VASA STADS BOKSLUT
2 BOKSLUT Vasa stads ekonomisektor Stadsstyrelsen 31.3.2014
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING 3 1.1 Stadens organisation 3 1.2 Stadens förvaltning 4 1.3 Stadens personal 6 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 8 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen 8 2.2 Utvecklingen inom kommunalekonomin 8 2.3 Väsentliga förändringar i Vasas verksamhet och ekonomi 14 2.4 Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna 16 2.4.1 Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott 16 2.4.2 Finansieringsrisker 17 2.4.3 Miljörisker 17 2.5. Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver 17 3. ORDNANDET AV DEN INTERNA KONTROLLEN 19 3.1 Stadsstyrelsens redogörelse för ordnandet av den interna kontrollen 19 3.2 Den interna revisionen 20 3.2.1 Verksamhetsidé 20 3.2.2 Plan över användningen av arbetsdagar under perioden 20 3.2.3 Den interna revisionens uppgifter 21 4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS 22 4.1 Resultaträkning och nyckeltal 22 4.2 Resultaträkningens intäkter 23 4.2.1 Verksamhetsintäkter 23 4.2.2 Skatteinkomster 23 4.2.3 Statsandelar 24 4.2.4 Finansieringsintäkter 24 4.3. Resultaträkningens kostnader 24 4.3.1 Verksamhetskostnader 25 4.3.2 Finansiella kostnader 25 4.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag 25 5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 27 5.1 Finansieringsanalys och nyckeltal 27 6. DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN 29 6.1 Balansräkning och nyckeltal 29 6.2 Balansräkningens struktur 31 7. TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER 32 8. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI 33 9. KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT 39 9.1 Koncernresultaträkning och nyckeltal 39 9.2 Finansieringsanalys för kommunkoncern 40 9.3 Koncernbalansräkning och nyckeltal 41 9.4 Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen 42
10. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 43 II BUDGETUTFALL 1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN 44 1.1 Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige 44 1.2 Uppnående av målen som ställts på affärsverken 44 1.3 De centrala dotterbolagens mål och uppfyllandet av dem 45 Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige 31.12. 46 2. EKONOMISKT UTFALL 62 2.1 Driftsekonomidelens utfall 62 Förvaltningarnas verksamhetsberättelser 63 2.2 Resultaträkningsdelens utfall (staden utan affärsverk) 152 2.3 Investeringsutfall (staden utan affärsverk) 155 2.4 Utfallet för finansieringsdelen (staden utan affärsverk) 156 2.5 Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar 157 2.5.1 Driftsekonomidelen 157 2.5.2 Investeringsdelen 160 2.5.3 Nettoenheternas ekonomiska utfall 163 2.6 Sammanfattning av anslagsöverskridningar 170 III BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning 172 Finansieringsanalys 173 Balansräkning 174 Koncernresultaträkning 176 Finansieringsanalys för kommunkoncern 177 Koncernbalansräkning 178 Resultaträknings - sammanställning 180 Finansieringsanalys - sammanställning 181 Balansräknings - sammansättning 182 IV BILAGEUPPGIFTER Noter för uppgörande av bokslutet 186 Resultaträkningens bilageuppgifter 187 Balansräkningens bilageuppgifter 189 Bilageuppgifter angående säkerheter och ansvarsförbindelser 194 Bilageuppgifter angående personalen 196 Koncernbokslutets noter 197 Förteckning över använda bokföringsböcker 203 V AFFÄRSVERKENS BOKSLUT Affärsverkens inverkan på resultatet 205 Affärsverkens inverkan på finansieringen 206 Affärsverkens inverkan på balansräkningen 207 Österbottens räddningsverk Vasa Regionala Företagshälsovård Vasa Hamn Vasa Hussektor Vasa Vatten
1 Stadsdirektörens översikt År p räglades av såväl landsomfattande som lokala ekonomiska problem. Vårt lands totala produktion sjönk fortsättningsvis, vilket förorsakades av både världsomspännande ekonomiska svårigheter och strukturella problem i vårt eget land, såsom inskränkningar inom elektronik- och pappersindustrin, förändrad åldersstruktur och försämrad kostnadskonkurrenskraft. Situationen har lett till att finansieringsgrunden för den offentliga ekonomin har blivit sämre. I nom stats- och kommunalekonomin har under de senaste åren bildats ett kännbart underskott. Man talar om ett hållbarhetsunderskott, som måste korrigeras under de när maste åren för att skuldsättningen