Antibiotikaresistens i blododlingar



Relevanta dokument
Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Resistensläge i öppenvård:

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Mekanismer för antibiotikaresistens

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

av MDR gramnegativa bakterier

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Resistensrapport Västernorrland 2016

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Snabb standardiserad resistensbestämning

Antibiotikaresistens

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Multiresistenta bakterier

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

MRB Multiresistenta bakterier

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Kommentarer till resistensläget 2012

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport

Antibiotikaresistens

ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007

Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Antibiotikakompendium

Svebar. Hanna Billström. SVEnsk Bevakning av AntibiotikaResistens. Enheten för övervakning och samordning

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska

Implementering av en ny ESBL-definition

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Sveriges åtgärdsprogram mot ESBLresistens. Karin Tegmark Wisell, MD PhD Sektionschef antibiotikaresistens och vårdhygien Smittskyddsinstitutet

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

ÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS HOS TARMBAKTERIER

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen

Antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen

Behandling av multiresistenta gramnegativa bakterier

Dagordning Stramamöte

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Världen i Norden och Norden i världen

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, LULEÅ, TELEFON Nr

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

Strama för sjuksköterskor

Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing

Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv!

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

HÖG ANTIBIOTIKARESISTENS INOM SVENSK INTENSIVVÅRD

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

MRSA. Information till patienter och närstående

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

Transkript:

Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014 på Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Statistikansvariga: Inga Fröding, Christian Giske, Alexandros Petropoulos

Tolkning av statistiken Upprepade isolat med identiskt resistensmönster från samma patient är uteslutna i följande statistik. Resistensförekomst analyseras årsvis för att trender av ökande eller minskande antibiotikaresistens ska kunna identifieras. Om resistensförekomsten ökar mycket för ett visst antibiotika eller en viss bakterieart, kan den kunskapen användas som underlag för att anpassa de lokala riktlinjerna för antibiotikabehandling. Statistiken kan aldrig användas för att förutse resistensmönstret för den bakterie som orsakar infektion hos en viss individ. För detta krävs alltid relevant provtagning för odling och resistensbestämning. Den viktigaste faktorn som påverkar resistensförekomsten är vilka typer av patienter som vårdas på sjukhuset. Svårt sjuka patienter har oftare mer resistenta bakterier bland annat eftersom de ofta behandlats med upprepade antibiotikakurer. Inom ett och samma sjukhus kan därför resistensförekomsten variera mellan olika kliniker. En successivt ökande eller minskande resistensförekomst över flera år talar för en reell antibiotikaresistensutveckling

Sammanfattning av resistensläge, Karolinska Solna Gramnegativa bakterier En tydlig tendens till ökande resistensförekomst noteras för Escherichia coli mellan åren 2005 till 2013. ESBL-resistens Andelen isolat som har resistensmekanismer mot cefalosporiner (I eller R mot cefotaxim och/eller ceftazidim) har ökat från 4% 2006 till 12 % 2014 i blododlingar. Resistensökningen består främst av ESBL-bildande E. coli. Under 2013 och 2014 verkar det även som om det har skett en ökning av andelen ESBL-bildande Klebsiella pneumoniae. Resistens mot Piperacillin-tazobaktam Omkring 10-1 av E. coli-stammarna har resistensmekanismer mot piperacillin-tazobaktam. Cirka hälften av dessa är kategoriserade som I, dessa isolat är behandlingsbara med högdos piperacillintazobactam (4gx4). ESBL CARBA Karbapenemasproducerande E. coli och K. pneumoniae (ESBL CARBA ) är ett ökande problem i världen, men är mycket ovanligt i Sverige. Inga karbapenemasproducerande E. coli eller K. pneumoniae har påvisats i blododlingar. Däremot har ett fåtal isolat påvisats i blododlingar med karbapenemresistens orsakad av andra mekanismer. För Pseudomonas aeruginosa finns inte några statistiskt signifikanta förändringar. Grampositiva bakterier För de grampositiva bakterierna noteras inga statistiskt signifikanta förändringar under perioden 2005-2013. För Staphylococcus aureus ligger andelen MRSA stabilt lågt på mellan 1-3% i blododlingar.

Antibiotikaresistens i blododlingar 2005-2014 Karolinska Solna Escherichia coli 4 3 3 År n= Antal patienter 2005 n=156 2006 n=179 2007 n=175 2 2008 n=208 2009 n=200 1 2010 n=243 2011 n=254 2012 n=275 2013 n=257 Ciprofloxacin* Cefotaxim Ceftazidim Piperacillintazobactam ESBL (data from 2011) Imipenem Meropenem Trimetoprimsulfa Gentamicin 2014 n=302 Antibiotika *För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat. Andelen cefalosporinresistenta E.coli i blododlingar har ökat senaste åren, och låg 2014 på 12 % för E.coli i blododlingar provtagna på Karolinska. Detta är en betydligt högre frekvens än vid övriga sjukhus i Stockholm och Sverige som helhet där frekvensen av cefalosporinresistens hos E.coli ligger runt. Analys pågår för att kartlägga orsaken till ökningen. Av de isolat som har nedsatt känslighet för piperacillin-tazobaktam är ca hälften kategoriserade som I (intermediär) och behandlingsbara med piperacillin-tazobaktam i högdos.

