1,2 IOO, km2 I63, skgsmark. 54,6 544,8 I 461,0 740,I 286,7 305, I r6, 2 - J4,6 3 586, I % 4,6 r,5 I5,2 40,7 20,6 S, 8,5 0,5-0,4 JOO, Västman- km2 29,8 6, I 37.8 63,8 13,0 3,2 II, 3 - - 4,0 r6g, ands Uppsaa Hagmark % IJ, 6 3,6 22,4 37.7 J,7 I,9 6,7 - - 2,4 IOO, skgsmark km2 192,8 60,7 582,6 I 524,8 753, I 289,9 316,4 I6, 2 - r8, 6 3 755, I. hagmark % S,I I, 6 15,5 40,6 20, I J,7 8,4, 5 -, 5 r, Skgsmark km" 143.7 46,6 462,0 964,0 548,5 qg,6 216,7 29,8 2, 20,3 2 583,2 % 5,6 I, 8 IJ,9 37,3 21,2 5,8 8,4 I, I O, I, 8 JOO, km2 IJ, I 2,0 20, Hagmark 54.9 I5,9 2,0 2,0 2,0-4,0 120,0 % 14,2 I,7 r6, 7 45.7 I3,3 I,7 I,7 1,7-3. 3 JOO, Skgsmark km2 r6, 8 48,6 482,I r i8, 9 564,4 rsr,6 218,7 31,8 2,0 24,3 2 703,2. hagmark % 5.9 I, 8 IJ,8 37.7 20,9 5,6 8, I I, 2, r 0,9 JOO, stckhams Skgsmark km2 162,4 65,9 526,9 I 235,6 921,6 IJ2, 419,3 65, I - 35.6 3 604,4 % 4.5 I, 8 14,6 34,3 25,6 4 8 II, 6 I, 8 - r, ra, km2 Hagmark 57.5 12,6 45.4 40,4 21,4 4 2 I3, 6 - - 3,8 Ig8,9 % 28,9 6,3 22,8 20,3 I0,8 2,I 6,9 - - r, 9 IOO, skgsmark km2 219,9 J8, 5 572,3 I 276, 943. 0 IJ6, 2 432,9 65, I - 39,4 3 803,3. hagmark % 5,8 2, I rs, 33.6 24,8 4. 6 II, 4 I,7 - r, 100,0 km2 ISI, 8 Skgsmark 32,5 500, I r rr, 6 602,9 224,6 358,3 48,9 4 0 25,8 3 s, 5 % s, r, I r6,4 36; I Ig,8 7.4 II, 7 I, 6 O, I, 8 100,0 Söderman- km2 40,0 Hagmark 3,0 50,9 55, I 6, 2 7,9 J, 9 - - 6, IJJ,O ands % 22,6 r,7 28,7 31, I 3,5 4 5 4 5 - - 3.4 JOO, skgsmark km2 rgr,8 35.5 55I, I 156,7 6g, I 232,5 366,2 48,9 4 0 31,8 3 22J, 5. hagmark % 5,9 I, I IJ, I 35.8 r8, 9 J,2 II,4 I, 5 0, I r, JOO, km2 287,2 Skgsmark 135,3 68g, 5 I 721,5 I 394,8 306, I 497. 4 23,0-84,6 5 139,4 % s. 6 2, 6 13,4 33.5 2J, I 6, 9,7 0,5-1,6.IDO, Öster göt- km2 103,7 Hagmark 4,8 31,5 40,5 22,8 r8, 7 12, - - - 234, I ands % 44.3 2,0 13,5 IJ,3 9,7 S, 5,2 - - - IOO, Gtands skgsmark km2 390,9 140, I 721,0 I 762, I 417,6 324,8 509,5 23,01-84,6 5 373.5. hagmark % J, 3 2,6 13,4 32,8 26,4 6, g, 5 0,4-1,6 100,0 Skgsmark km2 40,4 r8, 7 J6, 9 442,7 396,4 102,0 r, 7 8,8-7,4 I I94, % 3;4 I, 6 6,4 37, I 33. 2 8,6 8,4, 7-0,6 JOO, km2 Hagmark 37. 2 0,8 12,8 6r, 37,8 4,0 r6, - - I,6 IJI,2 % 21,7 0,5 J, 5 35,6 22, I 2,3 9,4 - -,9 100, skgsmark km2 J7,6 rg,5 Sg, 7 503,7 434.2 r6, rr6, 7 8,8 - g, I 365,2. hagmark % 5.7 1,4 6,6 36,9 31,8 J,8 8,5 0,6-0,7 100,

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV ÖSTRA MELLANSVERIGE 45 Tab. 6. Skgsmark ch hagmark fördead på åderskasser vid taxeringarna åren 1950-52 ch 1926-28. Tax e- :Län Ägsag ringsår ' i.a skgsmark.. Ka- mark Å dersk a s, s IIa\ IIt\ I a I b III IV v VI VII-, IX+\ S<;mt- VIII iga km2 244,4 r6r, I 345,8 429,7 446,3 I 162,4 I 334, 0 664,3 227, I ss, 2 S, 5 r8, 3 % 4,8 3, I 6,8 S,4 S,7 22,8 26, I 13,0 4.4 1,7 0,2!DO,...., Hagmark... %!2, 5 II, 4 12,7 13,9 II, I... 22,4 s, s 7. 2 - - - ra, :0 'd "' p 1951 km2 17,5 15,8 17,6 19,4 15,4 31,2!2,3 I O, - - - 139,2 Skgsmark km2 26!,9 540,3 gr, s I 193, 6 I 346,3 674,3 227, I ss, 2 S, 5 247 5. hagmark % s,!0,3 17,4 22,7 25,7!2,8 4,3 I, 6, 2 IOO, D:... 1927 1 % 6,8 14,6 25,3 2S,5 r s, 6,2 2, 2 r, 0,4 ra, km2 I63,0I S3,8 254,7 304,7 36S, si 972,3 Ssr) 371,7 130,21 62,5 22,713 ss6, I skgsmark. % 4,6 2,3 7, I S,5!0,3 27, I 23,8!0,4 3,6 1,7 0,6 ra, 1950- km2 29,8 9,7 24,3 rs,s 25, I 39,3 r, 7 I I, 3 - - - r6g, j Hagmark... ' 52 'i3 % 17,6 5,7 J4,4 II, I 14,9 23,3 6,3 6,7 - - - IOO, j s Skgsmark km2 192,8 372,5 717,4 r r r, 6 S62,4 3S3, 130,2 62,5 22,7 3 755, I +' "'. hagmark % 5, I 9,9 r g, I 26,9 23,0 10,2 3,5 1,7 0,6 r,,j >.D:...!926- % 3.4 rs,5 23,9 29, I 12,8 6, 3,6 2,0 0,8 100, 27 Skgsmark.. km2 143,71 71,2 254, I242, 3 242,71 6S, I 4S7, I 2S7,9 97, I 73. 0 4,0 2 ss3,2 % 5,6 2, 8 g,8 9,4 9,4 26,3 rs,9 I I, I 3,8 2,8 O, I IDO, Hagmark... 1950- km 2 17, I 2,0 15,5 r8,5 12,5 27, I 20,3 s, 2,0 - - 120,0 52 "' % 14,2 1,7 12,9 15,4 10,4 22,6 r6, 9 4,2 1,7 - - ra,.. Skgsmark km2 r6,8 342,8 sr6, 707,2 507,4 292,9 99, I 73 0 4,0 2 703,2. hagmark % 5,9 12,7 r g, I 26,2 rs,s r, 8 3,7 2,7 0, I ra, D:.... 1926 % S, I 17,2 26,8 20,4 12,0 6,2 5,7 3,4 0,2 ra, -27 km2!62,4 7!,8 2SS,2 315,5 Skgsmark.. 274,4 924, I S20,7 453,4 193,8 7S,9 21,2 3 604,4 "' % 4 5 2,0 S, S,7 7,6 25,6 22,8 12,6 5,4 2,2,6 IDO, s km2 rgs,9 Hagmark... I95D- 57,5 12,6 32,4 19,7 7. 8 33,5 27,6 2,5 I, I 2,I 2,I.a 52 % 2S,9 6,3 r6,3 9,9 3,9 16,8 13,9 I, 3 0,5 I, I, I 100,0."i C) +' Skgsmark km2 219,9 405,0 6!7,4 957,6 S4S,3 455,9 194,9 Sr, 23,3 3 S3,3 (f). hagmark % s, 8 r, 7 r6, 2 25, 22,3 12,0 5, I 2,I 0,6 ra, D:... 1927 1 % 7, 7 r6,3 27,9 21,9 r s, 5 6, I 3,0 I, 2 0,4 r, "' Skgsmark.. p km2 r sr, 8 69,7 300,7 367, I 399,8 673,3 532,4 301,0 154,0 S2, 5 rs,2 3 s, 5 'd % s, 2,3 9,9 12,0 13, I 22, 17,4 g, 9 s, 2,7,6 IDO, Hagmark... r g s- km 2 40,0 17,0 34,7 30,9 14,9 24,8 10,7 2,0 2,0 - - r n, j 52 % 22,6 9, 6 r g, 6 17,5 S,4 14,0 6, I I, I I, I - - ra, s.,... Skgsmark km2 rgr,8 422, I Sr2,7 6gS,I 543,I 303,0 rs6, 82,5 rs,2 3 227,5 'd ' (f). hagmark % 5,9 13, I 25,2 21,6 r6, s 9,4 4,8 2,6 0,6 ra, D:... 1927 % r s, 5 r6, 2 19,5 19,4 14,5 S,4 4,3 I, 8 0,4 IDO, Skgsmark.. km2 2S7, 2 r68, 9 422,2 391,7 445, 2 369, I r 6, 4 595,7 27S,5 g8,4 22, 5 139,4 'd "' % 5,6 3.3 8, 2 7. 6 8,7 26,7 20,6 II, 6 5,4 I, 9 0,4 r, p j 1952 km2!03,7 s, 5 14,5 r8, 7 4,8 42,7 30,3 9,7 I, 2 - - + 234, I Hagmark... '0 % 44,3 3, 6 6, 2 S, 2, I rs, 2 12,9 4, 2 0,5 - - IOO, bd.,... Skgsmark km2 39J, 9 614, I S6,4 I 4II, 8 r g, 7 605,4 279,7 gs,4 22 1 I 5 373,5 +' "'. hagmark % II, 4 16, 26,3 20,3 II, 3 5, 2 I, 8 0,4 ra, :Q 7 3 'd "' p D:... 1927 % 9,4 17,6 24,4 23,0 14,2 6,8 3, I I, 3, I 99,9 skgsmark.. Hagmark... km2 40,4 25,9 67,4 52,6 41,6 217,2 266,8 220,8 125,3 II2,5 23,5 I94,0 % 3,4 2, 2 5,6 4,4 3,5 rs,2 22,3 I8, 5 I0,5 9,4 2,0 ra, I952 km2 37, 2 3,4 II, 4 5,4?, 32,4 26,5 IS, 5 I2,4 14,8 2, 2 I7I, 2 % 21,7 2,0 6,7 3, I 4, I rs,9 IS, 5 ID, 8 7,2 S,7 I, 3 ra, 0 Skgsmark km2 77,6 rs, I 106,6 249,6 293,3 239,3 I37,7 I27,3 25,7 I 365,2. hagmark % 5,7 7,9 7,8 I8, 3 21,5 I7, 5 r, r 9,3 I,9 ra, D:... Ig2S % 12,0!2,3 15,7 I6,8 I5,6 I4,9 7,3 4,0 I,3 99,9 1 I927 års uppgifter är marbetade ch mtsvara samma mråde sm taxerades I95I resp. I950-52.

t-, Tab. 7 Åriga verkstäda huggningar 1 ) ch åtgärdsförsag ) i km2 ch i prcent av area skgsmark inkusive hagmark. Åtgärdens a r t Verkstäda huggningar A tgärdsförsag Län Kmpet- Garing Gar. e. Föryngr.h. För- Avv. av Hyggesterings- Röjning i hk. föryngr. h. i hk. Summa Röjning Garing yngrings- överst.. Inaes rensning k.3-6 huggning C-D: I i hk D: 2 D:3-E huggning fröträd I 2 3 4 5 6 7 Örebr... km 2 9,7 213,9 44.3 17,0 284,9 20,8 4,0 83,0 357. 2 46, 86,7 572,9 %, 2 4 I, s, 3 5.4 0,4 0, I I, 6 6, 8, 9 1,7 II, Västmanands. km2 II, 9 220,9 52,9 r8, 4 304, I 8, 3 I, 2 6, 3 241,7 29,8 35.6 367,4 %, 3 s. 9 1,4, 5 8,r, 2, I, 6 6,4, 8 r, 9. 8 Uppsaa... km 2 6,4!25, 9 28,7 9,7 170,7 r6, 5 I, 2 42,8 I65, I 13,7 30, I 251,7 %, 2 4,6 I, I 0,4 6, 3 0,6,!,6 6, I, 5 I, I 9. 3 Stckhms... km 2 9.4 r s, 5 34.7 q,7 209,3 r s, 9 1,5 54.6 237,8 r s. 7 59.2 367,3 %, 2 4 0, 9 0,4 5.5 0,4, 1,4 6, 3 0,4!,6 9.7 km" I I, 5 Södermanands. 194.4 54.3 17, I 277.3 I I, 3 1,4 59, I!87, 5 23,8 49.7 320, I % 0,4 6, 1,7, 5 8,6 0,4, I, 8 s. 8 0,7!,6 9.9 Östergötands.. km 2 19,4 333.5 79,'0 21,9 453,8 28,8 3. 6 77,6 353, I 35, I 75.4 54!, 2 %, 3 6, 2 1,5 0,4 8,4, 5 0, I 1,4 6,6 0,7 1,4 IO, I Gtands... km 2 I, 6 133.4 13,9 6, I rss. 6, 3 I, 8 8, 103,8!2,4 r6,6 I40, 8 %_ 0, I 9,8 r,, 5 II, 4, 5 O, I 0,6?,6 0,9!,2 r, 3 ------ ---- 1 Medeta för närmast föregående fyra år inm Örebr, Östergötands ch Gtands än, inm de fyra Mäardasänen för närmast föregående fem år vid taxeringen 1950 ch närmast föregående fyra år vid taxeringen 1952. 2 Medeta för nästkmmande åtta år inm Örebr, Östergötands ch Gtands än, inm Mäardasänen för nästkmmande ti år vid 1950 års taxering ch nästkmmande åtta år vid taxeringen I952. H p;: > 0 tc J:Tj?::! 0 n n >?::! ' >-3 J:Tj?::! U J:Tj J:Tj t...