inom den offentliga ekonomin ska kunna stoppas. Landets regering förverkligar ett strukturpolitiskt program, i vilket det som en v iktig del också ingår åtgärder som skär ned den kommunala ekonomin. Hela landets situation återspeglar sig också i Vasa, fastän Vasa och Vasaregionen tack vare framgångarna inom sitt exportinriktade energikluster har klarat av lågkonjunkturen bättre än de flesta andra regioner. I alla undersökningar som publicerats under den s enaste tiden där man har bedömt regionernas konkurrenskraft på ett mångsidigt sätt har Vasa fortfarande funnits bland de främsta i vårt land. Stadens skatteinkomster ökade år totalt 2,7 % jämfört med föregående år. Kommunalskatterna ökade med 4,4 %, men samfundsskatteredovisningarna sjönk med 7,1 %. Verksamhetsutgifterna inom serviceproduktionen ökade med 1,8 %. Lånebeståndet var i slutet av året 176,2 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 13,4 % under året. De statsandelar som staden erhöll sjönk med 4,7 miljoner euro och staden betalade 17,8 miljoner euro i skatteutjämning. Årsbidraget var 18,8 miljoner euro, varvid resultatfinansieringen inte räckte till för finansiering av investeringarna. Man har reagerat på situationen genom att starta ett omfattande ekonomiskt balanseringsprogram inom staden, i vilket ingår både personalbesparingar, strukturella förändringar och granskning av investeringsgraden. Programmet kommer att pågå i flera år för att utgifter och inkomster ska fås i balans. Vasa stad utvidgades i början av år då Li llkyro och Vasa slogs samman. Sammanslagningen har inneburit bl.a. aktivt deltagande av de f örtroendevalda från Lillkyro i stadens förvaltning samt investeringar i Lillkyroområdet i enlighet med sammanslagningsavtalet. Stadens folkmängd var i slutet av året 66 321 personer (ökning under året 647). Under år trädde en ny kommunstrukturlag i kraft. Samtidigt bereddes också bl.a. en statsandelsreform, en totalrevidering av kommunallagen och lagen för ordnande av social- och hälsovården. Gällande alla dessa har staden under året inlämnat sitt utlåtande. Den nya kommunstrukturlagen förutsätter att regionens kommuner tillsammans utreder möjligheterna till kommunsammanslagningar, eftersom en kommun enligt lagen borde bildas av ett pendlingsområde eller någon annan funktionell helhet. Nu är det inte så. Målet är att Vasaregionen ska vara framgångsrik i den allt hårdare konkurrensen mellan stadsregionerna i framtiden och kunna garantera invånarna en god servicenivå i ett läge med krympande offentlig ekonomi. Sammanslagningsutredningar inleddes inte ännu under år.
2 Staden och regionen fick komma med i arbets- och näringsministeriets tillväxtavtalsförfarande samt INKA-projektet. Tillväxtavtalet är ett avtal mellan regionens aktörer och statens myndigheter om de viktigaste utvecklingsprojekten som syftar till att främja tillväxt och livskraft samt förutsättningarna för näringsverksamhet i regionen. Tillväxtavtal ingicks med de 12 största stadsregionerna. INKA-projektet (innovativa städer) är för sin del ett utvecklingsprojekt, där Vasa har det nationella ledningsansvaret för temat hållbara energilösningar. Antalet städer med ledningsansvar för olika teman är bara fem. Syftet med projektet är att få fart på uppkomsten av innovationskoncentrationer i Finland. Då det gäller stadens interna utveckling bör det bredbasiga beredningsarbetet för en ny strategi och nya organisationslösningar under ledning av stadens ledningsgrupp och stadsstyrelsen lyftas fram. Samarbetet med Umeå förtätades under året, främst inom ramen för det gemensamma rederibolaget, men också i övrigt. Då det gäller det regionala samarbetet är betydande ärenden bl.a. det nya turismbolaget, framskridandet för logistikområdet som byggs tillsammans med Korsholm samt det regionala strukturmodellsarbetet. Även den g emensamma avfallsnämnden nådde slutrakan efter lång beredning. Allt som allt var år ett händelserikt och arbetsfyllt år för både be slutsfattare och personal. Inbesparingar och nedskärningar är inga lätta lösningar. Men vi klarade dem och servicenivån har kunnat hållas på rimligt god nivå trots inbesparingarna - tack vare en bra och yrkeskunnig personal. Stadsdirektör Tomas Häyry
3 1. VASA STADS FÖRVALTNING 1.1 Stadens organisation år Stadens affärsverk : Vasa regionala företagshälsovård, Österbottens räddningsverk, Vasa Hamn, Vasa Hussektor och Vasa Vatten.
