Validering för kompetensförsörjning Pär Sellberg, Nationell samordnare validering
Myndighetens uppdrag avseende validering Ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur för validering - utifrån europeiska principer och riktlinjer Främja utbildningsväsendets och branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valideringsområdet utvecklas, i samverkan med berörda myndigheter Bedöma vissa utländska eftergymnasiala yrkesutbildningar (upphör 2013) Utveckla nationella kriterier för validering och riktlinjer för kvalitetssäkring och dokumentation Tillhandahålla en webbportal för samlad information om validering Initiera och driva nödvändiga valideringsnätverk för samverkan
En nationell struktur
Målsättning Det övergripande målet för den nationella strukturen för validering är att bidra till tillväxt genom att effektivisera utbildnings- och kompetensförsörjningsinsatser. Detta bidrar i sin tur till en förbättrad matchning mellan tillgång och efterfrågan på kompetens på arbetsmarknaden. För individen är målet med en nationell struktur för validering att underlätta det livslånga lärandet.
Roller och ansvar i en nationell struktur för validering Validering av reell kompetens Bedömning av utländsk utbildning Inom utbildningssystemet för behörighet och tillgodoräknande För arbetsmarknaden inför anställning, eget företagande mm För fortsatta studier För arbetsmarknaden inför anställning, eget företagande mm Vuxenutbildning Möjlighet till validering finns i samtliga skolformer Utförare: kommuner/landsting Arbetsförmedlingen Upphandlar externa aktörer/utförare Är i huvudsak beställarorganisation Verket för högskoleservice Bedömning av avslutad utländsk gymnasieutbildning och avslutade akademiska kurser för behörighet till högre utbildning Högskoleverket Bedömning av avslutad högre (akademisk) utbildning/examen Yrkeshögskoleutbildning Validering för behörighet och tillgodoräknande Utförare: utbildningsanordnare Branschorganisationer Modellägare/utvecklare Utser utförare/är utförare Myndigh. för yrkeshögskolan Bedömning av avslutad utländsk postgymnasial yrkesutbildning som ej är akademisk Högskoleutbildning Validering för behörighet och tillgodoräknande Utförare: lärosäten Reglerade yrken Behörig myndighet ansvarar för reglerade yrken Reglerade yrken Behörig myndighet ansvarar för bedömning av reglerade yrken Folkbildningen Inom studieförbund och på folkhögskolor Utförare: fhsk/studieförbund Branschorganisationer Vissa avtalsreglerade yrken där arbetsmarknadens parter har reglerat villkoren
Roller och ansvar från och med 2013 Validering av reell kompetens Bedömning av utländsk utbildning Inom utbildningssystemet för behörighet och tillgodoräknande För arbetsmarknaden inför anställning, eget företagande mm För fortsatta studier För arbetsmarknaden inför anställning, eget företagande mm Vuxenutbildning Möjlighet till validering finns i samtliga skolformer Utförare: Kommuner/landsting Arbetsförmedlingen Upphandlar valideringstjänster av externa aktörer och är i huvudsak beställarorganisation Universitets- och högskolerådet Myndigheten ansvarar för bedömning av utländsk utbildning för behörighet till högre utbildning och för arbetsmarknadssyften. Bedömning av utländsk utbildning organiseras i tre enheter: Enheten för bedömning av gymnasial utbildning; Enheten för bedömning av akademisk utbildning; Enheten för bedömning av yrkesutbildning Yrkeshögskoleutbildning Validering för behörighet och tillgodoräknande Utförare: Utbildningsanordnare Branschorganisationer Modellägare/utvecklare Utförare: Branschens godkända utförare Reglerade yrken Behörig myndighet ansvarar för bedömning av reglerade yrken Högskoleutbildning Validering för behörighet och tillgodoräknande Utförare: Lärosäten Reglerade yrken Behörig myndighet ansvarar för reglerade yrken Branschorganisationer Vissa avtalsreglerade yrken där arbetsmarknadens parter har reglerat villkoren Folkbildningen Folkhögskolor och studieförbund har lång erfarenhet av validering och syftena varierar beroende på utbildningens karaktär
