Flodpärlmusslan. i Gävleborg

Transkript

1 Fdpärmussan i Gävebrg Deinventering 1997

2 Fdpärmussan i Gävebrg Deinventering 1997 Pär Granström Länsstyresen Länsstyrisen Gävebrg v RAPPORT 1999:10

3 HÅLLSFÖRTECKNING SAMVIANF ATTNING. INLEDNING MATERIAL OCH METODER 3 3. RESULT AT OCH DISKUSSION v!usselbestanden FLOD P ÄRLMUSSELBEST DEN REFERENSLIST A. 54 Underag GSD-Röda kartan Lantmäteriverket Medgivande 11999/336

4 SAMMANFATTNING Under 1997 inventerades 48 vattendrag med uppgift m tidigare fbrekmst av fdpärmussa. I 40 av dessa vattendrag påträffades fdpärmussa under inventeringen. Sannikt finns fdpärmussa i 45 av vattendragen eftersm ytterigare fem av de undersökta vattendragen, trts inventeringsresutatet, bedöms hysa mindre mussebestånd. 26 av de 45 undersökta fdpärmussebestånden uppskattas bestå av minst 000 djur. I några av dessa mussebestånd finns trigen över O 000 mussr ch ett bestånd består av hundratusentas mussr. Övriga 19 mussebestånd består antagigen inte av fer än 00 ti individer. Nyrekrytering i någn mfattning bedöms förekmma i 18 av de 45 undersökta mussebestånden. Under inventeringen 1997 påträffades dck endast små mussr i 16 av de undersökta vattendragen. Fyra av de undersökta mussebestånden har en mycket gd nyrekrytering. Övriga mussebestånd har en nyrekrytering sm kanske inte tryggar beståndets frtbestånd. Fdpärmussans frtsatta existens anses inte vara tryggad på sikt. Redan idag har den försvunnit från stra dear av Sverige ch övriga Eurpa. I Sverige är fdpärmussan numera fridyst. I Nrrand finns ännu en he de mussebestånd kvar. Detta gör att Gävebrgs än, tisammans med övriga Nrrands än, har ett särskit ansvar för fdpärmuss an. Tidigare har Bnäs kmmun (Granström, 1994), Ljusdas kmmun (Granström, 1997a) ch kakningspåverkade vattendrag (Granström, 1997b) inventerats. I ch med denna inventering har ttat 11 O fdpärmusseppuatiner, varav ca 50 med nyrekrytering i någn mfattning, påträffats ch studerats i Gävebrgs än.

5 1. INLEDNING Fdpärmussan kan bi upp mt 150 år gamma ch är anpassad ti ett iv i kart näringsfattigt strömmande vatten. För sin reprduktin är den berende av genmströmmade sand- ch grusbttnar samt reprducerande bestånd av öring eer ax. Tidigare utarmades många bestånd med fdpärmussa genm pärfiske. Redan 1980 fridystes dck fdpärmussan i Gävebrgs än ch 1994 fridystes den i hea Sverige. Pärfisket utgör dänned inte ängre någt större ht. Däremt är mijön inte ängre påverkad. Rensningar, utnyttjande av vattenkraft, övergödning, försurning mm. har idag avarigt förändrat fdpärmussans mijö. Dessa fårändringar bar framfår at påverkat mussmas formåga ti nyrekrytering ch dänned deras frmåga att återhämta sig. Idag är fdpärmussan på tibakagång ch den har försvunnit från många vattendrag i Sverige ch övriga Eurpa. Nrra Skandinavien ses sm ett kärnmråde för fdpärmussan. Internatinea naturvårdsuninen (IUCN) kassar, iksm Sverige (Emström m.f. 1993), fdpärmussan sm sårbar, viket innebär att dess frtsatta existens inte anses tryggad på sikt. För mer detajer m histria, ivscyke, ekgi ch htbid hänvisas ti Länsstyresen, rapprt 1997:6. För att kunna bedöma hten mt ch behvet av skydd för fdpärmussan är det viktigt att dess utbredning ch tistånd undersöks. Innan 1997 års inventering hade ttat 59 fdpärmussebestånd undersökts i änet. I knappt häften av dessa påträffades en eer fera små mussr. Endast någn enstaka av de funna mussebestånden har dck antagigen en nyrekrytering sm är tiräckigt str för att kunna förhindra att beståndet minskar på sikt (Granström, 1994; 1997a cb 1997b). Bid på en tdpärmusseka i Liån där de stra förekmsterna av mussr devis räcker bttnen. 2

6 Syftet med inventeringen är att öka kunskapen m fdpärmussans utbredning ch tistånd i änet. I ett internatinet perspektiv ser man idag Skandinavien, ch kanske i synnerhet Nrrand sm ett kärnmråde för fdpärmussan (Söderberg, 1993; fdpärmussa 1993, 1994; Fdpärmussan i Nrrbtten, 1/1995; Erikssn m.f. 1998). I Naturvårdsverkets åtgärdsprgram (Grundeius m.f. 1991) för fdpärmussan anges att den "bör ges hög priritet i det svenska arbetet avseende htade arter". Lkaer med gd reprduktin bör ges ett speciet skydd eer mfattas av gegrafiskt preciserade samrådsbestäm.meser. Fdpärmussan är ckså en art sm pekas ut i EG:s habitatdirektiv (Rådets direktiv 92/43/EEG) samt i det Eurpeiska nätverketnatura Det är därför mycket viktigt att öka kunskapen m mussans utbredning ch tistånd. ett antaän har man redan inventerat fdpärmussebestånden ch i fera än pågår inventeringar. I Västemrrands än finns det frtfarande en he deivskraftiga fdpärmussebestånd. I Daarna återstår endast några enstaka bestånd med fungerande nyrekrytering. Därför är det angeäget att kartägga mussebestånden ch deras nyrekrytering däremean, dvs. i Gävebrgs än. Fdpärmussan är en pririterad art i änet inte bara för att den är en htad art utan ckså därför att den, genm att vara knuten ti en påverkad mijö, är en indikatr på andra höga naturvärden i samrna bitp. Det stra intresse sm fdpärmussan i sig väcker gör dessutm att den har ett strt symbvärde band annat för arbetet med art skydda bitper med htade djur ch växter. 2. MATERIAL OCH METODER Den översiktiga metd sm använts i denna inventering föjer den sm km fram vid en träff med Nrrandsänen i Brgsjö 1993 ch sm under en tid använts i Västemrrands än (Söderberg, 1993). Samma metdik har ckså använts under tidigare inventeringar sm änsstyresen utfört. Under inventeringen används den tpg;rafiska kartan i skaan : ch den eknmiska kartan i skaan : Svartvita kpir av den senare användes i fåt för att exakt kunna markera de undersökta kaerna på kartan. Fätarbetet under juni-september utfördes genm att de utvada vattendragen undersöktes av två persner med vadarstövar ch vatte:nkikare. Eftersm det skue ta adees för ång tid att inventera hea vattendragssträckr kntmerades ett anta "mö j iga" fdpärmussekaer per vattendrag. Framför at undersöktes vattendraget en bit nedströms en sjö då det visat sig att det fta finns mussr just där (Söderberg muntigen, 1993; Granström, 1994). Övriga kaer vades utifrån tips, bttensubstrat, vattejnhastighet, tigängighet sv. Antaet kaer per vattendrag ch söktiden på varje enskid ka varierar berende på vattendragets/kaens karaktär. Då fdpärmussr påträffades frtsatte inventeringen tis dess att det gick att bedöma var ch i viken mfattning det fanns mussr i vattendraget. Undersökningen avbröts när det gick att bedöma att fdpärmussr antagigen inte as förekmmer i vattendraget. 3