4 1.2 Stadens förvaltning Stadsfullmäktige är Vasa stads högsta beslutsfattande organ som ansvarar för stadens verksamhet och ekonomi. Till stadsfullmäktige hör 67 fullmäktigeledamöter. Platserna har fördelats mellan de olika partierna enligt följande: SFP 15, Samlingspartiet 15, SDP 14, Sannfinländarna 8, Vänsterförbundet 4, Centern 4, Gröna förbundet 3, Kristdemokraterna 3 och ryhmä Helin 1. Ahlnäs Anna-Lena (RKP) Ahonpää Markku (SDP) Ala-Kokko Laura (Vihr.) Andrejeff Pirjo (SDP) Axell May-Gret (KD) Berg Kim (SDP) Bertills Anna (RKP) Boucht-Lindeman Helena (RKP) Blomfeldt Ragnvald (RKP) Capova Ivanka (Vihr.) Erickson Sture (RKP) Frantz Hans (RKP) Granfors Ulla (RKP) Heinonen Marko (Kok.) Helin Risto (Ryhmä Helin) Hellman Per (SDP) Hokkanen Heimo (KD) Häkkinen Juha (Kok.) Isomöttönen Vesa (Vas.) Jussila Ville (PS) Karhu Pauli (SDP) Karppi Lauri (PS) Kela Vesa (PS) Keskinen Pasi (Kesk.) Kivimäki Jorma (SDP) Kiviranta Marjatta (SDP) Kloo Barbro (RKP) Koski Susanna (Kok.) Kujanpää Raija (Kok.) Kullas Johan (RKP) Kumpula-Natri Miapetra (SDP) Laaksoharju Kalervo (KD) Lahti Daniel (Kok.) Lehto Taina Inkeri (Vas.) Miettinen Arja (SDP) Moisio Harri (Vas.) Mäkynen Jukka (PS) Mäkynen Matias (SDP) Mäntymaa Markku (Kok.) Niemi-Iilahti Anita (SDP) Nybacka Mikko (Kesk.) Ollila Mauri (PS) Pastuhov Kari (Kok.) Pääjärvi-Myllyaho Riitta (Kok.) Rapo Seppo (Kok.) Rauhala Raimo (SDP) Rintamäki Anne (Kesk.) Rintamäki Merja (Kesk.) Risberg Pentti (Kok.) Rundgren Salla (Kok.) Salovaara-Kero Anne (RKP) Silander Juha (Kok.) Simons Eeva (Vihr.) Skåtar Kaj (RKP) Sorvari Kim (PS) Stenman Kristina (RKP) Strand Joakim (RKP) Teppo Erkki (SDP) Tolppanen Maria (PS) Tulimaa Leena (Kok.) Uhlgrén Arttu (SDP) Vahtera Matti (PS) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Välimäki Laura (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP) Öhman Thomas (RKP) Som stadsfullmäktiges ordförande fungerade under år Joakin Strand, som I vice ordförande Arja Miettinen och som II vice ordförande Markku Mäntymaa. Under året ordnades 10 sammanträden. Bokslutet och utvärderingsberättelsen för år 2012 godkändes 17.6. och budgeten för år 2014 godkändes 11.11.. Stadsstyrelsen har i uppgift att leda Vasa stads förvaltning och verksamhet i enlighet med de grunder som stadsfullmäktige godkänt. Till stadsstyrelsen hör 15 ledamöter: Ahlnäs Anna-Lena (RKP) Frantz Hans (RKP)
5 Katajamäki Jorma (VAS) Kiviranta Marjatta (SDP) Kujanpää Raija (Kok.) Mäkynen Jukka (PS) Mäkynen Matias (SDP) Niemi-Iilahti Anita (SDP) Ollila Mauri (PS) Pastuhov Kari (Kok.) Rapo Seppo (Kok.) Rintamäki Merja (Kesk.) Salovaara-Kero Anne (RKP) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP) Som stadsstyrelsens ordförande fungerade Seppo Rapo, som I vice ordförande Anita Niemi-Iilahti och II vice ordförande Hans Frantz. Föredragande i stadsstyrelsen var stadsdirektör Tomas Häyry, bildningsdirektör Christina Knookala, vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala och teknisk direktör Markku Järvelä. Stadsstyrelsen sammanträdde under året 29 gånger. Underställd stadsstyrelsen fungerar två sektioner: Planeringssektionen och allmänna sektionen. Planeringssektionen sammanträdde 16 gånger under år och allmänna sektionen 12 gånger. Till sektionerna hörde under år följande ledamöter: Planeringssektionen Boucht-Lindeman Helena (RKP) Capova Ivanka (Vihr.) Kujanpää Raija (Kok.), pj Laaksoharju Kalervo (KD) Laine Kari (SDP) Niemi-Iilahti Anita (SDP), vpj Ollila Mauri (PS) Rautonen Markku (Kok.) Rintamäki Merja (Kesk.) Skåtar Kaj (RKP) Wägar Lars-Erik (RKP) Allmänna sektionen Katajamäki Jorma (Vas.) Kiviranta Marjatta (SDP), vpj. Kivimäki Jorma (SDP) Kloo Barbro (RKP) Kullas Johan (RKP) Mäkynen Jukka (PS) Rundgren Salla (Kok.) