, ~ MEDDELANDEN FDÅN HÄFTE 13-14

Transkript

1 ,~ MEDDELANDEN FDÅN STATENS SKOGSfÖRSÖKSANSTALT HÄFTE 131 "" " BAND I. MITTELUNGEN AUS DER FORST LICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS RAPPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENTAL FORESTRY 13.:1. HEfT N; 131 RAPPORTS DE LA STATION DE RECHERCHES DES FORETS DE LA SUEDE N: 131 I DISTRIBUTION: AKTIEBOLAGET NORDISKA BOKHANDELN. STOCKHOLM Pris för 2 dear 18 kr.

2 MEDDELANDEN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HAFTET i61917 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANSTALT SCHWEDENS 131. HEFT RAPPOR TS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N 131 RAPPORTS DE LA STATION DE RECHERCHES DES FORETS DE LA SUEDE N 131 CENTRAT.TRYCKER!ET, STOCK!IOT.M 19 J 7

3 REDAKTÖR: PROFESSOR GUNNAR ~CHOTTE

4 INNEHÅLL. skgsförsöksanstatens tikmst ch uppgift. (Die Entstehung und Aufgabe der Kg. Frstichen Versuchsanstat Schwederis) av GuNNAR ScHOTTE...:... XI skgsförsöksanstatens tmt ch byggnader: (Der Baupatz und die Gebäude der Kg. Frstichen Versuchsanstat Schwedens). Försöksträdgården (Der Versuchsgarten) av GuNNAR ScHOTTE xv Nybyggnaden (Der Neubau) av C. LINDHOLM... XX skgsförsöksanstatens avdeningar: (Die Abteiungen der Kg. Frstichen Versuchsanstat Schwedens.) skgsavdeningen (Frstiche Abteiung) av GuNNAR SCHOTTE XXXV N a turvetenskapiga avdeningen (N aturwissenschaftiche Abteiung) av HENRIK HEssELMAN XLI Entm~g~ska abratriet (FrstentmgischeAbteiung) av!var TRAGARDH XLIX Avdeningen för föryngringsförsök i Nrrand (Abteiung fiir die Verjiingungsversuche in Nrrand) av EDVARD WIBECK... LIV Redgörese för verksamheten vid Statens skgsförsöksanstat under år 1915: (Bericht iiber die Tätigkeit der Kg. Frstichen Versuchsanstat Schwedens im J ah re 1915.) L Skgsa vdeningen (F rstiche A btei!ung) a v GuNNAR ScHOTTE II. N a turvetenskapiga avdeningen (N aturwissenschaftiche Abteiung) av HENRIK HEssELMAN :.. 6 III. Entmgiska abratriet (Frstentmgische Abteiung) av IvAR TRÄGÅRDH... 8 NILS SYL VEN: Den n~rdsvenska taen Die nrdschwedische Kiefer I GUNNAR SCHOTTE: Om snöskadrna i södra ch meersta Sveriges skgar åren xgxsxgx6... Uber die Schneeschaden in den Wädern Siid und Mitteschwedens in den Jahren ,... XIII GÖSTA MELLSTRÖM: skgsträdens frösättning år xgx Der Samenertrag der Wadbäume in Schweden im Jahre XXI Redgörese för verksamheten vid Statens skgsförsöksanstat under år xgx6: (Bericht ii ber die Tätigkeit (j.er ~g!. Frstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre 1916.) L Skgsa vdeningen (F rstiche Abteiung) a v GuNNAR ScHOTTE 189 II Naturvetenskap iga a v deningen (N aturwissenschaftiche Abteiung) av HENRIK HESSEUIAN III. skgsentmgiska abratriet (Frstentmgische Abteiung) av IvAR TRÄGÅRDH IV. Avdeningen för föryngringsförsök inrrand(abteiungfiir die Verjiingungsversuche in Nrrand) av EDVARD WIBECK 197 Sid.

5 EDVARD WIBECK: Om eftergrning hs tafrö Verspätung der Keimung nrdschwedischen ~iefernsamens bei Freiandssaat OLOF TAMM: Om skgsjrdsanayser...,..... Uber Wadbdenanaysen...,.... L. MATTSSON: Frmkasstudier i fusutna tabestånd..... Eine Studie i\ ber die Frmkassen der dichtgeschssen Kiefernbeständen... HENRIK HESSELMAN: studier över sapeterbidningen i naturiga jrdmåner ch dess betydese i växtekgiskt avseende 2 97 Studien i\ber die Nitratbidung in narrichen Böden und ihre Bedeutung in pfanzenekgischer Hinsich t XXXIII Sid. 201 XXIII 235 XXV 261 XXIX GUNNAR SCHOTTE: Lärken ch dess betydese för svensk skgshushåning...: The Larch and its Imprtance in Swedish Frest Ecnmy... LIX L. MATTSSON: Frm ch frmvariatiner hs ärken. Stu= die r över trädens stambyggnad The Frm and FrmVariatins f the Larch... LXXXV ] ENRIK HESSELMAN: Om våra skgsföryngringsåtgärders inverkan på sapeterbidningen i marken ch dess bety= de se för barrskgens föryngring.... On the Effect f ur Regeneratin Measures n the Frmatin f Satpetre in the Grund and its Imprtance in the Regeneratin f cniferus Frests NILS SYL VEN: Om taens knäckesjuka... XCI I077 Uber den Kieferndreher CXXVII IVAR TRÄGÅRDH: Undersökningar över gran= ch ta= kttarnas skadeinsekter... I 11 Investigatins in t the insects injurius t the spruce and pin e cnes... CXXXVII GUNNAR SCHOTTE: Om aspens prduktinsförmåga I205 Cmmunicatin preaabe de sept paces d'essai CXLVI HENRIK HESSELMAN: studier över de nrrändska ta= hedarnas föryngringsvikr II Studien i\ber die Verji\ngungsbedingungen der nrrändischen Kiefernheiden II SVEN ODEN: Om kakningens inverkan på sur huntusjrd... Uber die Einwirkung des Kakes auf saure Humusböden... ~ ' "} I 22 I CXLIX I287 C LXIX

6 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT Om snöskadrna i södra ch meersta Sveriges skgar åren Av GuNNAR SCHOTTE. De synnerigen starka snöfaen under år I 9 I 5 ha åstadkmmit betydande skadr i våra skgar genm snötryck ch snöbrtt. Då även åt skiiga av skgsförsöksanstatens försöksytr idit härav, har förf. ansett, att detta tifäe ej bör försummas för en skidring av de hs ss ej så vaniga snöskadrna. En redgörese över iknande skadr har visserigen redan tidigare ingått i Meddeanden från Statens skgsförsöksanstat H. 9 (Skgsvårdsföreningens tidskrift I9I2 am. deen sid. I5172), där HENRIK HESSELMAN skidrat snöbrtten i nrra Sverige vintern I9IO I9I 1. Denna skadegörese drabbade emeertid huvudsakigen ädre skg, medan de nu ifrågavarande snöskadrna rampnerat ungskgarna, viket åter ger anedning ti att någt närmare ingå på garingsprbemet, samt i vad mån vi genm ämpiga beståndsvårdsåtgärder kunna minska risken för snöskadr. Sm HESSELMAN redan tidigare framhåit, föreigga i den svenska skgsitteraturen ganska få uppgifter m snöskadr å skgen. Även med anedning härav trde en redgörese böra ske för de på grund av 19 I 5 års betydande snöfa uppkmna skadrna. Sm materia för denna skidring föreigga iakttageser från mkring 25 stycken av skgsavdeningens fasta försöksytr i meersta dearna av andet. Härjämte ha kmpetterande uppysningar erhåits å ti skgstjänstemännen (såvä statens sm enskida skgsägares) utsända förfrågningar. Dessa vr av föjande ydese:»under de två senaste åren ha sm bekant skgsbestånden i södra ch meersta dearna av vårt and idit mycket av snöbrtt ch snötryck. Från de fasta försöksytrna har skgsförsöksanstaten insamat många uppgifter m snöbrttens mfattning, men innan dessa innnvarande år pubiceras vre det av strt värde för skgsförsöksanstaten att få höra skgspersnaens erfarenhet härutinnan. I sådant syfte göres här nedan vissa frågr, för vars besvarande jag vre synnerigen tacksam snarast möjigt i denna månad. Svaren trde benäget insändas i tjänste eer frankerat brev under adress: Prfessr G. Schtte, Experimentafätet. I den händese någn Eder

7 II2 GUNNAR SCHOTTE. (886) underydande bevakare varit i tifäe särskit iakttaga snöbrttsskadrn a, bifgas ytterigare ett par frågebanketter, avsedda för dem. Fråga I. Uppstd snöbrtt ch snötryck större mängd: Efter snöfaet den I 5 maj I 9 I 5? Efter de starka snöfaen den 89 dec. I 9 I 5? Eer senare? Fråga 2. Från viketdera tifäet är skadrna störst? Ha de visat sig vara ika från majvädret I 9 I 5. eer från vmtern I 9 I 5 I 9 I 6? Vika trädsag hava idit mest vid de ika tifäena: ta? gran? ärk? björk? Fråga 3. Vika bestånd hava idit mest? Ogarade, nyigen garade eer för ängre tid sedan garade? Har garingens styrka haft någn inverkan? Fråga Vid viken åder har skgen skadats mest? Övriga uppysningar:» / För aa de svar med många detajerade ch värdefua uppysningar, sm jag erhåit, får jag i detta sammanhang frambära min stra tacksamhet. Ovädret den 15 maj 1915 ch dess skadegöreser. Under tiden 116 maj svepte en häftig snöstrm över stra dear av andet ch kvarämnade i så gtt sm hea Sverige ett snötäcke deri 1517 maj. I Sveaand ch Götaand inträffade svåra kmmunikatinsrubbningar, ch mycket skg båste ned. Än större skadr drabbade dck skgen genm snöbrtt. Enigt svaren å de ti skgsmännen utsända cirkuären ha snöskadrnas. mfattning ch utbredning vid detta vanigt sent på året in träffade snöfa varit ungefär föjande. Gå"vebtgs å"n. Genm väviigt timötesgående av änsjägmästaren haförfrågningar utgått ti samtiga åtta änsskgvaktare i änet, men endast två av dem ha iakttagit snöbrtt efter maj vädret, nämigen EFR. W ALLQUIST i Ockeb ch O. H. SuNDELIN i Strvik.

8 (887) OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGEs SKOGAR, I I 3 Kpparbergs än. Enigt uppgifter från revirförvatningarna har ingen skadegörese förmärkts inm Idre, Särna, Västra Ävdaens ch Hamra revir. Beträffande nrra Daarna i övrigt meddear jägmästare O. ENEROTH vid Stra Kpparbergs bergsags aktiebag, att någn skadegörese ej bserverats i Ävdaens scken, men däremt i Orsa, Venjan ch Mra scknar. Störst skue skadrna ha varit i de båda sistnämnda scknarna, men däremt betydiga i Orsa. Från DaaJärna mäer förvatare ARVID YDSRRÖM vid Krsnäs sågverksaktiebag m snöbrtt. Från Dådran, öster m Sijan, rapprterar förvatare CHRISTIAN BERG endast betydig skada. Jägmästaren i Kpparbergs revir taar ckså endast m betydig skada, ikaså skgsförvataren G_ IGGBERG vid Ksters Aktiebag. I Västerdaarnas revir samt vid Garpenbergs ch Grönsinka skgsskr ha ej några snöskadr förmärkts efter majvädret. Däremt ska i Ktens revir ha uppstått åtskiiga snöbrtt ch snötryck, ch från Maingsb revir taas m betydande mängder snöbrtt. Värmands än. Från Arvika revir rapprtera krnjägarna, att några snöskadr i större mängd ej förekmmit. Från Kis ch Säffe bevakningstrakter inm Karstads revir meddea krnjägarna, att där ej förekm någt snöfa den I 5 maj, däremt snöade det i Kristinehamns revir, där skadegörese inträffade. Jägmästare ERIK DANIELSSON meddear såunda, att vädret från nrdstig strm övergick ti nrdig ch västig samt sutigen sydvästig, vadan skgen var utsatt för påkänning från snart sagt aa hå. Skgschefen för Bieruds Aktiebag NrLs DELIN meddear, att i nrra Värmand ingen eer ringa skada förmärkts, medan i övriga dear av änet förekmmit gruppvis nedbrytning av ungskg i avsevärd utsträckning. Från Uddehms nrra revir mtaar bevakaren L. LARSSON; att snöbrtt inträffade där, ehuru ganska sparsamt. Örebr än. Inm detta än ha en!. änsjägmästaren skadrna varit störst i södra dearna, medan de nrr m Örebrsätten varit av mera ka natur. Jägmästare H. STUART i Örebr revir framhåer därti, att snöskadrna förekmma mest å sättbygden, där även några vindfäen uppstd. Från Akvätterns aktiebags skgar mtaar dispnenten HANS DAHLBERG rätt avsevärda snöskadr. Västmanands än. I Köpings revir ch vid Bjursfrs skgsska förmärktes ingen skadegörese genm vädret, men inm Grönb ch Västerås revir uppkmma enstaka vindfäen. Uppsaa ch Stckhms än. Ingen skada. Siidermanands än. Här rasade vädret häftigt, men då nederbörden btt bestd av regn ch hage, åstadkms knappast någn skada å skgen. Östergitands än. I Finspångs revir skadades btt ett ch annat träd bär ch där i bestånden, medan skadan ej var så betydig i nrra deen av Karsby revir. I Ombergs revir var skadegöresen erhört str enigt jägmästare TH. GRINNDALS meddeande. Från Kinda revir mäer jägmästare E. LuNDMAN m snöskadr å enstaka träd i mindre mängd, medan i Gubergs revir ingen skadegörese iakttagits. Krnjägare A. W. AHLEN meddear, att fera snöbrtt inträffade i södra ch sydvästra Östergötand än i nrra (Fkströmmes bevakningstrakt). Gt/and. Ingen skada. Skarabrgs än. skgschefen vid Laxå bruk, jägm. CARL THAM, mnämner skadegörese i medeåders skg samt å fröträdsstäningar. I Tivedens revir

9 [1 GUNNAR SCHOTTE. (888) åtföjdes vädret enigt meddeande från t. f. jägmästare A. STAHRE i nrra deen (krnparken Skagershm) av snö, men i den södra deen utmed Vänern av snöbandat regn. Å de senare kaerna träffade man därför ej några tppbrutna träd, men vä en mängd vindfäen. I revirets nrra de däremt bev skgen i str myckenhet tppbruten. Å Göta kanabags skgar vid Gärsjöbacken i Ägarås s:n var förf. ett par dagar efter vädret i tifäe iakttaga många snöbrtt hs gran ch björk; den senare då redan övad. I Kinne revir har ingen skada förmärkts ch i Sättbygds revir endast betydig å Mössebergs krnpark. I Kungsena bevakningstrakt av Vartfta revir skadades ej skgen i någn större mängd, men enstaka träd tppbröts över hea bevakningstrakten. I Hab bevakningstrakt däremt härjades granen mycket, ch r z 5 % i bestånden skadades. I Skarabrgs än ed såedes mest den sydöstra deen av änet (Hökensåstrakten). Avsb7~[[S än. I Marks revir uppstd ej någn nämnvärd skada, men i Uricehamns revirs nrra de rampnerades skgen mycket. I strt sett ha emeertid enigt änsjägmästare K. F. MELLQUISTS meddeande snöskadrna varit betydiga i änet, ch i Dasand ha de ej as förekmmit. Giftebrgs ch Bhusän. Ingen skada. Jiinkb'pings än. I Eksjö revir skadades skgen särskit i de nrra dearna av reviret ch någt i Vetanda bevakningstrakt, men däremt betydigt i Vrigstads bevakningstrakt. Om skadegöresen i Jönköpings revir har förutnrande t. f. jägmästare E. LuNDMAN tidigare ämnat skgsförsöksanstaten en he de uppgifter. Skadan var här synnerigen mfattande, men hemsökesen kncentrerades ti revirets nrdvästra dear vid Vätterbäckenet ch dess frtsättning söderut ned mt Skiingaryd. I Västb revir ha skgarna i nrra deen (M härad) ckså idit ganska mycket. Skgschefen vid Strömsnäs bruk EINAR Bs/EUS mtaar, att snöfaet i sydvästra dearna av Jönköpings ch Krnbergs än var starkt uppbandat med regn ch att snön avsmäte successivt, varför någn avsevärd skada ej inträffade där. Länsjägmästare VrLH. LOTHIGIUS meddear, att skadrna vr störst i Vätterbäckenet samt Lagadaen, men mindre i änets södra dear. Krnbergs än. I Sunnerbt revir var skadan rätt betydig, men i Värends revir ed skgen avsevärt. I Ksta revir km emeertid snön vid mid temperatur, så att den genast smäte ch ej förrsakade någn kaamitet. Kamar än. I Tjust revir kunde så gtt sm ingen skada förmärkas ch detsamma gäer Kamar revir. På Öand förekmma inga snöbrtt. Bekinge än. Intet snöfa, ingen skada. Kristianstads än. Ingen skada. Mamö'hns än. Ingen skada. Haands än. Vid västkusten bestd nederbörden mest av regn, varför inga skadr i amänhet uppstd. Krnjägare J. A. MELLSTRÖM meddear btt, att en ch annan gängig ta ch bk bräckts av, ch krnjägare N. WILHELM NrLSSON mnämner, att även en ch annan gran brutits. Han meddear ckså, att majvädret började vid Spenshut den r k. 6,5 e. m. med åska, strm ch snöbandat regn, ch föjande mrgn förekm ckså åska, hage, snö ch regn. De hemsökta trakternp. utgjrde såedes de meersta dearna av Sveach Götaand, huvudsakigast beägna inm ett brett bäte, gående