Län Örebr Area..... % av skgsmarksarea.. " Area..... Västman- /c av skgsands arksarea Uppsaa stckhams Area.... % av skgsmarksarea.. Area.... % av skgsmarksarea.. Tab. 8. Sumpskgar, fördeade på bnitetskasser i km2 ch i prcent, samt i prcent av skgsmarksareaen inm resp. bnitetskass. Genmsnittig ideabnitet. I II III IV km 2 f"% km' % km' % km' % 0,41 O,I I,3, 0,41 4,41 I,313I,71 g, I I, 2 0,4, 2 r, s - - 3,41 I, 3 r g, I 7. 2, 2 I,S - - 0,41, 3 7, si s. s, 0,7 - - 3, I 2, I 20,31 I3, 9, 2 I,3 -, 3 0,2 7. 91 4. 5 26, 31 I4, 9 Bnitet V VI VII VIII Summa km f% 2 km' % km' % km' 2f% % km 97,I 8, I26,9136,6170,2,20,21 I5,I 4.31347,II r, J4,4 62, I 23, 2!5, I 30, si 23,9 r, 9 4r,4128,s 7,9 4s.s 27,5 5I,4 74.61 27,9 47. 0 52,61 40! s 59. s 44, si 30, s 22, 44,IIs, 7I, I 75,S 6,6 6g,s6, 38, si J4, 41267,21 IOO, 67,I 1 r, 1 7,I 8,s22,31 8,s 6,91 r8,9, r, 73 I 73,9 4,S 29, si 20, si 6, I 4, 21 J45, si IOO, O 39,2 5I,3 3,S 35,7120,31 I3,41 7,6II76,2Ir, Söder- Area.... man- % av skgs- Genmsnittig ideabnitet ands marksarea. -, I,6 2,3 rs,s -7 7,2 63,2 5,4 : - - I, 0,41!2,31 5,4135,SI I5,6186,4,37,61 54,i23,SI33,91 I4,SI 6,I 2,71229,SI IOO, 3. 22 Östergöt- Area..... d % av skgsan s marksarea.. J - 0,2,6 1 I,9 1 r7,s 1 30, 1 g,_ 1 r, 1 4,3, 1 Gtands Area....'-1-1-1-1-1-1 0,41,5J2,7J3,3138,si47 II27,2133,r3,31r6,II8,41r, % av skgsmarksarea.. 0, I 0,6 I3,4 I7, 6 26,3 6, 2, 8 I 2, s 2 2,6 2, 9 2,97 2,1 t....?:j H (f (f 0 (f >-3 > tij?:j H 0 tij > < 0: (f >-3?:J >- tij b > (f < tij?:j H 0 tij

Tab. 9 Utmarksarea (andarea exk. inägr, vägar ch taxerad area) 1 fördead på ägsag i km2 ch i prcent inm varje särskid skgsägargrupp.... CXJ Örebr Län Västmanands Uppsaa Skgsägargrupp Skgsmark (skgsprduktiv mark) Diverse Myr därav Berg mark Inaes exk. vägar Tta hagmark andarea % av samt. exk. ägare en. %av inägr %av %av %av %av ch vägar1 km2 ut- ut- ut- utriks- fastigkmskgs- km2 km2 km2 km2 marks- marks- marks- marks- skgs- hetstax. area mark area area area tax. I945 Amänna: krnskgar... 7S9 r s, 2 II, SS,3 4, 5 ss g, 8 II I, 6 0,7 Sg4 eckesiastika... 73 1,4 I, gr, r 3 4,Z 6 7,6 I 1,3 - - S övr. amänna.. 242 4 6 4, Sg, 5 2, r 22 S, I s 2,9 - - 272 Enskida: aktiebag... I 559 29,7 35,5 S7,4 r g I, Z 177 g, 9 r g I, I 2S!,6 I 7S3 Övriga j gdsskgar... 4S2 g, I0,7 S6,3!2 2, 5. 45 S, 27 4,8 5, 9 559 enskida\ bndeskgar... 2!03 40, I 37,6 g, 5 g6 4,6 173 7.4 I3, 6 34 I, 5 2 323 Samtiga... 5 24S r, IOO, SS,8 139 2,7 5II s, 7 79 I, 3 73 I, Z 59II Amänna: krnskgar... 444 II, 8 II,9 S, 6 4 0,9 ss 15,4 rs 3. 2 5 0,8 552. eckesiastika... 77 2,0 2,4 n. I I I, 8 r g rs, 7 4 4. 2 - - IOO övr. amänna.. 292 7. 8 7,2 g, 9 3, I I7 s. 3 II 3, 5 3 I, 323 Enskida: aktiebag... 915 24,4 23,3 S5, I 3S 4 2 IIO IO, 3 44 4> I 5 0,5 I 074 Övriga { gdsskgar... 203 5.4 S, 92,9 13 6, 3 6 2,7 IO 4.4 - - 2!9 enskida bndeskgar... I S4 4S, 6 50,2 Sg, 7!04 s. 7!24 6, I 6 3,I 22 I, I 2 032 Samtiga... 3 755 IOO, IOO, S7,3 r6g 4.5 36! S,4 149 3,5 35,8 4 300 Amänna: krnskgar... 51 1,9 2,4 S7,0 - - 3 4.4 3 5, 8 2 2,8 59 eckesiastika... 73 2,7 2,6 Sg, 3 - - 6 7,3 3 3,4 - - S2 övr. amänna.. 296 10,9 II,4 92,8 - - r6 s, 5 I, 7 2, 5 319 Enskida: aktiebag... 935 34.6 35,I Sg, I!2 I, 3 S2 7,8 24 2, 3 s, 8 I 049 Övriga f gdsskgar... q r 5,2 6, 95,3 6 4 2 1,4 5 3,3 - - I4S enskida\ bndeskgar... I 207 44.7 42,5 gr, 6!02 s, 5 s6 4 3 43 3.3 II, 8 I 317 Samtiga... 2 703 IDO, IOO, g,9!20 4.4!65 5,6 S3 2,8 23 0,7 2 974 tij H > c;j td tij c;j n n > ' >-3 tij UJ tij v tij t.,.

Amänna: krnskgar:... 194 5, I 4,6 S, 9 - - 20 S,4 20 S,7 eckesiastika... 97 2,6 2,3 g, I 6 6,5 - - II 9. 9 övr. amänna.. 265 6, 9 6,s SS,3 4!,6 2 0,7 30 9. 9 stckhams Enskida: aktiebag... 364 9,6 I0,3 S6, 5 23 6,4 20 4 9 34 S,I Övriga { gdsskgar... 730 r g, I7,8 s4,4 26 3.5 S 3,2!02 II,8 enskida bndeskgar... 2 153 56,6 ss.s S,7 q 6,5 67 2, 5 436 r6,3 Samtiga... 3 S3 IOO, IOO, S, 7 199 5. 2 137 3,0 633 13,8 Amänna: krnskgar... 26! S, I 6,s S3,4 s 3,0 7 2, 2 44 14, I eckesiastika... 52!,6 I,8 S6, I I 2, 3 - - s 13,9 övr. amänna.. 252 7,8 7.5 S7, I 4!,6!2 4.3 22 7.5 Söderman- Enskida: aktiebag... 240 7.4 7.3 S,8 s 3.3 7 2,5 41 14,3 ands Övriga { gdsskgar... 964 29,9 30,4 S6, 9 37 3.9 47 4 2 g6 S,6 enskida bndeskgar... I 459 45. 2 46,s S7.4 II9 S,I 51 3,0 149 S,9 Samtiga... 3 22S IOO, IOO, S6, 5!77 5.5 124 3.3 360 9,7 Amänna: krnskgar... 44S s, 3 6,7 SS,5 - - 20 4,0 36 7,0 eckesiastika... gs 1,8 I,? S2,4 2 2,5 II g, r S, övr. amänna.. 302 s. 6 6,g S2,9 5!,6 II 3. 2 4S 13,3 Östergötands Enskida: aktiebag... 733 13,7 IS, S7, I 7 I, ss 6, 9 s 5.9 Övriga { gdsskgar... I 2IS 22,7 22,3 SS, I 34 2,7 ss 4 2 94 6, 8 enskida bndeskgar... 2 575 47.9 47.4 S5,8 rs6 7. 2!27 4 2 276 g, 2 Samtiga... 5 374 IDO, IOO, S6, 5 234 4.4 ss 4.6 514 s, 2 Amänna: krnskgar... 56 4 I 3 5.7 90,5 - - - - 4 7, eckesiastika... S 6, 3.9 75.3 4 4.4 9 S,3 I6 14,3 övr. amänna.. 22!,6 22 72,3 - - 3 S,2 6 19,5 Gtands Enskida: aktiebag... 36 2,7 3.4 43.8 2 6,6 12 14,3 S 33. 2 Övriga { gdsskgar... 59 4.3 3.3 75.9 2 4 I IO 13,3 7 g,8 enskida bndeskgar... I IIO S1,3 8I,5 76,3 163 14,7 II2 7.7 202 13,9 Samtiga... 4 I 365!OO, IOO, 75. 2 171!2, 5 q6 S, I 263 14,4 1 Angående taxerade areaer inm Örebr, stckhams ch Gtands Iin, se nt 3, 4 ch S ti tab. r (sid. 40). 2 Om skinaderna i prcenttaen för krnskgar ch aktiebag jämfört med riksskgstaxeringen se sid. 22. 3 Om skinaderna i prcenttaen för krnskgar ch eckesiastika skgar jämfört med riksskgstaxeringen se sid. 22. 4 Häri ingår II km2 f. d. fygsandsfät utgörande, 8 % av ttaa skgsmarksareaen. 5 Häri ingår 7 km2 fygsandsfät utgörande, 5 % av utmarksareaen inm bndeskgarna ch, 4 % inm samtiga ägargrupper. - - 3 2 5!2 22 I - 3 I 3 II 19 2 I 2 I!2 24 42 2 2-7 I 530 542-234 - rs I, I 300, 5 420 0,6 S6s, 5 2 66S, 5 4 595, 3 313-6 I, I Sg 0,4 2S9, 3 I IIO 0,7 I 670, 5 3 731 0,5 506, 6!20, 6 363 0, I S42, 9 I 3S2, 8 3 002 0,7 6 215 2,5 62 2, I r g - 31 S,7 83 I, 77 2,I I 454 3 r Sr6 t....?:j H :;>'i (/J (/J :;>'i c;j (/J >- >?<: ["!j?:j c;j ["!j > < : (/J >-?:J > ["!j ' ' > (/J < ["!j?:j H c;j ["!j... 1.0

