Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Landsbygdsutveckling i Strandnära lägen Tranemo kommun Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Förord Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) upprättas för att ge en helhetssyn och en bättre förståelse för vilken miljöpåverkan de olika förslagen i LIS-utredningen kan komma att få. Utöver en samlad bedömning av samtliga områden så går MKB:n även djupare in på varje enskilt område, dess egenskaper och hur dessa skulle kunna komma att påverkas av en eventuell exploatering. Syftet med MKB:n är att minimera de eventuella negativa konsekvenser som kan följa av att användningen av ett område förändras eller vidareutvecklas. Genom att beskriva egenskaper och förutsättningar inom potentiella planområden, kan risker och negativa konsekvenser av exploatering upptäckas och förebyggas. Resultatet av MKB:n kan ligga till grund för bedömningen av om konsekvenserna av exploatering i ett område blir orimliga och man istället bör eftersträva alternativa lokaliseringar eller utformningar. I samband med inventeringen av de föreslagna LIS-områdena för Tranemos kommun gjordes en översiktlig bedömning av vart och ett av områdena utifrån kartmaterial och studier av respektive plats. I MKB:n görs en ytterligare fördjupning av varje plats och de konsekvenser som den föreslagna exploateringen i varje område kan tänkas föra med sig. Tack vare att en miljöbedömning görs, som redovisar vilka konsekvenser en utveckling enligt den upprättade LIS-planen skulle få, både i Tranemo kommun som helhet och i varje föreslaget LIS-område, är tanken att framtida planarbete ska kunna underlättas. Syftet är följaktligen att detta dokument ska vara vägledande i framtagandet av detaljplaner i de aktuella områdena, samt att miljökonsekvenser i vart och ett av de enskilda fallen blir en känd faktor som sedan kan vägas mot andra viktiga faktorer. MKB:n omfattar både föreslagna LIS-områden samt de områden, belägna utanför strandskyddsområde, i planhandlingen benämnda Tätortsutveckling i strandnära läge. 2

Innehållsförteckning Avgränsning/Kriterier 4 5 Trafik 6 Vatten och avlopp 6 6 Generella ståndpunkter vid inventering av LIS-områden Markens lämplighet enligt kap 3 MB 7 Riksintressen enligt kap 3 och 4 MB 7 Riksintressen för vindbruk 7 Miljökvalitetsnormer för vatten 8 Landskapsrum, kulturmiljö och kulturvärden 8 Natur och ekologi 8 Specifik bedömning av enskilda LIS-områden Marjebosjön (Mossebo) 10 Lagmanshagasjön (Ljungsarp) 10 Stomsjön - Mörksjön (Ljungsarp) 11 Store-Malen (Malsbo) 11 Visen (Ambjörnarp) 12 Byasjön, Pjukasjön m fl (Ambjörnarp) 13 Stomsjön - Kvarnsjön (Sjötofta) 13 Tranemosjön (Tranemo) 14 Ljungsnäsasjö/Månstadsån (Tranemo) 14 Stora och lilla Kroksjön (Tranemo) 15 Simmesjön 15 Sämsjön (Månstad) 16 Nygårdssjön-Jälmån (Nittorp) 17 Dalstorpasjön (Dalstorp) 17 LIS-planens uppfyllande av miljökriterierna / samlad bedömning 18 18 Trafik 19 Vatten och avlopp 19 19 Slutsatser 19 3

Avgränsning/Kriterier Den geografiska avgränsningen för vilka områden detta dokument omfattar, sammanfaller med den LIS-utredning som tagits fram av bsv arkitekter & ingenjörer för Tranemo kommun. LIS-utredningen är en tematisk fördjupning av översiktsplanen som ska utreda vilka områden i Tranemo kommun som kan vara lämpliga för och främja landsbygdsutveckling i strandnära läge. MKB:n innefattar dels en generell del som tar upp viktiga faktorer och utgångspunkter för miljöarbetet i stort. Därefter sker en djupdykning vid vart och ett av de LIS-områden som pekats ut för att titta på konsekvenser för de enskilda områdena och hur de skulle påverka kringliggande miljö. Utredningen avslutas med en sammanfattande del där de olika konsekvenserna vägs samman och diskuteras var för sig. De bedömningskriterier som vi valt att utgå från i denna MKB är följande: - - - Trafik - Vatten och avlopp - En ytterligare beskrivning av de olika kriteriernas innebörd och varför vi har bedömt att de är viktiga att ta hänsyn till följer nedan. Samtliga områden förutsätter en frizon mellan ny bebyggelse och strandlinjen. Denna är för samtliga föreslagna lägen minst 30 m. Tankarna kring hur dessa områden ska utformas och hur de kan användas redogörs för i planhandlingen och tas inte upp i MKB:n. I något fall kan, trots frizonen, en bebyggelse komma att påverka det rörliga friluftslivet alt. åtgärder krävas för att så inte ska bli fallet. Detta tas i förekommande fall upp i MKB:n under rubriken natur/kultur. Föreslagna LIS-områden har alla bedömts uppfylla kriterierna för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (prop 2008/09:119). Området är lämpligt för utvecklingen av landsbygden. Området är av sådant slag och har en sådan begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt. Området inte är skyddat enligt 7 kap i miljöbalken. Området långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter och/eller kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden. I vilken omfattning de uppfyller de framtagna kriterierna för Tranemo kommun framgår i planhandlingen och tas inte upp i denna MKB. De 16 nationella miljömålen är upprättade för att uppnå en miljömässigt hållbar utveckling på längre sikt. en, som antogs av riksdagen 1999, bör eftersträvas och tas hänsyn till inom planering och exploatering av nya områden. 4