10 O\I SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. IIS över Vättern i dess ängdriktning ned genm nrra deen av Västb revir ch vidare genm Jönköpings ch Värends revir. Skadegöresen var amännast i stra mråden av Västergötand ch Östergötand samt i synnerhet i Småand. Även Närke, Värmand, Västmanand, Daarna ch Gästrikand uppstd snöskadr, ehuru i mindre mfattning. Man behövde ej färdas ångt i de vannämnda trakterna efter den 15 maj 1915 för att märka en säregen art av vädrets framfart. Här ch var befanns översta deen av grankrnrna avbruten, ch brttytrna yste sm vita spetsar i den mörka skgen. Vanigen bröts granarna av 3 meter från tppen. Medeåders bestånd (58åriga) vr mest utsatta, ch i synnerhet skadades någt friare stående granar med yviga krnr. Band andra stäen såg man detta tydigt utmed SkåneSmåands järnväg mean Vaggeryd ch Ljungby. Jägmästare CARL THAM meddear ckså från Laxå, att vädrets framfart syntes på ångt hå genm de vita brttytrna, särskit i dagångar i riktning nrr ti söder. Ett typiskt exempe på snöbrttens mifattning giver försöksytan 1: III ch IV i den s. k. Bndfäan å södra deen av Ombergs krnpark. Det 5åriga beståndet. är uppdraget genm kimppantering med knippen m 3 pantr. Omkring 1901 enkestädes träden, varefter försöksytrna 1.1tstakades år År 1909 behandades avd. III efter stark åggaring, varvid uttgs 1 X av virkesmassan, ch avd. IV med extra stark åggaring med uttagande av 23 % av virkesbeppet. Vid majvädret 1915 tppbröts många av de större granarna med de bäst utveckade krnrna, ch särskit avd. IV såg strax efter vädret ganska rampnerad ut. Det intrycket fing ng ckså detagarna i skgsvårdsföreningens exkursin, då de i juni besökte beståndet. Ett ch annat påpekande gjrdes ckså då angående föjderna av en atför stark garing. Vid revisinen av granytrna i Bndfäan smmaren r 9 i 6 utgarades de mest snöbrutna granarna, medan de träd, sm endast förrat en mindre de av tppen, fing kvarstå, des för bibehåande av sutenheten ch des för att framdees ämna materia för undersökning m huru frt rötan sprider sig i de tppskadade granarna. Vid garingen visade det sig emeertid, att snöbrtten ej på ångt när så starkt rampnerat beståndet, sm ett fyktigt översag gav vid handen. Inaes utgöra de snöbrttskadade granar, sm måst brttagas inm avd. III (den starka åggaringen) endast r8 st. per hektar eer 5, ;:;; av stamantaet. Största antaet eer 92 av dessa tihöra första krnskiktet. Virkesmassan' av de utgarade snöskadade träden är 2, 7 kbm. eer 6,s % av hea förrådet. Dessutm kvarstå 62 tppbrutna granar (3,r.% av stamantaet)

11 u6 GUNNAR SCHOTTE. med en stammassa av I3 kbm. eer 3, 5 %av virkesförrådet. Å avd. IV (den extra starka åggaringen) förekrrim snöbrtten i någt större ute sträckning. Såunda avverkades där per hektar I 2 I träd eer 7,s % med en virkesmassa av 26,8 kbm. eer 8, 9 %, medan 67 tppbrutna träd (, 3 % r kunde ämnas att kvarstå. De sistnämndas virkesmassa utgör I 8,8 kbm. (6, 3 %). Fig. I visar en karta av sistnämnda yta. Härav synes, att snöbrtten visserigen hemsökt de kraftigaste träden (jämför ckså tabebiagan I), men att ytan ändå ej kan anses spierad. Därest ej innanrötan, sm härjar fruktansvärt å denna yta, kmmer att för tidigt skörda en massa träd, skue man m en tid ej märka snöbrttsuckrna från maj I9I5 Ett annat exempe på dessa snöbrttskadrs mfattning mtaar förutvarande t. f. jägmästaren i Jönköpings revir E. LUNDMAN. Å de tämigen begränsade amänna skgarna i nrdvästra deen av reviret, där vädret hirjade mest, beräknades den skadade skgen ti mkring S, kbm., mtsvarande cirka 6, träd. Det var egentigen de 3060 åriga bestånden, sm mest bev utsatta. I den nämnda summan ingår visserigen ckså de snöbrtt i revirets östra dear, sm inträffade i december I 9 I 5, men dessa skadr vr av mindre mfattning. Vid tigdgörandet av de skadade träden iakttg revirförvatningen särskid försiktighet, så att beståndens sutenhet ej skue atför mycket äventyras; så mycket mer sm erfarenhet saknas m dyika skadegöresers verkningar genm tppröta, trädens eventuea avtrkande, tiväxt~ förust m. m. På iknande sätt har man ng med rätta förfarit på andra hå. T. L jägmästaren i Tivedens revir A. STAHRE meddear, att det var huvudsakigen gran, härskande eer medhärskande i medeåders bestånd, sm skadades å Skagershms krnpark, ch hea parken var medebart efter vädret uppfyd av dyika tppbrutna granar. Störst vr skadrna å högt beägna kaer. Revirförvatningen har åtit brthugga de träd, på vika tppbrttet skett ångt ned på stammen, men däremt ha granar med tppbrtt högt uppe fått kvarstå för undvikande av för stark rubbning av beståndets sutenhet. Länsjägmästare WILI. LOTHIGIUS meddear, att å Bks egendm i Jönköpings än med en. area av, hektar prduktiv skgsmark avverkats mkring I, kbm. fast mått av vid majvädret snöbrttskadad skg. Att för övrigt granen skadades mesthestyrkes av rapprtertrån änsjägmästaren i Örebr än, från dispnenten HANS DAHLBERG, Akvättern, jägmästare E. DANIELSSON, Kristinehamn, jägmästare ADOLF WELANDER, Karsby, jägmästare TH. GRINNDAHL, /Omberg, jägmästare E. LUNDMAN, Kinda revir, änsjägmästare A. WINBLADH, Mariestad.

12 OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. r q. 0.0 e O EB EB i> ffi E9. EEJ EEJ EB ffi EB EB $ c EE>OO O c O skadad gran. Unveretzter Baum. c. Svårt tppbruten gran. Schwerer Schneebruch.. O Lindrigt tppbr. gran. Mässiger Schneebruch. Fig. I. Karta över försöksytan n: 1: IV, utvisande snöbrttens mfattning efter den I 5 maj I9I 5, Ö g. Om berg. Skaa för marken I: 00, för träden r: r.,karte, de~. Umfang der Schneebriiche nach den rs. Mai 1915 auf Versuchsfäche 1: IV zeigend. Ostergötand, Om berg. Masstab fii.r den Bden 1:, fir die Bä u me I: ra.

13 II8 GUNNAR SCHOTTE. krnjägare J. A. ]ANSON, Hab bev.tr. i Vartfta revir, krnjägarna A. A. RöNN ch E. A. AUGUSTSSON, Finnerödja, krnjägarna G. A. ]OHANSSON ch F. L. SANDBLOM i Uricehamns revir, jägmästare H. NORDENADLER, Eksjö ch jägmästare M. VON SCHANTZ i Värends revir. Aa är ckså ense m att medeåders granbestand idit mest. Majvädret åstadkm dessutm på en de stäen nedbrytning av ung taskg. Såunda har skgschefen NILS DELIN ämnat fuständiga uppgifter från föjande prvytr vid Kuen i Söje distrikt, Värmand. Prfytrnas strek 20 X 20 m. =, har vardera. Beståndets åder: I 8 år.» medehöjd: 5,7 m. Beståndet uppkmmet genm rutsådd, trigen I m. förband, med mväxande I rad ta ch I rad gran; granen merendes överskärmad ch havdöd. Enst. inspr. granar 2 5 a 30 år. Markbeskaffenhet: erbandad sand. Markbetäckning: saknas (barrtäcke). Prvytan I, garad så att endast I ( 2) stammar kvarstå i varje ruta; garingsprcent: stam. 6I,7; massa 2,9 Före garing per har I3,I75 st. 35,r6 kbm. (medcstam. 3,5 cm.) Utgarat...» 8,125» 8,76 >> ( 2,75 >> ) Efter garing 5,0 5 >> 2 6, >> (»,5 >> ) Prz'Ytan 2, garad så att endast absut hppösa stammar uttagits; garingsprcent: stam. 2 8, s ; massa 5, 6. Före garing per har I3, st. 5,r8 kbm. (medestam.,5 cm.) Utgarat... 3, ,5» ( 2,r5» ) Efter garing 9,250» 5I,r3» ( >>,6 >> ) Prvytan J, garad så, att endast I a 2 stammar kvarstå yarj e» taruta >>, endast fut 'fristående granar ämnade. Före garing per har r,65 st. s,rz kbm. (medestam.,3 cm.) Utgarat... 5,8 2 5 >> I,5z» ( >> 3,5 >> ) Efter garing»,825» 39,6» ( >> 5' ~» ) Garingsprcent 5,7 st. 2 I, kbm. Efter snöbrttet den I 5 maj I 9 I 5 uppräknades ch mättes de nedbrutna stammarna ch befunnas då föjande anta ch kubikmassr i Prvytan I' nedbrutna per har ISO st. = 0,037 kbm. i % av»efter garing» 3,»... 1, Prvytan 2, nedbrutna per har s st.... I 1190 kbm. i % av»efter garing» 5, )) ,33 Prvytan J, nedbrutna per har 375 st. I,56 kbm. i.% av»efter garing» 7,7))... 2,66. Den minsta skadan har såunda skett i den starkast garade ytan, då där givetvis funnits färre svaga träd, sm kunnat nedbrytas. Ett annat exempe på hur ung ta skadats av majvädret meddear skgschefen

14 OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH \IELLERSTA SVERIGES SKOGAR. Irg EINAR BOSJEUS från en prvyta i 25årig rutsådd av ta med insprängd gran ch björk. I prvytan, sm garades för 3 år sedan, mfattade snöbrtten av ta..., 5 % av stamantaet» gran... % ))» björk... 3 % )) )) Att björken, sm vid majvädret var övad, bivit snöbruten rätt mycket har ckså iakttagits av andra. Såunda meddear jägmästare J. M. PAULI från Ktens revir, att därstädes ed björk ch ärk mest, det senare trädsaget dck betydigare. Dispnenten HANS DAHLBERG mnämner från Akvättern skadr i 300åriga bestånd av ta ch björk. Jägmästare ERIK DANIELSON i Kristinehamns revir har btt funnit betydig skadegörese å björk ch ärk. Å Gärsjöbacken i Ägareds scken har författaren funnit raka vackra björkstammar avbrutna strax nedm krnan. Från Kårestads bev.trakt i Värends revir har krnjägaren AuG. LUNDELL antecknat het betydiga skadr å björken, men inga as å ärken. Sm en sammanfattning av skadegöresen från majvädret r 9 r 5 kan framhåas, att granen idit mest, därnäst björk ch ta, medan ärken skadats mera betydigt. A v granarna ed huvudsakigen medeåders bestånd (åder 070 år) ch nästan utesutande genm tpp brtt. Mera fritt stående träd med vä utveckade krnr bröts ättast av. På grund härav ha de starkare garade väskötta granbestånden idit mest. Att så bivit faet får tiskrivas en kmbinerad verkan av snö ch strm. Den våta snön fastnade ättast i de täta, yviga krnrna, sm med strmens hjäp genast knäcktes. Å svagare individ fastnade ej så stra mängder snö, ch de stå förresten vanigen mera skyddade ch såedes ej så utsatta för strmen. Sm snön i str utsträckning smäte brt under vädrets gång, hpades ej häer pä de svaga individen snö i sådana mängder, att de bev snötryckta. Förhåandet var nu ej detsamma sm m vintern, då snömassrna fera dagar kunna hpa sig ch änge igga kvar på grenarna. Björken, sm var övad, utsattes rätt mycket för snöbrtt på samma sätt sm granen. Av taen däremt ed egentigen endast de yngsta, täta bestånden, m snön där fick tifäe hpa sig i större mängder. Hs taen var det genm snötryck, sm träden skadades. Lärken var, ehuru devis utsagen, ganska itet utsatt för skadegörese. I ett fa sm det nu beskrivna med en kmbinerad verkan av snö ch strm har skgsmannen knappast någt mede att skydda sig för

15 120 GUNNAR SCHOTTE. de skadegöreser, sm åstadkmmas å skgen. En tröst är dck att dyika skadr sm. den 15 maj 1915 inträffa synnerigen säan, varför man kan hppas, att vi ej på änge ska få uppeva dyika snöskadr så sent på våren. Givetvis bi dck bandade bestånd mindre hemsökta, då säan de ika trädsagen skadas på samma sätt. Här är såunda ett skä, ti de många andra, att sträva efter bandade bestånd, där marken eer andra förhåanden ej mintetgöra åtgärder härför. Vida vanigare är då de snöskadr, sm uppträda m vintern, även m de säan få så vådsamma föjder sm under vintern 1915I9I6. De rika snöfaen i december 1915 ch senare under vintern samt deras skadegöreser. I december månad 1915 fö mycken nederbörd i meersta dearna av andet ch i synnerhet den 89 dec., men här ch var även senare i månaden. Nederbörden utgjrdes mest av snö men även av regnbandad snö eer regn. i sydigaste Sverige. Överhuvud taget var nederbörden mycket str i Sveaand ch Götaand ch översteg väsentigen den nrmaa. Såunda utgjrde dt:n i Värmands än 162 % av den nrmaa, i Västmanands än 167 %, i Uppsaa än 187 %, i Skarabrgs än 19 %, i Örebr ch Stckhms än 198 %, i Södermanands än 2 I 7 % ch i Östergötands än 280 %. Det var givet, att denna avsevärda nederbörd, sm km sm våt snö ch därför ätt fastnade i träden, skue våa betydande skadr å skgsbestånden. Om utbredningen av denna kaamitet ämnar föjande sammanstäning efter rapprterna uppysning. Gävebrgs än. Medan änsskgvaktaren E. V ALLQUIST ej iakttagit några snöskadr i trakten av Ockeb, uppgiver änsskgvaktare O. H. SUNDELIN från Strvik, att snötryck ch snöbrtt uppstd itet varstädes i yngre' bestånd under vintern I9I5I9I6.1 Kpparbergs än. Inm Idre revir har ingen större snöskada uppstått, d<;><;k meddear jägmästare ERIK GEETE, att han å Drevdagens krnpark, '/ 2 mi söder m Fötingen, iakttagit, att ungskgen å ett mråde av mkring I har. i tätt sutet bestånd varit ti str de nedbmten. I Särria revir har icke förekmmit snöskadr senaste vintern ch ej. häer inm Hamra ch Ävdaens västra revir. Från sistnämnda revir meddear jägmästare OTTO VESTER LUND, att han under en stämping i jui I 9 I 5 på Landbbyns b~sparingsskg Venjan iakttagit i några garade, täta medeåders granbestånd snötryck 1 ' Länsskgvaktare NILS SKG,' Hudiksva, mnämner svåra snötryck i trakten av Deensjöarna från 1 nv. 1913, då det fö kssaa mängder våt snö.

16 (8gs) OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. I 2 I av mycket vådsam art. Efter at att döma anser han dck, att skadan varit av tidigare datum än dec. I 9 I 5. Jägmästare O. ENEROTH vid Stra Kpparbergs bergsags aktiebag förmäer m snöskadr av den i december fana snön från Ävdaen, från Mra å enstaka undertryckta träd, men betydiga skadr från Venjan ch Orsa. Från Kpparbergs ch Hfrs sågverksaktiebag meddeas, att någn egentig skada ej ägt rum å bagets skgar i Kpparbergs ch Gävebrgs än. Någt snöbrtt inträffade dck efter snöfaet 8 dec. en. rapprt från förvataren CHRISTIAN BERG, Dådran. Från Västerdaarnas revir meddear krnjägare P. HALFVARSSON, att snöskadr förmärktes i Laxsjö bevakningstrakt å högt beägna trakter, ch jägmästare C. ÖJERMARK mnämner ckså snöskadr. 1 Från Kpparbergs revir meddear jägmästare AxEL HELLsTRÖM, att snöskadr visserigen uppstått efter snöfaet 89 dec., men ej i någn avsevärd mfattning, ch störst skue skadrna visat sig efter snöfa under eftervintern I 9 I 6. Förutm snöskadrna i december mnämner jägmästare }H. AHLGREN, Faun, ett starkt snöfa i sutet av september I9IS, sm åstadkm stra skadegöreser på övskgen ch i fruktträdgårdarna, emedan övet ännu då satt kvar på träd ch buskar. Jägmästare EINAR N:sN HEDULFF mtaar från Garpenberg, att där ej förekmma snöbrtt i december, men att i februari ch mars inträffade ständiga snöfa, vanigen vid en temperatur av mkr. C, ch att mätbar nederbörd km 35 dagar under dessa båda månader. Genm de stra snömassrna, sm ej minskades av några töväder, bev ungskgen i hög grad nedtyngd. Krnjägare E. AN DERssN rapprterar snöbrtt, dck ej i avsevärd mängd, från Nisshyttans krnpark. Å Bispbergs gruvskg har skadan i nrdsuttningar varit någt mera mfattande. Ä ven å Grönsinka har förhåandet varit detsamma sm å Nisshyttan. Krnjägare K. J. J OHANSSON, Krsnäs, har iakttagit de festa snöskadrna i december men ckså senare under vintern. skgsförvatare GösTA IGGBERG vid Ksters aktiebags skgsförvatning meddear, att sriö skadrna i am. varit betydiga, men att befintiga tysktasbestånd på sina stäen adees raserats av I 9 I 6 års snötry ck. Från Ktens revir meddear jägmästare J. M. PAULI, att snöskadr uppkmma i betydig mängd efter snöfaet 89 dec., men att mera betydiga skadr visade sig vid de ika snöfaen under vintern I9I6. Krnjägare EMIL FLYGARE i Maingsb revir framhåer, hurusm på höjdägena mycket snö kvaråg på trädtpparna hea vintern I9I5I9I6 ch förrsakade svåra snöbrtt fram på vårsidan. Värmands än. skgschefen NILS DELIN vid Bieruds aktiebag mtaar ingen eer ringa skada från snöfaen i december. Krnjägare C. J. DuN:ER, 2 Värmandsbr, inrapprterar skadr å ungskgarna efter decembernederbörden. Krnjägare J OH. FERN STRÖM, 3 Ki, mtaar endast betydiga skadr från december, medan däremt aysevärda mängder snöbrtt ska ha inträffat den 67 mars I 9 I 6. Från Kristinehamns revir meddear jägmästare ERIK DA NIELssN m snöskadr från december, men uppger ckså, att snöskadr, ehuru ej i avsevärd mängd, inträffade den I I maj I Starkaste snöbrtten inm Grangärde scken ska dck ha inträffat den 2829 dec. 2 I rapprten uppgives samtidigt, att i början av år 1915 skedde de största skadrna å ungskgarna i dessa trakter. 3 Meddear cckså den största skadan från 15 jan. 1915, då hea bestånd sönderbröts ch större granar tppbröts. 9. 'eddd. frm Staens Skgsj'örsöksanstat.