Tab. 10. Skgsmark exkusive hagmark, fördead på trädbestånd i km2 ch prcent inm varje särskid skgsägargrupp. Anta prvytr sm igga ti grund för fördeningen. Red vis- Barr band- Bandad Summa Barr bandnings- Ka- Taskg Granskg skg med barr- ch Lövskg exk. Summa Skgsägargrupp skg mråde, mark insprängt öv övskg kamark km2 än km 2 % km 2 % km 2 % km2 % km 2 % km 2 % km2 % Amänna... 46,8 3J5. 5 36, 226,7 2I, 7 239.4 22,9 J9,4 J, 6 91,5 8,8 3I, 9 3,0 I 044,4 ra, I 091, 2 65J, I Örebr Ens k.: aktiebag... 68,7 403,2 2J,4 339.3 23, I 389,4 26,5 I3J, 7 9.3 I52,3 10,4 48,8 3. 3 I 4JO, 7 r, I 539,4 92J,O Övr. { gdsskgar... I6,6 I49,6 33. 0 65, I 14,4 84,2 rs, 6 SI, II, 2 J4. 0 I6, 3 29,5 6,5 453.4 ra, 4JO, 283,0 I ensk. bndeskgar... 112,3 436,2 23,0 ss. 5 26,7 343, I I8, I\ 194,0 r, 2 269,8 14,2!46,8 J, 8 I 895,4 ra, 2 OOJ, 7 I 209, Samtiga... 244.4 I 364,5 28, I 136,6 23,4 I 056, I 21,7 462, I 9. 5 ss J, 6 12 1 I 25J, 5.3 4 863,9 ra, 5 rs, 3 3 OJ6, I Västman- Amänna... 40,5 293.8 38,8 102,0 13,5 146,7 I9,3 116,5 15,4 8J,4 I I, 5 I I, 5 1,5 JSJ, 9 r, J98,4 ands Ensk.: aktiebag... 4J, 6 3I8, 4 38,4 I4J,4 IJ, 7 I3I, 8 15,9 94.5 II, 4 88, I O, 6 49.4 6, 829,6 r, 87J,2 Övr. { gdsskgar... 6, I 42,5 23, I 42,5 23, I IJ,7 9,6 40,8 22, 33.6 rs, 2 J, I 3. 9!84, 2 ra, 190,3 2 ensk. bndeskgar... 68,8 413,7125, 332,8 20,2 304,5 r8,4 244 2 14,8 2J0,4!6,4 s 5,8 5,2 I 651,4 ra, I J20, 2 Samtiga...!63,0 I 68,4 31,2. 624,7 rs, 3 6,7 IJ,5 496,!4.5 4J9,5 14,0 I53,8 4 5 3 423, I r, 3 ss6, I Amänna... 26,7 ISO, 6 38,3 J4, 2 r8,9 J6, 5 I9,4 r8,5 4.7 ss. 2 14,0 rs, 5 4.7 393.5 ra, 420,2 Uppsaa Ensk.: aktiebag... 39. 0 203,8 23, I 158,7 rs, 142,6 r6, I I6S,6 r8,7!6!,4 r8,3 sr. 5 s.8 883,6 ra, 922,6 Övr. { gdsskgar... JO, 42,4 34. 0 3I, 9 25,5 23,4 I8, 7 II, 8,8 13,4 O, 7 2,8 2, 3 124,9 JOO, 134.9 3 ensk. bndeskgar... 68, 22J,2 21,9 309, I 29,8 208,3 20 1 83,8 8, I 153.8 14,8 ss. 3 5.3 I 03J, 5 r, I 105,5 Samtiga... 143.7 624,0 25,6 5J3,9 23,5 450,8 rs, 5 2J8,9 II, 4 383,8 15,7 I28, I 5.3 2 439.5 ra, 2 583,2 Amänna... 2J,2 II9, 7 23, I 122,5 23,6 J4, 5 14,4 6, 5 II, 7 OJ, I 20,7 34. 0 6,5 5I8,3 ra, 545.5 stck- Ensk.: aktiebag...!4.7 89,0 2J, 3 5I,4 I5,7 30,3 9. 3 51,4 I5,7 84,2 25,8 20,2 6, 2 326,5 JOO, 34I, 2 h ms Övr. { gdsskgar... 39, I IJ7,9 26,8 I63,8 24,6 S, I 12, I 62,7 9.4 100,3 IS,O 80,4 12 1 I 665,2 JOO, J04,3 4 ensk. bndeskgar... 8I,4 400,4 20,7 529,4 2J,4 294, I 15,2 22J, II, 8 2J3, 3 I4, I 20J,8 10,8 I 932, r, 2 OI3, 4 Samtiga...!62,4 JSJ, 22,8 86J, I 25,2 4J9,0 I3,9 40I, 6 II, 7 564,9 I6,4 342,4 I O, 3 442, ra, 3 604,4 Söder- Amänna... 33.5 208,6 40,2 46,6 9, 128,8 24,9 58, II, 2 59. 0 II, 4 IJ, 3 3.3 518,3 JOO, 55 I, 8 man- Ensk.: aktiebag... 3,2 JJ, I 33.7 39, I IJ, I 34.8 r s, 2 32,9 14,4 3I,3 I3,6 I3, 7 6, 228,9 JOO, 232, I ands Övr. { gdsskgar... 63,2 25J,6 29,8 I55.4 IS, 141,8!6,4 69,7 8, I 132,3 15,4!06,4 12,3 863,2 ra, 926,4 5 ensk. bndeskgar... 51,9 341,6 26,5 234,0 rs, 2 226,6 IJ, 6 4J, I II, 4 211, I I6,4 I2J,9 9.9 r 288,3 JOO, I 340,2 Samtiga... ISI, 8 884,9 30,5 4J5, I I6,4 532, I8,4 30J,7 r, 6 433.7 r s, 265,3 9, I 2 898,7 JOO, 3 s, 5 Anta prvytr 206,4 248, 54.5 421, 929,9 92,3 200,6 48,4 2J5, 9 6IJ, 2 II8,3 84,7 IJI, 3 SI6, 7 89I, I I I, 5 6, I 26J,O 364,3 82,9 U. tri :;d H ::r: > 0 t tri :;d 0 n ::r: n > :;d ' >- tri :;d [f tri v tri.,. <.n.,.

Östergöt- Amänna... 37,8 277,3 34,6 130,2 r6, 2 <98,,1 '4 ' 7g,2 g,9 gr, 6 11,4 25,9 ands Ensk.: aktiebag... g,3 305, I 43,8 ss, 6 S,4 175,5 25,2 61,6 s, 8 63,3 g, I 32,7 Övr. J gdsskgar... 75,4 372,0 33,5 rsg, 17,0 207,51 rs,7,!20, 7 r, 9 107, I g,7 113,0 6 ensk. \bndeskgar... 144 7 7I5, 31,' 417,3 rs, 6 360, I!6, I 253, R II, 3 32!, 9 q, 3 175,5 Samtiga... 2S7, 2 I 66g, 4 34,4 7g5, I r6, 4 g4r, 4 r g, 4 515,3!0,6 ss3,9 r, 347, I Amänna... 7. 2 g6, 7 64,8, 8, 5 26,8 IS, S,8 s, 9 12, S, I 4,0 Gtands Ensk.: aktiebag... I, 6 21,6 66,7 0,8 2,5 I O, 30,8 - - - - - Övr. { gdsskgar... 2,4 40,2 74,7 - - 12, 22,3 I,6 3,0 - - - 7 ensk. bndeskgar... g, 2 6I4, 7 67,0 I6, I,7 20!, 2 2I,9 36,8. 4,0 40,0 4,4 g,5 Samtiga... 40,4 773. 2 67,0 I7,6 I, 5 s, 2!, 7 47, 2 4, I 52, I 4,5 13,5 Summa: Amänna... 127,9 772,7 35,3 345,3 15,8 426,5 19,5 253,5 II, 6 30S,7 14, I S1,3 Mäardas- Ensk.: aktiebag... 104,5 6SS,3 30,3 3g6, 6 I7, 5 33g, 5 I5, 344,4 I5, 2 36s, I6, I 134,8 änen Övr. { gdsskgar... rrs,4 520,4 S,3 3g3, 6 21,4 263,0 J4,3 IS4,2 r, r 27g,6 15,2 rg6, 7 2-5 ensk. bndesk gar... 270, I I 3S2, 9 23,4 I 405,3 23,81I 033,5 I7, 5 702, I II, 9 gs,6 I5,4 476,8 Samtiga... 6, 9 3 364,3 27,6 2 540,8, 8 6, 5 I6, 9 I 4S4, 2 12, I r S6r, 9 I5, 3 SSg,6 Summa: Amänna... 2I2, 5 I 425, 5 35.3 702,2 17,4 S64, 2 2I,4 412, r r, 4gi,8 12,2 I3g, I Fastands- Ens k.: aktiebag... 202,5 I 3g6, 6 3I, 5 7g4, 5 I7, 9 g4,4 20,4 543,7 12,2 ss, 6 I3, I 2I6, 3 änen Övr. { gdsskgar.... 2!0, 4 I 042, 30,6 647 7 I g, I 554,7 r6,3 355,9 IO, 5 460,7 I3, 5 33g, 2 I-6 ensk. bndeskgar... 527, I 534, I s, 2 2 32S, I 23,2 I 736,7 I7,3 I 14g, 9 II, 4 I 500,3 I4,9 7gg, I Samtiga... I I 52,5 6 3gS, 2 g, 2 4 472,5, 4,4 6, IS, 5 2 461,6 II, 2 3 033,4 I3, 9 I 4g3, 7 Summa: Amänna... 2Ig, 7 I 522, 2 36,4 703,0 I6, 8 Sgr, 2I, 3 420,9 r, r 503,9 12,0 J43, I Östra Ensk.: aktiebag... 204, I I 4IS, 2 3I, 7 7g5,3 17,8 914,4 20,5 543,7 12,2 ss,6 I3,0 2I6, 3 Mean- Övr. { gdsskgar... 2I2, 8 I S, 2 3I, 3 647,7 IS, 8 566,7 I6, 4 357,5 I0,3 460,7 I3,4 33g, 2 sverige ensk. bndeskgar... 556,3 3 qs,8 S, 7 2 344, I 2I,4 I g37, 9. 17,7 I IS6, 7 IO, 8( 540,3 I4,0 8S,6 1-7 Samtiga... I Ig, 9 7 I71, 4 3I, I 4 4g0, I Ig,4 4 3IO,/ IS,7 2 ss, 8 10,9 3 S5,5 13,4 I 507,2 Anm.: Inm Mäardasänen (2-5) har fördeningen skett enbart med edning av de injr sm taxerades I952. 3, 2 S,5 ra, 4,7 6g6,8 IOO, r, r r g, 3 ra, 7, 8 2 243,6 100,0 7, 2 4 ss, 2 ra, 2, 7 qg,2 IOO, - 32,4 ra, - 53,8 ra, I, gis, 2 100,0 I, 2 I 153, 6 r, 3, 5 4 034,9 ra, 4 247,4 I 532,3 4,9 4 436, I ra, 4 63S, 6 I S, r, 3 400,2 IDO, 3 6I, 6 I 3I3, S, IO 04S, 2 ra, IO 575,3 3 772,3 6,8 2! gr g, 4 ra, 23 071,9 s 437,6 3,4 4 IS4, I ra, 4,8 4 46S, 5 ra, g,8 3 454, IOO, 7.4 IO g66, 4 ra, 6,5 23 073,0 r, S40,3 346,7 726, I gg,6 I IS4, 7 4SS,8 2 3SS, 3 gs5,4 5 I3g, 4 2 IZO, 5 rs6, 4 34 0 56,2 g47.4 I rg4, Ig5,5 42,5 70,2 I IS4, 5 I 4g2, 7 3,7 1SS, 100, s, 9 6S, 6 IOO,!0,7 I S37, 5 IOO, 2 315,9 2 373, I I g 55,9 52S,5 sg3,4 54I,2 S, 5 gg, 2 ra, 6 I7g, 3 I 577,9 7.3 J2 203,3 ra, I2 S4, 2 3 24I, 4 403,8 I 727, 8 4 672,6 I S6, 5 3 666,8 I 3S3, 2 II522,7 4 gs6,8 24 265,9 g g30,3 0.... :::0 H UJ UJ 0 UJ ;; :x: t'rj 0 t'rj :::. < O: UJ >- :::0 :::. t'rj b :::. UJ < H 0 t'rj (JL H