Länsstyrelsen i Västra Götaland antog regionala miljömål under 2003. Dessa har sedan reviderats under 2007/08. De miljömål som tagits upp i översiktsplanen för Tranemo kommun som relevanta, är även de miljömål som främst bedömts påverkas av ny bebyggelse/verksamheter i strandnära läge. De miljömål som kan påverkas och som ansetts relevanta i sammanhanget är följande: Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. God bebyggd miljö Städer och tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas Samtliga tre miljömål påverkas negativt av en ökning av antalet transporter. Det är därför angeläget att ny bebyggelse på landsbygden inte sprids ut över hela kommunen och medverkar till ett ökat transportbehov. Tanken med hur LIS-områdena (inventerade sjöar) valts ut är att förstärka och bygga vidare på de huvudkommunikationsstråk och prioriterade orter ( nav ) som finns och som man enligt gällande översiktsplan ska satsa på. Väg 27/järnvägen i väst-östlig riktning och vägen mellan Sjötofta/Ambjörnarp upp till Dalstorp/Ljungsarp i syd-nordlig riktning. En satsning i närheten av dessa stråk skapar möjligheter för ökad satsning på allmänna kommunikationer, vilket i förlängningen kan leda till ett minskat transportbehov. Omhändertagande av avlopp/dagvatten är en viktig faktor som påverkar i vilken mån man kan uppfylla målet levande sjöar och vattendrag. En annan faktor viktig för detta miljömål är hur man hanterar den frizon som ska finnas mellan ny bebyggelse och sjön. Frizonen skall bland annat säkerställa tillgängligheten för det rörliga friluftslivet. Målet God bebyggd miljö omfattar i princip samtliga de förutsättningar som ligger till grund för de valda områdena och som redovisas i denna MKB. Natur och Kultur Denna punkt sammanfaller på många sätt med föregående. Den tar upp vikten av att hänsyn tas till de respektive områdenas natur- och kulturlandskap. Samtidigt försöker vi här utreda om och hur en eventuell exploatering kan vara förenlig med platsens specifika förutsättningar. Under denna punkt tittar vi också på vilka eventuella riksintressen eller andra lagreglerade områden som kan finnas i närheten av de aktuella platserna och hur ett nytt bostadsområde skulle kunna påverka dessa. Under denna punkt bedöms även om förslaget har någon negativ påverkan på det rörliga friluftslivet/allmänhetens tillgång till stranden. 5

Trafik Vägarnas beskaffenhet och utformning är en avgörande faktor för hur väl lämpat ett område är för framtida exploatering, inte minst ur miljöhänseende. Om det planlagda området är helt nytt och ligger avskilt från större vägar riskerar den negativa miljöpåverkan att bli mer omfattande. Nya områden bör om möjligt ligga i nära anslutning till större befintliga vägar och helst ha anknytning till det allmänna kommunikationsnätet. Nybyggnad och utbyggnad av längre vägsträckor bör minimeras i mesta möjliga mån. I samband med vår inventering och val av platser har vi gjort en bedömning av det befintliga vägnätet och hur bra det stöttar de föreslagna LIS-områdena. Vatten och avlopp Tillgången till befintliga system för vatten och avlopp är av stor betydelse för hur väl anpassat ett område är för framtida utveckling. Vi har i viss utsträckning inventerat och studerat hur de befintliga systemen ser ut i de respektive områdena. Det mest praktiska och miljömässigt bästa är om nya anläggningar kan anslutas till det kommunala -systemet. Då det gäller lokalt omhändertagande är det viktigt att titta på markens sammansättning och förutsättningar, samt hur möjligheterna ser ut för anordnande av infiltrationsytor i anslutning till ny bebyggelse. Eftersom utredningen går ut på att hitta lämpliga lägen för bebyggelse i närheten av vatten är risken för naturolyckor, känsligheten för översvämning och ras eller skred, en viktig faktor att bedöma. Beroende på ett områdes markförhållanden, vegetation och topografi kan känslighet och utsatthet för naturkrafter variera. I samband med inventeringen av utvalda sjöar har en första översiktlig bedömning av risken för naturolyckor gjorts. Områden med en uppenbar risk för naturolyckor har plockats bort. Det handlar om markområden som ligger på nivåer lägre än ett per meter över vattenytan i sjön och områden med branta sluttningar. Samtliga föreslagna områden har bedömts kunna bebyggas, men i några fall bör nivåer och lutningar studeras närmare. 6