7 Musseppuatinemas strek bedömdes utifrån de undersökta katema i tre kasser; ppuatiner med färre än 000 mussr fer än 000 mussr eer fer än 1 O 000 mussr. Förekmst av mussr krtare än 5 cm nterades under hea den översiktiga inventeringen. Denna strek mtsvarar en åder på ca O år ch brukar användas sm ett tecken på m nyrekrytering förekmmer eer ej (Henr.ikssn, 1991; Söderberg, 1993). Efter denna första översiktiga inventering av vattendraget återbesöktes i första hand den musseka sm bedömdes ha den största andeen småmussr ch i andra hand de största tätheterna av stra mussr. På denna kaängdmättes, m möjigt, ca 150 mussr med ett skjutmått. Lkaens yta mättes ch dess tjmgivning beskrevs med hjäp av ett inventeringsprtk vars variaber framgår av tabe. Inventeringsresutaten sm utgör underaget ti denna rapprt fims samade på Länsstyresen. Tabe. Variaber sm beskrivs i inventeringsprtket AVRINNINGS- VATTEN- PROVTAGNINGS- OMRÅDET DRAGET LOKALEN MUSSLORNA kupering vegetatin mänskiga ingrepp ängd bredd vattenkvaitet fra/fatrna mänskiga ingrepp kakrdinater sjöavstånd bredd djup yta bttensubstrat påagring bttenvegetatin trädridå anta mussr ttat anta småmussr täthet minängd maxängd medeängd tmma ska beståndets strek 3. RESULTAT OCH DISKUSSIION MUSSELBESTANDEN Under 1997 undersöktes 48 tidigare ej undersökta vattendrag spridda över nästan hea änet med uppgifter m förekmst av fdpärmussa. I 40 av dessa vattendrag påträffades mussebestånd (Figur ). 4

8 ,- J _.,,'.. A. Brrån.- Kvarnån Burseån ---Syggsjöbäcken - "_ * Maungsårr--- (Örasjöån) -. äcken _,_ - **-Äipbäcken {. (' ,, :' - -* 1 Trssnarvsbäcken Lin g ån Gådaån - r -,.,. Gråsjöbäcken :-' _, Syån,- -, - - Hmbäcken. Ramman - - Andersbbäcken - "!, ' -_ -: Bjuransbäcki:m * 1 ;-, Brinnasån J ',' '.,., Burså 1. Bruksån.!_ ::. '.,.,, n 1 * Käsjöbäcken r, ::'.;':J 1 "- s b G: -. stavsätrabäcken * -;;f j., r yar;_ --. _,C (., J1 :0 -< H b k ' -,S. 'B'äcrån Vinnfarsan arsa äc en - -::r.- - v ;_--:= f.r Mackskaasjöbäcken Långabäcken A. Liån L 1-1 )1'1( Vaasbäcken axnan.a. Skyttån.. ""'.. y.,_ 1, Nrra n '?"( Rran v J I',J.A A k b" k. -T 1 1. t 4 J--i a ars ac en * ygs abdan::. --. _ *. c,, Fysan----v -'. L _.,'!.- '. _ Inventerade vattendrag Endast stra * Nyrekrytering skaa 1 : Figur. Karta över de besökta vattendragen under inventeringen "Endast stra" innebär att endast fdpärmussr >50 mm påträffats. "Nyrekrytering" innebär att även mussr <50 mm påträffats. Sammanagt inventerades 160 ika kaer i de 48 vattendragen. På 80 kaer i 40 av dessa vattendrag påträffades en eer fera fdpärmussr. I åtta av de undersökta vattendragen påträffades inga fdpärmussr trts att det fanns uppgift m mussetförekms t. Fem a v de vattendrag där inga mussefynd gjrdes i denna inventering (Andersbbäcken, Djuptjärnsbäcken, Ramman, Syån ch Äpbäcken) bedöms ändå kunna hysa mindre mussebestånd. Denna bedömning grundas på att skarester bserverats ch/eer att s

9 trvärdiga uppgifter m musseförekmst finns sedan tidigare. 80 av de undersökta kaerna var het utan förekmst av fdpärmussa (Tabe 2). Tabe 2. nventeringsresutat. Siffrrna inm parantes är krrigerade enigt den bedömning sm gjrts med hänsyn tagen ti skafynd ch uppgifter m tidigare bservatiner. Anta Anta inventerade Fynd av fdpärmussa Utan fynd Med fynd av endast stra Med fynd av små Ttat inventerade vattendrag 8 (3) 24 (29) L6 48 kaer I denna mventering undersöktes endast vattendrag med uppgifter m fårekrst av fdpärmussa. Det betyder att det med str sannikhet även finns fdpärmussr i en de av de tmdersökta vattendragens bi föden. Drygt häften av de mussebestånd sm undersökts bestd av fer än 000 individer. Fem av mussebestånden består trigen av fer än individer ch ett bestånd uppgår med str sannikhet ti över individer. 19 av mussebestånden är mycket små ch uppgår antagigen inte ti fer än högst 1000 individer. Fera av dessa består endast av enstaka individer (Figur 2). ---::.J Uppskattning av de : -.,:. "' _.,._f. - '_"( Ji inventerade musse-, '- J -- beståndens strek -.,. _, '- -.. y =----,----,,.--- "'-,... Endas Nyrekrytt.., ' t ;;.; stra ering f '- '.f'-*, '-:, ' ";.;, '- f - --!-- : :: :: ::: '!) ' * --'-'1 ' ::i ' i.-j '- / (._ skaa 1: '') Figur 2. Karta över inventerade fd pärmussetbestånd På 21 kaer i 16 av de ttat 45 inventerade vattendragen med fdpärmussa påträffades en eer fera små mussr (<50 mm). I fyra av dessa mussebestånd var andeen små mussr mean 19 ch 4 7 prcent. Så str ande små mussr är mycket vanig ch fårekernmer ytterigare i endast ytterigare fyra vattendrag av de drygt hundra mussebestånd sm hittis inventerats i änet (Granström, 1994; 1997ach 1997b). I övriga vattendrag med nyrekrytering var andeen små mussr mean,4 ch 12,6 prcent, viket imebär att de festa av dem trigen inte har en nyrekrytering sm kan upprätthåa beståndets nuvarande strek (Tabe 3). 6

10 Tabe 3. Förekmst av nyrekrytering i de inventerade vattendragen. Anta kaer anger hur många av de besökta kaerna där inga mussr påträffades ("inga"), där endast stra mussr påträffades (">50 mm''), där både stra ch små mussr påträffades ("<50 mm") samt det ttaa antaet besökta kaer i respektive vattendrag ("ttat") Vattendrag Anta Anta 1Ande (%) Minsta funn Uppskattat Anta kaer ängdmätta 1 <50 mm 1 <50 mm mussa (mm) anta ttat inga >50mm <50mm ttat Andersbbäcken < B juransbäcken 64 0,0 57 > s Björkån ,3 20 > Brrån 1 0,0 110 < i 6 Brinnasån i ,9 4,0 >i s Bruksån 26 0,0 88 < Burseån (Örasjöån) 106 0,0 82 > Bursån ,0 24 > Bäckmrän 50 0,0 55 > Djuptjärnsbäcken ido < Faxnan 12 0,0 50 > Fysån ,7 36 >i O Gadbäcken 4 4 Gråsjöbäcken 1 0,0 90 < Gådaån 80 0,0 32 > HarsaMeken 62 0,0 65 < Hmbäcken 67 0,0 94 > Kvarnån < Kvisjöbäcken ,2 19 > Käsjöbäcken < Liån ,6 22» Lian Lingån < Långabäcken 153 0,0 61 > Mackskaasjöbäcken 145 0,0 68 > Maungsån ,5 36 > Nissabäcken 4 4 Nrrån > Ramman <1 000 s 5 R rån < Skyttån < såttjärnsbäcken 19 0,0 82 < stavsätrabäcken ,6 21 > Stensjöån ,0 45 > styggsjöbäcken ,3 16 > Risbäcken 31 0,0 80 < Syån < Sörbyån 57 0,0 63 < Tandsjöån < T ansbäcken ,5 24 > Timsån 150 0,0 58 > Trssnarvsbäcken ,4 24 > Tygstabdån ,7 31 < Vaasbäcken 142 0,0 44 > Vinnfarsån ,4 48 > Väst skgstjärnsbäcken 163 0,0 79 > Aakarsbäcken 147 0,0 80 > Äpbäcken < Ttat ,