17 I22 GUNNAR SCHOTTE. (8g6) Örebr än. I Akvätterns aktiebags skgar ska, enigt meddeande av dispnenten HANs DAHLBERG, inga snöskadr ha inträffat under december I 9 I s eer senare. Från Örebr revir mäer jägmästare H. STUART m snöskadr från december samt även från mitten av februari I q I 6, ch änsjägmästaren mtaar skadegöreser efter snöfaen i december men även efter ett starkt snöfa med strm medebart efter ju. Västmanands än. Från Köpings revir mtaas snöskadr från 8g dec. samt senare. skadegöreserna i Grönb revir vr mindre på vintern än vid majvädret. Från Frstuna häradsamänning kagar krnskgvaktare Ax. LöFVING över att mycket skg bröts ned efter 89 dec. samt mkring ju. Å Saa södra krnpark uppstd däremt ej snöskadr i nämnvärd grad (krnjägaren A. STENSTRÖM). Å Bjurfrs krnpark uppkmm ej några snöbrtt i större mängd. I de bestånd, sm idit mest, ha en. uppgift från e. krnjägare H;. MELLSTRÖM å 9 hektar utstämpats endast I9 kbm., d. v. s. 2 kbm. per hektar. Uppsaa än. Från Marrna bev.tr. av Örbyhus revir mäer krnj. JH. GusTAFSSON m snöskadr i december samt senare under vintern, ch från nrra Rsags revir mtaar jägmästare VIKTOR OLOFssN snöskadr såvä från 89 december (de största skadrna) sm I6I9 dec. Från Enköpings revir rapprtera krnjägarna att, större eer mindre fäckar ung ta ch gran brutits ned. skgsvårdsstyresens persna inm änet uppger, att de mesta snöbrtten inträffat efter 8.,g dec. Stckhms än. Från Stckhms revir mförmäer e. jägmästare O. H. LUNDBORG snötryck i strt mfång efter den 89 dec. med betydande skadegöreser över hea reviret, medan senare skadr varit betydigare. Länsskgvaktarna kaga ckså över snöbrttsskadr i str mängd. Södermanands än. I detta än taas såvä från Gripshms revir sm från skgsvårdsstyresens persna m betydande skadr efter decembersnöfaen. Jägmästare AMINOFF mtaar från meersta Södermanand starka snöbrtt efter snöfaen den 89 dec. I 9 I s. Brtten förekmm under en perid av ett par veckr ch yttrade sig så, att träden undan för undan, at eftersm beastningen bev för str, knäcktes eer böjdes ned så starkt, att de ej sedan kunde resa sig, när snön smäte undan. Från södra Södermanand har skgsförsöksanstaten haft tifäe att å försöksytrna i Jönåkers häradsamäning närmare iakttaga de vådsamma snöbrtten i dessa trakter, varm mera här nedan. Östergitands än. Från Finspångs revir meddeas, att erhört mycket skg förstörts, t.. m. timmerskg, inm Fkströmmens ch Finspångs bevakningstrakter, men ej inm de två övriga. I Karsby ch Gubergs revir skadades skgarna över hea reviret. Från Huts bruks ch Rdga säteris skgar å södra kanten av Kmården meddear jägmästare G. KLMODIN m stark skadegörese i ta ch. gran bestånden. Han skidrar snöfaen i december ch de därav förrsakade snöskadrna å skgen på föjande sätt.» förra häften av december fö kram snö ti mkring I fts djup; snötäcket förut var cirka I ft. Luften var då så tjck, att 'mnen' hängde ned över skgen, varvid snön fäste sig på träden. Ornedebart härefter inträffade stark kya ända ned ti 20 C. Snön frös nu fast på grenarna, ch vid ett därefter åny inträffande snöfa hpade sig ytterigare snömassr på dem. Enstaka snöbrtt inträffade hea tiden från mitten av december, men de festa

18 OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 123 snöbrtten uppstd vid bid väderek, då 'uften bev tjck ch fuktig'. Då sma ch brakade det överat i skgen. Snöbrtten sutade först i senare deen av januari, då ckså träden för första gången bev rena från snö. Å Omberg fö snön ganska trr, så att skadrna i strt sett ej är av vidare betydese. Band de få stäen, sm mera avsevärt skadades, är försöksytan 28I (bandning av gran ch ärk). I Kinda revir skadades enigt jägmästare E. LuNDMANs meddeande skgen gruppvis på höjderna i västig expsitin efter snöfaet 89 dec., men även under eftervintern nedbröts en de mindre träd. Länsjägmästaren framhåer, att snöbrtten i december ej hade så str mfattning, men att däremt i början av året nedbröts mycken skg. Gttand drabbades ej av snöbrtt under senaste vintern. Länsjägmästare R. MELIN meddear i förbigående, att de största skadr, sm inträffat genm snöbrtt på Gttand i senare tid, ägde rum år I<}0. Skarabrgs än. Från Tivedens revir meddear t. f. jägmästaren A. STAHRE, att krnparken Skagershm i mycket str mfattning hemsökts av snötrycket i december: under hea smmaren har upphuggning av de skadade träden ti kved ch prps måst pågå. Visserigen ha skgarna i hea reviret idit,av denna kaamitet, men dck mest i de nrra dearna, där nederbörden varit störst. Lågt iggande kaer' hava varit mest hemsökta. Från skgsförsöksanstatens prvytr i denna park ämnas här nedan exempe på härjningens mfattning. Jägmästaren CARL THAM å Laxå bruk framhåer de erhörda mängder av snöskadr, sm inträffade.» mans minne har ej sikt snöbrtt förut ägt rum å Tiveden.» De mesta snöbrtten skedde nyårsdagen I 9 I 6, sedan under åg temperatur stra snömängder fait under december. I Kinne revir skadades skgarna rätt mycket, men däremt ej i Vartfta ch Sättbygds revir. Länsjägmästaren framhåer, att skgsbestånden förstörts mest å höjdägen i synnerhet i meersta ch östra dearna av änet. Gijtebrgs ch Bhusän. Inm Tanums bevakningstrakt ha icke förekmmit snöskadr i någn större mfattning. I Ströms bev.tr. åstadkms åtskiig skada av snöfaet i december ch även i februari ch mars samt å krnparken Kxeröd, men jägmästare HENR. Juuus meddear sm ttaintryck av skadrna inm Uddevaa revir, att de icke varit större år I9I5 än vanigt. A'vsbr!{S än. I Marks revir ha knappast uppstått några snöskadr, ch från Uricehamns revir meddear jägmästaren JHN CARLSSON, att de största skadrna ägt rum i revirets södra dear. Länsjägmästare KARL MELLQUIST mnämner, att även snöfaet i december åtföjdes av stark strm, vadan strmfäning ch brtt av grövre stammar uppstd. Jö'nköpz'ngs än. Från Vrigstads bev.tr. i Jönköpings revir mtaar krnjägare P. HALLSTRÖM ganska mycket snöskadr den I II 2 dec. I 9 I 5, men mest efter snöfaen den I 3, I 5 ch I7 januari I 9 r 6 ch någt itet på senvintern 19I6. Jägmästare H. NRDENADLER meddear från Eksjö revir, att snöbrtten under vintern där vr av mindre mfattning, ch jägmästare GösTA ENGLUND uppgiver snöskadr endast från nrra deen av Västb revir (M härad). Kmnber!{s än. I Sunnerb revir har decembersnöfaet icke åstadkrnmit mera avsevärda skadr (C. B. CHRISTOFFERssN) ch knappast heer i Värends revir, där skadrna från vädret i maj vr mycket större. Från Ksta revir mtaar jägmästare JHAN DAHLGREN, att snöfaet i början av december ej åstadkm någn skada. U n der tiden december fö där mycken snö,

19 I2 GUNNAR SCHOTTE. sm åg ända ti 0 cm. djup, men då den km under kat väder (inti 21 C.) förrsakade den föga snöbrtt. I mitten av januari I9I5 fö däremt i reviret mycken snö under sådana mständigheter, att svåra snöbrttsskadr föjde. Iiamar än. Jägmästare GusTAF HALLDIN meddear, att i vissa dear av Hjrteds scken (sydigaste deen av Tjusts revir) inträffade snöbrtt efter snöfaen 89 december ch att även senare snöbrtt iakttagits i samma trakter. Vid Hammarseh skedde högst betydig skada å skgen. I Kamar revir ha snöskadrna varit störst efter den 89 december I 9 I 5 (F. NAUCKHOFF). Från Nybr bev.tr_ i samma revir meddear krnjägare O. MÅRTENssN, att de starka snöfaen under tiden 8 januari I 9 I 5 förrsakade högst väsentig skada i bestånden. Länsjägmästaren har funnit snöskadrna inm änet traktvis rätt betydiga. Dck ha inga skadr förekmmit på Öand (OLOF Cs). Bekinge än. Enigt uppgift av jägmästare L. HÅRLEMAN inträffade snöskadr visserigen i december I 9 I 5, men dck mycket svårare i januari ch februari samma år. Kristianstads än. Från nrra Skånes revir mnämner krnjägarna endast högst betydiga snöskadr, ch t. f. jägmästare. FLKE BRuMEE mtaar, att den enda skada genm snötryck, sm han bserverat, var å ett I I 2årigt, på gamma åkerjrd mycket tätt uppkmmet, garat björkbestånd vid Tågarp å Linderödsåsen. Mamö'hus än_ Jägmästare CARL VON ScHÖNBERG meddear, att snöbrtten i S. Skånes revir inträffade före vädret i maj I 9 I 5. Haands än. Krnjägare J. A. MELLSTRÖM (Höka bev.tr. av Hamstads revir) har iakttagit, att ett mindre ungtabestånd å Snöstrps prästgård bev ia åtgånget av snötryck den 89 dec. I 9 I 6, ch krnjägare N. W. NrLssN (Hamstads bev.tr. av Hamstads revir) uppger, att den I 5 dec. I 9 I 5 fö mera snö än den 89 december, samt att skadrna därför vid senare tifäet bev större. I övrigt meddea såvä jägmästaren sm änsjägmästaren, att visserigen snöskadr uppkmmit i skgen men icke av den mfattning, att de böra särskit uppmärksammas. * * * Sm av förestående uppräkning framgår, ha snöskadrna efter det rika snöfaet 89 december I 9 I 5 samt senare under vintern härjat skgarna i stra dear av Sveaand ch Götaand, varvid dck är att märka, hurusm de sydigaste ch västigaste dearna av andet varit någrunda berörda. Mest hava skgarna idit i gränstrakterna mean Västergötand ch Närke (Tiveden), mean Närke ch Östergötand (Työskgen) ch mean Södermanand ch Östergötand (Kmården). Från dessa trakter visa ett tjuguta av skgsförsöksanstatens garingsytr mfattningen av snöskadrna. 1 Jägmästare B. As<HAN mtaar erhörd skada å såvä ung sm medeåders skg efter snöfaen i n vem ber 191, varvid en de bestånd nä,tan het förstördes av snön. Å Oskarshamns stad då tihörande 1/ mt Lagmanskvarn m en ytvidd av mkring 200 hektar skgbeväxt mark, bevuxen med ges 68årig taskg, måste mkring 1 / 3 av virkesmassan tivaratagas såsm snöskadad.

20 OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. Snöskadrnas förekmst å försöksytrna. I Skagershms krnpark å Tiveden ed de ädre bestånd, sm garats fera gånger, betydigt. Ett exempe härpå är försöksytan 235 i 87årig barrbandskg med btt 2 stycken snöbrtt. Även inm försöksytan 236, 56årig, tidigare garad barrbandskg, vr snöskadrna reativt betydiga. Av granens virkesmassa, sm utgör 162,5 kbm. U r Skgsförsöksanst. sam!. Ft G. Me!ström 16 juni Fig. 2. Avverkade snöskadade träd å försöksytan 237, Krnparken Skagershm, Västergötand. Abgetriebene schneegeschädigte Bäume auf Versuchsfächte 237, statsfrst Skagershm, '\\Tästergötand. vr endast 2, 7 % snöskadad (7,7 :J{ av trädan taet) ch av taens I I 5, kbm. behövde btt r, 3 :J{ tivaratagas sm snöskadade (I 2, 9 % av trädantaet). Vida svårare ha skadegöreserna förekmmit inm försöksytan 237 å mager mark i 6årig barrbandskg, garad första gången I De här betydigt svagare träddimensinerna ha idit avsevärt (se vidare tabe n:r 2). I synnerhet ha smågranarna skadats, medan de färre förhärskande taarna med vä utveckade krnr stått sig bättre. Försöksytan 238 i 59ang skg, huvudsakigen gran, sm garats av skgsförvatningen I906 ch av försöksanstaten I9I2, har visat sig hava större mtståndskraft. Av beståndets virkesmassa, 259 kbm., har endast

21 126 GUNNAR SCHOTTE. (g) 9,6 kbm. snöskadat granvirke måst utgaras eer 3,7 %. Av stamantaet ha I I, 9 % skadats. Av beståndets fåtaiga taar stå aa skadade. (Se vidare tabe 3.) Försöksytan 239 i 59årig skg å samma krnpark har skadats mera. Detta bestånd utgöres mest av gran, sm uppväxt mycket tätt ch änge varit överskärmad av björk ch ta. skgsförvatningen brt U r Skgsförsöksanst. sam1 Ft G. Meström 17 juni rgr6. Fig. 3 Snöskadade träd å försöksytan n: 239, Krnparken Skagershm, Västergötand. Schneebesch~digte Bäume auf V crsuchsfäche 239, Staatsfrst Skagersbm, Wästergötand. tg en de björk I905, ch vid försöksanstatens garing av beståndet I 9 I 2 tiämpades stark krn garing, var vid de mest förväxande taarna uttgs. Sm granen ej synes ha hunnit hämta sig från sitt abnrma tistånd, har den skadats betydigt; särskit ha smärre granar, 3:dje krnskiktet', idit mest (se tabe 3). Av ytans virkesmassa, sm I9I6 beräknades utgöra 192 kb~ pr hektar, ha 32, 9 kbm eer I?,r ~:; utgarats såsm snöskadade. 1 Här användes den av förf. gjrda uppdeningen i fyra krnskikt Det fjärde eer ägsta skiktet når högst ti häften av de härskande trädens höjd. Den övre häften av de härskande trädens höjd tänkes uppdead i tre ungefär ika dear, ti vars övre kant träden inm respektive skikt nå. Se vidare GUNNAR ScHOTTE: Om garingsförsök Medd. från Statens Skgsförsöksanstat, h. 9, Skgsvårdsf. tids kr. I 9 I 2 sid. 387* 5*.

22 .. OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGEs SKOGAR. Snöskadrnas verkan å ärkträden kunna studeras å försöksytrna 299 ch 300. Försöksytan 299 å den Göta kanabag tihöriga skgen Gärsebacken i Ägarås, scken av Skarabrgs än, anades smmaren 19 I 5 i bandbestånd av ärk, ta, gran ch någt björk. Beståndet är uppkmmet genm sådd å för mkr. 0 år sedan svedad mark ch var vid ytans anäggande 37 år gammat. Snöbrttens fördening på trädsag, krnskikt ch dimensiner framgår av tabebiagan En sammanfattning av dessa ta jämte mtsvarande virkesmassr återfinnes efterföjande sammanstäning: Kvarst. Kvarst. Snöbrtt % Snöbrtt % anta_ träd kbm. anta träd kbm. Av å"rken är i första krnskiktet >3 2,9s 3,8 i andra» > I,g2 35,6 i tredje > O 0,0 s s, ,r Av taen är Summa 53 83, ,3 s,s 6,r 19, >3 i första krnskiktet ,2 52 sr,6 6, i andra» 321 i tredje «281 9, >3 7,3 i tjärde» ,_J ,7,n 63,, 55,, 5, 51,9 Summa 768 S,r 5 53>9 21, Av granen är i fårsta krnskiktet ,39 i andra» I, ,7 I,r 61,6 i tredje " ,rs 2$ 25, 0,67 21, i fjärde.»... 1, , 0,73 12,6 Summa j I, 190! I2,r8 r6 1 16,2 2,5 i 201r ' Det är påfaande, huru föga ärken idit av snöskadrna endast r,; av trädantaet ch 6 % av kubikmassan. Däremt har taen härjats svårt eer med 5 % av trädantaet ch 7 % av kubikmassan. Av granen, sm huvudsakigen bidar under ch mean bestånden, har r 6 % av stamantaet ch 20 % av virkesmassan skadats. Lärken har här stått sig vä mt snötryck, emedan trädindividen är förväxande i beståndet ch såunda ha krnrna synnerigen vä utveckade. Härav kan man finna, att ärken är mtståndskraftig mt snötryck, m den btt garas starkt, så att den får vä utveckade krnr.

23 GUNNAR SCHOTTE. U r Statens skgsförsöksanstats sam!. Ft L. U.IattssDn 20 juni Fig.. Snöbrtt ch snötryck å ta. Å biden synas fera skadade ärkar. Försöksytan 299. Gärsebacken, Västergötand. Schneebruch und Schneedruck a) Kiefer. Auf dem Bide sieht man mehrere unbeschädigtc Lärchen. Versuchsfäche 99 Gärsehacken, 'Västergötand.

24 OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH ~IELLERSTA SVERIGES SKOGAR. U r Statens Skgsförsöksanstats sam. Ft L. \Iattssn 2 juni J916. Fig. 5 Många snöbrutna taar; ärkarna i fnden skadade. Försöksytan 299, Gärsebacken, Västergötand. Vice vn Schneebruch bctrffene Kiefern; die Lärchen im Hintergrunde sim unbeschädigt. Versuchsfäche 299 in Gärsebacken, W~istergötanc.

25 I30 GUNNAR SCHOTTE U r Statens Skgsförsöksanstats sam!. Ft L. :Mattssn 20 juni Fig. 6. Snötryck i gängigt ärkbest&nd. Försöksytan 300, Gärsebacken, Västergötand. Schneedruck auf schwächichen Lärchenbestand. Versuchsfäche 300, Gärsebacken, Wästergötand.

