Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Relevanta dokument
Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i blododlingar

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Resistensläge i öppenvård:

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

av MDR gramnegativa bakterier

Kommentarer till resistensläget 2012

Mekanismer för antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Antibiotikaresistens

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Antibiotikaresistens

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Multiresistenta bakterier

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Resistensrapport Västernorrland 2016

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

MRB Multiresistenta bakterier

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Snabb standardiserad resistensbestämning

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship

SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, LULEÅ, TELEFON Nr

Multiresistenta bakterier

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama

Sverige ska bli bland de bästa i världen på att övervaka antibiotikaresistens och infektioner.

Hur kommer ökande antibiotikaresistens påverka arbetet mot vårdrelaterade infektioner i framtiden?

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Strama - antibiotikafrågor och resistens. Stramas huvudbudskap Aktuellt om resistens - VRE. Aktuellt om resistens - VRE

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

ESBL. Information till patienter och närstående

Antibiotikaresistens ur ett lokalt Stramaperspektiv. Tinna Åhrén Strama VGR RAF+ NordicAST Sahlgrenska Sjukhuset

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Bias i system för Early Warning och Övervakning av antibiotikaresistens

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 4, 2008

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning

vid infektioner som kan vara livsmedelsburna.

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus

Smittskyddsdagen Smittskyddsenheten

antibiotikabruk i praktiken

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

Multiresistenta bakterier

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

Nr Som traditionen bjuder är nummer 2 av Smittsant vigd åt information kring antibiotikaförskrivning och antibiotikaresistens.

Antibiotikaresistensövervakning

Transkript:

Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen, ett metodbyte, nya resistensmekanismer, klonala utbrott (epidemier) av resistenta bakterier. Dessutom ändras brytpunkter (de MIC-värden, inhibitoriska koncentrationer) som bestämmer om en bakterie anses känslig eller resistent. Förändringar i metod kan också påverka. I perioden 1987 9 utfördes resistensbestämning med en metod fastlagd av den svenska referensgruppen för antibiotikafrågor (metodgruppen RAF-M). Sedan 9 utförs resistensbestämning med en metod som standardiserats för hela Europea, EUCAST-metoden. Se nedanstående länkar för mer information: http://www.eucast.org/ och http://www.nordicast.org/. Datainsamling Lokala resistensdata för kliniska isolat i Blekinge (sedan 12) och Kronoberg samlas löpande in. Mer utförliga data finns på Klinisk Mikrobiologis hemsida http://www.mikrobiologi.org/resistensutveckling Resistensdata samlas även in nationellt via det svenska resistensövervakningsprogrammet Svebar. Systemet är för närvarande under uppbyggnad. Lokala faktorer För ovanliga bakterier och resistens är lokala data ofta så sparsamma att man istället får använda övergripande nationella data från Folkhälsomyndigheten. Lokala variationer i screeningspolicy för multiresistenta bakterier mellan landstingen påverkar statistiken. Klinisk Mikrobiologi övervakar fortlöpande det lokala resistensläget och för diskussion med vårdhygien och smittskyddsläkare i händelse av utbrott av bakteriestammar med ovanliga resistensmönster eller resistens som i hög utsträckning påverkar den empiriska terapin.

er till 18 års rapport På grund av förändringar i Folkhälsomyndighetens databashantering innehåller årets rapport mer lokala data jämfört med föregående år. Saknar du någon rapport, vänligen kontakta Klinisk Mikrobiologi. Smittspridning av vankomycinresistenta enterokocker (VRE) fortsätter på sjukhus runt om i landet och för med sig stora kostnader. I och med ett ökat ESBL-bärarskap i befolkningen ökar även antalet fynd av ESBL-bildande E. coli i blod och ligger nu runt 8%. Nytt i årets rapport är statistik för piperacillin-tazobactam i för E.coli i blododlingar. Resistensen liknar den för ESBL men är inte kopplad. Stammar med resistens mot piperacillin-tazobactam som inte bildar ESBL förekommer. Andelen MRSA är oförändrad eller något sjunkande och utgör 2-3% av alla S. aureus.

Andel resistens (%) Andel resistens (%) Stapylococcus aureus S. aureus (Blekinge) S. aureus (Kronoberg) 14 16 17 18 14 16 17 18 Andel MRSA ErytromycinKlindamycin Fusidinsyra Gentamicin

1991 1994 1997 199 1991 1994 1997 1991 1991 1994 1997 1992 19931 19934 19937 1993 19941 19944 19947 1994 1991 1994 1997 199 19961 19964 19967 1996 19971 19974 19977 1997 19981 19984 19987 1998 19991 19994 19997 1999 1 4 7 1 4 7 1 1 4 7 2 31 34 37 3 41 44 47 4 1 4 7 61 64 67 6 71 74 77 7 8 11 % Fusidinsyraresistens (S. aureus) i Kronoberg 199-11 8, Blå: > 12 år Röd: -12 år 7, 6,, 4, 3,,,,

Fusidinsyraresistens hos Stapylococcus aureus 12-9 8 7 6 Fusidinsyraresistens S. aureus (Blekinge) % % % resistens (barn) 4 % resistens (vuxna) 3 12 13 14 16 17 18 9 8 7 6 4 3 Fusidinsyraresistens S. aureus (Kronoberg) % resistens (barn) % resistens (vuxna) 12 13 14 16 17 18 Efter laboratoriernas sammanslagning 12 finns även separata data för Blekinge. Fusidinsyraresistensen hos S. aureus fortsätter att vara låg hos både vuxna och barn (-12 år).

