Lerums kommun. Verksamhetsplan 2015 2015-03-09

Lerums kommun Verksamhetsplan 2015 2015-03-09 1

Innehåll 1 Kommunens övergripande styrdokument 4 2 Kommunstyrelsens uppdrag till förvaltningen 6 3 Vision 2025 7 4 Framtidsbild 2018 8 4.1 Framtidsbilder för klimat och miljö... 8 4.1.1 Politiska inriktningsmål:... 8 4.2 Framtidsbilder för infrastruktur och boende... 8 4.2.1 Politiska inriktningsmål:... 8 4.3 Framtidsbilder för näringsliv och turism... 9 4.3.1 Politiska inriktningsmål:... 9 4.4 Framtidsbilder för skola och utbildning... 9 4.4.1 Politiska inriktningsmål:... 9 4.5 Framtidsbilder för samhällets omsorger... 9 4.5.1 Politiskt inriktningsmål:... 9 4.5.2 Politiskt inriktningsmål:... 10 4.6 Framtidsbilder för kultur och fritid... 10 4.6.1 Politiska inriktningsmål:... 10 5 Uppdrag till förvaltningen från budget 2015 11 5.1 En bra förskola och skola ska bli ännu bättre... 11 5.1.1 Förvaltningen ges i uppdrag:... 11 5.2 En ännu bättre äldreomsorg... 12 5.2.1 Förvaltningen ges i uppdrag:... 12 5.3 Fler bostäder i hela kommunen och en ännu bättre kollektivtrafik... 12 5.3.1 Förvaltningen ges i uppdrag:... 12 6 Övriga mål och uppdrag till förvaltningen 14 6.1 Mål... 14 6.2 Uppdrag... 14 7 Servicegarantier 15 8 Finansiella mål 16 8.1 Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv... 16 9 Resursfördelning 18 Förvaltningsledning... 18 Sektor infrasupport... 18 Sektor samhällsbyggnad... 19 Sektor lärande... 19 Sektor stöd och omsorg... 20 10 Driftsredovisning 21 11 Resultatbudget 22 12 Balansbudget 23 13 Finansieringsbudget 24 2

14 Investeringsbudget 25 15 Exploateringsbudget 26 16 Bilaga 1: Barn- och elevpeng 2015 27 3

1 Kommunens övergripande styrdokument Verksamhetsplanen är Kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till förvaltningen och ska tydliggöra styrelsens plan och strategi för att verkställa Kommunfullmäktiges uppdrag. I planen konkretiseras och prioriteras arbetet med politiska mål och uppdrag för verksamhetsåret. Verksamhetsplanen innehåller en ekonomisk plan för året inklusive finansiella mål, samt de prioriterade politiska målen och uppdragen fördelade under rubrikerna Vision 2025, Framtidsbild 2018, Uppdrag till förvaltningen från budget 2015 samt Övriga mål och uppdrag till förvaltningen. De komponenter som Kommunstyrelsen styr förvaltningen med för att förverkliga verksamhetsplanen är politiska inriktningsmål (inriktningar), politiska verksamhetsmål (mål) och uppdrag. Förvaltningen fastställer årligen även verksamhetsindikatorer (indikatorer) till stöd för att fokusera och följa upp mål och uppdrag i både verksamhetsplan och i verksamhetens grunduppdrag. Politiska inriktningsmål/inriktningar är långsiktiga och av övergripande karaktär Politiska verksamhetsmål/mål är mer konkreta och mätbara samt definierar inriktningsmålen. Uppdrag är konkreta beställningar av väl avgränsade områden. Vision 2025 Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. Visionen sträcker sig till år 2025. Framtidsbild 2018 Utifrån visionen anger Kommunfullmäktige politiska inriktningsmål för kommunens verksamhet under mandatperioden. För Budget 2015, plan 2016-2017 har beredningarna på Kommunfullmäktiges uppdrag arbetat fram Framtidsbild 2018 som innehåller de politiska inriktningsmål som återfinns i verksamhetsplanen. Budget Utifrån Framtidsbild 2018 sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som Kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra under det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är Kommunstyrelsens uppdrag till kommunförvaltningen och konkretiserar vid behov mål, uppdrag och ekonomiska förutsättningar utifrån Kommunfullmäktiges budget. 4

Årsredovisning Årsredovisningen lämnas av Kommunstyrelsen till Kommunfullmäktige. I den presenteras uppföljningen av hur förvaltningen lyckats med måluppfyllelse och med genomförandet av uppdrag utifrån den årliga budgeten. 5

2 Kommunstyrelsens uppdrag till förvaltningen Den nya politiska styrmodellen innebär att mål- och utvecklingsarbetet i kommunen ska vara ett kontinuerligt arbete med avstämningar och dialog i kommunstyrelsens utskott. Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdrag till förvaltningen för att tydliggöra ledning och styrning. Verksamhetsplanen bygger på Vision 2025, Framtidsbild 2018, Budget 2015 och ett antal övriga prioriterade mål och uppdrag. Vi vill göra en bra kommun ännu bättre. Vi vill ha mindre barngrupper i förskolan och fler vuxna i skolan. Ingen ska lämna grundskolan utan att kunna läsa, skriva och räkna. Ju mer eleverna lär sig i skolan, desto mer kan de själva påverka sin framtid. Vi vill ha en äldreomsorg som utgår från att vi människor är olika och har olika behov, och som använder modern teknik, som underlättar för så väl de äldre som för personalen. Vi vill att det byggs fler bostäder. Ingen ska behöva flytta från kommunen för att det saknas bostäder. Människor som inte bor här idag, ska ha möjlighet att flytta hit. Kommunens relation till de lokala företagen ska stärkas Kommunen ska vara en serviceinriktad resurs för det näringsliv som finns i kommunen och ska underlätta för nya företag att etablera sig och växa i Lerums kommun Kompetensen inom inköp och upphandling ska vidareutvecklas Uppföljningen av de tjänster vi köper ska stärkas Kommunen ska vara en modern arbetsgivare, som tar tillvara idéer och kreativitet Våra verksamheter ska vara transparenta, serviceinriktade, lättillgängliga och hålla en hög kvalitet 6