26 ~~~ (g s) OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH \!ELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 3 I Ett exempe på huru ärkträd med svagt utveckade krnr däremt ida av snötryck giver efterföjande yta. Försöksytan a' är ckså beägen å Gärsebacken ch uppskattades ikaedes smmaren J 9 I S Beståndet utgör en bandning av ärk ch gran, sm uppkmmit genm sådd å gamma rågsvedja i mycket skärvig jrdmån. Svedningen ägde rum för mkring 0 år sedan, ch marken brändes av mycket hårt. Lärkbeståndet växte upp särdees tätt, ch granen bidar huvudsakigen underbestånd. Första garingen utfördes mkring år J 908. Sm beståndet då var 30 år gammat, vr ärkkrnrna ytterst svagt utveckade. Träden hade därför år I 9 I s. då ny stark garing ägde rum, ej as förmått att skaffa sig kraftigare krnr. De mänga svaga träden med defrmerade krnr ha ckså starkt idit av snötrycket såsm efterföjande sammanstäning visar: Snöbrtt anta träd kbm. anta träd kbm. %,}( vars t.' K vars t. Snöbrtt % Av å'rken är! i första krnskiktet ,320 10,2 i' , i andra >.._._.._.._.._....,,_i...;..7..;.._., 2..;;,5;_6+'7.:.. +1 _,..;.,9; ;!_..;.,_ Av granen är i första krnskiktet i andra i tredje i fjärde...! Summa 1,39 106, ,9 Summa ,577 2,880 3, r s Fördeningen av snötrycken å de ika dimensinerna framgår av tabebiagan 3 Vi finna av vanstående sammanstäning, att aa svaga ärkar (andra krnskiktet) strukit med; i övrigt är det mest sidtryckta ch undertryckta träd, sm skadats (se även sammanstäningen i tabe s). Ett annat exempe på ärkens mtståndskraft mt snöskadr, då krnrna är kraftiga ch vä utveckade, giver försöksytan 281 å Ombergs krnpark. Beståndet här utgöres av 3årig pantering, sm uppdragits genm kimppantering ch med rader gran ch I rad ärk. Lärkarna dminera högst betydigt ch kmma med tiden att suta sig samman ti ett verkigt ärk bestånd. Under vintern J 9 I s r <;p 6 ha här uppstått svår skadegörese genm snötryck av gra.nen, medan aa ärkar stå berörda av varje dyik skada. Kartan över försöks,r7,s.7! 22 1 r I2, 15,s

27 r> b ö p p 000 O O O O O Lärkrad p ~ <ID 9 b O O Lari<ra ffi p O O O Lärkrad e 0000 e OOO 00 0 O O Oskadat träd. Starkt snöskadad gran e 000 ffi Lindrigt tppbruten gran. Lärkrad O Lärkrad Fig. 7. Karta utvisande de snöskadade trädens förekmst å försöksytan n: 261, Östergötand, Om berg; radpantering av gran ch ärk. Skaa för marken r: 00, för träden I: 100. Karte, das Vrkmmen der scbneebe~c1&digten Bä~rne auf Venuchsfäd:e 26r zeigend. C'stergötand, Omberg; Reihenpanzung ven Fichte und Lärche. Massstab fi.ir een Bden 1: 00, fir die Bäume I! r. "" w ~ 2 z ~ :;d [f n :Ii,..,,..,!" :: ~

28 O. 00 $ O. e (!).. (!) ED 0 e ED ,.. O. O.. CQ) 00 t).. e ED 00 e. (U n.,eretzter Oskadad gran. Bautn ) Starkt snöskadad gran. (Scnwerer Scnneebruch). e Lindrigt snöskadad gran (Mässiger scnneebruch). ;\g. S. """".~;,.nde Ue "'"'""''' <"'"~~ ""'""'"' 1 y<.u 66. S. ~ W><' d,jmänuiug, O""''gd>"" Sk a!i< _,,., " " f< tr " '"" """'' "" V''"""'"~ ""' uo ~,,_ ' '"'""' O' '"'' '"" GmcinOci< "' "'''"s."""'"'' """""'~' "~"" ffi ~ """""... ~.,,,,,, ""~",.

29 13 GUNNAR SCHOTTE. Ur Statens skgsförsöksanstats sam. Ft. G. Schtte 6J. rgr6. Fig. 9 Snöbrttsucka i s årig granskg. Försöksytan n: 66. S. Bbergs häradsamän ning, Östergötand. Schneebruchiicke in s~jährigen Fichtenwad. Versuchsfäcbe 66. Gemeinheit des Kreises S. Bberg, Östergötand.

30 OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 135 ytan (fig. 7) å<>kådiggör detta förhåandet. Tabebiagan 5 visar snöskadrnas mfattning på ika dimensiner ch skida krnskikt. De kvarvarande ärkarna är 0 per hektar med en virkesmassa av I 17 kbm. Av granen finnes i k vars t. k vars t. anta snöbrtt snöbrtts virkesmassa anta träd kbm. träd % kbm. % första krnskiktet 977 I 35, I7 2I 1r6 I5,6 andra )) 37 2 I 56 I6 2,g2 I3 16 tredje» I9 0,76 rs,r fjärde» 33 0,26 7 2I,s Ig,6 I,530 I6 I 169 I 71 2,89 I 5, A v granarna ha en avsevärd de sidtryckta ch kämda träd snöbrutits samt 62,s ~~ av de rötskadade (se närmare tabeen å sid. gi8 g I g). Denna yta är ett band de tydigaste exempen på snöns framfart på Omberg, där den annars under förra vintern ej åstadkm så str skada. Vida större vr skadrna i andra dear av Östergötand. Ett sådant exempe ämnar försöksytan 66 å Bbergs södra häradsamänning. Aven denna yta är anagd i panterad granskg, men å någt svagare bnitet. Beståndet är 5 z år ch har garats såvä år I g6 sm I 9 r I ch I 9 I 6. Snöbrtten ha i amänhet inträffat under krnan (se fig. g) eer i krnans nedre de, så att endast en ch annan grön kvist fanns kvar, vadan fertaet snöbrutna träd måst brttagas. Ett fåta granar ha endast skadats i tppen, ch dessa ha då kvarämnats vid garingen. 32,2 % av granarna vr så ångt ned avbrutna, att de måste brttagas (25, % av virkesmassan), medan 3, 3 % av de snöskadade granarna kunde kvarämnas (2,9 % av virkesmassanj. Den utgarade ch kvarstående virkesmassan i de ika krnskikten visas av efterfjande sammanstäning: Kvarstående träd före snöbrtten Kvarst.ende snöbrtt Utgarade snöbrtt Krn (Verbeib. Schneebruch) (Durchfrst. Scbneebruch) skikt (Verbeib. unveretzt. Bäume) (Krnen schicht) Anta massa Anta % massa % Anta % massa % I... 1, ,6g II ,r Virkes Virkes~ 'Virkes, ~t. kbm. st. kbm. st. kbm. III ~ ,r 0,6 75,r 6, , I, 0,,g 20 30,3 J I, 28,. ~ ,g >I 1, IV... 2,Sx 13 3,,3 36,3 2, ,6; ,7

31 GUNNAR SCHOTTE. I efterföjande tabe visas de snöskadade trädens prcentiska förekmst i krnskikt ch stamkasser:. s Gran (Fichte).,. E Krnskikt (Krnenschicht) ~ "' ~ """" ':0' ~ I II III IV S:ma Bf "'..= :8 ~ K.' Is.% \ K. Is.% K. ~ % K. s. % js.% K. i p:j~ ' s s JO ! ' II s 39 i 8 II [ JI 5 131! si , JO J 2, Härav synes, att i amänhet ha mindre dimensiner ch träd med svagt utveckade krnr strukit med (jämför för övrigt kartan fig. 8), medan inm de ika krnskikten ungefär samma prcent av träd~ antaet skadats. Taen har högst betydigt brutits ned å en försökserie å Haddeb krnpark i södra Närke. Tvenne jämförande ytr för studium av granunderväxtens betydese i tabestånden reserverades här redan år rgs, men behandades först under smmaren 1912, då taen båda: ytrna åggarades starkt, varefter granut1derbeståndet ttat brt 1 K = Kvarvarande träd per hektar för snöbrtten (Baumbestand pr Hektar). 2 S % =Prcent utgarade, snöskadade träd (Przent durchfrstete, schneebescbädigte Bäume).

32 OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. I37 tgs i avd. II ch kvarämnades i avd. I. Ytrna ha åny garats våren I 9 I 6 för att b. a. tivarataga den stra mängden a v snötryck ch snöbrtt. Beståndets åder var då 63 år. Avdening I övergår atmera ti en vacker bandskg; avd. II, sm mest skadats av snön, iknar däremt nu en jushuggen taskg. Inm avd. I vr de snöskadade taarna endast I st. per hektar med en virkesmassa av I9, 93 kbm. (9, 5 2 % ). Av granen skadades 72 träd (9, 7 _%') m I,sr kbm. (3, 9 '7; av virkesmassan) ch av björken 8 st. (I, 3,%) med, 9 kbm. (8,s % av björkarnas kubikmassa). Inm avd. II, sm saknar under ch meanbestånd av gran, hade beståndet en virkesmassa av 27 I kbm., varav utgarats gz. 7 kbm. 52, 7 X av denna virkesmassa (98,8 kbm.) var snöskadad eer I 8 X av taens hea virkesmassa. Av beståndets stamanta v r I 88 st. (z 2,7 X) skadade av snön. Snöskadrna ha såedes i denna serie visat sig svårast i den starkast garade avdeningen, men så ba ckså endast år förfutit efter garingen. Sm tidigare mnämnts, inträffade mycket svåra snöbrtt i Södermanand, icke minst å Kmården. Å Jönåkers häradsamänning skadades såunda skgen högst betydigt. skgsförsöksanstatens många ytr därstädes ha ckså idit avsevärt, ehuru knappast i samma mfattning sm bestånden i övrigt. I det föjande ska ämnas redgöreser för de i ungskgarna befintiga ytrna. Av särskit intresse är försöksytan 297, bestående av 33årigt bandbestånd av ta ch gran, uppkmmet genm pantering av varannan rad ta ch varannan gran. Taarna ha givetvis fått betydigt försprång ch ha härigenm med sitt gesare förband kunnat skaffa sig vä utveckade krnr. Snöskadr uppkmma därför ej i större utsträckning, ehuru beståndet garades första gången Ändamået med garingen var att säppa fram granen ch erhåa ett jämnt bandbestånd. Garingen utfördes enigt krngaringssystemet, vad taarna beträffar såsm kartan å fig. r, utvisar. Vid en bick på kartan finner man ckså, att de träd, sm idit av snöbrtt eer snötryck, i amänhet stå inti de under föregående år utgarade träden. Taarna kunna ikvä, sm redan nämnts, genm sin gesare stäning här anses vara härdade mt snöskadr. Det är därför närmast krngaringsmetden, sm i detta fa gjrt träden känsigare, än vad annars varit faet. Vi finna såunda, att denna garingsmetd, sm annars har så många företräden genm att skapa jämnare bestånd ch göra föravverkningarna mera önande, emeertid kan utsätta bestånden för snöskadr ch detta säkerigen mera än starkare åggaringar, viket ängre fram ska visas. Snöbrttens ch snöskadrnas mfattning å denna yta är emeertid föjande: 10. ifedde. frr~n Safens Sgifbrsöksatstat.

33 e O QO~OO. ~.... f O QOO 00 0 c) tq eo OO 0 0OO0..O O 00 Q) 0 ()) 'OOO g CJO:>OOO eq. "'OO t>oooo OO '>. O O QOQOQ <().. \. & &> e O OO~ G i Q <t> Q O C() O Q 00 O OQ"000 O å c O Oskadad ta. Snöskadad!ae O U t garad ta våren 191 s. Fig. r. Karta utvisande de snöskadade taarnas förekmst å ytan 297, radpantering av ta ch gran, granej medtagna å biden, då granarnas diameter är så ringa, att den ej skue framträda å kartan. raderna Jönåkers häradsamänning, Södermanand. Skaa för marken r: 00, för träden r: r. Kartc, das Vrkmmen der schneebescbädigten Kiefern auf Fäche 297 zeigend, Reih_enpfanzung vn Kiefer und Fichte (di~ Ftchtenreihen n ich t mitaufgenmmen, da der Durchmesser der Ficbten s gering ist, dass er auf der Kartein ich t hervrtreten w iirde), Gemeinhcit des Kreises Jönåker, Södermanand. Masstab fiir den Bden I) 00, fur die Bäume: r: tg. >< w 00 p c: z ~ 1::1 (/] (") ::q >J >J ~ 'D tv

34 ( 9 I 3) O\I SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 139 K varstående Snöbrtt anta träd kbm, anta träd % kbm. % ta, I krnskikt 79,6 5,7 2,79 3,s )) II» I,8 I 9, 2.ss I 7,z III }) 2, I ,6 30,r }) IV }),s 26,7 O,rr 2 I,3 ~~ 97,9 I 2,6 6,8 6,3 gran, I )),n O, O, )) II )) I,6 I 7 7 0,2 I S,» III 7,6 25,7 0,7 IO,s )) IV >>,ss 9,z,ss 9 r Garingsserien 27 å samma amänning erbjuder ckså strt intresse, emedan här finnas 7 ika avdeningar, sm behandats på skida sätt. Beståndet är 38 år gammat ch har uppkmmit efter sådd samt utgört::s av övervägande ta med växande insprängning av gran. Garingen är utförd å några avdeningar åren I 909 eer I 91 samt å en avdening först I 9 I 5 Revisin har sistnämnda året skett å de förut behandade avdeningarna. En avdening har hea tiden varit rörd. Tabebiagrna visa i detaj snöskadrnas mfattning inm de ika avdeningarna. Efterföjande tabe (sid. I 01 I) giver en jämförande sammanstäning över de mest beysande siffrrna. Av intresse är att se, hurusm snöskade prienten är större hs de krngarade avdeningarna än i de åggarade. I de förra kvarstår givetvis mera skräpskg sm ättast nedbrytes. Vidare har, iksm å ytan 297, fta ett kvarstående träd inti ett större, vid garingen avverkat träd snöskadats. Denna försöksserie pekar såunda ckså på faran för snöskadr efter i taskg utförd krngaring. Även granen har skadats mest vid krngaringen, men då den endast förekmmer sm under ch meanbestånd, vågar man knappast draga några direkta sutsatser härm. Av särskit värde är att bservera, hurusm den extra starka åggaringen, närmast iknande en jushuggning, ej skadats mera än de svagare åggaringarna, snarare tvärtm. En närbeägen garingsserie, försöksytan r, har ckså idit avsevärt av snöskadr,trts att den garats trenne gånger eer åren I 903, I 909 ch I9I3. Den starkast åggarade avdeningen har dck skadats minst. Beträffande denna försöksyta bör dck anmärkas, att dess härstamning är tviveaktig. Skgen, sm är 3 år, har uppkmmit des genm sjäh sådd ch des genm pantering med användande av pantr av sydändskt frö. Många av de utgarade stammarna ha röjt en»tysk» härkmst. Skadrnas mfattning visas av sammanstäningen i tabe 8 ch 9

35 Sammandrag över snöskadrnas mfattning å försöksytrna n:r 27, r ch 11 å Jönåkers häradsamänning. Abriss der Schneeschäden in den Versuchsfächen n:r 27, IO und II in der Gemeinheit des Kreises Jöniker.... ""'" Ta (Kiefer) Gran (Fichte) Avd., Krn Kvarstiende Kvarstiende / (,a!nngsmetd ch ar skikt träd per hektar Snöskadade träd per hektar träd per hektar[ Snöskadade träd per hektar Dnrchfrstungsgraden und Durchfrstungs Verbeibende Vn Schnee geschädigte Bäume v erbeibende Vn Schnee geschädigte Eäume j ahre Krnen Bäume Bäume 1 schicht Anta[ Kbm.. Anta % Kbm.[ % 11,1 Anta Kbm. Anta1/.,j %c_k_b_m_..,~% Anzah [ Anzah Anzah Anzah [ 2 7 : III[ Orörd jämföreseyta. (Nicht durchfrstet.) VI Svag åggaring 1909 ch 19IS. (Mässige Niederdnrchfrstung.) I r,885 I0, rs,9 r 1,3 r,s II 1,270 29, r,s 8,9 27,3 III 985 rr, S,s 3,6s 31, IV 2 S 2,8 38 S 90,6,ss 3>3 1,S6SI 18,s 1,3SI J, 23,62 IS,9 i I II III IV r,67s 68S g 10 I22,99 ZO,gz I 172 O,Iz 2,60 1S75 26S 2S 3S SSI IS,S IJ,r7 I0 17 JS,S 6,6r 31,6 38,9, 56 32,6 22,2 20,3, I IS 35 IJO 30 6!0 6 S 9S I85 38S 0 18I,66 I,59 1,76,82 J,rs I 129 >9,ss 6,8r IS I IS IO s JO 2,g 0,23 3>9 n,s O,zr I 3,2 2,3!, 2,3 6,6 2S, 22,z S,3 7,8 0,8 0,7,zs,8 0,83 IO, I, , I 2,z 2 z ~ (j UJ n ::r: ~ Stark åggaring r 909 ch 19 I 5. (Starke Nie<erdurchfrstung.) I II III IV I,2s 87,s6 7IS 23,5 I O,98 I S 0,2r I IO I, 9,92 0,6 8,sr I,3 36,2 72,7 I,3 72,2 I 66,7 O,r I5 30 s 8s, 0,63 0,]5,6z 3,6r O s IS 33.3 IO, I,8 O,zr,;,6. 28, I I,3,] II Extra stark åggaring Igi ch/ 19I s. (Sehr starke Niederdurchfrstung.)! 2,g II3,29 s6 26,8 20,0 17,7 9 5 I I 12IO 86,z I65 I3,6 7,69 8,9 II 65 16, , 7,66 S, IO 0,28 III 50 0,78 3S 70, 0,53 68, 75 I,. ~ IV I 1 0, ,9 [ s 7,6,z; j 6, 0,3 6,r '' 'C>....:!::. 1,735! 103, ,5 i IS,88 IS,3 I 75!,8r 50 J 6,7 0,21,

