Kvalitetsredovisning 2009 Bergs skola
Inledning Kvalitetsredovisningar gör vi för att granska och bedöma effekterna av vad som pågår och har gjorts i verksamheten. Vi gör det för att få en möjlighet att lära oss och dra nytta av våra misstag eller i alla fall visa att vi vill kunna göra det. En utvärdering kan också visa om det blev som vi kom överens om och därmed förmedla en känsla av trygghet att verksamheten är under kontroll. Vision: Är att skapa en skola där eleverna utvecklas till att lära och att ta ansvar. 2
1. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen bygger på alla resultat, utvärderingar och undersökningar som gjorts under året. Om eleverna inte når målen i åk3 och åk 5, individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen ger underlag för utvecklingsarbete. Samtal, föräldraråd, elevråd, klassråd, frågor till elever, föräldrar och personal. Bruk, skolverkets självvärdering. Arbetsplatsträffar och konferenser. Arbetsmiljöenkät för personal och elever. Utvärdering av miljöplan som utgår från miljökriterier Grön skola, bildningsnämnden. Olika arbetsmiljöronder som skyddsrond, brandrond, allergirond med mera. Ärenden anmälda till IT-enheten, ärenden anmälda till fastighet. 2. Förutsättningar/resultat 2.1 Utvärdering föregående års Förutsättningar/resultat Förutsättningarna stramas åt med avseende på ekonomi. Resursfördelning minskar, inte bara i takt med elevminskningen. Lysekil har en relativt sett en billig skola som levererar bra resultat, än så länge. Det är en tidsfråga innan det vänder om inte förutsättningarna, ekonomin, förbättras. Eftersom elevantalet sjunker går det inte att arbeta med åldershomogena klasser på de mindre skolorna. Spridningen är stor redan i homogena klasser. I åldersblandade klasser blir spridningen mycket stor och lärarna upplever att de inte räcker till. Kunskapskraven upplevs som stora och klasstorlekarna ökar. Till detta har kommit skriftliga omdömen och snart kommer betyg i åk 6. 2.2 Kommunpolitiska mål God kommunal service Ett gott bemötande är en självklarhet. Vår likabehandlingsplan är ett dokument som handlar om bemötande. De som kontaktar oss får svar på sina frågor inom rimlig tid och/eller en hänvisning till vem de skall vända sig till. Vi svarar vänligt, tydligt och med respekt. God tillgänglighet Via kommunens hemsida och telefonkataloger kan man hitta kontaktuppgifter. Alla föräldrar får information direkt via skolkatalog, telefonsvarare, kontaktböcker och föräldramöten. Alla föräldrar är välkomna att besöka skolan när de själva vill, vilket vi informerar om. 2.3 Organisation Rektors ansvarsområde: Bergs skola och Skaftö skola från och med 090801. Skolorna omfattar förskoleklass, åk1-6 och fritidshem. Organisation under hösten förskoleklass, 1-2, 3-4 och 5-6. Fritidshemmet har bestått av en avdelning. 3
2.4 Omsorg och pedagogisk verksamhet Personal 2009 2008 2007 Antal anställda (tjänster) 8,6 12,9* - varav pedagoger 8;6 12,9 Sjukfrånvaro 2,8** 2,6** 0,5 Personalomsättning 0 0 0 * inklusive förskolan ** våren Kommentar: fortsatt låg sjukfrånvaro. Ingen omsättning av personal. utvecklingsområde är delprov H som mäter Verksamhetsmått/nyckeltal Skola 2009 2008 2007 Skolbarnsomsorg Antal placerade barn, snitt 17 15,5 11,17 Antal avdelningar 1 1 1 Antal placerade barn/avdelning Antal placerade barn/pedagogisk personal Genomsnittlig placeringstid/vecka 12,5 11,6 14,5 Undervisning Antal elever F-6 81 85,5 95 Antal klasser 4 5 6 Genomsnittligt antal elever/klass 20,25 17 15,8 Antal placerade barn med särskilt stöd (åtgärdsprogram) 11 9 12 Antal placerade barn med annat modersmål än svenska 1 2 0 Kommentar: genomsnittliga antalet elever/klass ökar för varje år. Åk 1-6 har en genomsnittlig klasstorlek på 22 elever elevantalet minskar och därmed måste klasserna organiseras om eftersom budget tilldelas utifrån elevantal. Vi får lägga mycket energi på organisation där åldersblandat är en