3 Vision 2025 Kommunen har ett viktigt uppdrag. Det består i att säkerställa att medborgarna i Lerums kommun har tillgång till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen fungerar och arbeta för att Lerums kommun i sin helhet ska utvecklas positivt. För att tydliggöra vad Lerums kommun ska kännetecknas av för att vara en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i har Kommunfullmäktige antagit Vision 2025. Den slår fast att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Visionen ska genomsyra organisationen, verksamheten och alla beslut som fattas. Under 2015 ger Kommunstyrelsen förvaltningen dessutom uppdrag att fokusera extra på följande konkreta uppdrag i visionsarbetet: Hållbart resande Ta fram en klimatanpassningsplan Ta fram socialt hållbara mål 7

4 Framtidsbild 2018 Framtidsbild 2018 är kommunfullmäktiges viljeinriktning för mandatperioden 2014-2018 för att nå Vision 2025. Framtidsbilderna är framtagna av kommunfullmäktiges fasta beredningar under våren 2014. De har inom sina respektive politikområden angett vilka frågor som ska vara särskilt prioriterade under mandatperioden 2014-2018. Framtidsbilderna är politiska inriktningsmål och är av övergripande karaktär. De beskriver hur Lerums kommun ska se ut och upplevas efter nästa mandatperiod. Framtidsbilderna handlar om vad som ska uppnås, inte hur. Hur de politiska inriktningsmålen ska uppnås har kommunstyrelsen ansvar för. Det innebär att framtidsbilderna ska omsättas till politiska verksamhetsmål och därefter brytas ner till åtgärder eller aktiviteter av de verksamheter som ska arbeta med dem. De politiska verksamhetsmålen formuleras under första halvåret 2015 för att sedan följas upp första gången i samband med helårsuppföljningen. 4.1 Framtidsbilder för klimat och miljö Om Lerums kommun ska lyckas med visionen att bli Sveriges ledande miljökommun måste de hållbara valen i människors vardag präglas av enkelhet och självklarhet. Förutsättningarna måste vi skapa i samverkan med invånarna. En miljöekonomisk och hållbar resurshushållning ska prägla kommunens agerande i alla delar. 4.1.1 Politiska inriktningsmål: År 2018 är det enkelt för kommunens invånare, kvinnor som män, och kommunens verksamheter att göra hållbara val när det gäller konsumtion, resande, återvinning och återbruk. År 2018 har vi en giftfri miljö i våra verksamheter, till gagn för nuvarande och kommande generationer. 4.2 Framtidsbilder för infrastruktur och boende För att bli Sveriges ledande miljökommun behöver kommunen skapa förutsättningar för resande på fler och nya sätt. Ur ett folkhälsoperspektiv och för att uppnå visionen om social hållbarhet är bostadsförsörjningen en utmaning. Blandat resande och blandat boende kommunen behöver satsa på ett brett och flexibelt utbud för att tillgodose fler människors behov. 4.2.1 Politiska inriktningsmål: År 2018 är det enkelt och flexibelt att åka kollektivt och att samåka. Fler alternativa färdmedel mellan och inom kommunens tätorter har minskat invånarnas bilberoende. År 2018 finns ett stort utbud av blandade boendeformer och livsmiljöer som passar alla, oavsett ålder, livssituation och kön. 8

4.3 Framtidsbilder för näringsliv och turism Det ska vara attraktivt att bo, verka och besöka Lerums kommun. Fler arbetstillfällen på hemmaplan ger mindre utpendling och mer liv och rörelse i våra tätorter. Hållbarhet ska prägla utvecklingen av ett starkt näringsliv där alla parter bidrar med det de är bäst på. Besöksnäringen och miljösektorn är två grenar av näringslivet som har stor potential att utvecklas i Lerums kommun. 4.3.1 Politiska inriktningsmål: År 2018 möter invånare och besökare ett brett utbud av varor, tjänster och upplevelser. I Lerum 2018 har omsättningen inom turism- och miljösektorn växt varje år sedan 2014. År 2018 är arbetsmarknaden diversifierad och tolerant. I Lerum 2018 finns det fler arbetstillfällen än aldrig förr. 4.4 Framtidsbilder för skola och utbildning Alla flickor och pojkar i skolan ska känna sig trygga, sedda och motiverade. Pedagoger ska känna sig trygga i sitt ledarskap och sin förmåga att undervisa, och elever behöver ha inflytande över den verksamhet där de förväntas lära och utvecklas. Det är en utmaning för skolan och samhället att många flickor och pojkar inte avslutar sin utbildning med godkända betyg. För att uppnå visionen om en socialt och ekonomiskt hållbar kommun krävs investeringar i våra ungas framtid. 4.4.1 Politiska inriktningsmål: År 2018 är ungdomsarbetslösheten fortsatt låg tack vare att fler går ut grundskola och gymnasium med godkända betyg. För unga kvinnor och män som behöver extra stöd att komma in på arbetsmarknaden erbjuder kommunen en kontaktperson och samlade insatser under ett tak. År 2018 har pedagogerna hög relevant kompetens inom Informations- och kommunikationsteknik (IKT). Elever och pedagoger känner sig trygga med de läroverktyg som finns. 4.5 Framtidsbilder för samhällets omsorger Ungas psykiska hälsa Det är viktigt att tidigt skapa möjligheter för unga att utveckla en god hälsa då sociala faktorer ofta går i arv. För att vända trenden med psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är det viktigt att fokusera på det friska och arbeta förebyggande. En skola med trygga vuxna som tar sig tid för unga och tidigt kan upptäcka ohälsa är otroligt viktigt. 4.5.1 Politiskt inriktningsmål: År 2018 fångar vi upp våra barn och ungdomar tidigt. Vi arbetar aktivt med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder för att öka hälsan hos flickor och pojkar. Välfärdsteknologi Dagens höga tempo av digitalisering och hjälpmedelsutveckling öppnar upp för stora möjligheter. Mycket tyder på att förväntningarna på den kommunala servicen inom omsorgen kom- 9