Generella ståndpunkter i samband med inventering av LIS-områden I samband med inventering av de olika LIS-områdena har några generella ståndpunkter legat till grund för hur dessa har genomförts. Bland annat har vi undersökt områdenas förenlighet med kapitel 3 och 4 i miljöbalken (MB). Inte minst med avseende på de riksintressen som finns i kommunen. Därutöver har miljökvalitetsnormer för vatten samt en ev. exploaterings inverkan på natur- och kulturlandskap bedömts. Markens lämplighet enligt kap 3 MB 1 "Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning." 2 "Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär." Ur ett hushållningsperspektiv är det väsentligt att värdefulla mark- och vattenresurser, bl a jord- och skogsbruk, utnyttjas på ett långsiktigt sätt. De stränder som kan komma ifråga för upphävande av strandskydd ska vara lämpliga och inte negativt påverka, ur ekologisk synpunkt, känsliga områden. Riksintressen enligt kap 3 och 4 MB I Tranemo kommun finns ett antal riksintressen som berör naturvård, kulturmiljö samt friluftsliv. Riksintresset för friluftsliv avser Torpaområdet. Området är även av riksintresse för naturvården och ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. De verksamheter inom turismsektorn som finns i området ska ges möjlighet till utveckling. Hur detta ska ske och vilka området runt Torpa som kan vara aktuella som LIS-område ska utredas i ett särskilt bevarande- och utvecklingsprogram för området runt Torpa-Hofsnäs. Riksintresse för kulturmiljö berörs vid Dalstorpasjön. Riksintresset avser bl a området runt kyrkan som ska bevaras, samt området norr om sjön vid Borrarp som är mycket rikt på fornlämningar med gravfält, rösen och domarringar. Det utpekade LIS-området vid Borrarp berör inte någon fast fornlämning, men vid en nybebyggelse i området ska hänsyn tas till områdets stora kulturhistoriska värden samt ska även nya byggnader anpassas till den äldre bebyggelsemiljön. Riksintresseområde för naturvården finns söder om Lagmanshagasjön (Kättesjömossarna) och vid Nygårdssjön i Nittorp (Gisslarp-Hornhult). Vid Lagmanshagasjön föreslås LISområden norr och öster om sjön. Dessa ligger inte i närheten av riksintresset och berör en helt annan typ av mark. Vid Nittorp föreslås ett LIS-område som gränsar till riksintresset. Det utpekade området är i huvudsak detaljplanelagt och ytterligare bebyggelse i området bedöms inte påverka riksintresset negativt. Riksintressen för vindbruk I maj 2008 beslutade Energimyndigheten om nya reviderade riksintresseområden för vindbruk. I Tranemo kommun pekades områden ut i den nordöstra delen av kommunen samt ett område nordväst om Ambjörnarp och även områden i den sydöstra kommungränsen. Kommunen har påbörjat en vindbruksplan med intentionen att peka ut områden lämpliga/ olämpliga för vindkraft. Hänsyn till denna utredning och en prioritering mellan LIS-områden och vindbruk har gjorts. 7

Det är endast invid sjön Store-Malen som LIS-områden kan komma i konflikt med områden utpekade som lämpliga vindbruksområden. De områden som pekats ut vid Store-Malen bör dock kunna utvecklas utan konflikt med vindbruket. Det är dels en utökning av redan befintligt fritidsområde och dels ett område föreslaget för verksamheter (friluftsliv och turism). Områdena ligger utanför det i kommunens vindbruksplan utpekade området för vindbruk, och bör inte i nämnvärd utsträckning komma att begränsa de nationella förutsättningarna för energiproduktion. Förutsättningarna för vindkraft borde vara bättre högre upp i sluttningen vilket medför att eventuella anläggningar hamnar relativt långt ifrån de nu aktuella områdena Miljökvalitetsnormer för vatten Tranemo kommun tillhör Västerhavets vattendistrikt och aktuella sjöar/vattendrag har Nissan eller Ätran som huvudavrinningsområde. Enligt vattendistriktets statusklassificering och miljökvalitetsnormer för ytvatten har samtliga aktuella vatten God ekologisk status och God kemisk ytvattenstatus. Två undantag finns och det är Marjebosjön som endast har Måttlig ekologisk status, och Visen som tvärtom har Hög ekologisk status. När det gäller grundvattenkvalitén har alla vatten en God kvantitativ status och God kemisk grundvattenstatus. Kompletterande krav finns enligt dricksvattenföreskrifterna. Föreslagna LIS-områden bedöms inte negativt påverka miljökvalitetsnormerna för vatten, under förutsättning av att bl a avloppsfrågan kan lösas på ett tillfredsställande sätt. Landskapsrum, kulturmiljö och kulturvärden Att bygga bostäder och bostadsområden i strandnära lägen är ett sätt att bruka naturen som också kommer att ge ny karaktär åt landskapet. Det är viktigt att detta sker i samklang med övrigt brukande och med respekt för landskapet. Inom kommunen finns tre Stora opåverkade områden. Ett nordost om Tranemo tätort. Detta ligger i närheten av Kroksjön och Marjebosjön, men området berör inte sjöarna eller området närmast dessa. Ett område ligger öster om Ambjörnarp och Sjötofta. Detta berör inte heller någon av de inventerade sjöarna. Väster om Tranemo tätort finns också ett Större opåverkat område som berör Simmesjön och det utpekade LIS-området för fritidshus. Enligt föreslagna rekommendationer i översiktsplanen kan ny bebyggelse tillkomma även inom dessa områden om det inte innebär någon större påverkan på omgivningen. Vid Simmesjön föreslås ett LIS-område i direkt anslutning till ett befintligt fritidsområde och utmed en mindre befintlig byväg. Det kan därmed inte anses innebära någon större påverkan på omgivningen. Nya hus ska företrädesvis komma till ovanför befintliga byggnader alternativt på andra sidan vägen, d v s längre bort från strandkanten. En tillkommande bebyggelse upplevs därför marginellt från andra sidan sjön. Runt flera av sjöarna finns gott om fornlämningar och områden med kulturhistoriska intressen. Vid ny bebyggelse i närheten av dessa kommer diskussion att föras med antikvariska myndigheter för mesta möjliga hänsyn. I samband med kommande detaljplaneläggning kan det för vissa områden bli aktuellt med arkeologiska utredningar. Natur och ekologi Tranemo kommun erbjuder olika landskapstyper. Mestadels består det av barrskog där jordbruksmark och de många sjöarna utgör de större landskapsrummen. I nordvästra delen av kommunen, runt Torpa- Hofsnäs-Ömmesala byter landskapet till viss del karaktär. Det öppna landskapet och lövskogen ger karaktären. Detta är en kulturbygd med gamla anor. Naturen i Tranemo kommun ger rika möjligheter till friluftsliv och rekreation, som till exempel bad, paddling, cykling, vandring, dressinåkning och fiske. Det är inte enbart naturen som ger förutsättningar för ett rikt friluftsliv; även Tranemos rika föreningsliv bidrar. Flertalet områden som pekats ut ligger i anslutning till befintlig bebyggelse, och kan betraktas som redan påverkade. 8