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP), pj. Nämndernas och direktionernas uppgift är att leda verksamheten och ekonomin inom sina verksamhetsområden för uppnåendet av de mål som fullmäktige uppställt. År fanns det sammanlagt 12 nämnder och 9 direktioner inom staden. Nämnder Centralvalnämnden Revisionsnämnden Lillkyros områdesnämnden Social- och hälsovårdsnämnden Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Utbildningsnämnden för andra stadiet Fritidsnänden Kultur- och biblioteksnämnden Museinämnden Teater- och orkesternämnden Byggnads- och miljönämnden Tekniska nämnden Direktioner Direktionen för läroavtalsväsendet Direktionen för Vaasan työväenopisto Direktionen för Vasa arbetarinstitut Direktionen för affärsverket Österbottens räddningsverk Direktionen för Työpaja Arpeeti Direktionen för affärsverket Vasa Regionala företagshälsovård Direktionen för affärsverket Vasa Hamn Direktionen för affärsverket Vasa Hussektor Direktionen för affärsverket Vasa Vatten Kommittéerna har stadsstyrelsen valt för att sköta och förbereda vissa uppgiftsområden. Utöver ledamöterna i ovan nämnda kommunala organ är även uppgiftsområdenas ledande tjänsteinnehavare samt föredragande tjänsteinnehavare redovisningsskyldiga.
6 1.3 Stadens personal Antalet ikraftvarande anställningsförhållanden den s ista dagen år var 6 212 ( 6 018 å r 2012), varav 4 727 ( 4 458) ordinarie anställda och 1 485 (1 560) visstidsanställda. I antalet ordinarie personal är alla personer i ordinarie anställningsförhållande med, fastän vederbörande personer skulle ha tjänstledighet/arbetsledighet. Till den vissanställda personalen hör alla anställningsförhållanden som ingåtts för en viss tid, inklusive alla timlärare. I de ovan nämnda siffrorna ingår också personer anställda med sysselsättningsmedel. Dessa uppgick i slutet av året till 136 (99). I siffrorna ingår inte Österbottens räddningsverks s.k. halvordinarie brandmän i bisyssla 486 (509). Mängden anställningsförhållanden 31.12. beskriver inte direkt den genomsnittliga personalresursen som har stått till förfogande för serviceproduktionen under hela året. I siffrorna ingår både de vid årets slut på diverse ledigheter varande personerna och deras vikarier. Antalet årsverken, om lärarna inte medräknas, var 4 905 ( 4 700). I summan ingår sysselsatta. Personalmängden enligt uppgiftsområde 2012- presenteras i bokslutets noter. Det totala antalet anställda 31.12. var 194 personer större än i slutet av år 2012. Antalet fast anställda har ökat med 269 och visstidsanställda har minskat med 75. Ökningen bland den ordinarie personalen förklaras av sammanslagningen med Lillkyro kommun, minskningen bland de visstidsanställda beror på åtgärder för minskande av personalkostnaderna i enlighet med stadens sparkrav. Personal mängd enligt förvaltning Ordinarie Visstidsanställda Antalet anställda beskrivs i de vidstående tabellerna enligt förvaltningsområde. Social- och hälsovårdsväsendet består av områdena hälsovårdsservice, hem- och anstaltsvård, socialarbete och familjeservice, förvaltning och ekonomi och Vasa Regionala Företagshälsovårds personal. Till bildningsväsendet hör utbildnings-, biblioteks-, kultur-, fritids-, musei-, orkester- och teaterväsendet. Till tekniska sektorn hörde gatusektorn, fastighetssektorn, byggnadstillsynen, teknisk service, Vasa Matservice, Vasa Hamn, Vasa Städservice, Vasa Hussektor, Vasa Vatten, Samservicen och miljöväsendet. Till gruppen övriga hör centralförvaltningen, revisionsväsendet och Österbottens räddningsverk.