Red visningsmråde, än Örebr I Västmanands 2 Uppsaa 3 stckh ms 4 Tab. II. Skgsmark inkusive hagmark fördead på bnitetskasser i km2 ch prcent inm varje särskid skgsägargrupp. Skgsägargrupp Bnitetskass IV I II III VI km 2 VII VIII km21 % % Summa km % 2 km2 % km2 % km % km2 % km2 % km2 % Amänna... 6,6 0,6 4S,5 4, I 3SS,4 32,2 429,6 3S,9 rs7, 7 IJ, 57,8 s. 2 rs, I 1,7 3,3 0,3 I 104, IOO, Ensk.: aktiebag... I,7 0, I 66,3 4,3 464, I 29,8 671, 43, I 234,5 r s, 73, I 4.7 36,4 2,3 I I, 6 0,7 I SS8, 7 ra, Övr. { gdsskgar... - - 36,2 J, 5 r66,6 34,6 rg6, I 40,7 4S,7 9,5 32,0 6,7 s, I, - - 4SI,6 JOO, O ensk. bndeskgar... 24,9 I, 2 I6S,4 J,9 S6,4 3S,3 772,3 36,7 206, I 9, 8 S3, 9 4,0 39,2 1,9 s, 0,2 2 103,2 IOO, Samtiga... 33. 2, 6 313,4 6, 792,5 34, 2,2 6g, 39,4 674, 1 12,8 246,8 4.7 gs,7 I, 9 19,9 0,4 s 247.5 ra, Amänna... 2,0 0,3 46,6 s, 7 326,9 40,2 244,6 30, I r6, 5 13, I 4S,4 6, 2S,7 3,5 9, 3 I, I SI3,0 JOO, Ensk.: aktiebag... 12, I 1,3 ss, 9,3 33S. 7 36,7 2SJ, 7 31,4 IOS,5 I I, 5 4S, 5 s, 2J,5 3,0 r6,2 I, 8 gr s, 2 JOO, Övr. { gdsskgar... - - 12, I 6, rs, 3 sr, 8 47 2 23,2 2S,5 14, I 3,9 I, 9 6, I 3,0 - - 203, I JOO, ensk. bndeskgar... 2,0 O, I II6, 6,4 736,7 40,4 6S2, 2 37,4 IJI,9 9,4 60,9 3,3 41, I 2,3 13,0 0,7 S23, 8 JOO, Samtiga... r6, I 0,4 2S9, 7 6,9 I 504,6 40, I I 261,7 33,6 412,4 II, rss, 7 4 2 103,4 2,8 3S,5 r, 3 JSS, I JOO, Amänna... - - r s, 9 3, 8 142,3 33,9 IS4,2 36,7 6S,7 IS,6 26,3 6,2 9, 9 2,4 S,9 1,4 420,2 JOO, Ensk.: aktiebag... - - J6, 2 s, 2 336,4 36, 360,0 3S,5 gs,3 10,5 37,8 4,0 23,9 2,6 2,0 0,2 934,6 JOO, Övr. { gdsskgar... - - 6, 4.3 S2,2 s8,3 4S,7 34,6 4,0 2,8 - - - - - - 140,9 JOO, ensk. bndeskgar... - - 3S,8 3,0 493,6 40,9 S30, 8 44 0 I3, 8 9,4 23,9 2,0 S,6 0,4 4,0, 3 207,5 JOO, Samtiga... - - 133,9 s, OS4, 5 39,0 093,7 40,5 2Sr,8 10,4 SS, 3,2 39,4 1,5 II, 9 0,4 2 703,2 ra, Amänna... 6,3, I 32,7 S,9 177,7 32,0 212, I 3S, I 73,3 13,2 41,6 J, 5 12,3 2,2 - - ss6, JOO, Ens k.: aktiebag... - - 20,5 s. 6 102, I 28, 164,7 4S, 2 4S,4 13,3 rs,9 S,2 J,7 2, I 2, I 0,6 364,4 JOO, Övr. { gdsskgar... 6, 3, 9 34,5 4,7 240,3 32,9 264,6 36,2 112,2 IS,4 46,7 6,4 20,9 2,9 4,2, 6 729,7 JOO, ensk. bndeskgar... 4, 2, 2 g, 4, 2 721, I 33,5 912,2 42,4 2S9,9 13,5 9S, 2 4,4 3S, 0 1,6 S,6 0,2 2 153, 2 JOO, Samtiga... r6, 8 0,4 177,7 4,7 I 241, 2 32,6 SS3, 6 40,9 S23,8 13,8 202,4 S,3 7S,9 2,0 I, 9 0,3 3 S3, 3 r, U1 N i:tj?: H P'i > c;j b: i:tj?: c;j n n >?: ' -j i:tj?: UJ i:tj u i:tj Södermanands s Amänna... - - 37,9 6, 7 IJI,6 30,4 220,9 39, I ss, 5 10,4 4S, 8 8, 6 r6, 3 2,9 10,9 I, 9 S64, 9 ra, Ensk.: aktie bag... 2,0, 8 21,8 g, I r8,2 4S, I 74 3 31,0 r g, J, 9 r, 7 4,5 4,0 1,6 - - 240,0 JOO, Övr. { gdsskgar... II, 9 I, 2 S7, 2 g, 370,0 38,4 312,8 32,5 r r s, II, 9 44,9 4,7 r8,, 9 4,0 0,4 963,8 JOO, ensk. bndeskgar... J, I, 5 104, I J, I 66,9 41,6 529,4 36,3 120,3 8, 3 60,5 4,t 24,2 1,7 6,3 0,4 I 4S8, 8 r, Samtiga... ZI, 0,7 2SI, 7,8 11 2S6,7 3S,9 137,4 35,2 312,8 9,7 164,9 S,I 62,5 1,9 21,2 0,7 3 22J, 5 JOO, 0....

Östergöt- Amänna... Z9, I 3.4 93,6 II, 348, 41, I Z63,0 31, S, 7 9,5 21, I Z,5 I0,9 ands Ensk.: aktiebag... 4,8 0,7 63,0 8, 6 Z57,6 35, I Z63,3 35.9 I03,7 I4, 2 s, 2 3,4 13,4 Övr. ( gdsskgar..., 6 1,7 IZ7,!0,4 453,5 37,2 455,6 37.4 99,9 8, 2 57,9 4,8 3,6 6 ensk. \bndeskgar... 38,8 I,5 Z77,3 r, 8 I 070,3 4I,6 Sgr, I 34,6 Z09,2 8, I 75,6 Z,9 9.7 Samtiga... 93.3 I, 7 s6, 9 IO, 4 IZ9, 4 39.6 I 873,0 34,9 493.5 9, 2 179,8 3,4 37.6 Amänna... - - 0,8 0,5 5,6 3,5 49,I 30,7 6, 8 38, 8,2 17,6 I3,9 Gtands Ensk.: aktiebag... - - - - - - 3. 2 8,8 12,4 34. 0 g, 6 6,4 7. 2 Övr. f gdsskgar... - - - --, 8 1,4 7. 2 IZ, 3 19,2 32,8 15,9 Z7, 3 IZ, 8 7 ensk. \bndeskgar... - - Z,4, 2 54.4 4. 9 Z70, I Z4, 3 38s, 34.7 Z35,6 21,2 IZ0,5 Samtiga... - - 3. 2, 2 6, 8 4 5 3Z9, 6 Z4, I 477.4 35. 0 Sg, 3 21,2 154.4 Summa: Amänna... S,s, 3 I33, I s. 7 8I8,5 34,8 83I,8 35.3 304,0 12,9 I65, I?, 67,2 Ensk.: aktiebag... I4, I, 6 Z03,5 8,3 88Z,4 36, 886,7 36, I Z?I, 2 II, IIZ,9 4,6 63, I Mäardas- Övr. { gdsskgar... I8, 2, 9 I39. 8 6,9 797,8 39.2 673.3 33. 0 Z59.7 IZ, 7 95,5 4. 7 45. 0 änen ensk. bndeskgar... 13,3, 2 345.9 s. 2 ss s. 3 38,5 654.6 40,0 695,9 IO, 5 Z40,5 3,6 I05,9 Z-5 Samtiga... 53.9 0,4 S, 3 6, I 5 057. 0 37.5 5 046,4 37.4 I 530, 8 II, 3 6I4,0 4 6 SI, 2 Summa: Amänna... 44 0 I, Z?Z, 2 6,3 I 5ZI, 9 35.4 I 5Z4, 4 35.4 57Z,4 I3.3 Z44,0 5,7 g6, 2 Fastands- Ensk.: aktiebag..., 6 0,4 33Z, 8 7,0 I 604, I 33.8 I Sr, 38,4 609,4 IZ, 8 211,2 4 5 IIZ,9 änen Övr. { gdsskgar... 38,8 I, 303,0 8, I I 417,9 37.9 I 3Z5, 35.5 405,3 IO, 9 I85,4 s, 53,6 ensk. bndeskgar... 77,0, 7 788,6 7. 014 435. 39.2 43I8, 38,IIIII,2 9, 8 400,0 3. 5 I54,8 I-6 Samtiga...!80,4 O, 8 I 696,6 7,0 8 978,9 37.2 8 g88,4 37. 3jZ 6g8, 3 I I, 2 I 040,6 4.3 4I7,5 Summa: Amänna... 44 0 I, Z73,0 6, I I 5Z7, 5 34.2 I 573,5 35. 2 633.2 I4, 2 Z?Z, 2 6, I IIO, I Östra Ens k.: aktiebag...,6 0,4 33Z,8?, I 604, I 33.5 I 84, 2 38,2 6r,8 I3,0,8 4 6 120, I Mean- Övr. { gdsskgar... 38,8 I, 303,0 S, I 418,7 37.4 I 33Z, 2 35, I 4Z4,5 II, 2 ZOI,3 5,3 66,4 sverige ensk. bndeskgar... 77,0 0,6 79I, 6,4 4 489,4 36, I 4 588, I 36,9 I 496,2 12, I 635,6 s, I Z75.3 I-7 Samtiga...!80,4 O, 7 I 699,8 ---- --- - 6,7 9 039.7 35.5 93I8, 36,6 3 I75. 7 IZ, 5 I 3Z9, 9 --- ------- s. 2 57I,9 Beträffande anta prvytr, sm igga ti grund för fördeningen inm varje skgsägargrupp, se tab. I7 (sid. 64-65). I, 3 I, 2, 2 847 6 I, 8 Z,4 0,3 733 4 0,3 - - r rs, I 0,4 Z,4 0, I 574.4 0,7 6, 0, I 5 373 5 8,7!,6 r, I6, Ig,8 4,0 II, 36,4 ZI, 8, 6 4.4 ss. 5 I0,9 4Z,3 3. 8 I IIO, 3 I I, 3 50,5 3,7 I 365,2 Z,9 Z6, I I, I 354, I Z,6 Z0,3 0,8 454.2 Z, 2 8,2 0,4 037,5 I,6 8,9 0,4 6 643.3 Z, I 83,5 0,6 I3 489, I, 2 30,6 0,7 4 305,7 Z,4 34.3 0,7 4 746,3 I,4 8, 2, 2 3 737.2 I,4 36,3 O, 3 1 II 3ZO, 9 I,7 I09,4 0,5Z4IIO,I Z,5 3Z, 2 0,7 4 465,7 Z,5 38,3,8 4 78Z, 7 I, 7 IO, 8, 3 3 795.7, 2 78,6 0,6 IZ 43I,2 Z, 2 I 59.9 0,6 s 475.3 IDO, IOO, ra, IDO, IDO, IOO, IDO, r, r, IDO, ra, IDO, ra, ra, r, r, IDO, r, r, ra, r, IDO, IOO, IOO, r, t...?:j H ;:>'1 CfJ CfJ c;j CfJ >-3 > ;x: tri?:j H c;j tri > < 0: CfJ >-3?:J > tri r CfJ < tri?:j H c;j tri U w