I det fortsatta planarbetet skall dock alla randzoner och övergångar mellan olika naturtyper skyddas. Här finns nämligen värdefull flora och fauna. Detta gäller övergångar mellan skog och åker, vattendrag och givetvis sjöstränderna som är de viktigaste i naturen. Flera av de inventerade sjöarna i Tranemo berörs av kalkningsåtgärder. Sjöarna är i gott skick men kalkning måste fortgå då försurat nedfall fortsätter. Vilka sjöar som är föremål för kalkning framgår under redovisning av respektive sjö. Efter att ha inventerat sjöar, för att kunna peka ut de mest optimala platser för etableringar med hänsyn tagen till naturvärden, gäller att den fortsatta processen med byggande av hus och anläggningar arbetar med ett hållbart förhållningssätt för att minimera påverkan på naturen. 9

Specifik bedömning av enskilda LIS-områden Marjebosjön (Mossebo) Läget erbjuder endast några fåtal nya tomter, i anslutning till ett par befintliga permanentbostäder, och bedöms inte påverka miljön eller det rörliga friluftslivet långsiktigt. Enligt vattendistriktets statusklassificering och miljökvalitetsnormer för ytvatten har Marjebosjön Måttlig ekologisk status. När det gäller grundvattenkvalitén har sjön God kvantitativ status och God kemisk grundvattenstatus. Sjön är en tillgång för det rörliga friluftslivet i området och känns på det stora hela orörd. Sjön ligger strax utanför ett Stort opåverkat område. Området ligger utmed den större vägen mot Grimsås och nås via en mindre enskild väg som redan idag används som tillfart till ett par permanentvillor. Avståndet ut till större väg är ca 800 m. Anslutning till kommunalt vatten och avlopp är inte möjligt. Vatten och avlopp får lösas enskilt och, vid bebyggelse av mer än ett hus, om möjligt som en gemensamhetsanläggning. Med hänsyn till det utpekade områdets ringa omfattning och att området runt sjön i övrigt är orört, bör nya avloppsanläggningar kunna komma till utan någon negativ påverkan på vattenkvaliteten i sjön. Det utpekade områdets placering gör att Musån är av intresse med hänsyn till avloppsfrågan. Markförhållandena är troligen gynnsamma med hänsyn till transporttider i grundvatten. Området för ny bebyggelse ligger delvis högt ovanför sjön. Branta slänter bör undvikas. Närmare utredning av ny bebyggelses läge i topografin behöver utredas vid en nybyggnation. Åtgärder för att minska negativ påverkan: Vid eventuell bebyggelse bör denna upprättas med den främsta intentionen att bevara området tillgängligt för det rörliga friluftslivet. Det gäller såväl området närmast vattnet som angörande vägar etc. Särskild hänsyn skall även tas vid val av -system, för att minska påverkan på sjön. Lagmanshagasjön (Ljungsarp) För sjön råder god ekologisk status och statusen är hög när det gäller näringsämnen. I båda områdena som pekas ut har vi väldigt sandiga förhållanden. I båda områdena är även utgångspunkten hög skyddsnivå ur såväl miljö- som hälsoskyddssynpunkt. Markförhållandena är ogynnsamma med hänsyn till transporttider i grundvatten och hygienaspekter (E-Coli). Området på den östra sidan av sjön är i de delar som ligger i anslutning till föreslagna LISområden, redan påverkat av bebyggelse. Den västra sidan av sjön, som idag är obebyggd, föreslås inte få någon ytterligare bebyggelse, utan bör lämnas orörd. 10