MRSA i sårodlingar 9 MRSA i sår (Blekinge) % 9% 9 MRSA i sår (Kronoberg) % 9% 8 8% 8 8% 7 7% 7 7% 6 6% % Antal fall 6 6% % Antal fall 4 3 4% 3% % MRSA av alla S. aureus 4 3 4% 3% % MRSA av alla S. aureus 2% 2% 1% 1% 11 12 13 14 16 17 18 % 11 12 13 14 16 17 18 % Dessa data omfattar fynd av MRSA i sårodlingar från primär- och slutenvård, men skiljer inte på känt och nyupptäckt MRSA-bärarskap. Riktade screenodlingar är inte medräknade.

Escherichia coli i urinodlingar 4% E.coli urin (Blekinge) 4% E.coli urin (Kronoberg) 3% 3% % % % 8 9 11 12 3% 3% % % % 8 9 11 12 % 13 % 13 % 14 % 14 % % 16 16 17 17 18 18 * Ny metod 11 ** Ej rutin innan 12 För E. coli är korsresistensen betydande. En och samma stam uppvisar ofta resistens mot flera olika antibiotika samtidigt.

Escherichia coli i blododlingar % E. coli i blododlingar (Blekinge) % E.coli i blododlingar (Kronoberg) % % % % % 8 9 11 12 13 14 16 17 18 % % % % % 8 9 11 12 13 14 16 17 18 Frekvensen ESBL-producerande E.coli-stammar i blododlingar (ses här som Cefotaximresistens) ligger i dag runt % i Kronoberg och Blekinge. Cefotaximresistenta E.coli är nästan alltid resistenta mot alla andra cefalosporiner. Gentamicin- och Tobramycinresistens uppträder inte alltid som korsresistens, dvs en E.coli kan vara känslig för den ena och resistent mot den andra aminoglykosiden.

Antal nytillkomna isolat Antal nytillkomna isolat ESBLcarba 9 8 7 6 4 3 2 1 Blekinge Antal E.coli Antal K. pneumoniae 17 18 9 8 7 6 4 3 2 1 E.coli Kronoberg K. pneumoniae 17 18 Bakteriestammar med produktion av ESBLcarba-enzymer som kan bryta ned ned alla betalaktamantibiotika inklusive karbapenemer är ovanligt förekommande i Blekinge och Kronoberg. Fem nya fall har rapporterats under året.

Streptococcus pneumoniae 4 3 3 S. pneumoniae (Blekinge) 4 3 3 S. pneumoniae (Kronoberg) % PCV R PCG I PCG R % PCV R PCG I PCG R 12 13 14 16 17 18 11 12 13 14 16 17 18 Uttrycket av resistens mot betalaktamantibiotika hos pneumokocker varierar. Vid PCG-MIC-värden,1-2 mg/l tolkas isolatet som PCV R. Vid meningit tolkas PCG R. För övriga infektionsfokus tolkas PCG I. Vid MIC-värden >2 mg/l tolkas både PCV och PCG R för alla lokaler. Dessa isolat är ovanliga i både Blekinge och Kronoberg med en frekvens mellan -1% per år.

Streptococcus pneumoniae % 4 3 3 S. pneumoniae (Blekinge) 12 13 14 16 17 18 % 4 3 3 S. pneumoniae (Kronoberg) 12 13 14 16 17 18 Erytromycin Klindamycin Norfloxacin Tetracyklin Erytromycin Klindamycin Norfloxacin Tetracyklin Norfloxacin beskriver all kinolonresistens hos pneumokocker. Penicillinresistens anges i separat graf.

Haemophilus influenzae 4% H. influenzae (Blekinge) 3% 3% % % % % % % 8 9 11 12 13 14 16 17 18 4% H. influenzae (Kronoberg) 3% 3% % % % % % % 8 9 11 12 13 14 16 17 18 Cefotaxim ingick inte i rutintestningen innan 12 i Blekinge. Resistensen för amoxicillin är fortsatt hög i båda landstingen. Betalaktamresistensen beror i de flesta fall inte på betalaktamasproduktion. Klavulansyra har därför ingen effekt. Resistensen för trimetoprim-sulfa ökade ligger runt 3% i både Blekinge och Kronoberg.

Pseudomonas aeruginosa P. aeruginosa (Blekinge) P. aeruginosa (Kronoberg) 11 % % 12 13 14 16 17 18 11 12 13 14 16 17 18 Resistensen hos p. aeruginosa ökar generellt över tid. Det är vanligt med inducerad resistens hos nedsatta patienter med kronisk pseudomonaskolonisation och upprepade antibiotikabehandlingar. Vi ser ingen spridning av stammar med enzymatisk nedbrytning av karbapenemer (ESBL-carba). De enstaka fall som uppträder är importerade.

VRE Även under 18 har ett flertal vårdinrättningar runt om i landet haft problem med omfattande spridning av vancomycinresistenta enterokocker. Den nationella sammanställningen för 18 är ännu inte klar.