Tab. I2. Skgsmark ink. hagmark fördead på huggningskasser i km2 ch prcent inm varje särskid skgsägargrupp. (J1...,.. Red visningsmråde, än Örebr I Västmanands 2 Uppsaa 3 stckh ms 4 Skgsägargrupp km'ai % Huggningskass B: I B: 2 C D: I D: 2 D: 3 E Summa km' % km % 2 km' % km' % km % 2 km % 2 km % 2 km2 % Amänna...... 46,8 4 2 30,6 2,8 I39. 3 I2, 6 334. 0 30,2 298,8 27, I I03, I g, 3 I36, 5 I2, 4 J4,9 r, 4 I I04, JOO, Ensk.: aktie bag... 73.7 4.7 31,7 2,0 209,8 13,5 481,9 30,9 434,8 27,9 114, I 7.3 167,7 10,8 45. 0 2,9 I 558,7 r, Övr. { gdsskgar... r8, 3 3. 8 8, 3 I,7 74.7 15,5 I25,4 26, I34.5 27,9 49,8 10,4 59. 0 I2, 3 II, 6 2,4 48I, 6 ra, ensk. bndeskgar... I23, I s. 9 24,7 I, 2 294,9 14,0 638,2 30,3 59 I, 7 2S, I r66, 2 7.9 171,9 8, 2 92,5 4.4 2 103,2!OO, Samtiga... 261,9 s, 95.3!,8 718,7 I3, 7 I 579,5 30, I I 459,8 27,8 433. 2 8,3 53S, I 10,2 164,0 3, I 5 247 5 ra, Amänna... 42,5 s. 2 IO, 7 I, 3 104,9 12,9 305,7 37,6 201,4 24,8 72,7 g, 75, I 9,2 - - 813,0 ra, nsk.: aktie bag... 56,7 6, 2 30,8 3.4 r s, 6 16,4 347.6 38, r ss. 7 17,3 70,6 7.7 94, I O, 3 6, I 0,7 gr s. 2 ra, Ovr. { gdsskgar... 6, I 3,0 6, I 3,0 s, 2 24,7 70,6 34,8 25,3 12,4 2!,5 10,6 21,3 r, 5 2,0 I, 203, I JOO) O ensk. bndeskgar... S7, 5 4 8 13,2, 7 276,9 _15,2 8,9 43.9 367,6 20 1 I 125, I 6,9 I2S, 9 6, 9 26,7 1,5 I 823,8 IOO, Samtiga... 192,8 s, I 6,8 I, 6 582,6 r s. 5 I 524, 8 40,6 753. 0 201 I 289,9 7. 7, 316,4 8,4 34,8 I, 3 755, I JOO, Amänna... 26,7 6,3 6, 1,4 Ss,4 20,3 144 8 34.5 71,8 17, I 2S,8 6,9 46,8 I I, I 9.9 2,4 420,2 ra, Ensk.: aktiebag... 41, 4.4 20,9 2,2 171,7 rs,4 399, I 42,7 204, I 21,9 24,5 2, 6 67,3 7 2 6, 0,6 934,6 JOO, Övr. { gdsskgar... 9,9 7 I 3. 2 2, 2 r s, 9 II, 3 43.6 30,9 40,4 28,7 13,9 9.9 r, 7,I 4,0 2, 8 140,9 ra, ensk. bndeskgar... S3, 2 6, 9 IS, 5 I, 5 209, I 17,3 431,3 35.7 248, I 20,6 84,4 7,0 94.7 7,8 3S,2 3,2 I 207,5 ra, Samtiga... r6, 8 s. 9 48,6 I, 8 4S2, I I7, 8 r rs, 8 37._7 564,4 20,9 r sr. 6 5,6 2!8, 8 8, I s8, I 2,2 2 703,2 ra, Amänna... 27,2 4 9 I2,6 2,3 JOO, I I8, I95. 9 35. 2 126,4 22,7 22,0 3.9 67,6 12,2 4 2 0,8 ss6, ra, Ensk.: aktiebag... 23,0 6,3 IO, 5 2, 9 S2,9 22,8 I37, I 37,6 66,4 r8, 2 20,9 S.7 r6, 3 4 5 7. 3 2,0 364,4 ra, Övr. { gdsskgar... 46,9 6,4 I I, 5!,6 146, I, 206,4 28,3 I70,8 23,4 r g, 7 2,7 IJ4,7 I5,7 13,6 1,9 729,7 JOO, ensk. bndeskgar... 122,8 5,7 44. 0 2,0 243.2 I I, 3 736,6 34. 2 579.4 26,9 II3, 7 s. 3 234.2 O, 9 79.3 3.7 2 I 53. 2 r, Samtiga... 219,9 s. 8 78,6 2, I S72,3 r s, I 276, 33,6 943. 0 24,8!76, 3 4.6 432,8 II, 4 104,4 2,7 3 S03 3 ra, trj :: >-<?'1 > c;j t:d trj :: c;j n n >- >--3 trj :: [f trj t! trj Söder manands s Amänna... 33.5 5.9 7.9 1,4 79,7 I4, I IS6,6 27,7 II3, 6 20, S3.9 g,6 IIS,7 20,5 4 0 0,7 SÖ4,9 ra, Ensk.: aktiebag... s, I 2, I 2,0, 8 S0,3 ZI, 92,7 38,7 44.4 I8, 5 2S,8 10,7 IS,7 6,5 4,0 I,7 240,0 ra, Övr. { gdsskgar... 80,3 8,3 r6, I,7 IS7, 3 19,4 326,6 33.9 rs6, I6,2 ss. 8 8,9 g6,7 I O, I4,9 1,6 963,8 ra, ensk. bndeskgar... 72,9 s. 9,3 0,6 233.7 r6, ss,8 39,8 29S, I 20,2 67,0 4 6 138,2 9.5 61,8 4 3 I 4S8, 8 ra, Samtiga... r gr, 8 s. 9 3S.4, I ss r, I7, I I ISÖ, 7 3S. 8 6g, I IS, 9 232,5 7 2 366,3 II, 4 84,7 2,6 3 227,5 JOO, 0....

Amänna... 40,2 4,8 26,7 3, I 89,9 IO, 6 2J8, 7 32,9 232,4 2J,4 63,5 J,5 II2, 5 Östergöt- Ensk.: akiebag... 34 2 4 7 26,4 3,6 9J,O 13,2 266,8 36,4 194.9 26,6 40,7 5,5 JI, ands Övr. { gdsskgar... 85,s J, O 30,5 2, 5 r6, 7 13,2 380,8 j I, 3 349,2 28,7 64,9 5,3 124,6 6 ensk. bndeskgar... 230,7 9, 56,5 2, 2 3J3,5 14,5 835.7 32,5 641,0 24,9 155,6 6, 201,4 Samtiga... 390,9 J, 3 140, I 2,6 J21, I 13,4 J62, 32,8 41J, 5 26,4 324,7 6, 509,5 Amänna... J, 2 4 5 5,5 3.4 8, 5,0 44.4 2J,8 55.5 34 7 20,8 13,0 16,8 10,5 I, 8 Gtands Ensk.: aktiebag... 1,6 4.4 0,8 2,2 2,4 6,6 II, 2 30,8 12,4 34. 0 1,6 4.4 4 0 II, 2,4 Övr. { gdsskgar... 2,4 4 I - - 0,8 1,4 21,6 36,9 22,4 38,2 3. 2 5,4 J, 3 12,6, 8 J ensk. bndeskgar... 66,4 6, 13,2 I, 2 J8, 5 J, I 426,6 38,4 343.9 31,0 80,4 J, 2 88,5 8, 12,8 Samtiga... J7,6 5,7 19,5 1,4 89,7 6, 6 503,8 36,9 434.2 31,8 106, J,B II6,6 8, 5 IJ,8 Summa: Amänna... 129,9 5,5 3J, 2 1,6 3J0, I 15,7 803,0 34, I 513,2 21,8 IJJ, 4 J,5 305,2 13,0 18, I Mäardas- Ensk.: aktiebag... 125,8 5,I 64,2 2,6 455.5 r8, 6 9J6,5 39,8 4J3,6 19,3 141,8 5,8 193.4 J,9 23,4 änen. Övr. { gdsskgar... 143 2 J, 3J, I, 8 399.5 19,6 64J,2 31,8 392,5 19,3 140,9 6, 9 242,7 I, 9 34.5 ensk. bndeskgar... 366,4 5,5 85, I, 3 962,9 q, 5 2 549.6 38,4 490,2 22,4 390,2 5.9 593,0 8,9 206, 2-5 Samtiga... J65,3 5.7 223,4 1,6 2 188, 16,2 4 9J6, 3 36,9 2 869,5 21,3 85, 3 6, 3 334, 3 9.9 282,0 Summa: Amänna... 216,9 5,0 94,5 2, 2 599,3 13,9 415,7 32,911044.4 24,3 344 0 8, 554. 2 Fastands- Ensk.: aktiebag... 233.7 4.9 122,3 2, 6 J62,3 16, I 725, 2 36;3 I 103, 3 23,2 296,6 6, 3 432, I änen Övr. f gdsskgar... 247 3 6, 6 75,8 2,0 634.9 17,0 153,4 30,9 876,2 23,5 255,6 6,8 426,3 ensk. \bndeskgar... 720,2 6,4!66, 2 I, 5( 631,3 14,4 4 023,5 35,5 2 722,9 24, I 712,0 6,3 966,3 I-6 Samtiga... 418, I 5.9 458,8, 9 3 627,8 r s, 8 317,8 34.5 5 746,8 23,8 1 68, 2 6,7 2 378,9 Summa: Amänna... 224, I s. r, 2,2 607,3 13,6 460, I 32,7 1 099,9 24,6 364,8 8,2 571,0 Östra Ensk.: aktiebag... 235.3 4.9 123,1 2,6 J64,7 16, 736,4 36,3 I I 15, 7 23,3 298,2 6,3 436, I Mean- Övr. { gdsskgar.... 249.7 6,6 75.8 2,0 635.7 16,7 I 175, 31,0 898,6 23,7 258,8 6, 8 433,6 sverige ensk. bndeskgar... 786,6 6,3 IJ9,4 1,4 J09, 8 13,8 4 450, I 35.8 3 66, 8 24,7 792,4 6,4 I 054,8 17- _ amta._..._.. _._.. _._. _I_ 495,7 s. 9 428,3_ I_.93_7I],5_J:4,68820 34,6,6r8r, 24,31J14,2 6, 7 2 495.5 Beträffande anta prvytr, sm igga ti grund för fördeningen inm varje skgsägargrupp, se tab. I7 (sid. 64-65). 13.3 3. 7 9,7 2,4 r, 21,6 J, 8 8, 9.5 OJ, 7 12,9 36,7 9, I JO, 8 I, 4 67,7 8, 5 378,5 9.9 553.7 12,8 38,5 9, I 73. 2 I, 4 68,5 8,5 391,3 9,8 571,5 0,4 84J,6, 3 J33.4 I, 8 218, I 3, I 2 5J4,4 2,0 5 373.5, I r6, 6, 6 36,4 1,4 58,5, I I IIO, 3, 3 365, 2, 8 2 354, I, 9 2 454.2 1,7 2 03J, 5 3, I 6 643.3 2, I 13 489, I, a 4 305,7 1,5 4 746,3 I, 8 3 737.2 3.3 II 320,9 2,3 24 IIO, I!00, r, IOO, r, r, r, ra, 100, r, r, r, r, IOO, ra, JOO, 100,0 r, r, r, r,, 914 465,7 IOO, I, 5 4 782, 7 r, 1,813 795,7 r, 3,I 12 431,2 100, 2, 2125 475,3 r, 0.... H (fj (fj c;j (fj ttj H c;j ttj > < : (fj >--3 >- ttj ' ' > (fj < ttj H c;j ttj (JI. U..