11 Den minsta fdpärmussa sm påträffades under inventeringen var 16 mm ång. I övriga vattendrag var den minsta bserverade mussan i vattendrag med nyrekrytering mm ång. I endast ett av de 19 mussebestånd sm bedömdes vara riktigt små(< 000 djur) kunde nyrekrytering bserveras. I hea 15 av de 26 mussebestånd sm bedömdes hysa tusentas mussr kunde nyrekrytering knstateras. Nyrekrytering påträffades atså iksm tidigare företrädesvis i de större mussebestånden. I ett 20-ta av mussebestånden var den minsta funna mussan 80 mm eer ängre. Eftersm ängden på stra mussrs ska har ett dåig samband med mussmas åder är det svårt att dra sutsatser m ådern. Nyrekryteringen i bestånden kan ha upphört för fera titas år sedan så att de riskerar att het försvinna. De festa av dessa mussebestånd är dessutm mycket individfattiga. 4. FLODPÄRLMUSSELBESTANDEN Bedömningar av fdpärmussebeståndens utbredning ch tistånd har bedömts utifrån denna översiktiga inventering. Nedan föjer en presentatin av de undersökta mussebestånden. Vattendragen redvisas i bkstavsrdning på samma sätt sm i tabe 3. För varje vattendrag finns en krt beskrivning av sjäva vattendraget ch fdpärmussebeståndet. En figur visar de ängdmätta mussmas ängdfördening ch på en karta är mussebeståndets ungefåriga utbredning i vattendraget markerat med en prickad inje (. ). Uppgifter m de undersökta kaernas exakta äge finns på änsstyresen. 8

12 ANDERSBOBACKEN Andersbbäcken avvattnar några små tjärnar ca 150 m över Deensjöarnas nivå. Bäcken är endast en meter bred ch faer brant ner ti Nrra Deen. Bttnen sm är varierad dmineras av bck ch sand. Bäckens tirinningsmråde består av skgsmark varav en str de utgörs av mer eer mindre gama hyggen. Vid inventeringen påträffades några vandringshinder för fisk i bäcken. Des ett par vägtrummr des två mindre dammar..c--'') - ') - _.,) ANDERSBOBÄCKEN 45 Deångersån Sätjarnen -.,., 1. ' S kisjön ' (. r-' -.,:,." )' Andersb, bäken _, Gnsjbn ' i. ' ' Gråsjö ' beken ) Inga evande fdpärmussr påträffades ån Däremt bserverades ett strt anta fdpärmusseska på en ka. Antagigen finns det, åtminstne sparsamt, även evande mussr i någn ej undersökt de av bäcken. V arken evande små eer ska efter små mussr påträffades i Andersbbäcken. KOIYIMENT AR Fynden av de döda mussrna kan vara ett tecken på att bäcken bttenfrusit under de kaa men snöfattiga vintrarna En annan möjig ( de)förkaring kan vara att mussebeståndet påverkats negativt av den stra andeen hyggen sm mger vattendraget. Antaängdmätta MedeUängd (mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (st/m2) Uppskattat ttaanta < 000 V andringshindren i bäcken försvårar öringens vandring ch därmed även dess reprduktin. Fdpärmussrna kan atså ha förrat sitt värddjur. Trts att inga evande mussr bserverades kan det mycket vä finnas sådana i bäcken. 9

13 BJURANSBACKEN Nedströms Trvassjön rinner Bjuransbäcken genm ett par mindre sjöar ch några våtmarker. Efter denna sträcka rinner bäcken ca 2 km genm skgsmark ned ti jrdbruksmarker ch bebyggese uppströms Stömnesjön. På sträckan faer vattendraget 00 m. Bttnen är fta grvbackig med höjr med sand ch finsediment Bitvis är bäcken någt rensad. Andeen finsediment titar märkbart då bäcken rinner förbi åkrar ch ängar på den nedre deen. Mussr påträffades på aa undersökta kaer nedströms mrådet med de små sjöarna vid Trvassjön. På en ka fanns det hundratas mussr men på de övriga endast enstaka mussr. NYREKR YTERJN G Inga små mussr påträffades Bjuransbäcken. Den minsta sm bserverades var 57 mm ång. F ör övrigt var mussrna förhåandevis stra. KOt/MENTAR Sparsamt med fdpärmussa finns på ämpiga kaer i hea vattendraget. Möjigen kan nyrekrytering förekmma men i så fa i mycket iten mfattning. På den nedre deen har bttnen devis översedimenterats på grund av att beteshagar sträcker sig ända fram ti bäckfåran. BJJRANSBÄCKEN 45 Deångersån ,.< r _, ----.,, ' ' - /.:;.Li n :_.,_ "('. ) "? '.. - /'i-. St.!mnj!n -. r..r- "'" ", _,).Bjuransbcken (,_.. J ) TrväQssJIIni skaa 1: Anta ängdmätta Medeängd (mm) Max(mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet pä kaen (stm2) Uppskattat ttaanta. ;,---.-{ :_:r-j,..j ,1 > 000 r , ",. ". h. O

14 BJÖRJcAN Björkån avvattnar Södra- ch Nrra Strsjön ch mynnar sutigen i Ljusnan. Bttnen är backig med små insag av grus. På några stäen rinner ån ti ch med över kaa berghäar. Ån mges huvudsakigen av skg. Nedströms Södra Strsjön finns en bäverdamm sm kan utgöra ett vandringshinder för fisk ch sm har skapat en iten damm uppströms. Sprängsten ch stenar ängs stränderna visar att ån en gång rensats. På senare tid har dck bitpvård för fisk utförts. J3mUandsän / BJÖRKÅN 48 Ljusnan Fdpärmussr påträffades i åns övre hava. De största tätheterna bserverades uppströms bäverdammen men även i strömmen nedströms dammen finns det en de mussr. Förhåandevis många små mussr påträffades i ån viket vtsar att nyrekryteringen antagigen fungerar tifredsstäande i ppuatinen. På den mer grundigt undersökta kaen var femte mussa krtare än 50 mm ch många av dem var endast runt 20 mm. KOMMENTAR De största tätheterna av stra mussr bserverades ugnvattnet uppströms bäverdammen viket kan förefaa märkigt. Mussma i dammen var devis täckta av sam/humus. Möjigen står de ytigare på grund av stress. I strömmen nedströms dammen finns den bästa kaen med små mussr. Detta fenmen, att många små mussr påträffas nedströms j u st en bäverdamm, har bserverats även i andra vattendrag. Antaängdmätta Medeängd (mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på Lkaen (st/m2) Uppskattat ttaanta.,» 8jr1<1n t ; Lrgdcdt!ng (nt1 i ,3% 0,7 > 000 s! i Möjigen skapas en särskit gynnsam mijö för riktigt små mussr i den hastigare strömmenjust nedströms ett itet dämme. Aternativt spar den ökade strömhastigheten bara fram de små mussr sm redan finns där så att de ättare upptäcks.