36 260 v VII Svag krnga!h ing 1910 ch (Sch" ache Hchdurchfrstung.) Stark krngaring 1910 ch (Starke Hchdurchfrstung.) IV Extra stark krngaring 1915 (Sehr starke Hchdurchfrstung.) 1 r: I 1 i III I Rensningsgaring (Sc11Yache Niederdurchfrstung) 1903 ch Krngaring (Hchdurchfrstung) 19 I 5 Svag åggaring åren I 903, I909 ch I9IS. (Mäss i ge N iederdurchfrstung.) Stark åggaring" 1903, 1909 ch (Starke Niederdurchfrstung.) Svag i_åggaring (Mässige Nieder durchfrstung) I90J, stark (Starke Niederdurchfrstung) I 909 ch 9IS. I II III IV I II III IV I II III IV I II III IV I II III IV I II III IV I II Ii IV I,30 68,6r ,95 J :O 68 6,57 355,79 ~ 270 3,075 g,gz r, r6 s\ I,I3 87, I 7, , ,5 27 2,711 I0,8r 85 I,390 80,2g , , g I5 3,00 I07,25 r,r ,5 ] IO,8 I0,6 Sr S,, 13 I9, , , j 7,a7 36, ,8 3.7g 36,6 ] 21 8,6r 52 0, ,x,8 1 3 L 802 6,55 1, ,988 I2S, , , r, ] I 12 ~ 12,388 5, I,s6,gg 179 s6 28, ::_ni ~~ ' 71 7 I6,rr I 0,6 291 'J02 28,77 6r 1 J6 ~1 971 I0,r7 90,;:,sx I6, 7,6 IO,g s,8 6, 3, 2,0 52,2 3.1 sr,g 325 2,83 63,5, ,755 7,88 37,g I8,u I9,g 3,220 I3,62 22,61 I,g I6,5 27,g ,2 7,r 27 0,66 ss, 1 2,5g 56,8 I0 2,r ] 0,3 0,23 2,6 87 2, ,73 23,2 68I 5,8g 13,5 35 1,8 6,3,,,, '" 6,r2 3,, 90 2,15 2,g,20 39,3 11 I95 2,6g 53 7 I,2 50,2 :1 8SS,0 33, 22,r8 20,7 I, 7 5 I0,]21 30,r \ 2I,z I6,sjj I,I2 2,651 25,6 125,g I 7 I 333 8,31,6 3,22 2,g, z,z,83 r6,8 i 82 7,5g 51 2,32,, 6I,g 9,5 8,a5 5,7 I s ' ' 7 25,g 7 25,g ,3 IO,g 87 12,8 IS 2,g 20 22,2 s 25,6 IJS I 5,8 220 I8, , I28 III 30,2 13, ,, 23,8 20,62 r6,g 37, 9,3r 29,3 30, 0,20 I9,6 I 0,28 2 0,76 28, 30,13 19, ! I7, 1,r 12,5 1,3 i 37, ] 10,2 8 3,76 I, ,3 ' 5~ 31,g Z,zg 1,7,rs 5 2,r,z IO 3, 8 9,8 8 2,,zz,7 0,31,z6 0,86 0,53 0,0 0,6 0,55 I,g I 10 I, 2,25,6g 5,38 0,17 0,6r,6I 3 I 17,g ' 2J,7 1,0 O,I6 50, 25 19,2 0,3 ss 26,. 0, ,6 J 1ID 90 r5, j 2,36 I 7,3 22,7 10,6 15, I,6 I,6 35,8 18,6 I7,r I 2,5 I8,r 20,8 JI,2 26,r I0,5 21,8 16,3 O,g 2, 9,8 1,3 ~ H tn ~ ::: UJ z 0' (/) ~ > t;:j :>0 z > (/) 0' t;:j :>0 > n ::r: "' t;; t< t< t'1 :>0 UJ > > (/) ~ :>0 8 t'1 (/) (/) ~ Q ~ H ~ H

37 GUNNAR SCHOTTE. A v skgsförsöksanstatens undersökningar synes framgå, att de ungskgar, sm garats fera gånger, ch sm härstamma från för trakten ämpigt frö, idit minst. Gda exempe härpå ämna försöksserien 9 ch ytan 11, ävenedes å Jönåkers häradsamänning. Den förra ytan med tvenne avdeningar består av sårig skg av synnerigen hög bnitet. Genm de rätt så kraftiga garingarna har granen tagit sig fram; med tiden kmma här att erhåas jämna barrbandbeståd. De båda garingsfrmerna, krngaring ch åggaring, har genm de tre gånger utförda garingarna I 903, 1909 ch I g I 2 gått över i varandra, då i båda faen granunderväxten sparats, ch någn skinad kan nu knappast märkas i bestånden. Ej häer på snöbrttens mfattning i de båda avdeningarna kan förmärkas någn nämnvärd ikhet. Inm avd. I beräknas det kvarstående virkesbeppet av ta ti 2g, 3 1 kbm. pr hektar ch det snöskadade ti g, kbm. eer, 5 X. A v taarnas stamanta skadades 7 X. Granen har ej as idit någn skada. Inm avd. II är mtsvarande ta för taen 2 I 1,9 ch I2, 95 kbm. samt 5, 9 X. 15 X av stamantaet är snöskadade. Endast fyra granar ha skadats av snöbrtt. (Se vidare tabe 10). Inm försöksytan I I, sm är någt ädre (55 år) ch garats svagt år I903, men starkt såvä år Igg sm I9I5, är snöskadrna endast betydiga. Granen ch björken ha praktiskt sett ej skadats (endast 8 granar är snöbrutna) ch av taen endast g st. träd (g, 5 X av antaet) med en virkesmassa av 8, 05 kbm. eer 5, 7 J;; av virkesbeppet pr hektar. (Se vidare tabe å sid. II5 ) För att utröna vika träd sm mest skadas av snön i bestånden, är från de ika försöksytrna i tabeen å sid. 9I8gig gjrd en sammanstäning av aa träd efter krnrnas eh stammarnas beskaffenhet, d. v. s. efter den beteckning, de erhåit i stamnummerängden i prvytsböckerna. 1 Ti första gruppen hänföras väfrmade,»rena», träd, d. v. s. träd med regebundet ch vä utveckade krnr. De särskida beteckningarna ange: a) sidtryckta träd, d. v. s. med krnrna tryckta från en sida ch såedes endast utbidade åt ena häften av mkretsen; b) frdvuxna träd med större grenar (träd av bättre»vargtyp&); c) särskit krkiga ch kvistiga eer med andra växtfe behäftade träd (träd av sämre»vargtyp» samt s. k. evedskg» ), ikaså föras sämre kykträd hit; d) träd med inkämda eer, på grund av inverkan från närstående individ, skadade krnr; e) sjuka träd (på grund av angrepp av svamp eer insekter etc.) 1 ch f) trra träd. 1 Se GUNNAR SCHOTTE: Om garingsförsök. Medd. fr. Statens Skgsförsöksanstat, h. 9. Skgsv&rdsföreningens tidskrift I 912.

38 OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. För att vid trädens beskrivning rätt karaktärisera de ika växingarna i deras beskaffenhet använder jag numera i prvytsböckerna även paren teser kring beteckningen, varvid t. ex. (a) utmärker ett träd, sm är mera betydigt sidtryckt. I den föreiggande sammanstäningen är beteckningarna inm parentes hänförda ti respektive bkstäver. Även användas iband vid trädens beskrivning kmbinatiner av ett par bkstäver, särskit ad ch ab. I detta fa är träden hänförda ti den bkstav, sm kmmer ängst fram i afabetet. Granska vi nu närmare tabeen, finna vi tydigt, hurusm aträd, d. v. s. sidtryckta träd, ch dträd, undertryckta eer kämda träd, idit mest. I ytrna å Tiveden ha såunda, vad taen beträffar, av a träden skadats 37 % ch av dträden 62 % 1 Mtsvarande siffrr för granen är 20 ch 25 % respektive. Å Jönåkers häradsamänning ha band taarna 3 % av aträden ch 38 % av dträden strukit med. Av granarna, sm i försöksytrna därstädes endast förekmma sm under ch mean bestånd, ha I 7 % av aträden ch I 6 :r: av dträden snöskadats. En jämförese mean de ika avdeningarna i ytan 27 å Jönåkers häradsamänning visar, huru a ch dträden prcentvis mera skadats i krngaringarna. I den svaga åggaringen (avd. VI) ha band taarna av aträden skadats 3, 5 ;Y; ch av dträden I8,z %, i den starka åggaringen (avd. I) 2,7 ch I I,r % ch i den extra starka åggaringen (avd. V) 32, 7 ch 33, 3.~~ respektive. Däremt visar den svaga krngaringen (avd. V) en förust med 62 ;:;; av aträden ch av dträden, den starka krngaringen (avd. VII) 6 I, 7 ch 55.~,;, samt den extra starka krngaringen 39, ch 3 % respektive. Sm detta 38 åriga bestånd endast varit garat i 5 år, finnes det även i de starka garingarna många aträd, då fertaet träd tidigare trängt varandra. Även det kvarstående trädet i en grupp av två ti fera träd har därföre fta ännu krnan ensidigt utveckad. I de garade bestånden förekmma a ch dträd, rikigt varföre dessa bestånd ckså ätt utsättas för snöskadr. Vid garingar (åtminstne åggaringar) brttagas i rege dyika träd, varföre även nygarade bestånd skenbart ida mindre än garade. Försöksanstatens ytr visa vidare, att bestånd, sm under ängre tid garats ch fått vä utveckade krnr, i rege ida minst av snöskadr. Undan tag härifrån gjrde, sm,förut nämnts, det exceptinea vädret den 15 maj I9I5. Vidare framgår av uppgifterna från garingsytrna, att. starka garingar ej ida så mycket sm de svaga, åtminstne när 1 De kursiva siffrrna i tabeen avse ärken ch de ingå ej i medetaen.

39 2, 1 GUNNAR SCHOTTE. (9 8) Försöksyta n s n:r Snöskadrnas fördening på ika trädkasser å för= Die Verteiung der Schneeschäden auf ver Ta (Kiefer) ~~c~1 Väfrmad i a b c d, e f; Whgefrmt 1 1 Versuchsfäche 1~1~ ~c~~1c ~1 ' Nr. kvarv.utg.% kvarv.utg.% kvarv.utg.% kvarv.utg.% kvarv.utg.% 1 kvarv.utg.% 1 barv.,utg.%~1 Ver~ durch Ver~ durch Ver durch Ver durch Ver durch Ver durch Vetbeib. frst. be1b. frst. 1 beib. frst. : beib. frst. beib. frst. 1 beib frst. 1 durch betb 1 frst. i 2J J ta.... ärk.... JOO ärk ärk ""..:::1 ::::,::.,<: :.:: 3 (Mitte) ~ ; :: : ~, Medeta pr har.,: : :: : ~ ~ i : ": : ; :.,1 27 III... r,76 22, ,z 190 7, r,5 36, ~'' VI... 1,130 20, , i r8, ,z j 5 I... 1,20 23,6 10 2,7 150 IO, 6 16,7 5 I,r 5 ~ II... 1,265 2, ,7 r 3,6! 35 i 2,9 5 33,3 i V... 1,880 5,z , ,3 j 6 25,.75 55, 5 IOO, VII... 1,780 JI,S , r 6! 22,z 233 5,3 7 IV... 1,65 28, , 130 IO, : 35 i 2, ,z = = r I.... r,250 29, ,r I 233z,,3z 39101' 3S7,' 6 i. II... 1, , , S,z 1 1 ' III... 1,061 22, ,7 121 S, I~ 2,91 53, 5,5 j = 9 I... r,961 7,, r28 r6,, 621' r ~s, 1 ; ~ II ,6 53 J,s ~ ,,z 1 28 =, 37 1L I... ;7:,..: ;._;:9.:.;'~~i...:.1.:,;1 5~_1..,:3;,:_ 9~..:...:+...!..,.;f..:...:..::...:... :_:+f8 ++~!...1 r Medetaprhar 1,3:ij 22,613513,z 139 1,6[ 61, 25,91 31!! 38,, j 71,,! 22 11,5 1 (\1itte) ~. det gäer ika åggaringsfrmer. Beträffande krngaringarna förhåer sig saken, sm redan antytts, någt annrunda, Vid sådan a garingsfrmer sparas i rege en de svagare individ, särskit in m andra krnskiktet, vika sedan ätt duka under för snötryck ch snöbrtt. Vidare synes det påtagigt, att bestånd, sm nyigen garats, är

40 011 SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH ~IELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 15 söksytrna i Tiveden, Östergötand ch Kmården. schiedenen Baumkassen in den Versuchsfächen. Försöksytans n:r Versuchsftäche Nr. Väfrmad Whgefrmt a Gran (Fichte) b c d e ~1~1~ kvarv.,utg.% kvarv.,utg.% kvarv.,utg.% kvarv.,utg.% kvarv.,utg.% kvarv.,utg.% kvarv.jutg.% Ver durch Ver durch Ver~ durch Ver durch Ver durch Ver durch Ver j' durchbeib. frst. 1 beib. frst. beib. frst. beib. frst. beib. frst. 1 beib. frst. 1 beib. frst. ~~~! _ I,270 6,7 I s I50 I5,6 I r,68 37,3 3 33,7 8 50,a 22 32,r I,00 9,2 I0 8,6 2 I88 25,5 I6 50, I,728 28, ,r 1 22 II ,3 I39 72, I,057 r6, ,a 1 33, ~~~:::::::::::: ~;~~~~' ~!:~ ~~~ ~8~, : I 2, 5 1 ~; 11 ~~:: 1 ;~ ~~:~ ~~ ~~:: ~ ,955 25, > , 387 IOO, Medeta pr har _I.;.;,5:..::..:;+z'::..,:...2+I::.72..:...;1'r9.:..,9+...:;1.;;:5_.;...5,g' :2:..:6:...!.II,~+~I6.:..6;Iz~.s~,.:..6'5..:6.;.,s;...::...5..:I:97,.:...3I (Mitte) ,280 n, 5 27 III ,5 IO VI ,6 5 I ,6 35 1I , 10 V.... 2,7 I3,s 75 VII.... 6i I3,3 33 IV I5,9 70 IO I.... II.... III... II 9 I.... II.... I,r 50, , 28, O 5 O I,~~~ 2::: ~ I~ 5 1 5! O = ~ 1 50, f I00 1 IOO, ' _j::.. 3! ~'I i~ _,:.~;.;:::...; ~_i_,_ _z..:~.;.'.;._;...,:...!..._;:_::...; :_..:._:+'...!..i..!...,_=1 821 II,r ,r J 171 1, ,1 2127,31 J Medeta pr har (Mitte) 1 Dessutm kvarstående 96 träd eer 19%. ömtåiga för snöskadr, ch detta gäer särskit för krngaringarna, där ingreppet sker mera vanifrån. En de svagare individ bi h ä r fta berövade ett kraftigare stöd. Då t. ex. ett vargträd brttages, uppstå ätt snöskadr, såsm försöksytan 297 visat gda exempe på. * *

41 GUNNAR SCHOTTE. Sammanfattning rörande snöskadrnas uppträdande 1 ika bestånd m. m. Beståndsvårdens betydese. De uppysningar, sm skgspersnaen ämnat å de utsända [rågecirkuären, bekräfta i strt sett iakttageserna från försöksytrna, åtminstne på så sätt, att fertaet funnit, hurusm garade bestånd idit mest ch att nygarade bestånd är mycket utsatta för sk~dr. Frågan m de starkare garingarna idit mer eer mindre än de svagare, besvaras växande. Här bi kanske_ ckså iakttageserna ättare subjektiva, ch mdömena kunna i någn inån påverkas av iakttagarens intresse eer rädsa för starka garingar. I förra faet försvaras de starka garingarna, i senare varnas för dem. Av de ti den 1 december r 9 I 6 inkmna rapprterna eer I 2 I s_tycken, ha sextn meddeare ej angivit, vika bestånd, garade eer ej, sm skadats mest. Tjugu persner anse, att de garade bestånden ida mest, trettien ha funnit garade ch därnäst nyigen garade bestånd mest rampnerade, trettisju meddeare håa före, att nyigen garade bestånd fördärvats mest, medan ti rapprtörer ej ha kunnat förmärka någn skinad mean garade ch rörda bestånd. Enigheten är såunda str därm, att isynnerhet garade ch nyigen garade bestånd varit mest utsatta för snöskadr. Rörande garingsstyrkans inverkan på mtståndskraften mt snöskadrna divergera, sm nämnt, meningarna mera. Här är ckså svårt att ämna kara uppgifter, då vad en persn anser för stark garing, kan av en annan betecknas sm svag. Tjugu meddeare ha ej funnit någn skinad på snöskadrnas uppträdande i svagt eer starkt garade bestånd, ch tjugu håa före, att de starkare garade bestånden skadats mest. Härvid framhåes b. a., att skjdrna bi avarigare, emedan ersättningsträd då saknas. Häremt kan dck anmärkas, att ett sådant resnemang knappast kan gäa annat än jushuggningarna, där nrmat utveckade träd brttagas. Så snart svagare individ vid krngaringen eer svagare åggaringar sparas, är det i ahpänhet just dessa, sm stryka med vid ett snöbrtt ch kunna därför i rege ej bi några ersättningsträd. Ni meddeare ha emeertid iakttagit, att de starkast garade_ bestånden idit minst. Sm förut framhåits, trde det riktiga vara, att starkare garade bestånd idit mindre, därest några år förfutit, sedan garingen ägde rum. I detta sammanhang är av intresse citera några uttaanden i frågecirkuären, vika vä stämma med iakttageserna från försöksytrna. Jägmäs

42 01\ SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGEs SKOGAR. 17 tare E. JANSE (Kinne revir, Västergötand), mnämner, att barrskgen i de garade bestånden skadats genm snöbrtt, men att den i de täta garade bestånden bivit fäckvis nedböjd, ch att björken skadats genm snötryck, ej snöbrtt. Jägmästare G. E. MARKMAN (Gripshms revir, Södermanand) betnar, att i garace I 5 a JO åriga bestånd hava grupper av IO ti JO träd nedbrutits, varigenm beståndet bivit uckigt. I garade skgar samt i ädre skg hava endast enstaka träd brutits. Jägmästare TH. GRINNDAL har i Södermanand gjrt den bestämda iakttagesen, att I6 års snöbrtt ch snötryck vr ringa i 060 åriga, sedan änge vä ch starkt garade bestånd, ch jägmästare O. ENEROTH förmäer från Daarna, att i för ängre tid sedan garade bestånd, sm utgöras av härskande, nrmat vuxna träd, kan ej någn skadegörese förmärkas. Täta rutsådder av ta skadas ätt av snötryck, därest de ej i tid någt utgesats. Jägmästare J. M. PAULI framhåer, att pantbestånd efter sjävsådd eer pantering tyckas bättre mtstå trycket än i såddrutrna tätt uppkmna pantr, vika fta nedtryckts ti marken på större eer mindre ytr. Intressant i detta fa är ett meddeande från jägmästare EINAR N:SON HEDULFF, sm å Garpenberg i södra Daarna iakttagit, att sjävsådda bestånd ej är nämnvärt skadade, men att inm vissa, genm rutsådd uppdragna ch tätt uppkmna bestånd, huvudsakigen ta trigen av sydsvensk prveniens har i str utsträckning hea grupper nedpressats. Oika trädsags mtståndskraft. Sm förut framhåits, skadades granen mycket av snöbrtten i maj I9IS. Under vintern ed aa de vanigare trädsagen, men säkerigen taen mest. Svaren å de inkmna cirkuären beysa ckså detta förhåande. I dessa mnämnas de fyra vanigaste trädsagen i ungskgarna, ta, gran, ärk ch björk Femtien meddeare anse, att taen idit mest, medan åtta pacera taen sm numr 2 ch fem sm nummer 3 Frånsett majvädrets framfart i skgarna, ha tjugu meddeare ansett, att granen skadats mest, medan tjugufyra pacerat granen sm nummer 2 ch tre stycken sm nummer 3 Beträffande björken anse fyra meddeare, att den idit mest, fem stycken sätta den sm nummer 2 ch åtta sm nummer J, medan två stycken pacera den sist, efter ärken, ch fyra ha funnit, att den ej as eer betydigt skadats. Niånga meddeare nämna intet m ärken, då de ej haft tifäe att iakttaga dess mtståndskraft mt snöskadr eer ckså ej as funnit den ida härav. Fyra rapprtörer pacera ärken sm nummer 3, ch