Förslag till rekommendation från Europeiska Rådet Alla medborgare ska ha tillgång till validering och finansiering ska inte vara ett hinder för någon (inkl starkare incitament för tillgodoräknande) Validering kopplas till nationella kvalifikationsramverk och kvalitetssäkras enligt EQAVET (inkl extern granskning) Vägledning kopplas till validering och kompetensen uppgraderas hos professionella (bl a utbildning till yrkeslärare och SYV) Skall vara klart till 2017 och EQF Advisory Group följer upp utvecklingen
Briefing note 9065, Shaping lifelong learning EQF Industries Social partners NQF level of qualification Learning ECVET credit transfer system ESCO Mobility Framework Key-competences Transferable Skills Validation assessment recognition Outcomes Quality assurance legitimacy Formal education EQAVET
Validering som begrepp
Skollagen och de europeiska riktlinjerna Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. The term validation of learning outcomes is understood as: The confirmation by a competent body that learning outcomes (knowledge, skills and/or competences) acquired by an individual in a formal, non-formal or informal setting have been assessed against predefined criteria and are compliant with the requirements of a validation standard. Validation typically leads to certification.
Att lägga pussel med ett ramverk 1 2 3 4
Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens Förutsättningar /utveckling/ stöd Förvaltning/samordning Modeller Standarder Kvalitetssäkring Kompetensutveckling Finansiering Lagstiftning NQF Inledande kompetenskartläggning Vägledning/orientering/återkoppling/uppföljning Kompetenskartläggning Kompetensbedömning CV/ meritförteckning, handlingsplan mm Rekommendation Kompetensintyg Kartläggningsutlåtande Kompletteringsutlåtande Kompetensbevis
Validering för vem och varför?
Validering - för vem och i vilka situationer? Low skilled Low qualified High skilled Low qualified High skilled High qualified Källa: Patrick Werquin, PhD, Professor at Conservatoire national des arts et métiers (CNAM), Paris
Strategisk kompetensförsörjning Andra näringsgrenar Validering Nyanställd Befintlig personal Pensionsavgångar B-lag A-lag Ersättningsrekrytering Kompetensmismatch
Validering Regionernas roll?
Hur tänka kring kompetensförsörjning kopplat till validering som verktyg Starta med att analysera den lokala/regionala arbetsmarknaden efterfrågan på kompetens, demografi, utbildningsutbud, etc Utgå ifrån analysen för att identifiera kompetensgapen Ta fram strategier för hur gapen kan minskas Vilka valideringsmöjligheter finns kopplat till identifierade gap?
Betydelsen av regional samordning en ingång Förutsättningar /utveckling/ stöd Förvaltning/samordning Modeller Standarder Kvalitetssäkring Kompetensutveckling Finansiering Lagstiftning NQF Vägledning/orientering/återkoppling/uppföljning Kompetenskartläggning Kompetensbedömning Inledande kompetenskartläggning Kompetensutveckling Matchning CV/ meritförteckning, handlingsplan mm Rekommendation Kompetensintyg Kartläggningsutlåtande Kompletteringsutlåtande Kompetensbevis
Samlad information om validering Både validering av reell kompetens och bedömning av utländsk utbildning Din valideringsväg Information om branschmodeller Sök valideringsutförare
Validering mot bransch- /yrkeskrav Om syftet med valideringen är att synliggöra, bedöma och dokumentera yrkeskompetens för anställningsbarhet, eget företagande eller för kompetensutveckling på arbetsplatsen kan det göras med hjälp av de valideringsmodeller som utvecklats av branschorganisationer. Om valideringen leder till ett yrkesbevis är det branschernas bevis som utgör slutdokumentet, exempelvis i form av ett certifikat, gesällbrev, licens eller behörighet. Branschmodellerna
Mer information: www. www.valideringsinfo.se www.seqf.se Tack för uppmärksamheten!