mer ändras där eget inflytande, flexibilitet och delaktighet blir centrala värden. I omsorgsverksamhet där hjälpmedel är en självklar del av vardagen skapas förutsättningar för att bibehålla självständighet och uppleva trygghet i livet. 4.5.2 Politiskt inriktningsmål: År 2018 använder vi teknik och hjälpmedel i omsorgen som verktyg för att underlätta vardagen, få information, kommunicera och mötas. 4.6 Framtidsbilder för kultur och fritid Alla medborgare i Lerums kommun ska ha förutsättningar att utveckla intressen, känna gemenskap och uppleva ett meningsfullt liv. Det skapar god hälsa såväl hos kvinnor och män som hos äldre och yngre, samt bygger en socialt hållbar kommun med minskad skadegörelse och oro. För att öka folkhälsan och bygga ett socialt hållbart Lerum är det av största vikt att föreningslivet kan fortsätta att växa och bedriva sina verksamheter. 4.6.1 Politiska inriktningsmål: År 2018 har föreningslivet möjlighet att fokusera på sina verksamheter tack vare ökat ekonomiskt stöd och god samverkan med kommunen. År 2018 tillfredställs kvinnor och mäns, flickor och pojkars behov av flexibla lokaler och utemiljöer anpassade för kulturupplevelser och utövande av fritidsaktiviteter. Mötesplatserna är utformade tillsammans med kommunens invånare och finns i kommunens alla delar. 10

5 Uppdrag till förvaltningen från budget 2015 Som ett komplement till arbetet med vision och politiska inriktningsmål och verksamhetsmål ger kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att arbeta med 17 konkreta uppdrag inom fokusområdena förskola, skola, äldreomsorg och bostadsbyggande. Dialog och uppföljning ska ske i relevanta utskott. 5.1 En bra förskola och skola ska bli ännu bättre Vi har bra förskolor och skolor i Lerums kommun. De mindre barnen och deras vårdnadshavare trivs med förskolan och elevernas resultat i grundskolan och på gymnasiet är över lag goda. Men det kan bli ännu bättre. Pågående utvecklingsarbete ska fortsätta och vi ska spetsa till det ytterligare samtidigt som skolan bli skickligare på att fånga upp de elever som behöver särskilt stöd. Elever som inte mår psykiskt bra ska snabbt kunna få hjälp från elevhälsan. Lärarna är skolans viktigaste resurs, och för att inspirera och motivera lärarna behöver skolan bli bättre på att synliggöra och premiera dem som allra bäst bidrar till att lyfta elevernas prestationer och resultat. De föreningar som finns i kommunen gör redan idag en ovärderlig insats för individer och för samhället i stort. De ska ges bättre ekonomiska förutsättningar för att utveckla arbetet. På samma sätt ska kulturen ges en större roll i Lerums kommun. 5.1.1 Förvaltningen ges i uppdrag: Att minska storleken på barngrupperna i förskolan Att planera för byggandet av nya förskolor Att stärka stödet till elever i behov av särskilt stöd och särskilda utmaningar Att utveckla ett forum för skoldialog där alla grupper med intresse för skolan bjuds in att delta och utforma dialogen. Att påbörja planeringen för att bygga ett kulturhus med plats för bl. a Kulturskolan och gymnasiets Estetiska program vid Dergårdsentrén Arbetet ska fortgå enligt kommunstyrelsens beslut. Att påbörja planeringen för att bygga en idrottshall i Dergårdsområdet Arbetet ska fortgå enligt kommunstyrelsens beslut. Att öka det ekonomiska stödet till föreningslivet Nya riktlinjer för föreningsbidrag tas fram. Skötselavtalen anpassas till dagens behov i syfte att stödja föreningarna på ett relevant sätt. Att höja nivån på lärarlönerna och premiera duktiga lärare Satsningen ska gå till de medarbetare som bäst bidrar till resultatet utifrån aktuella lönekriterier. Goda exempel ska lyftas fram och synliggöras. 11