15 BORRAN Brrån är ett biföde ti Ängerån ch avvattnar de två Brrsjöama. Sträcken mean sjöarna är fack ch mges av våtmarker. Ä ven nedströms Öster Brrsjön är terrängen mycket fack ch dmineras av våtmarker. Nedströms Kvarntjärnen, då ån rinner ned mt Ängerån, byts våtmarkerna ut mt skgsmark ch vattenhastigheten ökar. Brrån kantas på denna de ti str de av hyggen. Enstaka fdpärmussr påträffades på en ka i den nedre deen av den ånga strömmen ned mt Ängerån. Längre upp i Brrån fanns inga mussr. Inga små fdpärmussr bserverades. Nyrekrytering i ån saknas. Den minsta sm påträffades var 11 O mm ång. KOMMENTAR Fdpärmussebeståndet i Brrån är mycket itet ch begränsad ti sin utbredning. De övre dearna saknar i strt sett ämpiga ståndpatser för.fdpärmussr. ' - Ängerån '_: -- Kvamtjän;"en ( Brtån IJ "-,_i - : ', Väster- ; Brrsjisn 1 : / r'' öster-boijj)in skaa Anta ängdmätta Medeängd (mm) Max(mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (st/m2) Uppskattat rtaanta,,-, --- 1' f SIOITIIyrsJn BORRÅN 48 Ljusnarr < 000 Ängeån 1 Mussrna i ån kan ses sm en de av den större fdpärmusseppuatin med nyrekrytering sm finns i Ängerån. 12

16 BRINNASÅN Brinnasån rinner från Stra Brinnasen genm en uppdad dagång ned ti Sånghusån. Den angränsande mijön dmineras av åker ch äng med insag av band- ch övskg. Ån är fyter vanigen ganska ugnt med krta strömmar. Bttnen är stenig med en he de sand ch grus. Fdpärmussr påträffades på aa undersökta kaer nedströms Stra Brinnasen. Inga riktigt stra tätheter bserverades men på ämpiga kaer finns ett gest men ganska jämnt fördeat musse bestånd. NYREKRYTERiNG På en av de undersökta kaerna i Brinnasån påträffades vanigt många mussr under 50 mm. Nästan häften (76 st!) av de ängdmätta mussma var mean 40 ch 50 mm. Däremt påträffades inga mussr sm var krtare än 40 mm. KOft'//11/ENTAR Fdpärmusseppuatinen i Brinnasån är anmärkningsvärd på fera sätt. Mussr i strekskassen mean 40 ch 50 mm utgör häften av aa mussr. Mycket få mussr över 70 mm ch inga mussr krtare än 40 mm bserverades. Nyrekryteringen fungerar, eer har uppenbarigen fungerat, mycket bra i ån. Möjigen fungerade nyrekryteringen extremt vä senast under någt/några år för ca ti år sedan. Detta skue kunna gäa just den kaen ika vä sm hea vattendraget. Vid ett av besöken vid Brinnasån råkade inventerarna ut för ett kraftigt regnväder. L usnan -, - =-- r-- Svarån Anta ängdmätta Medeängd (mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (st/m2) Uppskattat ttaanta, Btnnasån,. :! SJ,,arinnsen Btfnnadn BRINNASÅN 48 Ljusnarr '> _. '-) ,9% 2,4 > , L t'9df6rdewrg (nvn) På ca 20 minuter förvandades det innan regnet kara vattnet ti någt sm mest iknade mjök. Endera pågick grävningar i eer vid ån eer så är Brinnasån, sm ju mges av jrdbruksmarker, extremt känsig för häftiga regn. Längdmätningen skedde några dagar efter denna störtskur. Möjigen kan detta fenmen bidra ti att inga riktigt små mussr kunde bserveras. L 13

17 BRUKSÅN Bruksån rinner mean sjöarna Lcken ch Lisjön. Ån sm endast är knappt en kimeter ång mges i sin övre det av skg ch i den nedre havan av våtmark. Nedströms Lcken faer ån i en brant frs sm snart övergår ti en ugnare ström innan ån rinner ut i våtmarken. Bttnen i den ugnt strömmande deen består ti str de av sand ch grus. I frsen finns rester efter byggnader. Antagigen har frsen tidigare nyttjats för vattenkraft i någn frm. j ) )., ( - ', SuäJO: BRUKSÅN 48LJUSNAN / ; i L- 1.-.UII J!n,). j Bruksån Fdpärmussr påträffades endast i strömmen nedströms frsen. Endast små tätheter bserverades. Ingen mussa under 88 mm hittades viket trde innebära att nyrekrytering inte förekmmit på många år i detta gesa ia musse bestånd. skata 1: Anta ängdmätta Medeängd (mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet pä kaen (st/m2) Uppskattat ttaanta ,5 < 000 KOMMENTAR I Bruksån finns en mycket iten musseppuatin sm för en tynande tivar. I Brinnasån ch Sånghusån ängre nedströms i systemet finns dest fer fdpärtmussr med nyrekrytering. Brukdn A 1 U1'9'1101deh9 (IMQ.I J i! e! 14

18 BURSEAN Burseån rinner mean Bursen ch Hennan. An rinner huvudsakigen genm skgsmark men passerar viss bebyggese innan den rinner ut i Hennan. Vattendraget har ett ganska jämnt strömmande pp med en btten sm består av framför at bck ch grus. Uppströms Bursen, från Örasjön, heter vattendraget Örasjöån. både Burseån ch Örasjöån har bitpvårdande åtgärder för fisk nyigen utförts. UTBREDNIN G Fdpärmussr bserverades i den de av vattendraget sm heter Burseån. Däremt hittades inga mussr i Örasjöån. Inga små mussr påträffades i vattendraget. Den minsta mussan mätte 82 mm. Ingen nyrekrytering kunde atså påvisas. Under en inventering av naturskyddsföreningen 1996 påträffades en fdpärmussa sm var 40 mm ång (Li, 1996). Nyrekrytering förekrnmer atså men trigen endast i mycket iten mfattning. KO'.viENTAR Fera av vattendragen sm my1mar ti Hennan hyser fdpärmussa. I Enan har även små mussr påträffats. 'i Örsjöå n ( Bursen '> -, J.-) Hen. Buån < Anta ängdmätta Medeängd (mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (st/m2) Uppskattat ttaanta " " Bursdn j 3 j 11 Jr9d<>neWg {IMI) BURSEÅN 48 Ljusnan - sk_ata_1_: ' > 000! _J 15

19 BURSAN Bursån rinner från Väster-Bursjön ti Vinnfar ch utgör den övre deen av Vinnfarsån i Gavåsystemet. Den nedre tredjedeen av ån är mycket fack ch mges av våtmarken Grssen. Sträckan uppströms myren, sm är mer varierad med band annat fera strömmar, är den sträcka sm är den mest intressanta ur fdpärmussesynvinke. På denna de finns en vägtrurruna sm kan utgöra vandringshinder för fisk. Endast en ka i Bursån undersöktes men trigen finns det fdpärmussa på Lämpiga kaer hea den övre tredjedeen av ån. Fyra små mussr mean 24 ch 49 nun bserverades vid inventeringen viket visar att nyrekryteringen åtminstne ti ch från fungerar. Antaet små mussr var dck mycket iten. J skaa 1: vast&r Bursjn:. Antaängdmätta MedeJängd (mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (stm2) Uppskattat ttaanta. Bursån ) BURSÅN 48 Ljusnan '"',-- Vin n! ,0% 0,9 > 000 KOMMENTAR Andeen små fdpärmussr i ppuatinen förefaer att vara mycket iten. Eftersm många av de små strekskasserna ändå finns på den enda undersökta kaen är det mycket möjigt att större tätheter med små mussr finns på andra stäen i vattendraget.,. "' O Buun ; argdmwo'j (nm)! t ': 11! 16