7 Lönernas och arvodenas totalsumma uppgick år till 202 milj. euro, varav driftsekonomidelens löner var 200,5 milj. euro och investeringsdelens löner 1,5 milj. euro. Av den ordinarie personalen var 78,7 % (78 % 2012) kvinnor och 21,3 % (22 %) män. Av den visstidsanställda personalen var 77,8 % (76 %) kvinnor och 22,2 % (24 %) män. Hela personalens genomsnittsålder år v ar 44,1 år (43,7 år). Den ordinarie personalens genomsnittsålder var 46,1 år (45,9 år) och för den visstidsanställda personalen 37,1 år (36,4 år). En personalrapport uppgörs separat, där bl.a. mängden och kvaliteten vad gäller personalresurserna samt de uppnådda resultaten beskrivs.
8 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen. Den ekonomiska tillväxten i Finland har upprepade gånger under de senaste åren varit långsammare än prognostiserat. Detta har försvagat den ekonomiska grunden i budgeterna, varvid det har blivit klart att en hål lbar offentlig ekonomi inte kan uppnås utan betydande strukturella reformer. På grund av en svagare utveckling av skatteinkomsterna har effekterna från finanspolitikens åtstramningsåtgärder i stort sett kullkastats och ett kännbart underskott har blivit kvar i den offentliga ekonomin. Finlands regering offentliggjorde hösten r iktlinjerna för ett omfattande strukturpolitiskt program. Syftet är att stärka kommunekonomin genom att gallra kommunernas uppgifter samt att hitta åtgärder med hjälp av vilka man kan förbättra produktiviteten, förlänga arbetskarriärer, minska på den s trukturella arbetslösheten samt på an dra sätt förbättra den ekonomiska produktionspotentialen. Den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott visar hur mycket den offentliga ekonomins finansieringsrest genast borde förbättras för att de offentliga inkomsterna ska räcka till för att täcka kommande utgifter utan att skuldgraden överskrider 60 %. Finansministeriet har beräknat att hållbarhetsunderskottet för vår offentliga ekonomi är 4,7 procent av BNP, dvs. cirka 9,5 miljarder euro. För att stoppa skuldsättningen förutsätts kommunerna spara och strama åt sin beskattning eller effektivera sin verksamhet under åren 2014-2017 med 2 miljarder euro. Finlands offentliga ekonomi har klarat av den globala recessionen och Finlands egen strukturkris relativt bra i internationell jämförelse. Med tanke på den närmaste tidens ekonomiska utveckling är det av avgörande betydelse hur regeringens strukturpolitiska program framskrider. Finlands kostnadskonkurrensförmåga i förhållande till de konkurrerande länderna har dock försvagats under de senaste åren. Enhetsarbetskostnaderna har i Finland ökat nästan med 22 % under åren 2007-2012, då de inom euroområdet har ökat med cirka 11 %. Med tanke på Finlands kostnadskonkurrensförmåga var ingåendet av ett måttfullt sysselsättnings- och tillväxtavtal ett steg i bättre riktning. Trots statens snabba skuldsättning har Finland bevarat sin goda ställning på stats lånemarknaderna. Statens kreditklassificering har bibehållits oförändrad i AAA-klassen, vilket har underlättat skuldhanteringen i form av låga ränteutgifter. För stabiliseringen av den offentliga ekonomin är det mycket viktigt att framskrida målmedvetet vid förverkligandet av strukturreformerna. På detta sätt stärker det förutsättningarna för en ekonomisk tillväxt och den offentliga ekonomins hållbarhet på lång sikt. Det bör dock beaktas att strukturreformer tar tid och är politiskt utmanande. (Källa: Finlands Bank) 2.2 Utvecklingen inom kommunekonomin Det gångna året har betytt stora utmaningar även för kommunerna. Kommunstrukturreformen, strukturreformerna inom social- och hälsovården, strukturpolitiska programmet, revideringen av kommunallagen och kommunernas statsandelssystem samt att alla dessa reformer fortfarande pågår präglar även det kommande verksamhetsåret. Också att de ekonomiska utsikterna blir svagare återspeglas på den kommunala ekonomin. En betydligt större grupp än väntat, hela 156 kommuner, dvs. hälften av kommunerna höjde sin kommunalskatt år. Den vägda genomsnittliga kommunalskattesatsen är nu 19, 74.