43 q8 GUNNAR SCHOTTE. två sm nummer, medan tre funnit, att den idit betydigt ch åtta att den ej as skadats. Om eken meddear. jägmästare GusTAF HALLDIN, Tjusts revir, att vissa täta ungskgsbestånd bev adees nedtryckta, men att en he de av träden sedan hava rest sig. Jägmästare JOHN LINDNER mta.ar, att å Keberga i Skåne har eken idit mest, detta i panterade bandbestånd av ta ch gran med sjävsådd ek, sm trängt sig upp mean barrträden ch därför fått gängiga stammar med högt ansatta krnr. Krnjägare J. A. MELLSTRÖM, Höka bev.tr. i Hamstads revir, mnämner snöskada å bk, men endast i ringare mån. Jägmästare F. AMINOFF framhåer från Södermanand, att aen synes vara synnerigen härdig mt snöbrtt ch i varje fa mera än björken. Å Omberg har jägmästare TH. GRINNDAL iakttagit, att sivergranen ytterst betydigt idit av snöskadr. Med hänsyn ti det sätt varpå de ika trädsagen skadats, framträder vid de nu ifrågavarande snöskadrna tydigt, att granen mest skadats genm tppbrtt. I viss mån berr detta på att grantpparna varit rikt behängda med ktt, varigenm ymnigare snömassr kunnat hpa sig å tpparna ch deras tyngd bivit ännu större. De fristående kraftiga granarna, sm särskit eda under majvädret, ha skadats utesusande genm tppbrtt. Taen har rampnerats såvä genm snötryck sm snöbrtt. På fristående taar av vargtyp kunde man, särskit i stckhmstrakten, se de grövre grenarna avbrutna, så att endast tppar ch någn enda gren dessutm finnes kvar å träden.. Vid majvädret skadades björken, sm då devis var övad, genm snöbrtt. I övrigt har den vanigen böjts ned av snötryck ch i amänhet ej förmått att åter resa sig. Jägmästare ADOLF WELANDER uppyser från Karsby i Östergötand, att den björkskg, sm ej bröts mku, böjdes i str utsträckning ned ti marken, där tpparna frös fast i den djupa snön. Då sedermera björkarna förbieva i den stäningen hea vintern ti de första dagarna av apri, ha de ej haft förmåga att åny resa sig. Länsjägmästare ALF WINBLADH framhåer, att björken farit särskit ia i uckiga bestånd eer kring små kärr ch små mssar inuti bestånden. Även jägmästare CARL THAM påpekar, att gängiga övskgsbestånd invid sidder ch kärrmarker bivit nedböjda. Jägmästare C. B. CHRISTOFFERSSON (Sunnerb revir) har funnit, att björken är i ungskgsbestånden det träds~g, sm av snön värst brytes ned. Hs ärken synes snöbrtt knappast förekmma; gängiga, ej garade ärkbestånd; utsättas däremt någn gång för snötryck I amänhet är dck ärken mycket mtståndskraftig mt snöskadr. Den kan ju ej

44 OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. 19 häer sama så stra mängder snö i krnrna, då den är ka m vintern. Vid majvädret I g r 5 vr barren ti häften utsagna, varför den då var utsatt för en de snöbrtt. Krnjägare AUG. LUNDELL i Kårestads krnpark i Värends revir mnämner, att visserigen en ch annan ärk böjts ned, så att den står krkig, men att ingen bräckts av. Vid viken åder är bestånden mest utsatta för snöskadr? i\rågra bestämda ta kunna ej angivas, då frågan måste beysas av huru ång tid förfutit från senaste garing samt huru starkt denna skett. Om de reativt yngre skgarna skadats, är detta btt ett uttryck för, att frösådderna är för täta ch att garingen sedan är eftersatt. Från denna synpunkt få såedes de ungefåriga ta ses, sm här nedan angivas från senaste snöskadrna. Tre av rapprterna taa m, att skgen skadas mest i ådern 520 år, femtiåtta är eniga m, att ådern år är den farigaste, tjugutre ha funnit de festa snöskadrna i ådern 0s6 år ch sju meddeare uppge snöskadrna i 68åriga ch ädre bestånd sm störst. Man kan ng säga, efter försöksytrna att döma, att bestånd upp mt 0 år ida mera av snötryck, medan de 060 ch.ädre bestånden mest skadas av tppbrtt. Lägets ch nederbördsmängdens betydese för snöskadrna. Att ika ägen är mera utsatta för snöbrtt än andra är tydigt. Under vintern rgrsr6 ha säkerigen de svåraste skadrna uppstått i Meansveriges högre beägna skgstrakter. Så har t. ex. varit faet med skgsförsöksanstatens garingsytr. Från Östergötand meddear jägmästare E. LUNDMAN, att snöbrtten egentigen btt förekmmit i Ydre härad, d. v. s. i trakter sammanhängande med småändska högandet, samt mfattade de högst beägna dearna av Östergötand, 300 meter ch mera över havet. Jägmästare O. ENEROTH uppger från Daarna, att skadegöresernas strek där synes mest ber på expsitin mt nederbördsförande vindar. Han trr sig ha funnit, att höjdägena är mera utsatta, des emedan snömängden där är större ch des emedan vintertid ufttemperaturen är någt högre, så att snön devis smäter under dagarna ch fryser fast på nätterna. Krnjägare E. G. SöDERSTEN i södra Daarna har iakttagit, att aa höjder, sm vetta åt nrdst, varit hårt medtagna av snötryck, ch änsjägmästare ALF WINBLADH uppger från Skarabrgs än, att bestånden förstörts mest i höjdägen. Merr å andra sidarr träffas, mera kat sett, de svåraste snöskadrna i dagångar, där snön särskit driver ihp. Krnjägare A. AuG. RöNN

45 GUNNAR SCHOTTE. har ckså å Tiveden agt märke ti, att bestånd med ågt äge tg den största skadan under vintern 1915I6. Under majvädret skadades däremt mest bestånden i högt äge. Vinden var ju ckså då en bidragande rsak ti snöbrtten. Jägmästare ADOLF WELANDER mnämner, att de festa snöbrtten inträffat vid mss ch kärrkanter samt invid större ch mindre vägar ch dy. Jägmästare G. KOLMODIN har i en tidigare skrivese ti skgsförsöksanstaten även trtt sig finna, att höjdägena spea en viss r för snöskadrna. Han tänker sig t. ex., att snöbrtten i nvember r 910 uppkmmit på så sätt, att fuktighetsmättad uft förts med sydvästig vind över andet ch avsatt sig sm rimfrst ch snö, då den nått höjdägena, där de svåraste snöskadrna faktiskt då inträffade. I Meaneurpa har man visserigen kunnat fastså särskida höjdzner mean 5900 m. sm särskit fariga snöägen, men hs ss inträffa ju dess bättre snöskadrna ej så fta, att man kunnat sama någn erfarenhet härm. Men dessutm finnes det, viket även framgår av svaren i cirkuären, särskida kaer, sm bi mera utsatta för skadegöreser än andra. Dessa är framför at ugna, vindskyddade patser i sänkr ch dagångar. Genm att vinden här mindre påverkar snömassrnas fördening vid snöfaen, samas snön i största mängd. Av iknande skä är kat sett mråden, mtsatta dem, från vika vinden kmmer vid snöfaet, de för snöskadr mest utsatta. De kimatiska rsakerna ti snöbrtten är för övrigt så fuständigt behandade av HESSELMAN 1 i den förutnämnda uppsatsen i skgsförsöksanstatens meddeanden, att jag här endast behöver hänvisa ti densamma. Snön verkar skadigast, när den faer våta i stra fingr ch sårnedes hpar sig i mängd på grenarna. Inträffar därefter, sm i december 1915, stark köd, så att snön fryser fast på grenarna ch nya snöfa sama ytterigare snö på dem, uppkmma katastrfartade skadr. A. BöHLERz har utrönt, att, när en beastningsgräns av 6 kg. per.kvadratmeter överskrides, uppträda snöbrtt hs barrträden. I december månad I 9 r 5 fö sm snö i övre Nrrand i medeta 1331 mm. i ika än, men i Gävebrgs än 56,s mm., i Kpparbergs 53, 5, Värmands 7, Örebr än 82,, Västmanands 6, 7, Uppsaa 66,z, Stckhms 72,r, Södermanands 79,r, Östergötands 96,e ch Skarabrgs 73,6 mm. Då snön 1 HENRRIK HESSELMAN: Om snöbrtten i nrra Sverige vintern 1910I9II. Medd. från Statens Skgsförsöksanstat. Skgsvårdsf. tidskr Am. deen, sid A. BtiHLER: Untersuchungen iiber Schneebruchschaden. Frstwissenschafiches Centrabatt, r8g6, sid. 85.

46 (9 2S) OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGES SKOGAR. ej avsmäte under tiden, bev såedes trycket mtsvarande ta i kg., d. v. s. fara för snöbrtt skue föreigga överat utm i övre ch meersta Nrrand, viket ckså överensstämmer med verkiga förhåandet. Mede att undgå snöskadrna. Några direkta åtgärder att skydda sig för snöskadr, kan givetvis skgsmannen ej vidtaga, utan får han nöja sig med de indirekta. För de mera framträdande snöägena i Meaneurpa rekmmenderas b. a. att uppdraga bestånd av mt snöskadr härdiga raser, d. v. s. träd med krta ch smaa krnr, sm såedes härstamma från nrden eer aperna. Sm HESSELMAN redan framhåit i skgsförsöksanstatens meddeanden ha i nrra Sverige taen ch granen smaa krnr med krta, hs granen nedhängande grenar, att de ej så ätt utsättas för snöskadr. Ett sätt vre ckså att söka skaffa sig kamgranar, på vika, såsm SYLVEN 1 mnämnt, snön ej så ätt fastnar. Förf. hade ckså förra vintern rikigt tifäe att utanför sin bstad på Lidingön bservera tvenne kamgranar, sm under hea vintern ej beastades med snö. De stuck av sm mörka skepnader. mt övriga i snö höjda granar. Sådana åtgärder få dck näppeigen ännu någn praktisk betydese hs ss, men av vikt är, att ej i nödan draga upp bestånd av frö med annan, åt mig säga, sämre prveniens än rtens. Det har nämigen tydigt visat sig, att bestånd av frö. från sydigare trakter varit mera utsatta för snöskadr än hemrtens. Vidare är bestånd, uppkmna genm naturig föryngring eer genm pantering mindre hemsökta för snöskadr än sådder, särskit i rutsådder med många pantr i varje ruta. Liksm det är ett gtt skydd mt aa kaamiteter att hava bandade bestånd, så är förhåandet detsamma även mt snöskadrna. I meersta dearna av vårt and är vi ju så yckigt ttade, att naturen i amänhet ger ss bandade bestånd. På senare år ha ng skgsmännen ckså atmera strävat efter att även genm skgsdingar skaffa sig bandade bestånd därstädes. I N rdand brde ckså åtgärder vidtagas för anskaffande av bandbestånd hittis ha tyvärr nästan aa skgsdingar därstädes uppdragits av enbart ta. 1 NILS SYLVEN: Strödda iakttageser från en studieresa i Meaneurpa. Skgsv. tidskr. I Fackavd. sid. 3 *. Om kubikmassa ch frm hs granar av ika förgreningstyp. Medd. från Statens Skgsförsöksanstat. Skgsvårdsf. tidskr. 191, sid. 635.

47 GUNNAR SCHOTTE. (926) Bästa skyddet mt snöskadr erhåes dck genm tidiga ch kraftiga garingar. N y garade medeåders bestånd skadas ikvä mycket av snön. Det gäer därför att gara bestånden tidigt ch härigenm så småningm härda dem ch ej genmgara dem första gången först vid 0s årsådern. Sm skgsförsöksanstatens ytr visat, är krngaringar mest utsatta för snöskada. När man därför först ingriper i ett medeåders bestånd, måste från snöskadesynpunkt varnas för krngaringar, särskit i taskgar. Ju mera dessa garingar närma sig bädningsgaringen, dest farigare är de. För beståndsvården överhuvudtaget är det ju fördeaktigast att gara bestånden tidigt efter krngaringsprincipen ch att frtsätta med samma garingsfrm i skuggfördragande trädsag ch bandbestånd men att be. träffande jusbehövande trädsag (ta, ärk, björk) övergå efter första eer andra garingen ti åggaringar. Samma sätt att ansa bestånden minskar farrna för snötryck I hm udsak kan skgsmannen, m han på detta sätt skött bestånden, med ugn mtse risken för snöskadr. På sin höjd kunna bestånden då bi utsatta för spridda tppbrtt så exceptinea förhåanden sm de r 5 maj I g I 5 inträffa säkerigen mycket säan, vika dck ej ti den grad rampnera bestånden ch äventyra sutenheten, sm mfattande snötryck. Högt upp i krnrna snöbrutna träd, särskit av gran, kunna nämigen i ungskgarna ämnas att kvarstå en tid för sutenhetens bevarande.

48 TABELLBILAGOR UPPTAGANDE FÖREKOMSTEN A V ANTAL SNÖSKADADE TRÄD I STAMKLASSER OCH KRONSKIKT Å DE OLIKA FÖRSÖKSYTORNA. I. fedde. från Statens Skgsförsöksanstat.

49 ~~~ Tabe I. r. U K varv. s;; träd fåre a snöbrttet ["" Verbeib. Bestand ~~~ vr dem vr dem vr dem vr dem Schneebruch bruch Anta Anta bruch Anta bruch Anta Anta Anta~~ Anta~~~ Schnee Schnee Schnee träd % träd % träd träd träd 0/ Q/ träd träd ' ' % / 7 / 0 0 Stamm Stamm Stamm Stamm Stamm / Stamm Stamm cm. pr har zah zah 11 pr har zah zah pr har z ah pr har z ah! 1 zah 1 5 6,7 8 9!O I i i S:rna 1,88 Exempe på mfattningen av snöbrtten å Omberg efter vädret den 15 maj Beispiee fur den Umfang der Schneebriche auf dem Omberg nach dem Unwetter am 15. Mai Krnskiktet II. Krnskiktet III. Krnskiktet Summa I. Krnenschicht II. Krnenschicht III. Krnenschicht Gesamtbestand Svårare snö Lindr. snö Svårare snö Lindr. snö Svårare snö Svårare snö Lindr. snöbrtt, utgar, brtt. kvarst. Kvarv. brtt, utgar. brtt, kvarst. K varv. brtt, utgar. K varv. brtt, ut ga r. brtt, kvarst. Schwerere Mässige träd före Schwerere Mässige träd före Schwerere träd före Schwerere Mäss i ge Schneebriiche, Schneebriiche, snöbrttet j Schneebriiche, Schneebriiche, snöbrttet Schneebriiche, snöbrttet Schneebri.iche Schneebri.iche, durchfrst verbeib. Verb!eib. 1 durchfrst. verbeib. Verbeib. durchfrst. Verbeib. durchfrst. ' verbeib. Bestand Bestand Bestand Försöksytan t: III. Stark Iiggaring. (Starke Niederdurchfrstung.) i ,0 27 1,8 0 IO, 17 23,5 57 7, 7, , , ,3 8 5,7 2, , !O 5, 2,2 6 3,1 8, ,8 8 3,8 6 3, 9 5, ,2 9,9 2,6 8 5,1 IOO, 160 2,5 12 7,5 9 5,1 I 6, ,1 I 6,3 3, 2 1,5 13 3, 2 1,5 I 10,1 109 I 10, ,9 6 5, ,9 6 5,7 19 2,1 2 2,6 79!9 2,1 2 2,6 6,7 2 3,3 60 6, 7 2 3,3 2 10, ,5 8 I! 92 6,2 5 3,! ,0 8 2,0 I , I 1, ,1 62 3,1 (f p; a "" [ cm !O I H U... 0 ~ ~?J C/} :11,..., >!'" ;: "' 00 ~

50 Vä f. 1,063 a b c d e f S:ma S s 7,0,5 1,SS 92 6,2 5 3,6 I 5 5, ,0 33 IOS Ii 6 7 s g 10 31, II ,0 56 I 90 S S, 2 2, 2 25, ,5 2 1, ,6 2 1, !,G 6, g 8 6,2 6, I 11,2 g 9, I 13,6,9 21 g2 I 12, g ' 2 ' 3, , ,3 2 3,3, 2 j g s i,7 2 10, I 2,5 2 6,s ' , 2 IOO,, IOO,: S:ma 1, , 63 5, , 7 ' 30,8 2, s 2, I Försöksytan 1: IV. Extra stark Iåggaring = 12,9,2 8, 6,2,5 12,9 I I, I ,2 1,22g 312 g , I I,98S IOS (Sehr starke Niederdurchfrstung.) I ,8 17, 16, , s 13 ~ ~ n 1m ~ ~ I~ I~ I~ I~ ~ n ,563 8 g I I I 2 I : 62 5, Väf. Vä f. g8 71 7,8 50 5, ,3 3S 8 2I, 1, , 5,s Väf. a I a b :5 9 25, > 9 23,7 b c ' c d 21 ' I9, 21 19, : 6, d e ,7 37!O,s ,1 e f 8 50, 21 1g, ,6 f S:ma 1, S,1 63 5, ,51 1,1 I g , I 1, ,7 [ 67,s 3,s = 23,5 5, 30,8 17, 1,3 3,9 10,1 7, 7 3,s, 1, 5,0 I, 13,6 12, 3,6 18,s,7. 12,5 7, g a b c d 3,1 7,1 J,B I s 1 :s,3, 9, 9 9:8 23,2 3,s 10,5 6,s IOO, i IIOO,, O II' '>D "" ~ ~ (f) z O (f) 7' :>c :;:: z :> (f) O tj id :> n p:; ;:: r t< t< M id (f),_, :.: Cf; < M ~ G' M (f) (f) 7' G' ;.?" {J '"" {J

51 Tabe 2. De snöskadade trädens prcentiska förekmst i krnskikt ch stamkasser inm bandskgsytr å Skagershms krpk, Skarabrgs än. Das przentische Vrkmmen der schneebeschädigten Bäume in Krnenschichten und Stammkassen in Mischwadfächen der Skagershmer Staatsfrst (Tiveden), Län Skarabrg. s ' ' Ta (K i efe r) i Oran (F i c h t e) :å 5 e Krn kikt (Krnenschicht) Krnsk1kt (Krnenschicht) ; ~ :.c z~~ ~ """' 1 :8 PS,!I I II ~~~~ S:ma I I"IIIIIIV K.' Is. % 1 K. Is.% K.s.% 1 K. S.% K. s.<>.; K. s_; ~s.% K. Is.% K. s.j. ~ = = = ~ ' O S i 9 i : O OJ I IIJ 1 '() s I :..., ~ 1'1 S:ma III, j: IS IO J 6J r 61 i; J i i ~ 2 5 = = = 5 S:ma si rss 3~ss djss 6r ,6r 7!! =! O JO O ss : I r , s 1' r = r s 8 10 O 20 ~ 9 I IIS > r "" IO = _, j ' K. = Kvarvarande träd per hektar före.snöbrtten. (Baumbestand pr Hektar.) 2 S. % = Prcent utgarade, snöskadade träd. (Przent durchfrstete schneebeschädigte Bäume.)