20 BACJ(}.tfORAN Bäckrnarån sm rinner mean Ljusärnen ch Nickrssjön mynnar via Hmsbäcken ti Nianån. Den övre deen mges av skgsmark medan den nedre deen, ned ti Nickrssjön, rinner genm en iten uppdad dagång. Bttnen dmineras a'v sand med mindre insag av sten ch grus. Där bäcken rinner förbi åkermark på den nedre deen är bttnen täckt av finsediment Detta berr band annat på att det finns ersinsskadr på fera stäen i strandbrinken. Sparsamt med fdpärmussr finns på hea sträckan mean Ljustjärnen ch Nickrssjön. Inga höga tätheter påträffade:s men mussr fanns på aa tmdersökt:a sträckr. N YREKRYTERING Inga mussr under 50 mm bserverades i bäcken. Mussma var nrmat över 80 mm ånga ch endast ett par krtare individer påträffades. Nytekryterintg saknas eer förekmmer endast begränsad mfattning. KOMtv/ENTAR Mussma i Bäckrnarån har en utbredning sm täcker hea vattendraget men ppuatinen är ges ch saknar nyrekrytering. ) B ÄCKMORÅN 46 Nianån Ninån &--- ' j -. Lj)tj.amen - ( ') 3kaa 1: : eöci( rån - /t Antaängdmätta Medeängd (mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (stm2) Uppskattat ttaanta : NiciÖrs 1 s jon S:c:kmrin "',.,.. " i i i Lr«Jd!t<enng (IMI) ,5 > 000. t s :. i = s 2!! I den nedre deen skue en förkaring ti den utebivna nyrekryteringen vara en ång tids jrdbrukspåverkan. Finsediment äcker ut från jrdbuksmarkerna samtidigt sm trädbård saknas. På denna de täcktes mussma av ett ager med finsediment 17

21 DJUPT JARNSBACKEN Djuptjämsbäcken avvattnar Djuptjärnen ch rinner ut i Gussjön. Från Gussjön ned ti Hennan heter vattendraget Gådaån. Bäcken faer brant utför ch mges ti största deen av barrskg. Bttnen dmineras av sten ch bck med små insag av grus. I bäcken finns band annat två vägtmmmr sm utgör vandringshinder för fisk. Inga fdpärmussr påträffades under inventeringen 1997 däremt bserverade Naturskyddsföreningen en 100 mm str fdpärmussa i Djuptjämsbäcken 1996 (Li, 1996) Antagigen finns enstaka fdpärmussr i bäcken men knappast i några större tätheter. Inga små mussr har bserverats i bäcken. Eftersm ppuatinen i bäcken verkar bestå av mycket få individer är sannikheten för att nyrekrytering skue förekmma mycket iten. DJUPTJÄRNsBÄCKEN 48 Ljusnan ' ' Ojupjmen '-> _.- :. Ojupjämsbäcken !./ s kaja 1: ) ' ' Gissjön ')'-.-- : / - - GAdaån Antaängdmätta Medeängd (mm) Min(mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (stm2) Uppskattat ttaanta < KOMMENTAR I Gådaån, sm är Djupärnsbäckens förängning nedströms Gussjön, finns ganska stra tätheter av stra.fdpärmussa. Ä ven där verkar dck nyrekryteringen att ha utebivit under senare tid. 18

22 FLAXNAN Faxnan, sm i sin övre dej heter Måångsbån, rinner från Nåången ti Lössnan. Ån rinner ti sin största de genm skgsmark med insag av stra våtmarker. Ti vtssa dear kantas vattendraget av bebyggese ch kuturrnark. Faxnan är ti stra dear rensad ch kanaiserad med en mycket bckig ch stenig btten. Måången utgör ett regeringsmagasin. Djur- ch växtiv i Faxnan påverkas mycket negativt av den naturiga vattenföringen. Viss bitpvård för fisk har utförts i ån på senare tid. Fdpärmussr påträffades bara i åns nedre de. Endast ett fåta mussr bserverades ttat. Ingen mussa sm var krtare än 50 mm påträffades i Faxnan. Aa bserverade fdpärmussr var dck reativt små. Samtiga var mean 50 ch 80 mm ånga. KOMjfENTAR Faxnan är ett ganska brett ch ångt vattendrag ch därmed svårinventerat Den mycket backiga bttnen ch de iband djupa höjrna gör det dessutm mycket svårt att upptäcka m det finns mussr eer ej. Fera av Faxnarrs ch Måångens tiföden hyser ckså fdpärmussr. Band annat Faxnarrs biöde Liån sm hyser änets kanske största ppuatin av fdpärmussa. Antagigen finns det över mussr i Liån. Nyrekryteringen tycks dessutm fungera tifredsstäande. Libsnan:;',.1 U ån i. )' -- _. - Sk. ' L. -- '. '. Faxrmn Måångsbån ( --J - FLAXNAN 48 Ljusnan - Vaasbäcken r,j - Måerr., _ka_ta_1_7s Antaängdmätta Medeängd (mm) Max(mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet pä kaen (stm2) Uppskattat ttaanta FLJXfiiO s 80 <0,1 > %. å ; ;! J! a., c i å j UrqdfOidenrw. (mm) Det kan därför förefaa märkigt att så få mussr påträffas i Faxnan. Det brde ske en viss "uttransprt" av mussr från Liån ti Faxnan. Möjigen är Fax.nan så påverkad av rensningar ch regering att de mussr sm hanmar i ån inte karar sig. _. 19

23 FLYSAN Den nedre deen av Fysån avvattnar ett itet myr/tjärnkmpex ch mynnar efter ca en kimeter i Trönöån. Den övre deen kantas av skgsmark medan den nedre deen mges av åker- ch ängsmark. Bttnen består i den övre deen av bck ch sten för att ängre ned övergå ti en större ande grus ch finsediment På sträckans övre de är vattendraget bitvis kraftigt rensat. Ganska rikigt med fdpärmussr bserverades på hea den undersökta sträckan nedströms myrtjärnkmpexet. ''-( TannsjOn ) skaa 1 : Mörtsön,., --J FLYSÅN 47 Nrraaån. - Trönö<r! Fytån, ' - r_ - J J c. NYREKRYTER.ING På den ka där ängdmätningen gjrdes var andeen mussr krtare än 50 mm nästan 7 %. De små mussr sm bserverades var runt 40 mm ånga men riktigt små mussr saknades. KOMNIENTAR Nrraaån-Trönöån med biföden är ett av de fdpärmussetätaste mrådena i änet. Både i sjäva huvudvattendraget ch i fera av biödena med mussr förekmmer dessutm åtminstne begränsad nyrekrytering. Fysån hyser i sin nedre de ett ganska strt mussebestånd med nyrekrytering: Sannikt finns det mer fdpärmussa i vattendragets övre dear. Anta ängdmätta Medeängd (mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet pä kaen (st/m2) Uppskattat ttaanta,. " Fyt.n. = " L3ngd1Crdt"'9 (11ITI) O 6,7% 6,2 > O 000 J. > I 20

24 GRASJÖBACKEN Gråsjöbäcken rinner från Gråsjön ch mynnar efter ett bitvis ganska brant pp i Nrra Deen. Uppti mges bäcken av skgsmark ch nedti av uppdad mark. Bttnen består ti str de av sand förutm i de mer branta partierna där sten ch bck dminerar. Ett par vandringshinder för fisk påträffades i vattendraget. Des en damm i Gråsjöns utpp des vid resterna efter en gamma br. ' r GRÅSJÖBÄCKEN 45 Svågan : , , SJ<aråssj6n,,.. :J '/? GråsJ9n - Sättjamen Andersb - böcken FrisbsJOn Enstaka mussr påträffades i bäckens övre de. Mussebeståndet bäcken är mycket itet. Endast stra mussr bserverades 1 vattendraget. Förmdigen förekmmer inte nyrekrytering. KOv/ MENTAR Fdpärmussr finns i ytterigare några av Deensjöarnas tiföden. Det rann extremt ite vatten i bäcken vid inventeringstifäet. Antaängdmätta Medeängd (mm) Max(mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet pä kaen (st/m2) Uppskattat ttaanta <