5.2 En ännu bättre äldreomsorg Stöd- och omsorgsverksamheterna i kommunen håller hög kvalitet. Undersökningar visar att de som får stöd från äldreomsorgens personal är väldigt nöjda. Det betyder att vi har goda förutsättningar att ta oss an de utmaningar som äldreomsorgen står inför, när andelen äldre människor nu ökar. Inte minst krävs en kraftsamling kring byggandet av bostäder som är särskilt anpassade efter äldre människors behov. Man är aldrig för gammal för att bestämma själv, ska vara en utgångspunkt för kommunens äldreomsorg. Den som behöver stöd och omsorg ska själv få bestämma vilka som ska ge det stödet, och själv få bestämma vilken typ av stöd man vill ha. Kommunen ska bli bättre på att använda modern teknik, både sådan teknik som gör livet enklare för omsorgstagarna och som underlättar för personalens planering och arbete. Ett väl fungerande anhörigstöd är en klok investering för framtiden. Anhörigstödet ska utvecklas i samråd med dem som behöver stödet. En konstruktiv dialog med aktörer utanför kommunens organisation är en angelägen del i arbetet med att skapa en ännu bättre äldreomsorg. 5.2.1 Förvaltningen ges i uppdrag: Att utveckla och utöka anhörigstödet Att planera för ett ökat användande av modern teknik i äldreomsorgen Att planera för trygga boenden, servicebostäder och särskilda boenden i alla kommundelar En utvecklad samverkan mellan Sektor stöd och omsorg samt Sektor samhällsbyggnad, inte minst i bostadsförsörjningsprogrammet samt utveckla arbetet med lokalresursplanering utifrån befolkningsprognoser. Att utveckla formerna för dialog 5.3 Fler bostäder i hela kommunen och en ännu bättre kollektivtrafik Lerums kommun har som målsättning att varje år öka antalet invånare med i genomsnitt 1 %. Idag planeras för en rad bostadsprojekt och flera är under genomförande. Vi vill dock öka takten och bostadsbyggandet är ett prioriterat område den närmaste mandatperioden. Vi vill satsa på större bostadsområden som kan komma igång snabbt i hela kommunen. De nya bostäderna ska tillgodose människors behov av olika upplåtelseformer, inte minst finns ett behov av fler hyresrätter. En förutsättning för att ett samhälle ska uppfattas som attraktivt är att det finns tillgång till goda kommunikationer och därför vill vi fortsätta att utveckla kollektivtrafiken. Parallellt med att vi utvecklar våra centrum, ska vi fortsätta arbetet med att knyta ihop hela kommunen med vandrings-, cykel- och ridleder. 5.3.1 Förvaltningen ges i uppdrag: Att identifiera och exploatera attraktiva områden med plats för större antal bostäder och med potential för snabbt genomförande Under första halvåret 2015 ska förvaltningen återkomma med förslag på områden. Att planera för byggande av bostäder med rimliga hyror 12

Förvaltningen ska prova olika koncept som finns på marknaden. Att aktivt samarbeta med lokala byggföretag Att genom bl.a. en aktiv dialog i planerings- och exploateringsarbetet arbeta för att lokala bygg- och fastighetsföretag får möjlighet att delta i samhällsbyggnads-arbetet. Att arbeta för att Västra Stambanan byggs ut med ytterligare två spår lokaliserade utanför tätorterna på sträckan Göteborg-Alingsås Att ha detta som utgångspunkt i kontakter och dialoger med aktörerna inom infrastrukturarbetet. Att utreda förutsättningarna för avgiftsfri kollektivtrafik för barn och ungdomar upp till och med gymnasieålder och för pensionärer i lågtrafik Att i dialog med Västtrafik arbeta fram lämpliga alternativ inklusive kostnadsberäkningar och tidplaner. Även taxan för färdtjänsten ska ingå i utredningen. 13

6 Övriga mål och uppdrag till förvaltningen Utöver de mål och uppdrag som förvaltningen ges utifrån Framtidsbild 2018 och Budget 2015 har förvaltningen fått i uppdrag att prioritera arbetet med ytterligare ett antal mål och uppdrag under 2015. 6.1 Mål Befolkningstillväxten ska vara en procent per år över en tioårsperiod Målen i Näringslivstrategin ska beaktas och följas upp Att genom en aktiv och kontinuerlig dialog mellan näringslivet och kommunen samt genom samarbete med Business Region Göteborg ge bästa möjliga service till företag och näringsidkare. Kommunen ska pröva om ett privat företag, kooperativ, eller förening helt eller delvis kan ersätta drift i kommunal regi Att arbeta strukturerat med att belysa effekter gällande drift i annan regi än kommunal, inom utpekade verksamheter. 6.2 Uppdrag Att skapa ett ledande återvinnings- och återbrukssystem Att slutföra det pågående beredningsarbetet inom förvaltningen för ställningstagande och beslut i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. I arbetet ska Hultets framtid samt planering för en ny återvinnings- och återbrukscentral i Stenkullen ingå. Att förbättra möjligheterna för närproducerande företag att bli leverantörer till kommunen Att föra dialog med kommunens näringsliv, via en upphandlingsgrupp, gällande förutsättningar att leverera varor och tjänster till kommunens verksamheter. 14

7 Servicegarantier När förvaltningen mottar en fråga via e-post ska svar ges inom tre dagar eller information lämnas om vem som har ansvar för frågan och när frågan kommer att besvaras. När förvaltningen mottar en fråga via brev ska svar ges inom fem dagar eller information lämnas om vem som har ansvar för frågan och när frågan kommer att besvaras. Samtal till kommunens kundmottagningar ska besvaras inom en minut. Den som lämnar ett meddelande ska bli uppringd senast nästa arbetsdag. Ansökningar om serveringstillstånd får ett förslag till beslut inom sex veckor. 15