gr "'.:: Q)- 'O >r... 'O s...,j:] "... :Q,..; C1 s (fj...,'o (fj.:: r r p.- -i C1 (;i (fj 0.. 0.. p "" 00...,_ g s (f) O. -t" C1 s (fj -< 't) ".:: :8 (/J.;., Tab. 13. Skgsmark inkusive hagmark, fördead på åderskasser i km2 ch prcent inm varje särskid skgsägargrupp. Skgsägargrupp Kamark : a Åderskass 1: b II: a II: b III IV v VI VII-VIII IX+ km 2 % km" % km2 % km 2 % km 2 % km 2 % km 2 % km 2 % km 2 % km % km 2 1% Amänna... 46,8 4 2 40,4 3,7 57.8 s. 2 82,7 J, 5 93. 0 8,4 240,0 21,7 284,0 25,7 166,2 15, I 64, I 5,8 2J, 2 2,5 I, 8, 2 Ensk.: aktiebag.. 73.7 4,7 54,8 3,5 92,7 5,9 120,7 J,7 I2J,5 8, 2 344, I 22, 416, 26,7 219,9 14, I 82,4 5,3 24,2 I, 6 2,7, 2 Övr. f gdsskgar. r8, 3 3, 8 IJ, 8 3,7 47,6 9,9 40,7 8,4 46, g, 6 103,4 21,5 OJ, 3 22,3 59,3 I2, 3 29,9 6, 2 II, 3 2,3 - - ensk. t bndeskgar I23, I 5,9 64, I 3,0 I65, 2 J, 8 205, I 9,7 195, I 9,3 s6,2 24, I 539,0 25,6 228,8 r, 9 s, 8 2,4 22,3 I, I 3. 5, 2 Samtiga... 261,9 s. IJ7, I 3,4 363,3 6, 9 449,2 8,6 461,6 8,8 I 193,7 22,7 I 346,3 25,7 674,2 12,8.22J, 2 4,3 ss, I, 6 S,, 2 Amänna... 42,5 5,2 I I, 7 1,5 44.3 5,5 65,8 8, I 66,2 8, I Igg, 24,5 243, I 29,9 8g,7 II, 30,8 3, 8 J4,8 I, 8 5, I, 6 Ensk.: aktiebag.. 56,7 6, 2 38, I 4. 2 J6, 3 8, 3 73.5 S, 94,7 IO, 4 230,2 25, I 192, I 21,0 97,2 r, 6 34,8 3. 8 I6,4 I, 8 s, 2 0,6 Övr. {gdsskgar. 6, I 3,0 g, 7 4. 8 32,2 15,8 22,3 II, r8,4 g, I 51: 25, I 32,0 15,7 r8,4 g, I s, I 2,5 J, 9 3,9 - - ensk. bndeskgar 87,5 4 8 34 0 I,9 I26, 2 6, 9 I6I, 9 8,9 214,6 II, 8 531,4 29, I 395,2 21,7 IJ7,7 g, 7 59,5 3, 2 23,5 1,3 12,3 0,7 Samtiga... 192,8 S,I 93,5 2,5 2J9,0 J,4 323,5 8, 6 393,9 O, 5 I O I, 6 26,9 862,4 23,0 383,0 10,2 130,2 3, 5 62,6 I,7 22,6 0,6 Amänna... 26,7 6, 3 J, 6 I, 8 44 2 r, 5 40,2 g,6 34.6 8,2 106,6125,41 54.3 I2,9 54,7 I3, J4,5 3.5 34.8 8, 3 2, 0,5 Ensk.: aktiebag.. 4I, 4.4 30,8 3,3 gr, 5 g,8 97,9 IO, 5 100,3 IO, 7 I94,4 20,8 75,8 8, I 2J, 5 3,0 IJ, I I, 8 2,, 2 Övr. {gdsskgar. 9,9 J, I 4,2 3,0!6, I I, 5 2,0 1,4 II, 2 J, 9 ':::1 :;::1 4J, 33,3 13,5 g,6 6, 4 2 2, 1,4 - - ensk. bndeskgar 83,2 6,9 30,6 2, 5 I IJ, 8 g, 8 120,7 r, 109,2 g, I 315,2 26,I 2II, 7 IJ, 5 q8,9 12,3 51, I 4 2 I9,I I, 6 - - Samtiga... r6, 8 5,9 73, 2 2,7 269,6 r, 260,8 9,7 255,3 9,4 JOJ, I 26,2 507,4 r8, 8 292,9 IO, 8 99, I 3,7 73. 0 2,7 4,0 O, I Amänna... 2J, 2 4,9 IJ, 6 3,2 4I, 2 J,4 57, 2 r, 3 54.7 g,8 I26, 22,7 r, 1 I8, 65,7 II, 8 38,9 J, O 22,0 3,9 5,4 I, Ensk.: aktiebag.. 23,0 6,3 I2,3 3,4 49,0 I3, 4 37.3 r, 45, 2 12,4 85,4 23,4 JO, 5 19,4 2J,O 7,4 s. 9 I,6 5,7 I, 6 3, I 0,9 Övr. { gdsskgar. 46,9 6,4 13,0 I, 8 75,8!0,4 79,6 r, g 42,5 5,8 163,7 22,4 154,3 21, I g6,7 I3, 3 39,8 5,5 10,9 1,5 6,5 0,9 ensk. bndeskgar 122,8 5,7 41,4 1,9 I 54,7 J, 2 I6I, J,5 139,8 6, 5 582,5 2J,O 523,5 24,3 266,5 12,4 110,3 5, I 42,5 2,0 8,2 0,4 Samtiga... 2I9,9 s. 8 84,3 2, 2 320,7 8, 5 335, I 8, 8 282,2 J,4 957.6 25,2 848,4 22,3 455,9 12,0 I94,9 5, I Sr, I 2,I 23,2, 6 Amänna... 33,5 5,9 13, I 2,3 34.7 6, I s, 7 g, 48,6 8, 6 97,7 IJ, 3 97,7 17,3 64,2 II,4 64,8 I I, 5 53. 0 9,4 6,9 I, 2 Ensk.: aktiebag.. s, I 2,I s, 2, I 29,3 12,2 43. 0 IJ, 9 38, I 15,9 42,4 IJ, 7 45,8 19, I 25,5 IO, 7 3,0 I, 2, 8, 3 2,0 0,8 Övr. {gdsskgar. S, 3 8, 3 32,7 3,4 IIJ, 5 12,2 I I I, 2 II, 5 I IJ, 7 12,2 197,6 20,5 138, I I4,3 III, 4 II, 6 4I, 6 4 3 IO, 3 I, I 5,4 0,6 ensk. bndeskgar J2,9 s, 36, 2,5 153,8 r, s 193, I 13,2 210,3 14,4 360,3 24,7 26!, 5 IJ,9 rr, 9 J, O 46,6 3, 2 r8,4 1,3 4,0 0,3 Samtiga.._._.._._._. rgr,8 s. 9 86,8 2,7 335,3 10,4 398, 12,3 414,7 12.9 6g8, 21,6 543, I r6,8 303,0 9,4 I 56, 4,8 82,5 2,6 r8,3,6 ---------- (J1. Q") tij?;:! >-< P'1 ::ti ;J> c;j t tij?;:! c;j n ::ti n ;J>?;:! ' >- tij?;:! U tij t:1 tij...

.., O b.ocf) Amänna... 40,2 4 8 3I, 3.7 62,3 7. 3 43.4 5, r 60,4 7 I 225,7 26,6 I72,3 20,3 II g, 2 I4, r $] Ensk.: aktiebag.. 34.2 4.7 33.9 4 6 52,4 7 I 48,2 6, 6 6g,8 9.5 I 59. 2I,7 I54,6 21, I I28, I7,4 Cf) r Övr. { gdsskgar. 85,8 7,0 4I, 2 3.4 s 5, 8 7,0 g8, r 8, I 84.8 7,0 295,0 24,2 273.4 22,4 I43.9 II, 8-0 "' Cf) '1j ensk. bndeskgar 230,7 g,. 7I, 3 2, 8 236,2 9. 2 220,6 8, 6 235, I 9, I 732, r 28,4 490,3 I9, r 2J4, 3 8, 3 Samtiga... 390,9 7. 3 I77,4 3.3 436,7 8, r 4I0,3 7.6 450, r 8,4 I 4II, 8 26,3 I g,6 20,3 605,4 II, 3 Amänna... 7. 2 4 5 6,3 4 0 7. 8 4 9 S, s. 4.4 2,7 24, r IS, 8, 9 I8, 27, I I7, Ensk.: aktiebag.. I,6 4.4, 8 2, 2 4 2 II, 4, 8 2, 2, 8 2, 2 3. 7 r, r 8,4 23, I s. 8 I6, Övr. { gdsskgar. 2,4 4 r - -, 3 0,5 2,3 4,0 I, 2,I 9, I I5,6 I9,4 33, I 9. 7 I6, 5 0 ensk. bndeskgar 66,4 6, 22,2, 66,5 6, 47 0 4 42,2 3,8 2I2, 7 r g, 236,5 2I, 3 I96, 7 I7, 7 r:.. Samtiga... 77,6 5.7 29,3 2, r 78,8 5,8 58, r 4 2 48,6 3. 6 249,6 I8,3 293.2 21,5 239.3 I7,5 J, Amänna... I29,9 5,5 s, 2, I I64,4 7,0 2I3,9 9, I 204, r 8,7 529,3 22,5 495.2 ZI, 274.3 II, 7 N ca 1=:1 '1j " Ensk.: aktiebag.. I25,8 s. r 86,2 3, 5 246, r r, 25I, 7 I0,3 278,3 II, 4 6I4,3 s, 502,8 20,5 r,... 225,5 9. 2 Övr. { gdsskgar. 24I, 6 r, 6 I8g, 8 I8, 2 II, 8 E ''" 143. 2 7,0 59.6 2, 9 II, 9 2I5, r g, 3 44I, 3 2I, 7 37I,4 240,0 E ''" - ensk. bndeskgar 366,4 5,5 I42,0 2,r 552,5 8,3 636,7 9,6 673.9 r, r I 789,4 26,9 I 39I, 9 r, 695, IO, 5 ;: r. Samtiga... 765,3 5,7 337,8 2, 5 I 204,6 8, 9 I 3I7,4 9,8 I 346, r r, 3 374.3 s, 2 76I, 3 20,5 I 434,8 IO, 6 \0 J, Amänna... 2I6, 9 s, I2I,4 2, 8 284,5 6, 6 340,0 7. 9 357,5 8,3 995,0 23, I 95I, 5 22, 559,7 I3,... ].. r " Ensk.: aktiebag.. 233.7 4 9 I74, 9 3. 7 39I,2 8,2 420,6 8,9 475.6 r, I II7, 4 23,6 I 073,4 22,6 573.4 r- 12, I Övr. { gdsskgar. 247.3 6,6 II8, 6 3. 2 375 0 I O, 353.9 9. 5 320,6 8, 6 839,7 22,5 752, I 20, I 443. 2 II, 9 E t; ''" E'"- ensk. bndeskgar. 720,2 6,4 277,4 2,5 953.9 8,4 I 6, 4 9,4 I I04, r g, 8 3 027,7 6,7 2 42I, 2 2I,4 I I38, r I O, ;: f:«samtiga... I 4I8, r 5,9 692,3 2, 9j2 004,6 8, 3 2 I76, 9 g, 2 257.8 9.4 5 979,8 24,8 5 Ig8, 2I, 6 2 7I4, 4 II, 2 r.,... " Amänna... 224, r s. I27, 7 2,9 292,3 6, 5 348, 7,8 36I, 9 8, r I OI9, I 22,8 g8,4 22, 586,8 J:3, I 293.8 6,6 I93. 3 H b,() Ensk.: aktiebag.. 235.3 4, 9 I75. 7 3.7 395.4 8,3 42I,4 8, 8 476,4 I O, I 121, I 23,4 r Sr, 8 22,6 579.2 12, I r ;:: I94,4 4 r 83,4 E r Övr. { gdsskgar. 249,7 6, 6 II8, 6 3,I 375 3 g, 9 356,2 9.4 32I,8 8, 5 848.8 22,4 77I, 5 20,3 452,9 II, 9 2I3,0 s, 6 73. 2 E... Cf) ensk. bndeskgar 786,6 6, 3 299,6 2,4 I 020,4 8, 2 I I g, 4 8,9 I q6, 3 9. 2 3 240,4 26, r 2 657,7 21,4 I 334,8 IO, 8 :: ii; 523,7 4 " 6, r.:q Samtiga... I 495,7 5.9 72!, 6 2,8 2 083,4 8, 2 2 235. 8,8 2 306,4 g, 6229,4 24,4 5 491,4 2I, 6 2 953,7 II, 6 I 224,9 4,8 609,9 Beträffande antaet prvytr, sm igga ti grund för fördeningen inm varje skgsägargrupp, se tab. I7 (sid. 64-65). 57.7 6,8 25,2 36, I 4 9 I3,6 84,6 7,0 23,3 IOI, 3 3. 9 36,4 279.7 s. g8,5 23,0 J4,4 I6, 3 4.7 I3,0 s. 6 6, r, 7, 5 I04, r 9,4 97,8 I37, 8 10, I27, 2 I49,0I 6,3 I24,6 2,9 40, 92,5 3I, I 7' ' 4,5 267,5 4 0 I03,5 s8, 2 4.3 299,2 270,8 6, 3 I77,0 I8g, 7 4,0 77,8 207,0 5,5 65,7 4I9, 6 3.7 I62,2 I 087, r 4.5 482,7 3,0 r, I, 2 I,9 3. 6, 5 I, 9 2, 2, 2 I,4 6, I, 2 I, 8 22, I 0,4 r, 6, 9 I5,4 - I2, 8, 6 8,8 I8, 9. 3 s. 7 5.3 I9,4,8 I,6 I2, 3 0,5 I,5 II, 9, 6 I, 6 24,5 0,4 2,2 68, I, 5 4,r 3I,4 I,6 I8,6 I,7 I4, r I,4 34, r Z, g8, 4.3 38,3 I,7 r8, 6 I, 9 I4, 7 2, I 52,3 2,4 I23,9 4.3 - I, I I, 6 I, 9, 8 0,4 0,4, 3 0,4 0,9 0,4 0,4 0,4 0,5...?::! H fjj fjj 0 fjj >--3 > :x: H 0 i::rj > < O: fjj >--3?::! >- i::rj b > fjj < i::rj?: H 0 i::rj (J -...:r