2 1 Resistenstrender för utvalda antibiotika, blododlingar 2005-2014 Karolinska Solna Escherichia coli Ciprofloxacin* Gentamicin Cefotaxim Meropenem 2005 n=156 2006 n=179 2007 n=175 2008 n=208 2009 n=200 2010 n=243 2011 n=254 2012 n=275 2013 n=257 2014 n=302 År n= Antal patienter *För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat. Andelen cefalosporinresistenta E. coli i blododlingar har ökat senaste åren, och ligger nu nära 10 % för E.coli i blododlingar provtagna på Karolinska. Ökningen är statistiskt signifikant med trendanalys (p< 0,00001).

Andel resistens (R+I) Resistens (R+I) E. coli (utan ESBL) respektive E.coli ESBL Blododlingar 2012-2014, Stockholms län, analyserade vid Karolinska 8 7 6 5 4 3 Totalt antal patienter med E.coli och E.coli ESBL (andel ESBL) n=1268 (7,7%ESBL) n=1389 (7, ESBL) n=1529 (7,8% ESBL) Trimetoprim- Ciprofloxacin Gentamicin Piperacillinsulfa tazobaktam Trimetoprim- Ciprofloxacin Gentamicin Piperacillinsulfa tazobaktam Escherichia coli Escherichia coli ESBL Specialstatistik för ESBL isolat från blododlingar, hela Stockholms län: ESBL-producerande E.coli är ofta också resistenta mot andra klasser av antibiotika, och en ökning av ESBLproducerande bakterier medför också ökande resistens mot andra antibiotikaklasser. Diagrammet visar data från odlingar från hela Stockholms län som är analyserade på Karolinska Universitetslaboratoriet. I diagrammet framgår andelen av E. coli utan ESBL-produktion respektive E.coli med ESBL-produktion, som är resistenta eller intermediära mot andra antibiotikaklasser.

4 Antibiotikaresistens i blododlingar 2006-2014 Karolinska Solna Klebsiella pneumoniae År n= antal patienter 3 3 2 1 2006-2007 99 2008-2009 115 2010-2011 113 2012-2013 96 2014 63 Ciprofloxacin* Cefotaxim Ceftazidim Piperacillin -tazobactam ESBL (data from 2011) Imipenem Meropenem Trimetoprim -sulfa Gentamicin Antibiotika *För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat. Andelen cefalosporinresistenta Klebsiella pneumoniae ökade något under 2013 och 2014. Det handlar dock fortfarande om relativt få patienter, 5 patienter 2013 och 4 patienter 2014 provtagna på Karolinska Solna hade ESBL-bildande Klebsiella pneumoniae. Av de isolat som har nedsatt känslighet för piperacillin-tazobaktam är ca hälften kategoriserade som I (intermediär) och behandlingsbara med piperacillin-tazobaktam i högdos.

4 Antibiotikaresistens i blododlingar 2006-2014 Karolinska Solna Pseudomonas aeruginosa År n= Antal patienter 3 3 2 1 2006-2007 n=60 2008-2009 n=60 2010-2011 n=61 2012-2013 n=76 2014 n=38 Ciprofloxacin Ceftazidim Piperacillintazobactam Imipenem Meropenem Gentamicin Antibiotika Observera att antalet patienter är lågt, särskilt för år 2014, vilket gör statistiken osäker. Förändringarna i resistensförekomsten är inte statistiskt signifikanta.

4 3 3 2 Antibiotikaresistens i blododlingar 2007-2014 Karolinska Solna Staphylococcus aureus År n= Antal patienter 2007 n=128 2008 n=133 2009 n=154 2010 n=195 1 2011 n=186 2012 n=181 Isoxazolylpenicillin Klindamycin Fusidinsyra Gentamicin Trimetoprim-sulfa Antibiotika 2013 n=206 2014 n=227 Resistensfrekvensen för S.aureus ligger stabilt lågt. Andelen MRSA är mellan 1-3%. Förändringarna i resistensförekomsten är inte statistiskt signifikanta.

Antibiotikaresistens i blododlingar 2006-2014 Karolinska Solna Streptococcus pneumoniae 4 3 3 2 1 År n= Antal patienter 2006-2007 n=93 2008-2009 n=101 2010-2011 n=93 2012-2013 n=79 2014 n=28 Bensylpenicillin Erytromycin Klindamycin Trimetoprim-sulfa Antibiotika År 2012-2014 hade ca 7% av pneumokockisolaten som har nedsatt känslighet för penicillin, vilket är högre än i början av mätperioden. Samtliga är kategoriserade som I, Intermediär (MIC 0,125-1 mg/l). Dessa isolat är behandlingsbara med bensylpenicillin i högdos. Åren 2009-2010 hade ovanligt många isolat nedsatt känslighet för trimetoprim-sulfa. Majoriteten av dessa var kategoriserade som I (Intermediär).