8 Finansiella mål Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning innebär att kommunens ekonomi inte lika starkt påverkas av konjunkturens upp- och nedgångar. Modellen gör det möjligt för kommunen att bygga upp tillgångarna under år med positiva resultat, vilka kan användas under år med underskott. På detta sätt kan effekten av konjunktursvängningar minskas och därmed få en jämnare kvalitet i tjänsteutbudet. Modellen innebär också att de finansiella målen tillåts variera över tid beroende av konjunktur, behov av investeringar med mera. Utgångspunkten är att målen fastställs i jämförelse med den fjärdedelen av Sveriges kommuner som har de starkaste finansiella nyckeltalen. Den kommunen med de högsta värdena bildar taket och den kommunen med de lägsta värdena inom gruppen bildar golvet för de finansiella nyckeltalen. Analys och redovisning sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. 8.1 Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Kommunen har stora investeringsbehov inom skola, barn- och äldreomsorg samtidigt som konjunkturen befinner sig i en svag återhämtningsfas under budget och planperioden. Under de senaste åren har kommunen haft kostnadsökningar i verksamheten, låga resultatnivåer samt hög investeringstakt vilket påverkat de finansiella nyckeltalen negativt. Kommunens mål är att tillhöra den övre fjärdedelen bland Sveriges kommuner vad gäller soliditet, vilket innebär nivån ska ligga inom intervallet 45-80 procent, exklusive ansvarsförbindelsen. Målen är satta på koncernnivå det vill säga inklusive kommunala bolag. De kommunala bolagens påverkan på soliditeten och långfristiga skulder per invånare är dock begränsad År 2014 uppgick soliditeten till 45 procent för såväl kommunen som för koncernen. Enligt budget för 2015 uppgår soliditeten till 42 procent. Soliditeten under planåren 2016 och 2017 beräknas uppgå till 41 respektive 40 procent. Framförallt är det fortsatt höga behov av investeringar som medför att kommunens mål vad avser soliditetsnivå inte uppfylls under budget- och planperioden. Lerums kommuns långfristiga skulder per invånare uppgick i bokslut 2014 till drygt 27 000 kronor. Enligt budget och plan för 2015-2017 kommer den externa upplåningen att öka från drygt 27 000 kronor per invånare till 33 700 kronor per invånare. Detta medför att kommunen från och med planåret 2016 inte kommer att uppfylla målet att vara bland de 25 procent kommunerna i landet som har lägst långfristiga skulder per invånare. 16

Budget 2015 innebär ett resultat på 40,3 mnkr och 42,8 mnkr respektive 50,7 mnkr för 2016 och 2017. Totalt innebär detta att nettokostnadsandelen uppgår till 98,0 % år 2015 och 2016 och till 97,7% 2017. I Budget 2015 ingår riktade effektiviseringskrav på 10,0 mnkr. Ett effektiviseringskrav på 22,0 mnkr är planerat för 2016. År 2017 ligger inga effektiviseringskrav i plan. Årets resultat efter extraordinära poster Nettoinvesteringarna enligt budget och plan 2015-2017 uppgår till drygt 800 miljoner kronor och den förväntade upplåningen under samma period beräknas till 270 miljoner kr. År 2014 2015 2016 2017 Nettoinvestering 270,0 201,7 300,0 300,0 Nyupplåning 147,0 0,0 135,0 135,0 17

9 Resursfördelning Förvaltningsledning Produktionsområde (mnkr) Intäkt Kostnad Netto 2015 1 Ledningsverksamhet -1,1 10,5 9,4 2 Kommunövergripande projekt 0,0 1,7 1,7 3. Vision 2025 0,0 0,0 0,0 Totalt -1,1 12,2 11,1 Sektor infrasupport Produktionsområde (mnkr) Intäkt Kostnad Netto 2015 Support & utveckling -16,7 83,7 67,0 Drift & service -82,5 90,8 8,2 Politisk organisation 0,0 16,6 16,6 Totalt -99,2 191,1 91,8 Produktionsområde (mnkr) Intäkt Kostnad Netto 2015 Räddningstjänst 0,0 32,5 32,5 Totalt 0,0 32,5 32,5 Produktionsområde (mnkr) Intäkt Kostnad Netto 2015 Revision 0,0 1,8 1,8 Totalt 0,0 1,8 1,8 18

Sektor samhällsbyggnad Produktionsområde (mnkr) Intäkt Kostnad Netto 2015 Ledning och intern service 9,2 31,6 22,4 Fysisk planering och exploatering 7,2 22,7 15,5 Teknisk försörjning 2 58,6 56,6 Myndighetsutövning 7,6 16,7 9,1 Totalt 26,0 129,5 103,6 Varav affärsverksamhet Verksamhet (mnkr) Intäkt Kostnad Netto 2015 VA 69,6 72,4 2,8 Renhållningsverksamhet 29,9 30,4 0,5 Kommunens byggnader 230,5 221,4-9,1 Totalt 330,0 324,2-5,8 Sektor lärande Produktionsområde (mnkr) Intäkt Kostnad Netto 2015 Ledning och intern service 54,2 55,7 1,5 Verksamhetslokaler 0,25 134,4 134,1 Förskola 6,2 294,7 288,5 Grundskola, förskoleklass -år 9 10,1 389,7 379,6 Fritidshem 0,8 68 67,2 Fritidsklubbar/gårdar 0,15 12,8 12,7 Grundsärskolan 0,3 16,8 16,5 Gymnasieskola 31,8 143,8 112 Gymnasiesärskola 1,2 13,9 12,7 Vuxenutbildning 4,7 20,3 15,6 Kultur och fritid 4,3 36,7 32,4 Kulturskola 4,8 14,7 9,9 Bibliotek 0,6 13,2 12,6 Resultatenheter 720 720 0 Totalt 839,4 1 934,7 1 095,3 Prestationsersättningen (Barn- och elevpeng) presenteras i Bilaga 2. 19