Tillgängligheten till område 2 är sämre med många km vägsträcka med sämre standard. Detta bör kunna tålas eftersom området föreslås för fritidsbebyggelse. Även område 1, som föreslås för permanentbebyggelse, ligger ett par km från Ljungsarps samhälle. Här kan ny bebyggelse komma att innebära krav på en förbättrad vägstandard. Idag finns inget utbyggt kommunalt vatten och avlopp till något av områdena. För båda områdena är utgångsläget enskild avloppsanläggning. Skulle en mer omfattande byggnation bli aktuell inom område 1, kan man möjligen titta på en utbyggnad av kommunalt. Det innebär dock relativt stora kostnader och kräver att ett större antal bostäder kommer till i ett sammanhang. För båda områdena gäller att ny bebyggelse främst ska tillkomma öster om befintliga mindre vägar. På så sätt bildas en naturlig frizon och allmänheten har möjlighet att komma ner till vattnet. Vid en eventuell planläggning av befintliga byggnader väster om vägen vid område 1, skall en frizon på minst 15 m lämnas nere vid vattnet. Stomsjön - Mörksjön (Ljungsarp) Ingen negativ påverkan. Föreslagna områden berör inga särskilda natur- eller kulturvärden. Båda LIS-områdena utgör en komplettering av Ljungsarps samhälle. Befintligt vägnät kan nyttjas. Båda LIS-områdena utgör en komplettering av Ljungsarps samhälle och därmed finns goda möjligheter att ansluta till kommunalt vatten och avlopp Båda områdena ligger på en nivå som inte innebär någon risk för höga vattennivåer. Terrängen är heller inte sådan att risk för ras eller skred behöver befaras. Store-Malen (Malsbo) Sjön avrinner till Mörke-Malen som har hög ekologisk status med avseende på näringsämnen (god ekologisk status med avseende på näringsämnen i Store-Malen). Utgångspunkten bör vara hög skyddsnivå ur miljösynpunkt. En utveckling av området för fritidsboende i begränsad utsträckning borde inte utgöra någon fara för vattenkvaliteten i intilliggande Store-Malen eller Mörke-Malen som är belägen längre ner, under förutsättning att ordentliga anordningar för omhändertagande av avloppsvatten anordnas. Förutsättningar för dricksvattenförsörjning är okänt. Store-Malen ligger även i närheten av lämpliga områden för vindbruk, vilket kan vara ett skäl till att inte föreslå nya områden för permanentbebyggelse invid sjön. Bedömningen är att vissa typer av verksamheter för friluftsliv och turism kan fungera utan att störas av ett närliggande vindkraftverk. 11

Tranemo kommun har gjort bedömningen att i området närmast vattnet bör intressen för utveckling av friluftsliv och turism sättas före intressen för upprättande av vindkraftsanläggningar. Sjön/området har en stor attraktivitet i den ostördhet som råder. Viktigt att bevara för såväl det rörliga friluftslivet som för de planerade verksamheterna. Beroende av vilken omfattning en ny bebyggelse kan komma att få, kan behov uppstå av en förbättrad vägstandard. Nya anläggningar vid såväl Malsbo som Alanäs kommer att kräva enskilda vatten- och avloppsanläggningar. I Alanäs finns redan bebyggelse med behov av ett förbättrat system. Att ytterligare satsa på fritidsområdet vid Alanäs kan därför sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv vara mer positivt än att öppna upp ett nytt område. Berggrunden runt Store-Malen består av tunn morän med en del inslag av berg i dagen. Området lutar relativt mycket redan några tiotal meter in ifrån strandlinjen. Vegetationen består till stor del av gammal granskog. Markens förutsättningar och den väl etablerade vegetationen talar för att risken för naturolyckor i och ovanför sluttningen är så gott som obefintlig. Åtgärder för att minska negativ påverkan: Vid Alanäs finns, åtminstone delvis, en fungerande passage utmed vattnet, där det också finns en för insjöar karaktäristisk trädridå i strandkanten. Vid ianspråktagande av ytterligare område norr om Alanäs, bör man fortsätta med den karaktären. Det gör att upplevelsen av bebyggelsen från sjön blir mindre och sjön upplevs mer orörd, vilket även är positivt för det rörliga friluftslivet. Detta gäller även för LIS-område 2. Visen (Ambjörnarp) Uppgifter saknas för näringsämnessituationen i bedömningen av MKN-status. Förutsättningar för dricksvattenförsörjning är okänt. Föreslagna LIS-områden bedöms inte påverka miljömålen negativt. Område 3 berörs av höga naturvärden utmed sjön. Hänsyn har tagits till detta och ett område för en grön korridor föreslås närmast sjön. Här finns idag ett område med blandad lövskog, som med fördel lämnas kvar. Samtliga tre områden ligger med närhet till befintligt större vägnät. Område tre kan anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Områdena 1 och 2 kräver enskilda anläggningar. För område 1 bör man pröva om möjligheten finns att pumpa upp till en infiltrationsanläggning som läggs ovanför ny bebyggelse. Detta för att undvika infiltration nere vid sjön. Här kan även vara svårt att hitta lämpligt läge, med hänsyn till att sträckan utmed sjön till stora delar redan är bebyggd. 12