52 ~ Tabe 3. De snöskadade trädens prcentiska förekmst i krnskikt ch stamkasser inm granskgsytr å Skagershms krnpark (Tiveden) i Skarabrgs än. Das przentische Vrkmmen der schneebeschädigten Bäume in Krnenschichten und Stamm kassen in Fichtenwadfächen der Skagershmer Staatsfrst (Tiveden), Län Skarabrg. e, :5 ~ 5..0 f "B '"' s 't :::1"0 ~ :8 ~ j~ s O II r S:ma s r I I I r s r6 17 r Ta (K i e f e r) Gran (Fichte) Krnskikt (Krnenschicht) 11 Krnskikt (Krnenschicht) i I II S:ma I ~[s. ~,; 1~ [ s % ~ s.%' K. s.x II S:ma III ~~~~~ K. K. s.;;.,; j K.[S.% K. [s.x S.% Ytan _,' 100 IOO i 8 s 8 s IOO I r ss IO j O / 66j s 88 r r8 56 IOO s O r O 122 s s O O 138!Oj IO O j O O 16 r / 2 /112/ / z /216/ / 271 Ytan _ I 12~ ss s 33 ~ II II I I s r r s =i ~ ~ r8r II 1 = = 1, Sr S:ma / r r g S/rs ,61 33 K. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrtten. (Baumbestand pr Hektar.) 2 S. % = Prcent utgarade, snöskadade träd. (Przent durchfrstete, chneebeschädigte Bäume.) 12 I I 2 7 J 7

53 Tab.. Snöskadrnas prcentuea fördening i centimeterkasser ch krnskikt inm försöksytan 299 å Gärse backen, Skarabrgs än. Die prcentische Verteiung der Schneeschäden auf Zentimeterkassen und Krnenschichten in der Versuchsf!äche 299 auf Gärsebacken, Län Skarabrg.... '' I 1 j~. i L ä r k (Lärche) T a I (Kiefer) G r a n (Fichte) ~;.. ~~ ~, I II : III IV Summa I II III IV Summa I II III ' IV Summa ~~""i K.[s.% K.[s.%~~~~~1 K.[s.%1 K.[s.% ~~~~zf;.~;~;z~~~~~ ;~~[s.% I 1 _I 1 _' _ 10 O S IOO 2 IOO s IOO I37 I7 139 I8, I ' 8 2 I IOO S 20 I ) 9 r 20 3 r 13 0 r r 23 r6 6 :3> 16 ID r 13 6 I s r 13 r8,19 2 rr 5 I2 20 r 18 II I r r 20 I3 27, S 10 s 1 I3 22 I I I 2 3 ~ 6 I 32 I$ IO ! s r r I r I 6c 19 s 2 s 2!! ! ' ~~ ; = = == = == ; = = = = = = = = = == = = = 25 12!2 : ~~ = = = = = == ~ = = = = = = = = = = = = = ~L ~ = := := := = == ~~ = := := := = := =~ =~~ := := := =1 := =i =~ := =~ = = := := 1 81 s763ss3\ r] 1 sz\sz_i211 53\281\ s6\i\67\768\ 51\ I9\z6\77\1212sir,zi\III,I90\I6 K. = K varvarande träd per hektar före snöbrtten. (Ba~mbestand pr Hektar). S. % = Prcent utgarade, snöskadade träd. (Przent durchfrstete, schnebeeschdigte Bäume). en. c C c: z :»?O m ( ~ > > t<j 'D w "'

54 Tabe s. De snöskadade trädens förekmst i krnskikt ch stamkasser i bandskgar med ärk. Das Vrkmmen der schneebeschädigten Bäume in Krnenschichten und Stamkassen in Mischwädern mit Lärche. i.~ ~.! Lärk (Lärche) Gran (Fichte) I ;;: "' s r,,,, 1 ~~~ I n m Iv Summa ~~==~~I~~ Summa f~~..,~~ fs.%1 K.[s.%1 K.js%1 K.js.%1K.,js.%. 11 K.[s %'[ K.fs.%[ K.[s.% K. fs.. %'[ K. [s.%, ~':'':... :..._'"...!...;..._.:..;. :;._...:..._,.:...:_'"''''' O II 12 I3 r r s r6 17 rs r O II 12 r3 1 IS IS I9 20 2r S 29 I. Försöksytan 300 å Oärsebacken, Skarabrgs än. ~!~~ = = r 3 ~ 7 IO s S 2S s 12 1 r =1=11= == == ~~; ~~ 9 67 sr 6r I II ' r r 6 s 3 r 5 2 r r s S b 3 32 rs 3~ ~~ ~ 67'11~ 1~0 = S OO 0 50 II S S ~ 197 r9 r 109 rs 317 O 7II rs r6 2S 12 r 26 S2 I r 35 I 7 0!!O I 73 I =~= =~ ~1=1 ===i= = 3 = =r 31=1 r, 32 3 r 7 +:r_...: i_ :1 r,3:9i :35:i+:12:=:3+!2=s +:1 7:~1:6 +z:;6i:2:2+12:, ::57:7+ =r: i:'12, s S 1 r 5 II Försöksytan 2 g 1 å Om berg (Östergötand). Versuchsfäc).e 28I_ auf dem Omberg (Ostergtand). ~~ ~ 1 = =11==1=1=1=1= 1S s S 6 S3 O S 62 S 1 O S 12 rs!ss s 112 r6 5S III s s 55 S 7 2S 28 S 12 r 33 O IO 33 O II rs 2S s r 12 r6 5S I ~1= 1=1= =r== ~= === === == == ~~~+~~~~~~~~~~~~~~~~ '737r6/r73r91 33!2r!r,s3r7 K. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrtten. (Baumbestand pr Hektar). S. % = Prcent utgarade, snöskadade träd. (Przent durchfrstete, schneebeschädigte Bäume).

55 e, ~]å ""':...Q :ct:s!::!..= 00 ~ ;:e"t Tabe 6. Snöbrttens upptrådande i garade bandskgsytr å Jönåkers häradsam. (Södermanand). Das Auftreten der Schneebrtiche in durchfrsteten Mischwadfächen in der Gemeinheit des Kreises Jön.ker (Södermanand). Ta (Kife<} ~ O r a n (F i c h t e) I II III IV S:ma S:ma =e~ K. s.%1 K.s.%1 K.s%1 K.s.%1 K. Is%. K. Is.% K. Is.% K. Is.% K. Is.% K. ~ Is.% Yta 297 (aa=årig skg, garad 1915) I II IIIII IV Fäche 297 = 33 (jähriger Wad, durchfrstet I9I5) ! I I8S ! IS 7 3 JOO IS 13 5 II II7 37 7! s 38 s 9 IOS 17 u s s O s s II I s s S:ma r, r ,6s 1311 J 8s ,6s 912, Yta I (55=årig skg, garad 1903, 1909 ch 1915). Fäche u = 55 (jähriger Wad, durchfrstet I93, xgg u. I9I5). 3 = 11 O O s IS 6 29 O I I 20 O OJ I II 19 O 2 3t 15 I ISI 8 =i I O O ~ S:ma IO JO K. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrtten. (Baumbestand pr Hektar.) S. % = Prcent utgarade, snöska'tade träd. (Przent durchfrstete, schnebeschädigte Bäume.) =

56 ( 935) OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH; MELLERSTA SVERIGES SKOGAR, r6r Tabe 7 a, b. SnÖ$kadrnas förekmst i ika garingsgrader av 38åriga bestånd (ytan 27) å Jönåkers härads amänning. Das Vrkmmen der Schneeschäden in verschiedenen Durchfrstungsgraden vn 3Sjährigen Beständen (Fäche 27) in der Gemeinheit des Kreises Jönåker. T a I (K i e f e r) Oran (Fichte) II III IV S:ma II III K. js.:f~ K.js.}t[ K.js.%jK..,S.Jt;/K..,S.%I ~ js.:ft K.js.;,;j K.js.Jt IV K. js.:;j S:ma K. js.% a) Avd. VI. Svag åggaring. \tiässige Niederdurchfrstung.,! = = = = = = = = = =I = = = = = = i IS 33 _ g JO 5S S 35 zg ID S 5S JOg g z zs 1S r 23S 21 S r~ 7 II 2S7 26 2S " O ~! ~~~ ~ = = = = = = ~~~ ~ 231 = :..::: = = = I!J II3 ~ ~ IS s s 20 5 s ~~ 2 =1= = = = = = ; = = = = = = = S:ma / r,67s/ r6/6ss[ 36[ 90[ 3g/ r[ / 2,6/ 22[/ 6/ 25/ 5/ 22[ gs/ s[ s 'iss 9 5 I I I =1=1 == rss/ 1 3ss/ s b) Avd. V. Svag krngaring. Schwache Hchdurchfrstung. ~ = = = = ;; S~ ~~~ ~~ ~~ ~~~ = = = = = = I,~~~~ ~~ I,~~~ ~~ 5 r g S 17 7Sr rs 5 38S ,r IS g z OJ J g g zg IDO 5 O g s II g 12 r8s 5 r g 3 g rs zs zs = = = = = = = = = = S:ma /'I,3<>/ I6/63 sr/.6s/ 52/25/ 6/J,075. J8/ J() s/130. rg[j,zs z6/ 2, , K. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrtten. (Baumbestand pr Hektar.) S. % = Przent utgarade, snöskadade träd. (Przent durchfrstete schneebeschädigte Bäume.)

57 r6z GUNNAR SCHOTTE. Tabe 7 c, d. Snöskadrnas förekmst i ika garingsgrader av 38åriga bestånd (ytan 27) å Jönåkers häradsamänning. Das Vrkmmen der Schneeschäden in verschiedenen Durchfrstungsgraden vn 38järigen Beständen (Fiäche 27) in der Gemeinheit des Kreises Jönåker. I T a I (K i ef e r) G r a n (F i c h t e) II III IV S:ma.~~ I II III IV S:ma c) Avd.. Stark åggaring. Starke Niederdurchfrstung. ~ ] = = ~.:1 ;.: ~.~ = ~ ;' i 7 5 IOO JO J I I$ 5 II IO, I ID : 3 IDO ] : ! :; ~i ~ ~ ~ ~ ~ ~ :;1 ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ S:ma 1, IIxr 73[ is 6712,090[ 27[[ x si JO[ 33[ s w II r6 I7 I8 = = = = 23 ~ 3~ 5 ~ $ sr 6 6! 77 57! JOO I 5 3 d) Avd. VII Stark krngaring. Starke Hchdurchfrstung. 5; = = = = = = JOO I I ! ~ I75 s I ;~ = = = ;~ =I ~= =i ~~ = = = = = = = ~~ =I = = = = = = = = ~~~~~~~~+~~+rr~~1 S:ma [1, s[3201 ss ,7[ 3s [ 27[ [ 87[ III 68r[ 13 K. =.Kvarvarande träd per hektar före snöbrtten. (Baumbestand pr Hektar.) S. % = Przent utgarade, snöskadade träd, (Przent durchfrstete schneebeschädigte Bäume.)

58 (937) OM SNÖSKADORNA I SÖDRA OCH \'!ELLERSTA SVERIGES SKOGAR. Tabe 7 e, f. Snöskadrnas förekmst i ika garingsgrader av 38=åriga bestånd (ytan 27) å Jihiåk~rs häradsamänning. Das Vrkmmen der Schneeschäden in verschiedenen Durchfrstungsgraden vn 38jährigen Beständen (Fäche 27) in der Gemeinheit des Kreises Jön!.ker O I I O II I6 I T a (K i e f e r) J: O r a n (F i c h t e) ~~~~1~1 ~~~~~ I II III IV S:ma I II III IV S:ma ~~~~~~~~7.7~~7.~~1 K. s%1 K.s.%1 K.s.%1 K. sx K. Is.~, K.s.%1 K.s.%1 K.Js.%1 K. s.%1 K. Is.% = =1=1= ~ ~ ~~~~ s e) Avd. 11. Extra stark åggaring. Sehr starke Niederdurchfrstung. ~~~15 = 7 IOO 20 s I I I I2 ~~~ _j ~ = = = = = ~ = = = = = = = :i = = = = = = 8 38 =J= == ~ri~ ~ =J= I ~ =i = = ~ = = = :i =I 1 = = =J f) Avd. IV. Extra: stark krngaring. Sehr starke Hchdurchfrstung _, IOO 92 6 s I2 IIS I07 23 s r ~ I7 2,100 I63 6 ss 3 s 5 3 IOO I s IOO 55 I I I , I ss 3 s I I97 I 2I s z<j I r ' 26 sx s I2 12 si s R. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrtten. (Baumbestand pr Hektar.) S. % = Prcent utgarade, snöskadade träd. (Przent durchfrstete schneepeschädigte Bäume.)

59 Tabe 7 g. Snöskadrnas förekmst i ika garingsgrader av 38åriga bestånd (yta 27) å Jönåkers häradsamänning. Orörd jämföreseyta. Das Vrkmmen der Schneeschäden in verschiedenen Durchfrstungsgraden vn 38jährigen Beständen (Fäche 27) in der Gemeinheit des Kreises Jönåker. Unberihrte Vergeichsfäche.. ~ ~. Ta (Kiefer) i Gran (Fichte) 1i I II i III ~~ IV Summa /j I. II III IV Summa 1 J i;z~;z~~~ ~r~.f;;i;z~ ~~~.;: ~~~~~~~~~~ I rs! I s r s s O SO zs 6 27 S s ' s s r s I7! s O 378 I II SO IS rss 3 rss rs r I = 1 ~=== 20 r,88s r61 r, s 362s 32,s6s 26 1s 1 3SI 3r3 r rs r6 7 r6 87 I I 6 2S == =1= ~ 6r 7 Tabe 8. Snöskadrnas förekmst i 3=årigt bandbestånd (Yta 10) å J6nåkers härads amänning. Ytan rensningsgarad åren 1903 ch 1909 samt krngarad Das Vrkmmen der Schneeschäden in 3Jährigem Mischbestand {Fäche N: r) in der Gemeinheit des Kreises Jönåker. Die Fäche schwach niederdurchfrstet Jahren 1903 und 1909 und hchdurchfrstet r a ' Ta (Kiefer) Gran (Fichte)... "~ QJ ~:31 ' :Q'5 :::; I II III IV Summa I II III IV Summa ""00" :8$ ~""' i ~[s.% K.[S.% ~Is.% K.[s.% ~Is.% ~S.% K.fs.;;: K. fsx ~Is.% K. Is.% ~ s6 32 rs ss I 5 3 IOO I 0 I rs 31! r r s II r8 23 I3 6r 1 O 38 r s I I s r8 35 I7 33 IS I :i 183 2I r s rs rs 17 ss J I 000 I s I 31 7s s 2 22 I,988 3 I Sr 2 O 2 '8z I I 12 K = Kvarvarande träd per hektar före snöbrtten. (Baumbestand pr Hektar) S. % = Prcent utgarade, snöskadade träd. (Przent durchfrstete, schneebeschädigte Bäume.)

60 Tabe g. Snöskadrnas förekmst i ika garingsgrader av 3=åriga bestånd (yta 10) i Jönåkers häradsamänning. Das Vrkmmen der Schneeschäden in verschiedenn Durchfrstungsgraden vn 3jährigen Beständen (Fäche 10) in der Gemeinheit des Kreises Jön.ker. S. Ta (Kiefer)! Gran (Fichte) :ä ~ e ;,,,;1,, ~;g"" i i c,.,, ~1~ I II III IV, Summa i I r_r n_r r_v s_um_m_a ;@r:q K. /s._%' K. s.,.; K./s.x ~s.,% 1 K. s.% K.s.x K.s.x K.s.x K.s.x/ K.js.% O I I2 IJ 1 IS I6 I7 18 I I I a) Avd. I. Svag åggaring 1903, 1909 ch Mässige Niederdurchfrstung :rg3, :rgg und :rg:rs. =1= I ISI 3 I 7 I 3 I I I7 I ~= 2 \ 8z\ 37 6 IOO I 20 II 25 6 JOO I7 3 I JO 3 39, I8 8 ~ = = = = = = = = = =1 = = = = = = = = = = = 29[! \\ \ \ II\ \112\ \123\ 2 3 s O I h) Avd. III. Stark åggaring 1903, 1909 ch Starke Niederdurchfrstung 1903, :rqg und :rg~s _, 7 27 ss 6s \ ss 22 O 3 3: ss = I I =r I ~ _, 152 _: I 52 =i : 61 ~ I I9 7 = 7 s _j s = 2 2 1,056\ 17 s6\ 37 \rj\ 52 1 I,7I7\ 26\\ 1\! 8\ 3\ 10!237\ 2\333\ K. Kvarvarande träd per hektar före snöbrtten. (Baumbestand pr Hektar). S. % = Prcent utgarade snöskadade träd. _. (Przent durchfrstete, schneebeschädigte Bäume). =! 'I = J =

61 Tabe w. Snöskadrnas förekmst i ika garingsgrader av s=åriga bestånd å Jönåkers häradsamänning (Södermanand). Das Vrkmmen der Schneeschäden in verschiedenen Durschfrstungsgraden vn sjährigen Bestånden in der Gemeinheit des Kreises Jönåker (Södermanand) Ta (K i efe r) Gran (F i c h e) j s ~~~ I II III IV S:ma I II III IV S:ma ~ ~.g ;8,:Q :Q K.s.,;J K. js.%1 K.s%1 K.s%1 K. Is.% K.s.%1 K.s.%1 K.s.%1 K.s.%1 K. is%' a) Avd. J. Krngaring 1903, 1909 ch Hchdurchfrstung 1903, 1909 und = = r = =I_ = = = = 8 = 8 IO O rs r rs s =j =r =r s s I I 2 39 r 2 =i I =1 3 O r 23! rs II ~6 I O r s 99 ~ 3 s r III ~ = 33 = 3 s O s I I r JI r s r6 90 r I r8 6r = = = = J r = 2 19 = 'J =I= = S:ma z!js r,s J 12[ [ 3s b) Avd. n. stark åggaring 1903, 1909 ch Starke Niederdurchfrstung 1903, cgg und = s IS O r 55 6r I s sr r O r :1 ~ _2...:.7:...;"+'1+,1_,,_ S:ma I686J r si sj JI,s 1s 51 9[ 21 2w6J 29 J62J 2 K. = Kvarvarande träd per hektar före snöbrtten. (Baumbestand pr Hektar). S. % = Prcent utgarade, snöskadade träd. (Przent durchfrstete, schneebeschädigte Bäume.