Sektor stöd och omsorg Produktionsområde (mnkr) Intäkt Kostnad Netto 2015 Ledning och intern service 43,0 43,0 Hemtjänst -79,3 85,3 6,0 Äldreomsorg -42,1 263,4 221,3 Funktionshinder -27,3 130,4 103,1 Hälso och sjukvård -2,3 58,7 56,4 Myndighetsutövning -37,3 266,6 229,3 Totalt -188,3 847,4 659,1 20

10 Driftsredovisning Verksamhet (mnkr) Skattefinansierad verksamhet Budget Budget VP 2014 2015 Löneökningar 2015-2017 - 23,7 Strukturella åtgärder -0,7-1,3 effektiviseringar 2015-2017 Förvaltningsledning 13,0 11,1 Infrasupport 81,2 91,8 Samhällsbyggnad 105,3 103,6 Lärande 1 051,3 1 095,3 Stöd och omsorg 641,2 659,1 Räddningstjänsten 31,9 32,5 Revision 1,8 1,8 Summa skattefinansierat 1 925,0 2 017,6 Kommunens verksamhetslokaler -4,1-9,1 VA-verksamhet/renhållning 3,3 3,3 Summa affärsverksamhet -0,8-5,8 Summa verksamheter 1 924,2 2 011,8 Finansförvaltningen Kapitalkostnader -41,0-43,6 Pensionsskuld/pensionsutbetalningar 3,2 12,6 Övrigt -20,8-30,1 Verksamhetens nettokostnader 1 865,7 1 950,7 21

11 Resultatbudget VP Budget (mnkr) 2014 2015 Verksamhetens nettokostnader -1757,2-1 838,7 Avskrivningar -108,5-112,0 Verksamhetens nettokostnader -1 865,7-1 950,7 Skatter 1 730,7 1 820,4 Generella statsbidrag 190,2 195,5 Finansiella intäkter 5,3 5,1 Finansiella kostnader -41,9-30,1 Resultat före extraordinära poster 18,6 40,3 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 Resultat 18,6 40,3 Nettokostnadsandel 99% 98,0% 22

12 Balansbudget Budget Justerad budget Budget (mnkr) 2014 2014 2015 Tillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar 2 057,7 1 972,3 2 062,0 Finansiella anläggningstillgångar 169,0 166,6 159,4 Omsättningstillgångar 389,0 498,0 438,2 Summa tillgångar 2 615,7 2 636,9 2 659,6 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat 328,3 268,8 287,4 Årets resultat 18,6 18,6 40,3 Avsättningar 854,8 967,4 949,8 Skulder Långfristiga skulder 1 156,6 1 043,6 1 043,6 Kortfristiga skulder 257,5 338,5 338,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 615,7 2 636,9 2 659,6 23

13 Finansieringsbudget Budget Budget (mnkr) 2014 2015 Drift Årets resultat 18,6 40,3 Justering för av- och nedskrivningar 108,5 112,0 Förändring pensionsskuld inkl löneskatt 0,2-17,6 Just. för övriga ej likviditetspåverkande poster 0,0 0,0 Förändring kortfristiga fordringar 0,0 0,0 Förändring förråd och lager 0,0 0,0 Förändring kortfristiga placeringar 0,0 15,0 Förändring kortfristiga skulder 0,0 0,0 Förändring likvida medel drift 127,4 149,7 Investeringar Förvärv materiella anläggningstillgångar -270,0-201,7 Försäljning materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Förvärv exploateringstillgångar 0,0 0,0 Övriga ej rörelsepåverkande poster 0,0 0,0 Förändring likvida medel investeringar -270,0-201,7 Finansiering Nyupptagna lån 150,0 0,0 Amortering av skuld -3,0 0,0 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0 Minskning långfristiga fordringar 7,2 7,2 Förändring likvida medel finansiering 154,2 7,2 Förändring av likvida medel 11,6-44,8 24

14 Investeringsbudget Verksamhet Total bud- get Utbetalning- ar Utbetalning- ar Utbetalning- ar 2015 2016 2017 Infrasupport 12 700 4 200 2 900 2 900 Lärande 67 200 15 800 16 600 25 600 Stöd och omsorg 37 300 17 500 9 300 5 900 Samhällsbyggnad Investeringar från föregående år 356 500 85 400 9 000 0 Kommunala verksamhetslokaler Lärande 440 000 55 000 197 000 188 000 Kommunala verksamhetslokaler Stöd och omsorg 203 000 18 000 80 000 80 000 Kommunala verksamhetslokaler Övriga 75 000 6 000 22 500 42 500 Infrastruktur 324 800 43 300 98 000 108 500 Belysning 9 500 1 900 2 400 1 900 Mindre investeringar på SB 4 500 1 500 1 500 1 500 VA/Renhållning 183 500 23 500 55 000 78 000 Totalt 1 714 000 272 100 494 200 534 800 80 % genomförandetakt 217 680 395 360 427 840 Investeringstak 201 680 300 000 300 000 25