nödvändighet ur ekonomisk synvinkel och inte alls ur den pedagogiska. Skolans verksamhetsår löper från höst till vår. Önskvärt vore att kommunens skolplan uppfylldes med avseende på Långsiktiga och stabila förutsättningar för en bra skola 2.5 Arbetsmiljö Eleverna tycker skolan är trivsam, att det är rent men att de inte sitter bra. De önskar bättre stolar. Personalen upplever att luften är dålig i vissa klassrum. Matos dras in i klassrummen. De äldre delarna av skolan förfaller sakta men säkert. De behöver målas om, speciellt omklädningsrum och korridorer. Några av klassrummen behöver också åtgärdas. Det är många, många år sedan skolan målades invändigt! Fritidshemmets personal tycker inte att deras lokaler är ändamålsenliga. Det är lättare att få elever att ta ansvar för sin miljö om den är fräsch och inbjudande. Det överskuggande arbetsmiljöproblemet för alla är frustration över att datornätet inte fungerar. Utomhusmiljön: Vi har i flera år lovats att få vägen till fritidshemmet asfalterad, men det händer inte. Vi har en stor, härlig fotbollsplan, en trädgård med fruktträd och buskar, asfalterad skolgård och nära till skogen. Fjälla-området finns på gångavstånd. Förutom dessa tillgångar behöver vi skapa en komplett, spännande och än mer kreativ utemiljö för att få ännu mer aktivitet och samarbete. Under 2008 köptes det in ett förråd som står i skolans centrum. Där har vi allt utematerial. Elevrådet har organiserat ett system med utlåning på rasterna. De gör det för att alla saker skall komma in efter 4
rasten och således hålla längre. Stort behov finns av att leda cykel- och gångtrafiken till Bergs skola på ett säkrare sätt. Att cykla är ett billigt och bra sätt att förbättra folkhälsan. Idag talat man mycket om elevers hälsa och brist på motion, att cykla till skolan är ett naturligt sätt att röra sig och en bra start och avslutning på dagen! Om det funnits säkra gång- och cykelbanor till skolan skulle 25% av skolans elever inte behöva skolskjuts. Eleverna upplever att skolvägen är säker och det beror på att nästan alla åker buss eller taxi. 3. Miljöredovisning 3.1 Föregående års utvärdering miljö För att bli en grön skola måste 7 kriterier vara uppfyllda förutom de obligatoriska som är att det skall finnas en miljöplan, uppföljning och utvärdering varje år, stående punkt på arbetsplatsträffarna, att det skall finnas ett miljöombud som fått fortbildning under året och att personalen är involverad i arbetet. Skolan skall ha ett miljöråd. Arbetet har legat i träda på grund av att kommunen centralt skulle bygga ett nytt miljösystem för hela kommunen. Alla skulle ha ett gemensamt dokument att arbeta med men arbetet lades bara ner utan förklaringar. De som nyss påbörjat sitt miljöarbete upphörde med det och vi inom bildningsförvaltningen insåg att vi måste återgå till vårt tidigare system. I slutet av 2009 fick alla miljöombud inom bildningsnämnden en halv fortbildningsdag via Håll Sverige rent stiftelsen. 3.2 Kommunpolitiska mål Miljö, enligt politiskt dokument Under våren 2008 tillsattes en projekttjänst i Lysekils kommun för att skapa ett miljöledningssystem. En arbetsgrupp bestående av representanter för alla verksamheter och en grupp med förvaltningschefer kopplades till projektledaren. Resultatet blev ett miljöledningssystem som skall användas av verksamheterna för att uppnå certifiering. Under hösten fortsatte arbetet med Johan Bengtsson som ledare för arbetsgruppen. Alla miljöombud i kommunen fick en halvdags utbildning i hur man analyserar sin verksamhet. Miljösamordnaren för bildningsförvaltningen träffade bildningsförvaltningens miljöombud och tillsammans gjordes en analys av verksamheten som skall ligga till grund för politikernas ställningstagande för vilka områden som verksamheterna skall arbeta med. När analysen gjordes kunde inga verksamheter ange mått i form av hur mycket energi, vatten, drivmedel, papper, hushållsavfall mm som förbrukats. För att kunna göra detta behövs samverkan mellan fastighetsägarna. För att kunna mäta om mål uppnåtts måste analysen ange hur mycket som förbrukades föregående år. Certifiering utifrån detta system är möjlig först vid utvärdering av år 2009. Allt centralt miljöarbete lades ner i början av 2009 och lämnade verksamheterna i ett tomrum. Det som påbörjats lämnades utan kommentarer eller förklaringar. Långsiktigt hållbart? 