V1 00 Tab. 14 Betesskadade areaer å skgsmark exkusive hagmark, samt area hagmark km2 ch i prcent för skida skg>ägargrupp er. Skgsmark exkusive hagmark Summa betesska- Summa Hagmark dad skgsmark varav betesskadad area med en mfattning av tta Redvisnings- samt hagmark skgsmark mråde, Skgsägargrupp Inaes %av %av ink!. än under 20 % 20-40 % över 40% Summa m kl in k. km2 km 2 % km 2 % km 2 % km 2 % km 2 km2 km2 hagmark hagmark skgsm. skgsm. hagmark Amänna... I 092 47 4 3 I2 I, I 3 0,3 62 5,7 I2 I, I 74 6,7 I I04 Örebr Ensk.: aktiebag... I 540 I22 7. 9 36 2,3 9 0,6 I67 10,8 I9 I,2 I86 II, 9 I 559 Övr. { gdsskgar... 470 I5 3. 2 4, 9 2 0,3 2I 4.4 I2 2,5 33 6,8 482 I ensk. bndeskgar... 2 007 75 3,7 24 I, 2 4, 2 I03 5,I 96 4,6 I99 9, 5 2 I03 Samtiga... 5 I09 259 s, I 76 I, 5 18 0,3 353 6,9 139 2,6 492 9,4 5 248 Amänna... 799 II6 14,6 3 0,3 I O, I 120 IS, 14 I, 8 134 16,5 8I3 Västman- Ensk.: aktiebag... 877 202 23, I 20 2,3 8, g 230 26,3 38 4,2 268 29,3 9I5 ands Övr. { gdsskgar... 190 29 15, I 0,3 - - 30 I5,4 13 6,3 43 21,2 203 2 ensk. bndeskgar... 720 239 13,9 6 0,4 3 O, I 248 14,4 I04 5,7 352 I9,3 824 Samtiga... 3 s86 586 16,4 30, 8 I2, 3 628 I7, 5 169 4.5 797 2!, 2 3 755 Amänna... 420 56 13,3 3 0,7 6 I, 3 6s 15,3 - - 65 15,3 420 Uppsaa Ensk.: aktiebag... 923 164 I7,8 2I 2,3 3 0,3 I88 20,4 I2 I, 3 200 21,4 935 Övr. { gdsskgar... I35 35 25,8 3 2,4 0,2 38 28,4 6 4,2 44 3I, 2 14I 3 ensk. bndeskgar... I 105 I 59 14,4 14 1,2 4 0,4 177 I6, 102 8,5 279 23, I I 207 Samtiga... 2 583 414 I6, 4I 1,6 13 0,5 468 I8, I I20 4.4 s88 2I, 8 2 703 Amänna...... 546 55 10, I 7 I,3 2, 3 64 II, 7 O 1,9 74 I3, 3 556 stckhrus Ensk.: aktiebag... 341 65 I9, I 6 I,6 - - 71 20,7 23 6,4 94 25,8 364 Övr. { gdsskgar... 704 90 12,7 2I 3,0 3, 5 114 16,2 26 3. 5 140 I9, 2 730 4 ensk. bndeskgar... 2 013 195 9,7 35 I, 7 I O, I 23I I I, 5 140 6, 5 371 I7, 2 2 153 Samtiga... 3 604 405 r r, 69 I, 9 6, 2 480 I3, 3 199 s. 2 679 17,9 3 803 I:TJ?J >-< 7::: :I ;p 0 td tri?j 0 n :I n ;p?j t""' >--3 tri?j (f :s: tri t: tri...

Amänna... 552 23 4,2 6 I, I I Söderman- Ensk.: aktiebag... 232 26 II, 3 6 2,4 I ands Övr. { gdsskgar... 927 83 8, 9 43 4' 6 13 5 ensk. bndeskgar... I 340 6r 4' 5 r, 8 4 Samtiga... 3 05! 193 6,3 65 2, 2 I9 Amänna... 84! 44 5,2 I9 2,2 3 Östergötands Ensk.: aktiebag... 726 78 r, a 25 3, 5 15 Övr. { gdsskgar... I 184 79 6,6 36 3,I 9 6 ensk. bndeskgar... 2 389!52 6,4 49, 14 Samtiga... 5 140 353 6,9!29 2,5 41 Amänna...!56 17 IO, 6 I, 6 2 Gtands Ensk.: aktiebag... 34 13 38,7 - - - Övr. { gdsskgar... 57 6 r,9 I, 9 I 7 ensk. bndeskgar... 947!05 I I, I 25 2,7 6 Samtiga... 194 q r II, 8 27 2,3 29 Amänna... 2 317 250 O, 8 19, 8 r Summa: Ensk.: aktiebag... 2 373 457!9,3 53 2, 2 12 Mäardas- Övr. { gdsskgar... I 956 237 12, I 68 3,5 r6 änen ensk. bndeskgar... 6 178 654 10,6 65 I, 12 2-5 Samtiga... 12 824 I 598 12,4 205!,6 50 Summa: Amänna... 4 250 341 S, 50 I, 2 r6 Fastandsä- Ensk.: aktiebag... 4 639 657 14,2 II4 2,5 36 n en Övr. { gdsskgar... 3 6r 331 g, 2 r8 3,0 27 I-6 ensk. bndeskgar... O 574 88! 8,3!38 I, 3 30 Samtiga... 23 073 2 210 g, 6 410 I, 8 109 Summa: Amänna... 4 406 358 8, I 51 I, 2 r8 Östra Ensk.: aktiebag... 4 673 670 q,3 r q 2,4 36 Meansverige Övr. { gdsskgar... 3 667 337 g, 2 r g 3,0 8 I-7 ensk. bndeskgar... II 521 g86 8, 6!63 1,4 56 Samtiga... 24 267 2 351 9,7 437 I, 8!38 O, I 30 5,4 13, 6 33 q, 3 8 1,4 139 14,9 37, 3 75 5,6 II9, 6 277 9,I 177 0,4 66 7,8 7, II8 r6, 3 7 0,8!24!0,5 34, 6 215 g, r86, 8 523 10,2 234 I, 3 20!2,5 4-13 38,7 2 2,3 8 q, I 2 2,7 I 56 r6,5!63 2,4 197 r6, 5 171 0,4 279 12,0 0,5 522 22,0 37 Sr,8 321!6,4 S 0,2 731 II, 8 465 0,4 I 853 14,4 665 0,4 4 7 g,6 56, 8 807 17,5 107, 7 466 12,9 r8 0,3 I 049 9,9 747, 5 2 729 II, 9 I 038 0,4 427 9,7 6,8 S 17,5 109, 8 474 13,0 130, 5 I 205 IO, 5 gr 0,6 2 926!2, I I 209 --- 2,3 43 3, 3 41 3, 9!76 8, I 194 5,5 454 0,9 73 I,!25 2, 7 158 7, 2 40! 4,4 757 2,3 24 6,6 15 4,I O 14,7 319!2, 5 368 1,6 3!6 3,3 603 4,0 403 7,0 r 196 4' 9 518 I, 3 463 2,3 g q 3,4 594 6,6 796 4' 3 3 767 I, 3 487 2,3 929 3,4 604 7, 3 2 I5 4,7 4 135 7, 6 565!7, I 240 r8,3 964 13,3 I 459 I4,I 3 228 8,6 848!7, I 13,0 733 r r8 15,6 2 575 14, I 5 374 15,0 r6 41,7 36!6,9 8, 7 59 I IIO 27,0 365 13,4 2 354 24,6 2 454 19,8 2 038 r8, 6 643 r8, 7 13 489 O, 8 4 306 19,3 4 746 15,9 3 738 15,9 II 321 15,6 24 III 10,9 4 466 19,4 4 782 15,9 3 797 17,0!2 431 I6, 25 476 0.... :::0 H U' U' C' U' P< tij :::0 H g; : U'..., trj t-< t-< > U' < trj :::0 H C' trj (.n \O

6 ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN Tab. 15 a. Kubikmassa under bark, fördead på trädsag ch diameterkasser vid taxeringarna åren 1950-52 ch 1926-28. Samtiga ägsag. L ä n Trädsag Diameterkass Tax e- s- r- r s- -s-13-3s-14-145 + 5-45+ ringsår I -ta m 3 sk. ub.,_ % av samt. Örebr1 Ta... Gran... Björk... Övr. öv... Samt.... 1g51 774 2 154 4 067 5 275 4 g7i 3 34S I 401 700 4ss 23 I7S 42,55 Ig27 Sg6 2 143 3 gs 3 66S 3 003 r sss g47 3gg 263!6 472 42,22 r g sr rs6 4 536 6 207 5 4S2 3 332 I 705 66S 143 40 24 gg 44> 6I Ig27 2 OII 4 S 4 464 3 520 2 053 gs6 3SS I7S ss 17 735 45,46 r g sr g23 I 543 I 510 7S7 4S5 I7g 62 I g 27 5 535 10, I6 Ig27 S74 I 6 Ss 432 rgs 103 6! S 23 3 530 g,5 r g sr 312 302 32S 225 IIO s4 7g - r8 I 45S 2,68 rg27 335 306 g 143 112 65 g 21 35 I 275 3,27 Ig5I 4 rgs s 535 I2 112 u 76g s SgS 5 3I6 2 2IO S6 573 54 470 IOO, Ig27 4 II6 7 535 s 7g3 7 763 5 366 gs I 425 66 406 3g OI2 IOO, Ta... rgs-s 6S I gs3 3!67 4 035 3 67 2 3SO r rg6 3II III 17 470 43,89 rg6-27 7S2 I SS 2 531 2 6S 2 rgg I 461 7g5 372 rgg 12 Sg 44,00 Gran... rgs-s I 552 g6r 4 354 4 127 2 77S I IIS 352 122 6 17 424 43,77 Ig26-27 I 434 2 Ss3 3 374 2 46g I 320 623 270 g 57 12 4g2 42,85 Västman- Björk... rgs-s 54 g r gs I 072 6Ss 2g4 II5 47-21 3 SSI g,75 ands Ig26-27 70g s s ss 342 r Sr I02 52 24 20 S6 g, 8 I Uppsaa Övr. öv... Igs-s IS4 24S 261 147 54 - r g 31 S7 I 031 2,59 rg26-27 247 22S rsg 133 6S 46 20 IO 32 g73 3,34 Samt.... Ta... Gran... rgs-s g6s 6 g s Ss4 s gg4 6 733 3 613 I 614 464 27g 3g S6 100,00 Ig26-27 3 172 5 73g 6 674 5 626 3 76S 2 232 J J37 4gS 30S g 154 IOO, rgs-s s6 I 1g5 J 7gi 2 rg 2 I07 I 74I I 6 63S 267 II 4g7 42,6 Ig26-27 427 I 6 I 435 I 656 I 724 I 401 g67 5II 411 g 5g2 42,38 Ig5-52 S40 I 776 2 6!2 2 763 I Sg4 005 57S 305 141 II gi4 43,59 rg6-27 737 r 6SI 2 136 2 064 547 s 56 426 I7g I4g g 775 43,I9 Björk... rgs-s 5Sr SJ5 SII 451 g g 27 21 13 3 rs II,4 Ig26-27 446 543 410 Sg 1S7 g g 63 27 r g 2 OS3 g,2 Övr. öv... Igs-s IS7 232 Jgg ss 65 30 12 45 47 g s 3, 3 I Ig26-27 215 203 rg6 155 124 83 57 31 II g I 1S3 5,23 Samt.... rgs-s 2 II4 4 is 5 413 5 4g4 4 275 2 S66 I 677 I g 468 27 334 100,00 rg6-27 r Ss 3 4S7 4 177 4 164 3 ss 2 43g 513 74S 6gS 22 633 100,00 1 Kubikmassan en. rg7 års taxering är mräknad ch gäer för samma mråde sm taxerades Ig5r.