15 Exploateringsbudget Namn Beskrivning/status Budget Lerums centrum Progr.genomförande Inkomst Ej Dpl bostäder, lokaler Utgift antagen Slutredovisas 2018 Netto Norra Hallsås Inget uppdrag Inkomst Ej Etapp 2 Utgift antagen Slutredovisas 2020 Netto Garveriområdet Inget uppdrag Inkomst Ej Utgift antagen Slutredovisas 2020 Netto Herrgårdsb- o Dp.Bostäder o lokaler Inkomst Ej centrumkv. öster Utgift antagen om Rurik Holms v Slutredovisas 2020 Netto Gråbo Centrum / Dp bostäder, lokaler Inkomst Ej bostäder Utgift antagen Slutredovisas 2020 Netto Stenkullen, Dp verksamhets mark Inkomst -10 000 Stillestorp Utgift 10 000 Slutredovisas 2016 Netto 0 Tollestorp (J&R) Dp verksamhets mark Inkomst -15 000 Utgift 12 000 Slutredovisas 2016 Netto -3 000 Norra Hallsås (HP) Dp bostäder Inkomst -113 000 Utgift 93 000 Slutredovisas 2018 Netto -20 000 Biskopssiken Dp bostäder Inkomst -13 000 Utgift 9 000 Slutredovisas 2017 Netto -4 000 Skiffervägen Dp bostäder Inkomst Ej Utgift antagen Slutredovisas 2016 Netto Aggetorp 1:21 mfl Dp bostäder Inkomst -5 740 Utgift 4 510 Slutredovisas 2015 Netto -1 230 Floda 3:43 Högsboholmsvägen Dp bostäder Inkomst -32 480 Högsboholmsvägen Utgift 29 480 Slutredovisas 2016 Netto -3 000 Lilla Bråta Dp bostäder Inkomst -20 355 (skogssällskapet) Utgift 17 305 Slutredovisas 2016 Netto -3 050 Floda Centrum Progr.genomförande Inkomst Ej Dpl bostäder, lokaler Utgift antagen Slutredovisas 2023 Netto Aspedalen Inget uppdrag Inkomst Ej Utgift antagen Slutredovisas 2019 Netto Summa netto inklusive ränta -34 280 26

16 Bilaga 1: Barn- och elevpeng 2015 Grundskola Grundbelopp Adm 3% Belopp 2015 Kommunal verksamet Avdrag gemensamma resurser Belopp 2015 Moms Enskild (privat) verksamhet Barnom sorgsavgift Lokaler inkl adm och moms Löneökn. 2015 (inkl adm& moms) Belopp 2015 Förskoleklass 44 954 1 349 46 303-3 094 43 209 2 778 11 616 1 171 61 868 Skolår 1-5 56 730 1 702 58 432-4 093 54 338 3 506 11 616 1 466 75 019 Skolår 6-9 65 250 1 957 67 207-4 796 62 412 4 032 11 616 1 672 84 528 Individ.integrerad särskola Sär ind 1-5 149 253 4 478 153 731-10 565 143 166 9 224 11 616 3 747 178 317 Sär ind 1-5 F 329 615 9 888 339 503-28 882 310 621 20 370 11 616 8 438 379 927 Sär ind 6-9 173 761 5 213 178 974-13 507 165 467 10 738 11 616 4 419 205 747 Sär ind 6-9 F 399 213 11 976 411 189-36 403 374 786 24 671 11 616 10 276 457 753 Fritidshem 28 114 843 28 958-1 493 27 465 1 737-6 524 7 079 650 31 900 Förskola 1-2 ÅR 3-6 ÅR 0-15 tim 70 498 2 115 72 613-1 146 71 467 4 357-12 629 15 155 1 720 81 215 > 15 tim 139 217 4 177 143 394-2 259 141 135 8 604-12 629 15 155 3 338 157 862 0-15 tim 48 827 1 465 50 291-739 49 552 3 017 0 15 155 1 417 69 881 > 15 tim 95 872 2 876 98 748-1 445 97 303 5 925-8 861 15 155 2 290 113 257 Pedagogisk omsorg 1-2 ÅR 3-6 ÅR Adm 1% 0-15 tim 60 730 607 61 338-966 60 371 3 680-12 629 0 1 115 53 504 > 15 tim 120 064 1 201 121 265-1 906 119 359 7 276-12 629 0 2 464 118 376 0-15 tim 42 484 425 42 908-619 42 290 2 575 0 0 920 46 403 > 15 tim 83 570 836 84 406-1 211 83 195 5 064-8 861 0 1 626 82 236 Elevpeng för elever inom gymnasieskola och gymnasiesärskola Elevpengen till Lerums gymnasium utgår från fastställd interkommunal prislista 2015 inom Göteborgsregionen. Ersättningen till Lerums gymnasium är reducerad med lokalhyra (som istället finanseras med centralt avsatta medel), vissa sektors gemensamma utvecklingsfrågor samt administration och ersättning för löneavtalet 2015. Ersättning för löneavtalet 2015 tilldelas i särskild ordning under hösten aktuellt år. Ersättningen varierar med elevens val av program. Bidrag till fristående aktörer avseende program som finns i egen regi på Lerums gymnasium utgår i enlighet med den interna resurstilldelningen till Lerums gymnasium med tillägg för kommunens lokalkostnad och årets löneavtal. Bidraget justeras med ett avdrag för kommunens administrativa kost- 27