9 Skillnaden mellan den lägsta och högsta är redan nu hela 6,0 % enheter. Kommunförbundet gav sitt eget förslag för anpassande av kommunekonomin. Då personalutgifterna utgör över hälften av kommunernas utgifter är situationen svår. I praktiken har kommunerna tre alternativ: höja på s katterna, fatta inbesparingsbeslut och justera investeringsplanerna. Enligt regeringens strukturprogram borde kommunerna själva samla cirka en miljard fram till år 2017 samtidigt som staten också skulle lätta på kommunernas uppgifter och förpliktelser med en miljard euro. Man har ändå bes lutat utöka kommunernas uppgifter och förpliktelser genom besluten i Basserviceprogrammet 2014-2017 med cirka 300 miljoner euro. Kommunförbundets anpassningsprogram för kommunekonomin inbegriper förslag för utvidgande av skatte- och betalningsunderlaget, utvecklande av förhållandet kommunen-staten, revidering av statsandelssystemet samt understödande av investeringar. I regeringsprogrammet förutsätts att statens skuldkvot vänder och reduceras fram till slutet av regeringsperioden samt att underskottet i statsfinanserna stannar på högst 1 % av bruttonationalprodukten. Om dessa mål inte ser ut att uppnås verkställer regeringen skattehöjningar och utgiftsnedskärningar som kalkylmässigt är lika stora. Man fortsätter med anpassningsåtgärderna och hittills har inbesparingarna från anpassningsåtgärderna till övervägande del riktats på kommunerna i form av nedskärningar i statsandelarna. Kommunernas situation är nu i flera avseenden mycket osäker och flera samtidiga reformer inverkar även på kommunernas verksamhet och ekonomi. Då den ekonomiska tillväxten hålls kring noll, kan ökningen av kommunernas verksamhetsutgifter inte hållas på samma nivå som under tidigare år. Utmaningarna i kommunekonomin är stora och märks även i Vasa stad. Anpassningsåtgärderna för ekonomin och verksamheten måste fortsätta även i Vasa. (Källa: Finlands Kommunförbund) Vasas ekonomiska utveckling och befolkning Den färskaste statistiken om mängden arbetsplatser är från år 2011 då det i Vasa fanns 38 027 arbetsplatser. På 2000-talet har antalet arbetsplatser ökat med 5 509. Pga den första finanskrisen minskade antalet arbetsplatser med 775 år 2009 även i Vasa men år 2010-2011 ökade antalet arbetsplatser med över 600 platser. I Vasa har utvecklingen i mängden arbetsplatser varit väldigt gynnsam i jämförelse med hela landet. I Vasa var utvecklingen mer gynnsam än i de flesta andra stora städerna i Finland. Statistikcentralen producerar uppgifterna enligt den nya kommunindelningen, så att Lillkyros uppgifter finns med i Vasas siffror redan från år 2011.
10 Tillväxten i antalet arbetsplatser var störst i utbildning (+171), industrin (+161) och affärbranschen (+101) åren 2010-2011. Antalet arbetsplatser minskade inte betydligt inom ingen bransch. Då man granskar hela 2000-talet bör man observera att utvecklingen varit väldigt positiv för industriarbetsplatsernas del. Av arbetsplatserna är industribranschen störst (23,3 %), hälso- och socialbranschen näst störst (18,2 %), parti- och detaljhandeln tredje störst (9,6 %) och utbildningen 8,6 %. Dessa fyra branscher står för cirka 60 % av Vasas arbetsplatser.
11 Arbetslöshetsgraden i Vasa var i genomsnitt 8,9 % år. Arbetslöshetsgraden steg upp 1,2 % året innan. Arbetslöshetsgraden var tredje lägst bland de 20 största städerna. I Finland finns för tillfället 36 s tadsregioner. Stadsregionerna består av centralstaden och grankommunerna runtomkring. I statistisk jämförelse bör beaktas att jämförelser mellan städerna är utmanande. Då man jämför städer bör man beakta att flera städer har växt i och
12 med de senaste årens kommunfusioner. Helsingfors stadsregion är störst till befolkningen (ca 1,3 milj. invånare) och Äänekoski stadsregion minst (ca 23.000 invånare). I Vasa stadsregion bor det 112.000 invånare (11:e störst). Vasa stads befolkning har ökat jämnt de senaste åren. Befolkningsändringen inom hela stadsregionen är dock ännu m er positiv och i nationell jämförelse var stadsregionens befolkningsökning sjunde bäst. Bruttonationalprodukten per invånare var fjärde högst i Vasa stadsregion bland de 20 största stadsregionerna. Bnp tillväxten har varit relativt sett störst i Vasa stadsregion. Trots recessionen har näringslivet utveckling varit gynnsam i landskapet Österbotten. Exportindustrin har en väldigt stark position i landskapet. Österbottens andel av Finlands export är sjätte högst trots att Österbotten är det 12 största landskapet sett till befolkningsmängd.