En -utredning finns för samtliga områden. Utgångspunkten är hög skyddsnivå ur såväl miljö- som hälsoskyddssynpunkt. Skyddsnivån kan sänkas till normal nivå vid längre avstånd till sjön (grundvattnets transporttid) vilket ytterligare kan motivera gemensamhetsanläggningar. Område 1 och 3 ligger på nivåer betydligt högre än sjön. Här finns ingen risk för att områden ska översvämmas. Noggrannare studier av nivåer för nya byggnader kan behövas vid område 2, som ligger lägre. Delar av område 1 är brant och hänsyn till risken för ras och skred måste tas då den exakta placeringen av nya byggnader bestäms. Byasjön, Pjukasjön m fl (Ambjörnarp) Flera sjöar är helt opåverkade av bebyggelse och bör bevaras för rekreation och friluftsliv. Någon mer omfattande bebyggelse bedöms inte lämplig och några LIS-områden föreslås därför inte här. Stomsjön och Kvarnsjön (Sjötofta) Uppgifter om sjöns ekologiska och kemiska status saknas. Ett LIS-område i föreslaget läge bedöms inte påverka miljömålen negativt. Området hyser inga särskilda natur- eller kulturvärden. Föreslaget LIS-område ligger upp mot 1 km från större allmän väg. En verksamhet mot fritid och turism bör kunna tåla den sämre vägstandarden. Idag finns inget kommunalt vatten och avlopp utbyggt till området. Skulle omfattningen på en verksamhet bli i den storleksordningen som redan diskuterats (300 personekvivalenter), bör dock en anslutning till kommunalt prövas som ett alternativ till enskild anläggning. Kvarnsjön är relativt liten och det kan vara tveksamt att använda den som recipient. Även Holmån som rinner genom Sjötofta bedöms mer känslig, eftersom vattnet i ån redan idag är påverkat. Särskild vikt bör läggas vid omhändertagande av avloppet, för att minska ev. negativa konsekvenser på Kvarnsjön och Holmån i ett långsiktigt perspektiv. Vissa delar är lite låglänta och särskild vikt bör läggas vid att nya anläggningar hämna på en nivå utan risk för höga vattennivåer. Ågärder för att minska negativa konsekvenser: Om verksamheten blir mer omfattande bör en anslutning till kommunalt övervägas. 13

Tranemosjön (Tranemo tätort) Vattnets ekologiska och kemiska standard är god, men risk föreligger att den kemiska statusen inte nås till år 2015. Eftersom i princip hela Tranemosjön omges av tätorten och att stora områden runt sjön är viktiga för ortens utveckling, är det angeläget att man vid alla kommande exploateringar tar hänsyn till att kvalitén på vattnet inte ska försämras. En utbyggnad av föreslagna områden bedöms påverka såväl Tranemo centrum/tätort som kommunen positivt ur samtliga aspekter. Inga omfattande förändringar av stadsbilden kommer att ske då aktuella områden redan ligger inom befintlig tätort. Båda områdena runt Tranemosjön ligger inom befintlig tätort och kräver inga utbyggnader av det allmänna vägnätet. Områdena kan anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Delar av områdena ligger med direkt närhet till vattnet och på nivåer som i framtiden riskerar att svämmas över. Det är därför angeläget att diskussioner förs om vilken typ av anläggning som kan vara aktuell inom dessa områden och om det krävs några åtgärder för att förhindra översvämning. Det gäller t ex festplatsen på den västra sidan av sjön. Åtgärder för att minska negativa konsekvenser: Vid all planering skall risken för höga vattennivåer tas i beaktande. Detta gäller särskilt vid planering av viktiga samhällsfunktioner. Ljungsnäsasjö/Månstadsån Vattnets ekologiska och kemiska standard är god, men risk föreligger att den kemiska statusen inte nås till år 2015. Bulleraspekten, med avseende på väg 27, måste studeras noggrant vid en detaljplanläggning. Området runt Ljungsnäsasjö är artrikt med känsliga våtmarksområden vid ån. Området används idag bl a av ortens skolor för olika friluftsaktiviteter. En bebyggelse kommer att påverka möjligheten till detta. En avvägning av de olika intressena har redan gjorts eftersom området pekats ut för bostadsbebyggelse i översiktsplanen för Tranemo. En exploatering kräver även ny överfart över ån, eftersom man idag inte kan nå området med bil. Var denna bör läggas för minsta möjliga intrång får utredas i en kommande detaljplan. Området ansluts till kommunalt vatten och avlopp. 14

Eftersom området närmast sjön på den västra sidan är sankt är inte denna del av sjön tillgänglig idag. En ev. ny bebyggelse skall dock läggas så att en frizon blir kvar, tillräckligt bred för att skapa ett möjligt stråk för "fri passage". Åtgärder för att minska negativ påverkan: Hela området bör planeras i ett sammanhang för att möjliggöra att något område sparas för skolornas behov. Stora och lilla Kroksjön Bulleraspekten, med avseende på väg 27, måste studeras närmare vid en planläggning för bostäder inom område 2. Idag innebär pågående verksamhet inom område 1, med stigar och bryggor, att området är mer tillgängligt än vad som varit fallet utan den. Med hänsyn till trafiken på väg 27 och det buller den alstrar kanske inte Kroksjön är något mer frekventerat rekreationsområde för boende i Tranemo tätort, men möjligheten ges. Storlom har tidigare observerats i området. En etablering av ytterligare verksamheter/utökning av befintlig verksamhet runt sjön kräver inga större insatser vad gäller vägar. Området nås från såväl väg 27 som inifrån Tranemo tätort. Område 2 som föreslås för bostäder får sin tillfart enbart från Tranemo tätort. Vägen från centrum och ut till området är ganska lång och passerar en mängd utfarter från såväl lokalgator som från tomter. Tillgängligheten bedöms därför som något begränsad. En etablering av ytterligare verksamheter runt sjön kräver inga större insatser vad gäller vatten och avlopp. Området är anslutet till kommunalt. Möjligen bör nya anläggningar som kräver vatten och avlopp läggas på den västra sidan av väg 27. Den del av området som ligger norr/öster om väg 27 vid område med täkt behöver studeras närmare vad gäller höga vattenflöden. I övrigt bedöms inte risk för översvämning eller ras och skred föreligga. Simmesjön Området ligger relativt långt från allmänna vägar/prioriterade kommunikationsstråk men eftersom LIS-området avser fritidshusbebyggelse bedöms trafikökningen som marginell. De positiva aspekterna av att komplettera ett redan befintligt område istället för att öppna upp ett nytt väger tyngre. En utökning av antalet fritidshus i området bedöms inte påverka det, i översiktsplanen, utpekade stora opåverkade området kring Limmareds säteri och Simmesjön. Detta förutsatt att ny bebyggelse läggs i direkt anslutning till redan befintliga fritidshus. Området är redan idag starkt påverkat av fritidshusbebyggelse. Det bedöms som positivt att bygga vidare på ett befintligt område med hänsyn till framtida behov av förbättring av vägar. 15