62 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. Uber die Schneeschäden in den Wädern Siid und MitteJa schwedens in den Jahren VN GuNNAR ScHOTTE. As Materia fiir diese Untersuchung iegen Bebachtungen aus ungefähr z 5 der festen Versuchsfiächen der frtichen Abteiung in den mittieren Teien des Landes vr. Ansserdem sind ergänzende Auskiinfte auf an die Frstbeamten (swh die staatichen as die privaten Wadeigentiimer) versandte Anfragen erhaten wrden. Das Unwetter am 15. Mai 1915 und seine Schädigungen. Während der Zeit 1.I6. Mai ging ein heftiger Schneesturm iber grsse Teie des Landes hin und hinteriess in s gut wie ganz Schweden fir die Tage Mai eine Schneedecke. In Sveaand und Götaand trafen schwere Verkehrsstörungen ein, und viee Bäume wurden umgebrchen. Nch grössere Schädigungen eritt indessen der Wad durch Schneebriche. Unter Zugrundeegung der Antwrten auf die an die Frstheamten versandten Rundschreiben wird auf S. I I 2I I eine eingehende Schiderung vn dem Umfange und der Ausbreitung der Schneeschäden bei diesem ungewöhnich spät im J ah re eingetrffenen Schneefae geiefert. Danach bestanden die heimgesuchten Gegenden aus den mittieren Teien vn Svea und Götaand, hauptsächich beegen innerhab eines breiten Giirtes, der sich iber den Vättersee in seiner Längsausdehnung durch den närdichen Tei.des Revier Västb und weiter durch die Reviere Jönköping und Värend erstreckt. Die Schäden waren am ausgeb1eitetsten in grssen Gebieten vn Västergötanti und Östergötand swie besnders in Småand. Auch Närke, Värmand, Västmanand, Daarna und Gästrikand wurden vn Schäden betrffen, bwh in geringerem Umfang. Ein typisches Beispie vn dem Umfang der Schneebriiche iefert die Versuchsfäche I: III und IV im sudichen Tei der Omberger Staatsfrst. Der 5jährige Bestand ist durch Erdkumpenpfanzimg ~~t Biinden vn je 3 Pfanzen aufgezgen. U m s J a hr I 9 1 wurden die Bäume vereinzet, wrauf die Versuchsfächen im Jahre 1909 durchfrstet wurden. Ftierbei wurde Abt. III mit starker Niederdurchfrstung behandet, wbei I % der Hzmasse weggenmmen wurde, und Abt. IV mit sehr starker Niederdurchfrstung unter Wegnahme vn z 3 ;ib des Hzbestandes. Bei dem Maiunwetter I 9 I 5 wurden vie e vn den grässeren F ichten mit den bestentwicketen. Krn en und zwar

63 XIV GUNNAR SCHOTTE. besnders in Abt. IV vn Gipfebruch betrffen. usgesamt maehen die durch Schneebruch beschädigten Fichten, die in Abt. III (mit der starken Niederdurchfrstung) haben weggenmmen werden missen, nur I8 Stiick pr Hektar der 5, % der Stammzah. Die meisten davn, nämich 92, gehören der ersten Krnenschicht an. Die Hzmasse der weggenmmenen schneebeschädigten Bäume ist 2,7 cbm der 6,8 J!~ des ganzen Vrrats. Ansserdem sind nch 62 vn Gipfebruch betrffene Fichten (3,1 % der Stammzah) mit einer stammasse vn I 3 cbm der 3, s % des ganzen Vrrats stehen gebieben. In Abt. I I (mit der sehr starken Niederdurchfrstung) k amen die Schneebriiche in etwas.zrösserer Ausdehnung vr. S. wurden drt pr Hektar I 2 I Bäume der 7,8 % mit einer Hzmasse vn 26,8 cbm der 8,9 % abgeti"ieben, während 67 vn 'Gipfebruch betråffene Bäume (,3 %) stehen geassen werden knnten. Die Hzmasse der etzteren beträgt I8,8 cbld (6, 3 %). Fig. r zeigt eine Karte der etzterwähnten Prbefäche. Man sieht hier, dass die Schneebriiche zwar die kräftigsten Bäume heimgesucht haben (vg. auch die Tabeenbeiage I), dass aber die Fäche dch nicht as spiiert angesehen :werden kann. Zusammenfassend ässt sich bezigich der Schädigungen durch das Mai 'imwetter 19 I 5 sagen, dass die Fichte am meisten g eitten hat, danach Birke und Kiefer, während die Lärche in unbedeutenderem Grade Schädigungen eritten hat. Vn den Fichten itten hauptsächich die Bestände mittieren Aters (Ater 070 Jahre) und fast ausschiessich durch Gipfebruch. Mehr treistehende Bäume mit whentwicketen Krnen.wurden am eichte~ten abgebrchen. Infgedessen haben die stärker durchfrsteten whgepfegten Fichtenbestände am meisten geitten. Dass dies geschehen, muss einer kmbinierten Wirkung vn Schnee und Sturm zngeschrieben werden. Der nasse Schnee haftete am eichtesten in den dichten, buschigen Krnen, die mit Hife des Sturmes sgeich geknickt wurden. An schwächeren ndividuen hafteten nicht s grsse Mengen Schnee, und im ibrigen stehen sie gewöhn :ich mehr geschitzt und daher dem Sturm nicht s ausgesetzt. Da der Schnee in grsser Ausdehnung schn während des Unwetters wegschmz, häufte sich auch auf den schwachen Individuen nicht.schnee in schen Mengen an, dass sie Schneedruck ausgesetzt waren. Die Sache war jetzt nicht diesebe wie im W in ter, w die Schneernassen mehrere Tage sich anhäufen und ange auf den Ästen iegen beiben können. Die Birke, die beaubt war, wurde recht.vie vn Schneebruch in derseben Weise wie die Fichte betrffen. Vn der Kiefer dagegen itten eigentich nur die jingsten, dichten Bestände, wenn der Schnee drt Geegenheit hatte, sich in grässeren Mengen anzuhäufen. Bei der Kiefer war es der Schneedruck; der die Bäume schädigte. Die Lärche war, bwh teiweise bereits treibend, ziemich wenig Schädigungen ausgesetzt. Die reichen Schneefäe im Dezember 1915 und später während des Winters und ihre Schädigungen. Im Dezember I war die Niederschagsmenge grss in den mittieren 'Teieri des Landes, und zwar besnders während des 8.~9. Dez., hier und :da aber auch später im Mrrat. Die Niederschäge bestanden meistens aus schnee, aber auch aus mit Regen gemischtern Schnee der aus Regen im

64 SCHNEESCHÄDEN IN D. WÄLDERN SUD U. MITTELSCHWEDENS I9I5I9I6. XV sudiebsten Schweden. Uberhaupt waren die Niederschäge sehr reichich in Sveaand und Götaand und i.iberstiegen wesentich die nrmae Menge. Auf S. I 2 I 2 wird ein detaiierter Berich t ii ber den U mfang und die Ausbreitung der Schneeschäden im Lande gegeben. Danach haben die Schneeschäden nach dem reichen Schneefa am Dezember I 9 I 5 swie später,während des Winters die Wäder in grssen Teien vn Sveaand und Götatand schwer heimgesucht. Am meisten h~ben die Wäder in den Grenzge bieten zwischen Västergötand und Närke (Tiveden), zwischen Närke und Östergötand (Työskgen) und zwischen Södermanand und Östergötand (K :mården). geitten. Aus diesen Gegenden zeigen etwa zwanzig vn den Durchfrstungstächen der Versuchsanstat den Umfang der Schneeschäden. Das Vrkmmen der Schneeschäden auf den Versuchsfächen. In der Skagershmer Staatsfrst im Tiveden itten die äteren Bestände,.die mehrmas durchfrstet wrden, unbedeutend. Ein Beispie hierfir bietet die Versuchsfäcze 2J.'i in 87jährigem Nademischwad mit nur 2 Schneebri.ichen. Auch innerhab der Versuchsfäche 236, 56jähriger, friiber durchfrsteter Nademischwad, waren die Schneeschäden vn verhätnismässig geringer Bedeutung. Vn der Hzmasse der Fichte, die I62,5 cbm beträgt, waren nur 2,7 % (7,7 % der Baumanzah) vn Schneeschäden betrffen, und vn den II5, cbm 'der Kiefer brauchten nur I, 3 % ( 12,9 % der Baumanzah) as schneebeschädigt 'weggenmmen zu werden. Vn weit schwererer Art sind die Schädigungen.auf der Versuchsjäche 237 'auf magerem Bden in 6jährigem Nademischwad,,der I9 T 2 zum erstenma durchfrstet wrden, gewesen. Die bier bedeutend schwächeren Baumdimensinen haben beträchtich geitten (siehe weiter Tabee 2). Insbesndere sind die jungen Fichten besehärigt wrden, während die weniger vrherrschenden Kiefern mit whentwicketen Krnen die Pri.ifung besser iberstanden haben. Die Versuchsjäche 238 in 59jährigem Wade, hauptsächich Fichte, I 906 vn der Frstverwatung und I 9 I 2 vn der Versuchsanstat durchfrstet, hat einen,höheren Grad vn Widerstandskraft gezeigt. Vn der 259 cbm betragenden Hzmasse des Bestandes haben nur 9,6 cbm schneebeschädigtes Fichtenhz, as 3, 7 %, weggenmmen w er den mi.issen. V n der Stammzah sin d I I,g % besehärigt wrden. (Siehe weiter Tabee 3.) Die Versuchsjäche 239 in 59jährigem Wade in derseben Staatsfrst hat grös. sere Besehärigungen erfahren. Dieser Bestand enthät hauptsächich Fichte,.die sehr dicht aufgewachsen und ange vn Birke und Kiefer i.iberschirmt ge.wesen ist. Die Frstverwatung nahm einen Tei der Birken I905 weg, und. bei der Durchfrstung des Bestandes I 9 I 2 seitens der V ersuchsanstat kam.starke Hchdurchfrstung zur Anwendung, wbei die stärkst verwachsenen,kiefern ausgemerzt wurden. Da die Fichte sich vn seinem abnrmen Zustand dem Ansehein nach nicht hat erhen können, ist sie beträchtich besehärigt wrden; besnders haben keinere Fichten, 3. Krnenschi ch t, sehr stark ge 1 Es wird hier die vm Verf. eingefiihrte Einteiung in vier Krnenschichten angewendet. Die vierte der niedrigste Schicht reicht höchstens bis zur äfte der Höhe der herr schenden Bäume. Die bere Häfte der Höhe der herrschenden Bäume wird in drei ungefåhr geiche Teie geteit gedacht, bis zu deren berem Rande die Bäume der. betreffenden Schicht

65 XVI GUNNAR SCHOTTE. itten. (siehe Tabee 3). Vn der Hzmasse der Fäche, die I9I6 zu 192 cbm pr Hektar berechnet. wurde, sind 3 2,9 % cbm der q, r ~~ as schneebeschädigt weggenmmen wrden. Die Wirkung der Schneeschäden an den Lärchen kann auf den Versuchsfächen 299 und 300 studiert werden. Die Versuchsfäche 299 im Gärsebacken, Kirchspie Ägarås, Län Skarabrg, wurde im Smmer I 9 I 5 in Mi schbestand vn Lärche, Kiefer, Fichte und etwas Birke angeegt. Der Bestand ist durch Saat auf vr etwa 0 Jahren gebranntem Bden entstanden und war bei der Anegung der Versuchsfäche 3 7 Jahre at. Die Verteiung der Schneebriiche auf Baumarten, Krnenschichten und Dimensinen geht ans der Tabeenbeiage hervr. Eine Zusammensteung biervn nebst den entsprechenden Hzmassen findet sich auf S. I 2 7. Aus derseben geht hervr, dass die Lärche n ur wenig unter Schneeschäden geitten hat, mit nur I % der Baumzah und 6 % der Kubikmasse. Dagegen ist die Kiefer schwer heimgesucht wrden, nämich mit 5 % der Baumzah und 7 % der Kubikmasse. Vn der Fichte, die hauptsächich den Unter und Mittebestand bidet, sind I 6 % der Stammzah und 2 % der Hzmasse beschädigt wrden. Die Lärche hat hier dem Schneedruck gut widerstanden, da die Baumindividuen im Bestande yrwachsen und daher mit sehr gut entwicketen Krnen versehen sind. Die Versuchsfäche 3 ist geichfas in der Frst Gärsebacken beegen und wurde e benfas im Smmer I 9 I 5 taxiert. Der Bestand bidet eine M ischung vn Lärche und Fichte, entstanden durch Saat auf atem Brandkuturbden, auf dem Rggen gebaut wrden war, in sehr scharfsteinigem Bden. Der Lärchenbestand wuchs sehr dicht auf, und die Fichte bidet hauptsächich Unterbestand. Die erste Durchfrstung wurde etwa I 908 ausgefiihrt. Da der Bestand damas 30 Jahre at war, waren die Lärchenkrnen äusserst schwach entwicket. Die Bäume hatten daher , as eine erneute starke Durchfrstung stattfand, nich vermcht sich kräftigere Krnen zu schaffen. Die vieen schwachen Bäume mit defrmierten Krnen haben auch stark unter dem Schneedruck geitten, wie die Zusammensteung auf S. I 3 I zeigt. Die Verteiung der Schneedruckbeschädigungen auf die verschiedenen Dimensinen geht aus der Tabeenbeiage 3 hervr. Ans der benerwähnten Zusammensteung ersehen wir, dass ae schwachen Lärchen (zweite Krnenschicht) draufgegangen sind. Ein anderes Beispie fiir die Widerstandskraft der Lärche gegen Schneeschäden, wenn die Krnen kräftig und whentwicket sind, iefert die Versuchsfäche 281 in der Omberger Staatsfrst. Der Bestand besteht hier aus einer 3 jährigen Pfanzung, die durch Erdkumpenpfanzung mit Reihen Fichte und I Reihe Lärche aufgezgen wrden ist. Die Lärchen deminieren höchst beträchtich und werden mit der Zeit sich zu einem wirkichen Lärchenbestande zusammenschiessen. Während des Winters I9I5I9I6 haben hier die Fichten schwere Schädigungen durch Schneedruck eritten, während ae Lärchen vn scher Schädigung unberiihrt gebieben sind. Die Karte der Prbefäche (Fig. 7) veranschauicht dies V er haten. (Siehe weiter Tabe e 5.) Die Verheerungen der Schneebriiche in den Fichtenbeständen werden durch reichen. Siehe weiter GUNNAR ScHOTTE: Om garingsförsök. Medd. fr.n Statens Skgsförsöksanstat, H. 9, S (XXXIVXXXV); Skgsv.rdsf. tidskr. 1912, S. 29*32"'.

66 SCHNEESCHÄDEN IN D. WÄLDERN SUD U, MITTELSCHWEDENS 1915I9t6. XVI die Versuchsfäche 66 exempifiziert. Der Bestand ist 52 J ahre atund s w h r 906 as 1911 und 1916 durchfrstet wrden. Die Schneebriiche haben im agemeinen unter der Krne (si~he Fig. 9) der im unteren Tei der Krne stattgefunden, s dass nur bier und da ein griiner Zweig nch vrhanden war, weshab die meisten vn Schneebruch betrffene Bäume weggenmmen werden mussten.. Eine geringe Anzah Bäume sind nur am Gipfe besehärigt wrde~, und diese sind dann beim Durchfrsten zuriickgeassen wrden. 32,2 % der Fichten waren s weit nach unten zu abgebrchen, dass sie weggenmmen werden mussten (2 5, % der Hzmasse), während 3.3 % der schneebeschädigten Fichten stehen geassen werden knnten (2,9 % der Hzmasse}. Der Betrag der weggenmmenen und der stehen geassenen Hzmasse in den verschiedenen Krnenschichten ist aus der Zusammensteung auf. S. 135 ersichtich. Im agemeinen sind keinere Dimensinen und Bäume mit schwach entwicketen Krnen zugrunde gegangen (vg. im iibrigen die Karte Fig. 8), während innerhab der verschiedenen Krnenschichten ungefähr dersebe Przentsatz der Baumanzah besehärigt wrden ist. Vn besnderem In teresse ist die Versuchsjäche 297, bestehend aus 33jährigem Mischbestand vn Kiefer und Fichte, entstanden durch Pfanzung vn je einer Reihe Kiefer und einer Reihe Fichte. Die Kiefern haben natiirich einen hedeutenden Vrsprung erhaten und haben hierdurch mit ihrem schechter schiessenden Verbande sich whentwickete Krnen schaffen können. Zu Schneeschäden kam es daher nicht in grösserer Ausdehnung, bwh der Bestand zu m erstenma 1 9 I 5 durchfrstet wurde. Die Durchfrstung wurde nach dem Hchdurchfrstungssystem ausgeftihrt, was die Kiefern betrifft, wie die Karte Fig. 1 zeigt. Bei einem Bick auf die Karte findet man auch, dass die Bäume, die vn Schneebruch der Schneedruck betrffen wrden sind, im agemeinen neben den im Jahre zuvr weggenmmenen Bäumen stehen. Der Umfang der Schneeschäden auf dieser Versuchsfäche ist aus der Zusammensteung au f S. I 39 ersichtich. An der Durchfrstungsreihe Nr. 27 kann die Einwirkung der verschiedenen Durchfrstungsgrade auf die Schneeschäden studier! werden. Der Bestand ist 38 Jahre at und ist durch Saat entstanden. Er besteht aus iiberwiegend Kiefer mit eingestreuten Fichten. Die Tabeenbeiagen Nr. 7 zeigen im einzenen den Umfang der Schneeschäden innerhab der verschiedenen Abteiungen. Die Tabee auf S. 10 I 1 enthät eine vergeichende Zusammensteung der ehrreichsten Zahen. Vn Interesse ist es, zu sehen, dass der Schneeschadenprzentsatz grässer bei den hchdurchfrsteten Abteiungen ist as bei den niederdurchfrsteten. In den ersteren finden sich natiirich in grösserer Zah schecht entwickete Bäume, die am eichtesten umgebrchen werden. Aus den Untersuchungen der Versuchsanstat geht hervr, dass die jungen Wäder, die mehrmas durchfrstet wrden sind, und die aus ftir die Gegend geeignetem Samen herstammen, am wenigsten geitten haben. Gute Beispiee hierfiir Iiefern die Versuchsreihe 9 und die Versuchsjäche n, geichfas in dem Gemeinwade des Kreises Jönåker beegen. Die erstere Fäche mit zwei Abteiungen besteht aus sjährigem Wad vn sehr hher Bnität. In der Abt. I beträgt der Berechnurg nach die zuriickgebiebene Hzmasse vn Kiefer 209.3r cbm pr Hektar und die schnee II. Medde..fr. statens Skffs.försö,'<sanstat.