4. Skolans uppdrag Grundläggande bestämmelser om grundskolan återfinns i skollagen och grundskoleförordningen. Genom läroplanen anger regering och riksdag de grundläggande värden som skall prägla skolans verksamhet och de mål och riktlinjer som skall gälla för den. Vid sidan av dessa föreskrifter finns kursplaner. Dessa är bindande föreskrifter som uttrycker de krav staten ställer på utbildningen i olika ämnen. 5
Vi har också en kommunal skolplan 5. Normer och värden 5.1Kommunpolitiska mål Goda livet, trygga uppväxtvillkor och delaktighet Att arbeta med klassråd, elevråd och föräldraråd lägger grunden för delaktighet och demokrati. Vår likabehandlingsplan som utgår från systemteoretiskt tänkande är ett annat redskap för att få ett gott liv utan kränkningar och för att få trygga uppväxtvillkor. 5.2 Uppföljning av likabehandlingsplan Vi har under våren arbetat med systemteoretiskt förhållningssätt med hjälp av konsult Anna Boije. Hon har arbetat med en klass och två lärare. Detta utmynnade också i en översyn av vår likabehandlingsplan som lägger grunden för hur vi för samtalar med varandra, både planerade och spontana samtal. Bildningsförvaltningens likabehandlingsgrupp bestående av pedagoger från kommunens förskolor och skolor har utarbetat ett gemensamt försättsblad där man beskriver vad ett systemteoretiskt förhållningssätt är. 5.3 Barn/Elevernas ansvar och inflytande Vi har inte gjort någon gemensam enkät på skolan under 2009 om elevers ansvar och inflytande. Varje klass utvärderar sin verksamhet och där kommer frågor om trivsel, ansvar och inflytande in. Elevinflytande enligt uppdrag definieras: att skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Arbetet med skriftliga omdömen bidrar till att medvetandegöra målen för eleverna. De är välkomna att komma med tips och idéer. De har också beskrivit att de önskar andra arbetsformer. Vi måste också utgå från elevernas mognadsnivå och öka inflytandet därefter. 6. Utveckling och lärande/kunskaper 6.1 Nått målen skolår 3 och 5 Kommentar: Till Skolverket rapporteras alla delprov och resultatet på dem. Det rapporteras ingen samlad bild klarat nationella proven på individuell nivå. Om flera elever inte klarat ett delmoment har skolan ett utvecklingsområde. Det som anges här är om eleven nått målen i år 5. Svenska åk3 Kommentar: En analys av resultaten på nationella prov åk 3 visar att ett utvecklingsområde bör vara läsförståelse av både fakta och skönlitterär text. 6
Matematik åk 3 Kommentar: En analys av resultaten på nationella prov åk 3 visar att ett utvecklingsområde bör vara de fyra räknesätten Svenska skolår 5 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Samtliga Flickor Pojkar 2009 2008 2007 2006 Engelska skolår 5 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Samtliga Flickor Pojkar 2009 2008 2007 2006 Kommentar: En analys av resultaten på nationella prov åk 5 visar att utvecklingsområden bör vara att lyssna och förstå engelska. 7