nader men med tillägg för generell administration motsvarande tre procent och momskompensation motsvarande sex procent. Bidrag till fristående gymnasie- och gymnasiesärskolor avseende program som Lerums gymnasium inte erbjuder, men som finns inom Göteborgsregionens samverkansavtal, utgår ersättning i enlighet med samverkansavtalets prislista. Dock ersätts den framräknade administrationskostnaden i denna prislista med ett generellt administrationspålägg om tre procent dessutom är beloppet utökat med momskompensation motsvarande sex procent. I bidragsbeloppet finns kostnader för skollunch inräknat. För de fristående gymnasieskolor som inte erbjuder kostnadsfria skolluncher görs ett avdrag på bidraget med 4.600 kr/elev och år (2.300 kr/elev och termin), vilket motsvarar Lerums gymnasiums genomsnittliga kostnad. För utbildningar inom nationella program som inte finns i egen regi och inte heller inom Göteborgsregionens samverkansavtal utgår ersättning enligt, den av staten, fastslagna riksprislistan. I efterföljande prislista framgår ersättning till fristående utbildningsaktörer som erbjuder utbildningsplats till ungdomar folkbokförda i Lerums kommun. Priset utgår från ovanstående beräkningsgrund. 28

Bidrag fristående gymnasieskolor 2015 (Kr/år) Grundbelopp kr/år varav lokaler Adm 3 % Moms 6 % Summa Program Inriktning GY11 BF samtliga inriktningar 80 333 16 119 2 410 4 965 87 708 BA exkl anläggningsfordon 102 490 22 653 3 075 6 334 111 899 BA anläggningsfordon 112 470 22 437 3 374 6 951 122 795 EE gemensamt år 1 96 539 24 019 2 896 5 966 105 401 EE år 2-3 automation 104 185 25 189 3 126 6 439 113 749 EE år 2-3 Dator o komm tekn 92 040 23 519 2 761 5 688 100 489 EE år 2-3 Elteknik 97 135 24 019 2 914 6 003 106 052 EE år 2-3 Energitekn 111 609 37 423 3 348 6 897 121 855 EK samtliga inriktningar 65 357 15 028 1 961 4 039 71 356 ES Bild 82 809 20 157 2 484 5 118 90 411 ES Dans 81 948 16 638 2 458 5 064 89 470 ES Estetik och media 87 748 21 157 2 632 5 423 95 803 ES Musik 105 797 20 157 3 174 6 538 115 510 ES Teater 88 911 21 157 2 667 5 495 97 074 FT gemensamt år 1 107 458 30 391 3 224 6 641 117 323 FT år 2-3 personbil 111 142 30 953 3 334 6 869 121 345 FT år 2-3 godshant 118 886 32 918 3 567 7 347 129 800 FT år 2-3 lastbil/mob. mask. 117 252 29 978 3 518 7 246 128 015 FT år 2-3 kaross/lack 110 503 26 395 3 315 6 829 120 647 FT år 2-3 transport 143 738 25 153 4 312 8 883 156 933 HA samtliga inriktningar 75 645 15 515 2 269 4 675 82 590 HV Texildesign 123 240 58 578 3 697 7 616 134 553 HV florist 102 750 19 590 3 083 6 350 112 182 HV frisör 79 369 18 193 2 381 4 905 86 655 HV hår och makeupstylist 80 656 17 013 2 420 4 985 88 060 HT samtliga inriktningar 80 684 18 953 2 421 4 986 88 091 HU samtliga inriktningar 66 122 14 484 1 984 4 086 72 192 IN samtliga inriktningar 126 486 37 099 3 795 7 817 138 097 NA samtliga inriktningar 68 117 15 428 2 044 4 210 74 370 RL samtliga inriktningar 101 835 29 348 3 055 6 293 111 183 SA exkl år 2-3 medier, information och 66 655 kommunikation 15 228 2 000 4 119 72 774 SA år 2-3 medier, information och kommunikation 72 138 15 728 2 164 4 458 78 760 TE gemsamt år 1 78 092 18 480 2 343 4 826 85 261 TE år 2-3 design och produtv. 78 092 18 480 2 343 4 826 85 261 TE år 2-3 info. och mediatek. 78 092 18 480 2 343 4 826 85 261 TE år 2-3 produktionstek. 77 187 18 842 2 316 4 770 84 273 TE år 2-3 samhällsb. och miljö 77 187 18 842 2 316 4 770 84 273 TE år 2-3 teknikvetenskap 77 187 18 842 2 316 4 770 84 273 VF samtliga inriktningar 97 580 32 132 2 927 6 030 106 538 VO år 1-3 81 132 17 456 2 434 5 014 88 580 29

Socioekonomisk resursfördelning 2015 Skolor F-5 % kr/år Almekärrsskolan 0,0 0 Aspenässkolan 0,0 0 Berghultskolan 10,0 346 177 Centralskolan 0,0 0 Hulanskolan 0,0 0 Hästhagenskolan 8,0 275 289 Knappekullaskolan 0,0 0 Lekstorpsskolan 16,4 566 277 Ljungviksskolan 18,4 638 194 Montessori - Aspen 0,0 0 Montessori - Floda säteri 0,0 0 Röselidsskolan 21,1 731 694 Stenkulan 18,4 636 322 Tolleredskolan 0,0 0 Uddaredskolan 0,0 0 Östad skola 7,7 265 640 Totalt 100,0 3 459 593 Skolor 6-9 % kr/år Alléskolan 0,0 0 Ljungviksskolan 38,9 989 752 Röselidssskolan 38,0 964 126 Lekstorpsskolan 4,6 116 730 Montessori - Floda säteri 0,0 0 Rydsbergsskolan 0,0 0 Stenkulan 18,5 469 799 Torpskolan 0,0 0 Medel 100,0 2 540 407 30