Tab. 15 a. Frts. RIKSSKOGSTAXERINGEN AV östra MELLANSVERIGE 6r L än Trädsag Diameterkass Tax e- s- r-'- rs-2-2s-3-3s-4-14s+ 5-45+ ringsår r -ta m % 3 sk. ub. av samt. Ta... Gran... rgs-52 452 I 157 I 922 2 6rs 2 737 2 045 I 495 532 3S4 13 339 40,37!927 42S I 131 I S41 2 200 2 6g r s6s 920 422 3!7 r Sg6 41,25 rgs-52 r r 2!53 3 247 3 410 2 39S I 304 629 330 56 14 537 44 00!927 942 I 913 2 sr 2 300 I 593 93S 399 r66 rrs 10 S67 41, I4 Övr. öv... I950-52 302 400 363 197 II7 I75 75 2S 94 r Srr 5,48 I927 351 363 376 299 225 147 95 57 I76 2 Sg 7,9I Samt.... 1950-52 2 439 4 6gg 6 33I 6 692 5 477 3 642 2 264 93S 559 33 04I IOO,!927 2 I45. 4 I24 5 257 5 16r 4 I34 2 7SI I 4S5 6S3 643 26 413 r, Ta... I950-52 4S3 r 206 I 954 2 519 3 OSI 2 6r3 r s6s SSI 7I7 14 992 47 20 I927 630 I 242 I 9S7 2 75I 2 9s 5 2 229 I 364 6s 41S 14 256 49.39 Gran... I950-52 Sis I 653 2 325 2 697 2 3I9 I 295 S66 323 I33 12 426 39, I2 I927 675 I 463 2 136 2 200 r 65s I 040 ss4 266 rgs r 220 35,4I Övr. öv...!950-52 197 247 225 175 179 75 62 2I I64 I 345 4 23 1927 2I2 252 232 223 192 II4 S7 6S 293 I 673 5,8 Samt.... rgs-52 I 969 3 S2 5 I76 5 S22 5 954 4!2S 2 ss3 I 260 I 070 31 764 r, 1927 r Sg 3 491 4 gsis 622 5 149. 3 sgs 2 r6g I 052 9S4 2S S63 IOO, Ta... Gran..... 1952 737 I 932 3 4I2 4 630 6 g 4 Sg 2 S32 gss 776 26176 47 23 1927 676 I SS4 3 479 4 gr 4 791 3 219 I 7S6 S27 544 22 rr6 sr. I9 1952 I 245 2 694 4 S2 4 533 4 rrs 2 S44 I 33S 692 39S 21 944 39,60 1927 954 2 gs 2 923 2 Ss3 2 092 I 243 6Sg 305 2S 13 437 31, r stck- Björk... rgs-52 6rs gsg 799 47 225 rrs 6s 4s 25 3 354 10, I5 hrns1 I927 424 7I7 539 362 247!2S 7I 3S 35 2 s6r 9,70 Söderman- Björk... rgs-52 474 6g6 672 431 405 145 S7 35 56 3 OOI 9.45 ands 1927 373 534 553 44s 314 215 134 6S 75 2 714 9,40 Östergöt- Björk... 1952 621 gss r 67 S42 542 3I4 rs6 56 19 4 635 S,36 ands 1927 579 r rrs r r6 S6r ss 294 135 59 49 4 763 II, 02 Gtands Övr. öv... Samt.... Ta... Gran... Björk... Övr. öv... Samt.... 1952 339 44s 4S2 295 272 203 rrg 6g 440 2 667 4,8r 1927 316 439 49S 472 400 240 ISI rs 271 2 Sg2 6, 6g 1952 2 942 6 062 9 043 10300 10941 s 251 4 475 I 775 I 633 55 422 IOO, I927 2 525 5 539 S 6 9 096 7 791 4 996 2 761 r 296 I 144 43 20S IOO, 1952 204 555 gs2 I 371 I 222 I 031 4s4 I7S 71 6 gs 74,7I rg2s 201 545 g6r I 197 g ss 670 37I 177 ss 5 192 76,6 I952 129 3I5 416 379 271 II7 7S 14 22 I 74I 21,33 Ig2S 129 275 315 272 r6 S7 40 17 IO I 305 r g, 12 I952 35 36 43 3S 27 20 II - - 2IO 2,57 rg2s 37 36 37 27 20 r6 9 6 4 192 2 1 8 I I952 4 14 r6 I7 12 rs s s 6 II3 I, 39 rg2s 13 23 19 17 14 r6 r s 17 137 2, 1952 3S2 920 I 457 r Ss I 532 r rs6 s Sr 200 99 s!62 r, rg2s 3SO S79 I 332 I 513 I 179 7S9 430 20S rr6 6 S26 IOO, 1 Kubikmassan enigt 1927 års taxedng är mräknad ch gäer samma mråde sm taxerades 1950-52.

62 ERIK HAGBERG OCH CARL TERSMEDEN Tab. 15 b. Speciatabe för»övrigt öv>> (andra övträd än björk) en. tab. 15 a. Kubikmassa under bark i diam. k. 5-45 + med fördening på trädsag samt dessas prcentuea ande i ttaa förrådet en. ta b. 15 a. Samtiga ägsag. L ä n Tax e- ringsår T r ä d s a g Ek Asp Övriga Samtiga Örebr.. I95I I -ta m 3 sk. ub. 49 594 8I5 I 458 % av hea förrådet,9 I, g I, 50 2,68 I927 1 I -ta m 3 sk. ub. 98 496 68I I 275 % av hea förrådet 0,25 I, 27 I, 7 5 3,27 I950-52 I -ta m 3 sk. ub. 89 326 6I6 I 03I Västman- % av hea förrådet 0,22,B I, 55 2,59 ands I926-27 I -ta m 3 sk. ub. 27 395 55 I 973 % av hea förrådet, g I, 35 I, g 3.34 Uppsaa stckhams I950-52 I -ta m 3 sk. u b. 62 38I 462 905 % av hea förrådet 0,23 I, 39 I, 69 3> 3 I I926-27 I -ta m 3 sk. u b. 73 s 6IO I I83 % av hea förrådet 0,32 2,21 2,70 s. 23 I950-52 I -ta m 3 sk. ub. 259 968 584 I8II % av hea förrådet 0,78 2,93 I, 77 5,48 I927 1 I -ta m 3 sk. ub. 98I 766 2 89 342 % av hea förrådet I, g 3,7I 2,90 7,9I I950-52 I -ta m 3 sk. ub. 320 40I 624 I 345 Söderman- % av hea förrådet I, OI I, 26 I,96 4,23 ands I927 I -ta m 3 sk. u b. 327 54 I ss I 673 % av hea förrådet I, I 3 I, 88 2, 79 5,8 Östergötands Gtands I952 I -ta m 3 sk. ub. 847 922 898 2 667 % av hea förrådet I, 53 I, 66 I, 62 4,8I I927 I -ta m 3 sk. ub. 544 I 236 I II2 2 892 % av hea förrådet I, 6 2,86 2,57 6,69 I952 I -ta m 3 sk. ub. 56 I2 45 II3 % av hea förrådet 0,69 O,I5 0,55 I, 39 I928 I ta m 3 sk. u b. 6 II 66 I37 % av hea förrådet 0,88 O,r6 0,97 2, O I 1 Kubikmassan är mräknad ch gäer för samma mråde sm taxerades I95I resp. 1950-52.

Tab. 16. Kubikmassa på bark fördead på trädsag ch diameterkasser. Kubikmassa per hektar med samma fördening. Skgsmark ink. hagmark. Län Trädsag - s- 10-15- 20- s- 30- - -- 35-40- 45+ 0-45+ m 3 sk. I-per I -1 per I -1 per I -1 per I -1 per I -1 per II -1 per r -perr -perii -per I -1 per ta ha ta ha ta ha ta ha ta ha ta ha ta ha ta ha ta ha ta ha ta ha Ta... 135 0,3 926!,8 2 620 s. 4 ss6 g, 3 6 270 II, 9 5 882 II, 2 3 gr6 7.4 I 637 3,1 807 I, 5 553 I, 1 27 62 52,6.....0 Gran... 63! 1,2 2 718 5,2 5 420 10,4 7 243 13,8 6 355 12, I 3 843 7,3 I 939 3,7 754 1,4 r6 0,3 45 0,1 29108 55.5 "... Björk... 315 0,6 I 28!,9 I 766 3.3 I 716 3.3 883 1,7 552 r, 192 0,4 36, 24, - - 6 512 12,4 :O Övr. öv.. r66 0,3 334, 6 353 0,7 390 0,7 253 0,5 131 0,3 99, 2 74, 2 - - ZI, r 82r 3,5 Samt!.... I 247 2,4 5 6 g, 5 10 159 19,4 14 205 27, 13 761 26,2 O 408 19,8 6 146 II, 7 2 50I 4,8 ggr 1,9 6rg I, 2 65 043 124,0 Ta... r6g, 5 845 2, 3 2 446 6, 5 3 847 r, 4 ss6 12,9 4 264 II,4 2 792 7.4 I 401 3.7 365 r, II4 0,3 ZI 099 56,2 c! m 8'0 Gran... 421 I, 1 r gr s. 3 546 9.4 5 076 13,5 4 784 12,7 3 217 8, 6 I 267 3,4 405 I, 1 142 0,4 67, 2 20 835..., 55.5 m c! Björk.... 224 0,6 620!,6 I 265 3.4 I 226 3. 3 785 2,1 338 0,9 133, 3 59 0,2 - - 24, 4 674 12,4 :ct...-1 ;> Övr. öv.. 7I, 2 220, 6 298, 8 g8,8 172, 5 48 0,1 - - 22, 37, 26, I 192 3. 2 Samt!.... 885 2,4 3 595 9,6 7 555 20, I r 447 27,8 r 597 28,2 7 867 2I, 4 192 II, I I 887 s. 544 1,5 231, 6 47 S 127,3 Ta... 129 0,5 652 2,4 I 477 5.5 2 178 8, 2 624 9,7 2 502 g, 3 2 045 7. 6 I 224 4.5 744 2,7 310 1,1 13 885 51,4 m Gran... 242 0,9 I 031 3. 8 2 IIO 7. 8 3 035 II, 2 3 208 II, 8 2 r88 8, I 149 4 3 667, 5 349 I, 3!38, 5 14 II7 52,2 p, p, Björk... : 188 0,7 682 2,5 935 3.5 934 3.4 525, 247, 9 108 0,4 32, 25, r6, 3 6g 13,7 Övr. öv.. 68, 2 6,8 273 r, 234 0,9 112 0,4 78, 3 35, 14, 33, 57, 2 I IIO 4 Samt!.... 627 2,3 2 571 g, 5 4 795 17,8 6 38! 23,6 6 469 23,9 5 rs 18,6 3 337 12,4 I 937 7. 2 I 151 4. 2 521 I, 9 32 804 121,4 m s Ta... 88, 2 563 1,5 I 338 3,5 228 5.9 3 042 S, 3 rg8 8,4 2 398 6, 3 I 724 4 5 632 1,7 453 I, 2 15 664 41,2 Gran... 247 0,6 I 238 3,3 2 533 6,7 3 779 9,9 3 944!0,4 2 757 7,2 I 496 3. 9 715 I,9 376 r, 63 0,2 17 148 45..Q..., jörk... 8,8 728 I, 9 I 147 3,0 925 2,4 s6 I, 5 276 0,7 128, 3 65, 2 46, u - - 4 157 10,9 Ovr. öv..!40 0,4 430 I, 1 482 I, 2 454 I, 2 245 0,6 131 0,4 212, 6 S, 2 34, u8, 3 2 328 6, (f) Samt!.... 757, 2 959 7. 8 5 s 14,4 7 386 19,4 7 791 20,5 6 362 r6,7 4 234 I I, I 2 586 6,8 I 88 2, 9 634 1,7 39 297 103,3 Ta... 112 0,4 635', I 462 4 5 2 362 7. 3 2 995 g, 3 3 6r6 II, 2 3 049 g, 5 I 837 5.7 I 025 3,1 841 2,6 17 934 55,6 c! m 8'0 Gran... 304 0,9 I 003 3, I I g8i 6, 2 2 686 8, 3 3 102 g,6 2 667 8, 3 I 487 4 6 g88 3,0 360, 127 0,4 14 705 45,5... jörk... 210,6 813 762 502 459 I 52 0,5 91 0,3 25, 86 0,3 3 639 I, 3 " c! 539 1,7, 5 2,4 1,5 1,4 'd- : Ovr. öv.. 139 0,4 213, 6 8g 0,9 253, 8 194, 6 r6 0,7 79 0,2 s 0,2 27 0,1 166 0,5 I 66 s. (f) Samt!.... 765 2, 3 2 390 7.4 4 545 14, 6 063 18,8 6 793 21,0 6 958 21,6 4 767 14,8 2 g66 9,2 I 437 4 4 I 220 3,8 37 904 117,4..., ' : Ta... 165 0,3 910 1,7 2 363 4.4 4 084 7,6 5 552 10,3 7 8g 13,2 5 706 10,7 3 234 6, I 097, 914!,7 m 31 II4 57.9 bd 'd Gran... 319 0,6 I 508 2, 8 3 155 5.9 4 713 8, 8 5 8 9,7 4 694 8,7 3 233 6, I 498 2, 8 780 1,5 444,8 25 552 47.6 @ Björk... Z39 0,4 706 1,3 I 126, I 24Z 2,3 995 I, 9 6g I, 2 344 0,6 176, 3 41, - - 5 498 r, - :Q Övr. öv.. I g 0,4 394 0,7 538 I, 570 I, 325 0,6 279, 5 235 0,4 IZ7 0,3 51, 207 0,4 2 gi6 5,4 Samt!.... 913 1,7 3 518 6, 5 7 I8Z 13,4 IO 609 19,7 IZ 8 ZZ, 5 IZ 6gi 23,6 9 518 17,7 5 035 9.4 I g6g 3.7 I 565, 9 65 8 121, I m 'd Ta... 52 0,4 287, 729 5.3 I 251 g, 2 I 736 IZ, 7 I 518 I I, I I 267 g, 3 s8g 4.3 214 1,6 88, 6 7 731 56,6 Gran... 24 0,2 I7Z I, 3 398 Z, 9 518 3.7 458 3.3 325 2,4 139, 93 0,7 16, c! 25, 2 2 168 15,9 + Björk... 19, 4Z 0,3 43 0,4 49 0,4 38 0,3 21, 20 0, I 14 0, I - - - - 246 I, 8 0 Övr. öv.. 9 0, I 18 O, I 16 O, I r6, II O, I II O, I 19 0, I 3, II 0, I 8 0, I IZZ, 9 Samt!.... _104,8 519 _3_. 8 1!_7-1 143 16,4 I 875 13,7 I 445 10,6 6gg 5,I 241 I, 8 IZI 0,9 r 267 1 75. 2... <.n... :::0 H [JJ [JJ c;j [JJ >- :;:. i:ij :::0 H c;j i:ij :;:. < : [JJ >- :::0 :;:. i:ij t-< t-< :;:. [JJ < i:ij :::0 H c;j i:ij w "'