13 Vasa hade 66 321 invånare i slutet av år. Stadens befolkning har ökat kraftigt de senaste åren. De fem senaste åren har befolkningen ökat med i snitt över 600 invånare per år. Stadens befolkning ökade med 647 invånare år. Språkfördelningen i Vasa är följande (2012): Finskspråkiga 46 362 (70,6 %), svenskspråkiga 14 856 (22,6 %) och övriga språk 4 456 (6,8 %). Under de fem senaste åren har antalet finskspråkiga ökat med 847, svenskspråkiga med 253 och övriga språkgrupper med 1 245.
14 2.3 Väsentliga ändringar i Vasas verksamhet och ekonomi Året var med tanke på stadens befolkningsutveckling åter ett tillväxtår. Folkmängden ökade under verksamhetsåret av sammanslagningen med Lillkyro kommun och uppgick till 66 321. Social- och hälsovårdssektorn Verksamhetsområdet klarade väl av utmaningarna och målen med beaktande av de problem som stadens åtstramade ekonomiska situation medförde för förverkligandet av verksamheten. Inom det nya Vasas område kom man under det första verksamhetsåret bra fram till gemensamma verksamhetsformer vid förverkligandet av social- och hälsovårdstjänsterna. En stram ekonomisk disciplin möjliggjorde för ekonomins del att verksamheten förverkligades bra inom det egna verksamhetsområdet. Som en or oande faktor har förvaltningen tagit upp diskussionen om specialsjukvårdens utgiftsram, vilken inte har följt de l injedragningar som i övrigt har förverkligats inom stadskoncernen. För förvaltningens och ekonomins del har de i staden förverkligade personalinbesparingarna under verksamhetsåret samt de nya rekryteringsanvisningarna tydligt betonat förvaltningens betydelse samt behov av att fungera som stöd för styrningen av helheten. Problemen i stadens ekonomiförvaltningssystem försvårade märkbart ekonomiförvaltningens funktioner och rapportering samt medförde mycket tilläggsarbete för beredningen av bokföringen och bokslutet. Inom Förvaltning och ekonomi inleddes kvalitetsarbete med SHQS-metoden. Social- och familjeservice: Man kunde erbjuda klienterna service inom ramen för bestämmelserna, varvid man också hade en verkningsfull verksamhet som mål. Glädjande var den pos itiva utvecklingen inom barnskyddets serviceområde, där man i fråga om anhängiggörande av barnskydd fick en betydande förbättring vad gäller tidsfristerna. Personalrekryteringen i fråga om resultatområdets nyckelgrupper var fortsättningsvis problematisk. Under verksamhetsåret fick man i användning nya utrymmen för Vasa vårdkollektiv samt för handikappservicen den nya boendeserviceenheten Purohovi i Bobäck. Inom hem- och anstaltsvården började man förverkliga kraven enligt den nya lagstiftningen. Åldringsvårdens servicestrukturreform framskred inte planenligt, beroende på a tt servicehusbyggandet drog ut på t iden samt regionförvaltningsverkets beslut gällande servicehus. Vårdpersonalens långa fortbildning kunde slutföras och Telecare-läkarservicen utvidgades till att omfatta hela serviceboendet. Inom hälsovårdstjänsterna har rekryteringen av läkare fortsättningsvis varit en utmaning. Köerna till läkare och tandläkare blev längre men är ännu ändå inom ramen för vårdgarantin. Planeringen av en undervisningshälsocentral fortsatte under hela året. Akutvården överfördes till sjukvårdsdistriktet och diabetespolikliniken till resultatområdet för hem- och anstaltsvård. Bildningssektorn Sammanslagningen av Lillkyro och Vasa år hade s tor inverkan på bildningsväsendet. Inom bildningsväsendet innebar detta bl.a. att ca 270 arbetstagare inom Lillkyros bildningsväsende, 250 bar n inom småbarnsfostran och cirka 630 elever inom den grundläggande utbildningen samt tre bibliotek förenandes med Vasa stads bildningsväsende. Sammanslagningen har gått bra, men den har inneburit mycket nytt att lära sig, omorganisering av verksamheten och inlärning av nya praxiser. I Lillkyro förenades årskurserna 1-6 och 7-9 till en enhetsskola och verksamheten koncentrerades till skolcentret. Kyröläs bobollsplan förnyades i enlighet med sammanslagningsavtalet och är nu i bra skick. På bildningsväsendets verksamhet inverkade i hög grad även de sparåtgärder som genomfördes år. Inom småbarnsfostran har det inneburit bl.a. koncentrering av verksamheten, gallringar i lekparks- och gruppfamiljedaghemsnätverket, stängande av några daghem, utökande av klubbverksamheten från 5 t ill 11 samt en höjning av det selektiva tillägget från 200 euro till 250 euro. Med höjningarna strävade man efter att rikta efterfrågan till förmånligare serviceformer. Man har kunnat erbjuda alla barn en da ghemsplats inom den i