25 GÅDAÅN Nedströms Gussjön är Gådaån mycket fack där den rinner genm Gussjömyran. Nedströms myren faer ån brantare ned mt Hennan. Denna de mges av skgsmark ch sutigen viss bebyggese innan utppet i Hennan. Den sträcka sm är intressant ur fdpärmussesynpunkt, nedströms myren, har en mycket backig ch stenig btten med endast mindre insag av fnkrnigare materia. Reativt rikigt med fdpärmussr bserverades på fera stäen nedströms myren. Musseppuatinen i Gådaån har trigen en utbredning sm mfattar åns hea nedre hava. Då ån besöktes första gången påträffades enstaka små (32-42 mm) ch stra mussr på en av kaerna i vattendraget. Vid det andra besöket återfanns ingen mussa överhuvudtaget på den kaen. Den minsta mussa sm påträffades den andra gången var 74 rrun ång. Gådaån Antaängdmätta Medeängd (mm) Max(mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (st/m2) Uppskattat ttaanta G Ad dn GÅDAÅN 48 Ljusnarr , ;eursån 0,7 >1 000 Nyrekrytering förekmmer dck atså Gådaån men i ganska iten mfattning. " KOJJ!IMENTAR Märkigt att varken de små eer de stra mussrna på en av kaerna inte gick att återfinna tre veckr efter det första besöket. Vid det andra besöket på patsen såg det ut sm m bttnen "möberats m" dvs. sm m!aran skue ha rensats. O Ä å } f'vdio<dwrq (,.)

26 HARSABAeKEN Harsabäcken är ett vattendrag i Gatvåsystemets övre dear ch rinner från Harsasjön ned ti Vinnfarsån. Bäcken mges av skgsmark, de övre dearna kantas av mindre våtmarker. Bttnen i bäcken är varierad men ganska grvkrnig med m sskädda bck.. V,fars;in,' Harsabåcken ' : HARSABÄCKE:" 48 Ljusda -.,. Har!as]n ) På ett par stäen finns väg trummr/ raserade brar sm kan utgöra vandringshinder för fisk. Endast enstaka mussr bserverades på en ka på den meersta deen av Harsabäcken. Eftersm det finns fdpärmussr i Virmfarsån ch Harsabäcken är ganska ikartad i sin nedre de finns det trigen sparsamt med mussr på övriga dear av Harsabäcken. Inga små mussr påträffades i Harsabäcken. De ängdmätta mussrna var runt 90 mm ånga ch ganska jämnstra. Den minsta mussan sm bserverats i bäcken mätte 65 mm (Li, 1996). KOMMENTAR Musseppuatinen i Harsabäcken är iten ch saknar nyrekrytering. För övrigt förekmmer fdpärmussa i band annat Vinnfarsån, Långbån ch Rssån. skaa 1: Anta ängdmätta Medeängd (mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (st/m2) Uppskattat ttaanta " HarnbiC:kiiJ ; i ; 3 UngdiGner.ing (rmi) i { ,3 < s 23

27 HON! O BÄCKEN Hmbäcken rinner från Orrsjön ti Strsjön. Åns pp är ganska fackt ch vattendraget kantas ti ånga sträckr av våtmarker. I övrig består mgivningen mest av skgsmark med en de hyggen. -r--.,.,-( OrrsjönJ HOMOBÄCKEN 44 Harmångersån Vattendragets pp är iksm bttnen mycket varierad. Fdpärmussr finns på ämpiga kaer i hea Hmbäcken. Inga riktigt stra tätheter bserverades men ttat består ng ppuatinen ändå av minst några tusen individer. "- -- Hm- bäcken ) 't. Inga små mussr påträffades i Hmbäcken. De ängdmätta mussma var fta drygt 00 mm ånga ch endast ett fåta var krtare än 00 mm. KOMviENTAR Överat i bäcken fanns stra mängder ska av reativt nyigen döda fdpärmussr. Även het nyigen döda mussr bserverades. Ofta std de tmma musseskaen upprätta på bttnen sm m de skue ha varit evande. Ttat påträffades fera hundra döda mussr vid inventeringen. De evande mussma std främst på ite djupare vatten än de sm var döda så möjigen berr mussedöden på infrysning. Anta ängdmätta Medeängd (mm) Anta <50 mm Ande <50 mm 'täthet på kaen (stm2) Uppskattat ttaanta " " " Hmb»cken ; DnqdfDme'inq (rr<) ,3 > 000 i. : a 24

28 KVARNAN K varnån utgör ett bi föde ti Österhackan ch avvattnar Kvarnsjön Vid Kvarnsjön mges ån devis av bebyggese men för övrigt rinner ån genm skgsmark. KVARNÅN 48 Ljusnan Bttnen består ti str de av bck ch sten sm vanigen var täckta av ett ager med mssa ch påväxtager. Vid sjöns utpp finns en damm sm utgör ett vandringshinder för fisk. C- Kvarnsjn "= J Den enda fdpärmussan sm påträffades befann sig på åns meersta de. Det är dck mycket möjigt att det finns fer mussr gömda i mssan på andra stäen i vattendraget. ( b Skaa 1:75000, Den enda mussa sm bserverades var str. Ingen nyrekrytering kunde påvisas. KOMMENTAR Det finns antagigen fer mussr i K varnån men beståndet är säkert mycket - itet. I Österhackan har inga fdpärmussr påträffats. Antaängdmätta Medeängd (mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (st/m2) Uppskattat ttaanta <

29 (VISJÖBACJ(EN Kvisjöbäcken rinner från Str-Kvisjön ch mynnar Kösjöån strax nedströms Heds j ön. Nedströms sjön är bäcken fack ch rinner genm ett våtmarksmråde. Ä ven den nedre deen rirmer genm ganska fuktig terräng men bäckens pp bryts nu av med ett anta krta strömmar. Bttensubstratet är mycket varierat med at från bck ti sand ch finsediment Bitvis är vattenvegetatinen rikig. Fdpärmussr påträffades från ch med myren vid sjön ch sedan hea vägen ned ti Kösjöån. Bitvis är tätheterna ganska stra i den endast knappt meter breda bäcken. NYREKR YTERJNG Små mussr påträffades på ett par av kaerna. På några stäen var andeen små mussr ganska str. Ett par mussr runt 20 mm visar att yckad nyrekrytering skett även under senare år. KON/MENTAR I Kvisjöbäcken finns en str musseppuatin med ganska bra mfattning på nyrekryteringen. Ä ven i Kösjöån ch i ett par biföden ti Kösjöån firms fdpärmussa. - str- -. Kv,; )., - ') - ( KVISJÖBÄCKEN 51 Testebån Kvsj:-, bucken 1'. ' skaa 1: Anta ängdmätta Medeängd (mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (st/m2) Uppskattat ttaanta <v!.j<ib cken ,2% 4,9 >O ,. :..111 i Lindein!mm ; j =!) 26