Det bedöms som positivt att bygga vidare på ett befintligt område med hänsyn till framtida möjligheter att ordna gemensamt vatten- och avlopp. En handfull enskilda anläggningar har getts tillstånd till under de senaste 20 åren. I dessa fall handlar det uteslutande om upphöjda markbaserade reningssystem samt till stor del med pumpning. Fritidshusområdet kring Gäddviken karaktäriseras av mycket fint material (isälvssediment) och högt grundvatten. Dessa förhållanden sträcker sig ända upp till nordöstra hörnets område med permanentboenden där inslag av en moig morän påträffas, med nära till berggrund och grundvatten. Delar av stranden är idag sank och svårtillgänglig. Nya tomter ska läggas ut med hänsyn till att en frizon på minst 20 m ska finnas nere vid sjökanten. Åtgärder för att minska negativ påverkan Det kan vara lämpligt att ny bebyggelse placeras bakom redan befintlig med tanke på risken för en framtida förhöjning av vattennivån som annars skulle kunna komma att medföra översvämningar. Sämsjön (Månstad) En viss negativ påverkan på miljömålen med tanke på ökade transporter, speciellt med ny bebyggelse i form av permanentbostäder. Inom området finns värdefulla naturintressen i form av bl a odlingslandskap, hagar med ädellövträd och stora landskaps- och rekreationsvärden. Med en begränsad utbyggnad av fritidshus bedöms befintliga vägars standard räcka, möjligen med mindre förbättringar/underhåll. Permanentbebyggelse i lite större omfattning kan komma att kräva förbättringar av vägnätet. Idag finns en gemensam -anläggning för några fritidshus och ytterligare en anläggning är på gång. Även resterande befintliga stugor och eventuellt nya bör ordna en gemensam anläggning. En -utredning är gjord för området. Den visar på goda förutsättningar för enskilda avloppsoch dricksvattenanläggningar. Risk för översvämning eller ras och skred bedöms inte finnas, förutsatt att ny bebyggelse hamnar på föreslaget avstånd från strandlinjen. Åtgärder för att minska negativ påverkan Ny bebyggelse ska införlivas i området med stor medvetenhet kring befintliga naturvärden. Det kan vara aktuellt att t ex mäta in befintliga större träd och värdefulla områden. 16

Nygårdssjön/Jälmån (Nittorp) Bedömningen är att en utbyggnad av områdena inte innebär några negativa konsekvenser i ett långsiktigt perspektiv. I anslutning till område 1 finns värdefull flora. Bebyggelse i föreslaget läge bedöms inte påverka negativt. Storlom har observerats i området. Båda föreslagna LIS-områden ligger i direkt anslutning till Nittorps tätort och till det allmänna vägnätet. Områdena ansluts till kommunalt vatten och avlopp. Ny bebyggelse inom område 1 placeras med hänsyn tagen till risken för ras/skred och därmed på tillräckligt avstånd från släntkrönet och slänten ner mot sjön. Dalstorpasjön (Dalstorp) Område 3 ligger inom den sekundära skyddszonen (föreslagen) för kommunens vattentäkt. Hänsyn till detta ska tas då området planläggs/exploateras. Viktigt att stor hänsyn tas till allmänhetens tillgång till stranden, eftersom sjön ligger i direkt anslutning till tätorten och även utgör en stor attraktivitet för alla boende. Den närmaste omgivningen kring Dalstorpasjön ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården och är känslig ur fornlämningssynpunkt. Vid nybebyggelse kan arkeologiska utredningar komma att krävas. Samtliga föreslagna LIS-områden ligger i direkt anslutning till Dalstorps tätort och till det allmänna vägnätet. Område 1,2 och 4 ansluts till kommunalt vatten och avlopp, medan område 3 troligen kommer att kräva en enskild anläggning. En infiltration läggs då lämpligen norr om det utpekade området. Noggranna bedömningar avseende risken för höga vattenflöden måste göras inom område 2 och 4. För område 1 och 3 skall risken för ras och skred utredas inför en planläggning. 17