15 lagen fastställda tiden och även i övrigt har man kunnat beakta det enskilda barnets särskilda behov. Sundoms nya tvåspråkiga daghem togs i bruk. Inom den grundläggande utbildningen har inbesparingarna förverkligats bl.a. på så sätt att både antalet assistenter och vikarier och närskoleprincipen och transporter har dryftats. Trots inbesparingarna har skolnätverket bibehållits tätt, klasstorleken relativt liten och specialtjänster har man kunnat erbjuda på samma sätt som förut. Den förnyade Isolahden koulu togs i bruk. På andra stadiet/vasa yrkesinstitut har speciell uppmärksamhet fästs vid förebyggande av skolavhopp. Det förverkligade studerandeantalet underskred tyvärr målet; målet i enlighet med budgetförslaget var 1975 studerande och förverkligandet 1916 studerande. I daggymnasiet har antalet studerande ökat. På vuxenlinjen har den årliga variationen varit liten. Även antalet studerande som behöver särskilt stöd har ökat. Vuxenutbildningscentrets verksamhet inriktades på ut bildning av arbetskraft inom branscher som för Vasaregionen är viktiga: el-, metall-, social- och hälsovårdssektorn och handel samt på invandrarutbildning. Rekryteringen av studerande lyckade över förväntningarna och man överskred målet för antalet studerandearbetsdagar (tot. 220 732 studerandedagar). Utbildningsverksamhetens totala omsättning förverkligades ca 1 miljon öv er det budgeterade. Bildningsväsendets gemensamma utvecklingsprojekt för informations- och kommunikationsteknik framskred enligt planerna och hösten öppnades det pedagogiska IKT-centret, som i detta skede fungerar som en webbplats på nät et. Projektet har lyckats utstaka ett gemensamt mål för bildningsväsendet om hur informations- och kommunikationstekniken i undervisningen borde utvecklas i Vasa; bl.a. hur anskaffningar borde koordineras, hur man säkerställer lärarnas utbildning och ett tillräckligt stöd, hur fortbildning ordnas samt hur uppdateringen av undervisningsteknologin/infrastrukturen koordineras. Det fria bildningsarbetet är lika populärt som tidigare. I Työväenopistos hantverkarutrymmen inleddes saneringsarbetena och utrymmena blir färdiga år 2014. Med Laihela och Storkyro har ett samarbetsavtal uppgjorts, där man kom överens om att Vaasa-opisto ordnar medborgarinstitutstjänster fr.o.m. hösten 2014 även där. Kyrönmaan opistos understödsförening upphävs då överföringen av verksamheten till Vaasa-opisto har gjorts. Av de stora idrottsevenemangen kan nämnas Kalevaspelen, som ordnades sommaren. Evenemanget var en succé både i fråga om arrangemang och publikantal. Antalet besökare ökade även i simhallen, där man fick ett nytt rekord; antalet besökare ökade från 260 036 besökare till 277 478 besökare. Av kulturevenemangen ordnades Körfestivalen, LittFest och Konstens natt av olika enheter inom bildningsväsendet och alla evenemang drog en stor publik. Alla kulturinrättningar har satsat på publikarbetet och antalet besökare har också ökat betydligt. Arbetet för utvecklande av bildningsväsendets organisation fortsatte under hela året och i slutet av året presenterades en modell för förenhetligande av bildningsväsendets administration. Arbetet fortsätter år 2014. Tekniska sektorn Till tekniska sektorns viktigaste uppgifter hör att trygga möjligheterna för stadens strategiska utveckling samt att se till att stadens mark, infrastruktur samt lokalbestånd bevaras och utvecklas. Stadens totalgeneralplan gick vidare för att behandlas i högsta förvaltningsdomstolen. Delgeneralplanläggningen av Risö, Liselund och Kungsgårdens område kunde fortsätta då Österbottens etapplandskapsplan för den kommersiella servicen fastställdes av Miljöministeriet. Även delgeneralplanen för Torkkola vindkraftsområde vann laga kraft och byggloven för vindkraftverken godkändes. Stadens detaljplanesaldo var årtusendets bästa, eftersom fullmäktige godkände under året synnerligen viktiga detaljplaner. Av dessa kan nämnas detaljplanen för Bobäck daghem, Vasas hamnområde, Sandvikens idrottsområde, Teaterkvarteret, Backbrunnsvägen, Vikinga, korsningen av Förbindelsevägen-Karlebyvägen och norra Klemetsöområdet.