30 KALLsJöBACKEN Käsjöbäcken rinner från Käsjön, via Fuskåssjön, ti Nianån. Vattendraget mges av skgsmark ch en de hyggen. KÄLLSJÖBÄCKEN 46 Nianån Bttnen består ti str de av massbeväxta bck ch stenar med ganska små insag av sand..-- KäUsjn KII Jöån Fuskåsj6n Fdpärmussr påträffades uppströms utfödet ti Nianån. Inga höga tätheter bserverades dck. J ' Käsjöån L : Inga små mussr påträffades Käsj ö bäcken. KOMMENTAR Ingen ängdmätning gjrdes på fdpärmussrna i Käsjö bäcken. 1 O O tas stra mussr bserverads dck på en ka ch fer tinns säkert på andra kaer i vattendraget. Däremt påträffades inga små mussr så antagigen saknas nyrekrytering. I Nianån finns ckså fdpärmussr. Hs dessa mussr sker nyrekrytering. skaa 1: Antaängdmätta Medeängd (mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (stm2) Uppskanat ttaanta <

31 LILLÅN Vattendraget avvattnar sjön Skaen ch myrmar efter knappt två kimeter i Faxnan. Den övre deen av ån är ganska fack ch rinner genm våtmarker. Den meersta deen mges huvudsakigen av skgsmark medan den sista deen ned mt utppet i Faxnan kantas av ängs- ch åkermark samt viss bebyggese. Liåns pp är varierat ch så även dess btten. På ånga sträckr av ån finns dck rikigt med grus på bttnen. r r skaa 1: ån, - L I L LÅN 48 Ljusnarr Fanan Måånsbån ) - I frsarna kan man se spår efter rensningar. Fdpärmussr finns i hea Liån möjigen förutm på den första deen nedströms sjön. På fera av de undersökta kaerna påträffades mycket stra mängder mussr. Antaängdmätta Medeängd (mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (st/m2) Uppskattat ttaanta O 5,6% 84,8 >>O 000 Tätheterna är de utan jämförese största sm hittis påträffats i änet. Längs dear av ån finns regerätta "mussebankar". Ä ven m andeen små fdpärmussr band de sm ängdmättes inte var särskit str påträffades ett strt anta små mussr i Liån. Ett hundrata små mussr bserverades vid den översiktiga inventeringen av ån. Fera av dessa var endast mm ånga. KOJI!/N/ENTAR Om det är så här sm en påverkad ppuatin av fdpärmussa ska se ut finns det inget mussebestånd i änet sm ens är måttigt påverkat.., JO.. :! * UUJn..-.. ; 1! a! 5! J! i E a LrgdiOrdeni (mm) Det finns ungefår ti musseppuatiner i änet med en uppmätt ande små mussr på mean 0-50 %. I jämförese kan andeen små mussr i Liån (5,6%) tyckas vara iten. Med tanke på att musseppuatinen i Liån säkert består av över djur bir ändå antaet små mussr mycket strt. 28

32 LINGAN Lingån awattnar Lennsjösjön ch rinner ut i Frisbsjön. Ån mges huvudsakigen av skgsmark men den meersta facka deen rinner genm ett våtmarksmråde ch den nedre deen vid Frisbsjön passerar en de bebyggese. Långa dear består Lingåns btten av nästan enbart bck ch sten med en he de mssa på stenarna. ( ennsiösj&.,, """ ---,_.r LIN GÅN 44 Harmångersån Lin g ån. Strömmarna är fta kraftigt rensade eh vid Lennsjösjöns utpp finns en damm sm utgör vandringshinder får fisk. Endast ett par fdpärmussr bserverades i ån nedströms Lennsjösjön. NYREKRYTERJNG Inga små mussr påträffades. KOPYJMENTAR Trigen finns ett mycket itet mussebestånd i ån. Antaängdmätta Medeängd (mm) Max(mm) Anta <50 mm Ande1<50 mm Täthet på kaen (stm.2) Uppskattat ttaanta <

33 LANGABACKEN Från Kinga Käa rinner Långabäcken genm skgsmark ned ti Hrnatjärnarna ch vidare ut ti Vxnan. Den sista deten Uppströms tjärnarna består av ett våtmarksmråde. - Vxnan Västra - Hmåämen LÅNGABÄCKEN 48 Ljusnan Bäckens btten består ti den största deen av sand. Fdpärmussr påträffades 1 hea Långabäcken förutm vid våtmarken uppströms Hrnnajärnama. Musseppuatinen i bäcken är ttat sett ganska str ch mussetätheten ökar ängre uppströms i vattendraget. j. (_ VI ä men " skaa 1 : _ Långabicken... 1 Långåbäck - j3men Inga små mussr påträffades i Långabäcken. En 21 mm tång mussa påträffades dck i bäcken 1992 (Erikssn m.f. 1998). Nyrekrytering förekmmer atså spradiskt men inte i någn större mfattning. Anta ängdmätta Medeängd (mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (st/m2) Uppskattat ttaanta ,0 > 000 KOi11!JENTAR 1992 gjrdes en mer grundig undersökning av mussma i Långabäcken. Fdpärmusseppuatinen i bäcken uppskattades då ti djur. Längden på ttat 159 insamade mussr, från 15 sumpmässigt utvada prvsträckr, varierade då mean 57 ch 09 mm ch hade en medeängd på 09 mm (Erikssn m. f. 1998). Ä ven detta visar att mfattningen av nyrekryteringen i bäcken är mycket iten.., O.ngabtc"' ", " 41WJdfOIOeWng (rnm)! ' 30

34 NJACKSKALABACKEN Linasbäcken, sm sedan byter namn ti Mackskaabäcken, avvattnar S. Linasen ch rinner via Mackskaasjön ti Mackskaafugen ch Gryckån.,-, MACKSKALABÄCKEN 48 Ljusnan Vattendraget är 0,5-1 meter bred ch rinner i sin hehet genm skgsmark. Andeen hygge är ganska strt både i tirinningsmrådet ch även inti sjäva bäcken. Bttnen består av bck samt sten ch en he de sand. Mackskaasjön ' - Mackskiabä;k-;; - ijnasbäc<en Södra inasen Fdpärmussr påträffades 1 vattendragets meersta de, upp- ch nedströms Mackskaasjön. På några begränsade stäen fanns höga tätheter men i strt sett var beståndet gest. Inga små mussr påträffades i Mackskaabäcken. Den minsta mussan sm bserverades i bäcken var 68 mm. skaa 1 : L.L L- Anta ängdmätta Medeängd (mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (st/m2) Uppskattat ttaanta ,4 > 000 KOMMENTAR Ä ven i Gryckån fmns ett itet bestånd av fdpärmussa. Mackskatabeken,.! = ; ai'o)dnew (IMI) 8 i. : A 31

35 11ALUNGSAN Den inventerade deen av Maungsån rii1er från ett myrmråde med ett par små tjärnar ch mynnar efter ca två kimeter i sjön Maungen. An mges av skgsmark ch kantas devis av hyggen. Även ängre upp i systemet finns stra hyggen. Bttnen består av enstaka stenar samt sand ch grus. MALUNGSÅN 42 Ljungan Västemrrands än _: 1,.,. Fdpärmussr påträffades endast på en av de två undersökta kaerna. Ska påträffades dck även på den ka sm saknade evande mussr. Förmdigen fii1s det mussr på ämpiga kaer i hea ån. Ett anta små mussr påträffades i ån, men fömtm en mussa sm var 36 mm var de övriga mean 40 ch 50 mm stra. KOMMENTAR Det förefaer sm m nyrekryteringen fungerade bra för åtminstne år sedan men det är säkert i viken mån nyrekrytering skett de senaste O åren. Maungsån Anta ängdmätta Medeängd (mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (st/m2) Uppskattat ttaanta :,.,. % M"ungdn III 8 5,5% 7,3 > 000 :t * art)ciio<tewng (!MI) 32