LIS-planens uppfyllande av miljökriterierna/samlad bedömning /Trafik Bedömningen är att storleken på föreslagna områden är så pass begränsade att nya anläggningar bör kunna komma till utan att negativt påverka miljömålet "Levande sjöar och vattendrag". Av de utpekade LIS-områdena (Bostäder A-läge) ligger alla med undantag av ett par, inom 1 km från de prioriterade kommunikationsstråken/tätorterna. De områden som ligger längst från prioriterade stråk/tätorter är Sämsjön, Simmesjön och Store-Malen. Här föreslås dock endast fritidsbebyggelse, vilket inte har bedömts påverka transportbehovet i lika stor utsträckning. Vid Store-Malen föreslås även ett område för verksamheter, vilket också kan tåla ett större avstånd till större kommunikationsstråk och tätorter. Utöver risk för ökade transporter kan en byggnation i sjönära läge även påverka möjligheterna till närrekreation. Hänsyn till detta har tagits i valet av LIS-område. Vid Marjebosjön, som är en tämligen orörd sjö med stort värde för friluftslivet måste särskild hänsyn tas till tillgängligheten i samband med en ev. utbyggnad. Utpekat område vid Ljungsnäsasjö och vid Kroksjön ligger med risk för bullerstörningar från väg 27. I samband med detaljplanering av dessa områden måste särskild vikt läggas vid utredningar kring bulleraspekten. Förutsatt att tillräcklig hänsyn tas till risken för bullerstörningar i förekommande fall och till tillräckliga frizoner utmed strandlinjen bedöms inte föreslagna LIS-områden påverka miljömålen negativt. Tvärtom strävar de efter en medveten satsning på prioriterade kommunikationsstråk och tätorter, vilket i framtiden underlättar planeringen av allmänna kommunikationer och service. I samband med inventeringen har vi varit noga med att beakta hur utvecklingen kan harmoniera med befintlig karaktär. I några av de föreslagna områdena har naturen upplevts som relativt ostörd och det befintliga landskapet har ofta haft kvaliteter som enligt vår bedömning bör tas till vara. I dessa fall har vi föreskrivit åtgärder och restriktioner för den nya bebyggelsen. Där naturen är mer ostörd har vi snarare föreslagit fritidsboende än permanentboende. I samtliga fall har vi tagit hänsyn till hur området samspelar med det omgivande landskapet. I ett fall tangeras det föreslagna LIS-området av ett riksintresseområde för vindkraft. Tranemo kommun har dock upprättat sin egen beskrivning av lämpliga områden för vindbruk. I denna har de begränsat riksintresseområdet med ett antal buffertzoner, vilket skulle medföra att vårt LIS-område skulle hamna utanför tänkbara områden för vindbruk. I de fall ett LIS-område gränsar till riksintresseområde för kultur kommer krav på arkeologiska utredningar att ställas vid en kommande detaljplaneläggning. Vid många sjöar häckar Storlom. I samband med kommande detaljplaneläggning/ exploatering skall diskussioner föras om hur man bäst skyddar Storlommen. Även ett eventuellt behov av inskränkning av motorbåtstrafiken ska då utredas. Områden för vilka det finns uppgifter om annan värdefull fauna eller flora kan ytterligare utredning/inventering komma att krävas. 18

Vatten och avlopp För de områden som inte har möjlighet till anslutning till kommunalt vatten och avlopp (där det inte krävs kommunalt med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljö) kommer enskilda anläggningar att krävas. Samtliga dessa områden har bedömts påverka kriteriet Vatten och avlopp måttligt. Här skall utredning göras i varje särskilt fall för att hitta bästa teknik med hänsyn till kvalitén på närliggande vatten. Bedömningen är att storleken på föreslagna områden är så pass begränsade att nya anläggningar bör kunna komma till utan att negativt påverka miljömålet "Levande sjöar och vattendrag". I samband med inventeringen och framtagandet av LIS-områden har det varit en målsättning att områden som pekats ut, effektivt utnyttjar befintlig infrastruktur i form av vägar och eller att de är av tillräcklig omfattning för att ge underlag för ny. I samband med inventering och valet av LIS-områden, har hänsyn tagits till topografin och risken för översvämningar, skred och ras. De utvalda områden ligger som regel en bit ovanför sjöytan. Sanka och lågt belägna områden har inte föreslagits eftersom risken för översvämning i den typen av områden är större. I regel ligger de föreslagna ytorna en bit upp från respektive sjös strandlinje. För att förebygga risken för skred och ras har de nya områdena i regel föreslagits där topografin och vegetationen bidrar till att skapa stabila och lämpliga markförhållanden. Ytor som ligger på kraftigt lutande mark har därför inte föreslagits som lämpliga LIS-områden. I många fall ligger de föreslagna områdena helt eller delvis på någon form av platå eller svagt lutande mark en bit ifrån själva strandlinjen. I några fall ligger delar av utpekade områden lågt eller i sluttning med viss risk för översvämning alternativt ras/skred. I dessa fall har risken betraktats som Måttlig. Med noggrannare studier av områdena och en medveten placering av nya byggnader är bedömningen att en exploatering kan komma till utan risk för naturolyckor. Slutsatser En utveckling av permanentbebyggelse, fritidsbebyggelse och verksamheter enligt LISplanen bedöms medföra en stor potential och goda utvecklingsmöjligheter för landsbygden och därmed även för Tranemo kommun som helhet. Utgångspunkten har redan från början varit att hitta tänkbara sjöar/lägen som inte bara ger ett attraktivt boende utan även svarar mot de hållbara utvecklingstankar som redovisas i kommunens översiktsplan. En utbyggnad med fokus på de frågor som framkommit under planprocessens gång och som redovisas i denna miljökonsekvensbeskrivning bedöms medföra inga eller små konsekvenser för de miljökriterier som valts ut och ansetts relevanta i sammanhanget. Vi bedömer att fördelarna med en utbyggnad av de föreslagna LIS-områdena klart överväger de eventuella negativa konsekvenser som detta skulle kunna föra med sig. 19