36 N ORR.AN Nrrån är ett större biföde ti Nrraaärr ch rinner från Långbrsbdsjön. Ån sm är nästan två mi ång rinner genm skgsmark förutm ängs den nedersta deen sm passerar en krtare sträcka med jrdbruksmark ch bebyggese. vattendraget passerar ett anta mindre våtmarker ch hyggen på sin väg ned ti Nrraaån. Längs den nästan två mi ånga NrTån finns de festa ström- ch bttentyper representerade. Långa sträckr med sandbtten ftnns dck. Fdpärmussr påträffades endast på en av sju undersökta kaer. Ttat bserverades bara ett tita mussr. Eftersm Nrrån är så ång kan det dck mycket vä finnas fer fdpärmussr på andra stäen i ån. Dessutm finns det mussr i Nrraaån-Trönöån strax uppströms Nrråns utföde. Inga små mussr påträffades vid inventeringen men sådana kan mycket vä finnas i andra dear av vattendraget. KOMN/ENTAR I åns nedre de finns ett vandringshinder sm medför att ingen fisk kan vandra upp ti Nrrån från Nrraaån. f ) Nrrå 1 -./ - -, '-. Tr6ncn Antaängdmätta Medeängd (mm) Max(mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (st/m2) Uppskattat ttaanta ' - ' t NORRÅN 47 Nrraaån JJsfö ' ',,-J i' -- - skaa 1 : , > J

37 RAMMAN Ramman avvattnar Ramsjösjön ch rinner efter ca fem kimeter ned i Nrra Deen. Vattendraget rinner genm ett andskap sm växar mean skgsmark ch jrdbmksmark. Bttnen dmineras av sten ch grus sm på fera stäen överagrats med finsediment Fera diken mynnar i ån. I Rammans nedre de finns en damm sm utgör ett vandringshinder för fisk ch på så sätt förhindrar deenöring att vandra upp i ån. Vid denna inventering påträffades inga mussr men under arbetet med att ta fram en fiskepan för mrådet 1994 bserverades enstaka mussr i åns övre de (Bjuråker-Nrrb fiskepan, 1995). Inga små mussr har bserverats i ån. KOMMENTAR Antagigen finns ett itet bestånd av fdpärmussa i ån trts att mga bservatiner gjrdes Fdpärmussa finns, förutm i Svågan, i fera av Deensjöarnas tiföden., Ramsjösjön t-. ' skaa 1 : j--- - Raman RAMMAN 45 Deångersån Antaängdmätta Medeängd (mm) Min(mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (strn2) Uppskattat ttaanta <

38 R ORAN RO RÅN 48 Ljusnarr Rrån rinner från sjön Bjärken ned ti Ljusnan (Kyrksjön). Ans pp är i huvudsak strömmande med en btten av sten ch grus. Rråns övre de kantas av en msaik av ängar, bandskg ch bebyggese. Ans nedre de kantas i högre grad av åkermark ch här täcks bttnen framför at av finsediment Rrån här hårt rensad ch bitvis kanaiserad. Minst ett definitivt vandringshinder för fisk finns i ån. Endast enstaka evande fdpärmussr har påträffats. Dessa har bserverats i åns nedre de, uppströms den sträcka där ån het mges av åkermark. Ett tita ska efter ganska nyigen döda mussr påträffades under inventeringen. Antagigen förekmmer m ;gen nyrekrytering i vattendraget. KONIMENTAR Rrån vtsat spår efter kraftig kuturpåverkan under en ång tid. Omfattande rensningar ch säkert ckså vattenregering har gjrt vattendratget ämpigt för fdpärmussa. Däremt förekmmer både öring ch fdkräfta. Sannån-Rrån "".--. -_/, -,,. - _)-_/.., skata 1 : Anta ängdmätta Medeängd (mm) Max(mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (st/m2) Uppskattat ttaanta < 000 Bjärken - ''., 35

39 SKYTTAN Skyttån rinner från några små tjärnar ch mynnar så småningm i Strsjön. Å:ns pp faer ganska brant med ånga steniga frsar. I de övre dearna är vattendraget ganska itet ch försvinner nästan mean stenarna. Skyttån mges mest av skgsmark men ängs en ång sträcka kantas ån av ett strt kahygge. skyddande trädbård saknas het. Ett par fdpärmussr påträffades i Sk:yttåns nedre de just uppströms Strsjön. Det är kanske ckså är just där sm förutsättningarna för mussr är sm bäst. Övriga dear av vattendraget är endera ugnfytande med finsediment euer mycket steniga frsar. Inga små mussr har påträffats i Skyttån. KOMMENTAR Beståndet trde vara mycket itet ch kan ng ses sm en de av fdpärmussebeståndet Nrraaån- Trönöån.. i f- ) -) Hasen '.,.. Skyttn (- -- (, -,- Anta ängdmätta Medeängd (mm) Anta <50 rnm Ande <50 mm Täthet pä kaen (st/m2) Uppskattat ttaanta SKYTTÅN 47 Nrraaån J / 'S?)". ( ( Trcnöån <

40 SLATT JARNSBACKEN Sårtjärnsbäcken (mfattar här även Sågtjärnsbäcken, ch Dammtjärnsbäcken) är en iten sma bäck sm avvattnar ett ferta små tjärnar/sjöar ch sutigen mynnar i Becksjön Bäcken rinner genm en mycket kuperad tenäng ch kantas av barrskg ch små våtmarker. Bttenmateriaet består mväxande av sten ch sand. Fdpärmussr påträffades på ett par kaer i vattendragets meersta dear. Mussma std i små gesa grupper. Antagigen finns det ett gest bestånd av fdpärmussa i hea vattendraget. Becksjöån ) -.-- skaa 1: SLÅTTJÄRNSBÄCKEN 48 Ljusnan, Becksjön >) '""'m'"''"'" Inga små fdpärmussr bserverades. KOMMEN TAR Mycket trevig ch förhåandevis påverkad iten bäck. I sjöar ch vattendrag i denna de av vattensystemet finns ett naturigt bestånd av öring. Anta ängdmätta Medeängd (mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (stm2) Uppskattat ttaanta ,2 < 000.,,. S åttjm s bi ckn O O. å ; UrgdfOrdering (mm) s : 11 37

41 STA VSATRABACKEN stavsätrabäcken rinner från Stra Lafsen ti Övre Stugsjön. Vattnet rinner sedan via Nedre Stugsjön ti Rssen. Bäcken mges av skg men i ansutning ti den övre deen finns bebyggese. STAVSÄTRABÄCKEN 48 Ljusnan S1r.; Larsen ) r., Vattendragets övre pp är strömmande ti ugnfytande med en btten av sten ch grus. Den meersta deen faer brantare i fera ånga steniga strömmar. Sjsta biten innan utppet i Stugsjön rinner bäcken genm ett strt våtrnarksmråde. Fdpärmussr påträffades på den någt fackare övre deen av stavsätrabäcken från ch med några hundra meter nedströms sjön. Fdpärmussrna std ganska gest. A v de ängdmätta mussma var hea 17 st mean 20 ch 50 mm ånga. Den minsta sm bserverades var 21 mm ång. Nyrekrytering har skett i vattendraget under senare år. Antaängdmätta Medeängd (mm) Anta <50 mm Ande <50 mm Täthet på kaen (st/mi) Uppskattat ttaanta 1 ' S avs atrabcke n O v re SIUgsjOn J ,6% 1,7 > 000 KOMMENTAR Inga stra tätheter av fdpärmussr påträffades i vattendraget. Beståndet är atså antagigen ganska itet men har en fårhåandevis gd nyrekrytering. Antagigen finns det fdpärmussr även i bäcken mean Övre Stugsjön ch Rssen. Nedströms Rssen i Rssån ch Långbån frnns ckså mussebestånd med nyrekrytering..,,.. ;! " Sbvdtr.bic-ken : : " ing- s ;. ering (IMI), = t 38