Matematik skolår 5 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Samtliga Flickor Pojkar 2009 2008 2007 2006 Kommentar: En analys av resultaten på nationella prov åk 5 visar att utvecklingsområden bör vara olika räknemetoder. 7. Pedagogisk verksamhet 7.1 Utvärdering föregående år pedagogiska verksamhet Det överskuggande hindret under 2009 var att IT inte fungerade. En modern skola bygger på att kunna kommunicera via internet och kunna arbeta med datorprogram. Hela året har varit en strid i att få vardagslivet att fungera. Som lärare och elev vet du inte om det går att koppla upp sig, kan jag använda programmen idag eller inte. Alla lärare har fått pim-utbildning och möjlighet till att använda bärbar dator i sitt arbete men vad hjälper det när du inte kommer in i ditt arbetsredskap. Problemet var lika stort 2008 och kvarstår. I en fungerande kommunal organisation skall alla delar fungera. Vad är det som brister? Vem analyserar det? 7.2 Individuella utvecklingsplaner När den individuella utvecklingsplanen infördes fick skolan ett redskap för utveckling. Den individuella utvecklingsplanen är ett naturligt underlag för uppföljning och planering av undervisningen. Nu när skriftliga omdömen införts kommer det att bli ett ännu kraftigare verktyg för skolutveckling. Enligt uppdraget skall läraren beskriva hur de nationella målen konkretiserats i undervisningen och vilka kunskaper och kunskapskvaliteter som ska bedömas. Vi har påbörjat arbetet med detta. Vi skall också dokumentera elevernas kunskapsutveckling. Resultatet av arbetet skall stå i fokus och inte vad de gjort och arbetat med. Det räcker inte med att spara tester eller prov utan de måste också innehålla exempel på hur de använder kunskap för att dra egna slutsatser, analysera och värdera. Detta får vi hjälp av genom gemensam pedagogisk planering av mål att sträva mot och matriser av dessa. 7.3 Samverkan Samverkan med föräldrar sker genom utvecklingssamtal, kontaktböcker, besök på skolan, att de alltid är välkomna att delta, föräldraråd, föräldramöten och spontana möten, när elever/barn lämnas och hämtas i fritidshemmet och skolan. Vi är noga med att alltid bjuda in och informera barnens vårdnadshavare även om inte barnet sammanbor med dem. Vi samverkar med musikskolan, Lyse kyrka, Röda korset, hembygdsföreningen och ett antal idrottsföreningar. 8
7.4 Insatser för barn i behov av särskilt stöd Från och med hösten 2009 förändrades ledningsorganisationen. Skaftö och Bergs skolor hade tidigare gemensam skolsköterska och nu också gemensam rektor. För att få grepp om verksamheterna tillfördes gemensam specialpedagog till detta. Detta innebär ett ökat samarbete och bättre kontroll på båda skolorna. Rektor och specialpedagog träffas nästan varje dag och möjlighet att träffa skolsköterskan fördubblades. Våra starka sidor är utarbetade rutiner för att upptäcka elever i behov av stöd. Vi utgår från deras starka sidor, det framgår tydligt vad man vill utveckla och utarbetandet sker i samverkan med vårdnadshavarna. Vi behöver bli duktiga på en vidare kartläggning av elevens hela skolsituation utifrån individ, grupp och organisationsnivå. Vi behöver bli bättre på att utvärdera de resurser skolan har och hur vi använder alla skolans kompetenser i högre grad. Specialpedagogen handleder elevassistenten för att öka effektiviteten. Åtgärdsprogram upprättas av läraren ofta i samarbete med specialpedagog. 8. Kvalitetsarbete 8.1 Utvärdering föregående år kvalitetsarbete Vi skulle utveckla matematiken: vi sökte pengar från skolverket och beviljades drygt 200 000 kronor till detta. Matematikprojektet har påbörjats under hösten och skall fortgå hela våren. Vi har fortsatt arbetet med skriftliga omdömen, även om det går långsamt. Vi har inte lyckats få IT-enheten eller bildningsnämnden att förstå vidden av våra svårigheter med att använda datorer i verksamheten på grund av att systemen inte fungerar. Arbetet med likabehandlingsplanen fortgår men arbetet med systemteoretiskt förhållningssätt måste bli ännu bättre. 9. Ekonomisk redovisning 9.1 Kommunpolitiska mål Stabil långsiktig ekonomi Ekonomiskt resultat för 2009 2008 2007 Bergs skola (tkr) Intäkter 432 371 579 Personalkostnader -4 628-5180 -5630 Övriga kostnader -1 809-1855 -1756 Nettokostnad -6005-6664 -6807 Budgetanslag 5777 6741 6770 Budgetavvikelse -228 77-37 Intäkter Personalkostnader Vi har haft 0,35 tjänst för mycket. Tidigare kunde personalen få tjänstledigt utan att permanent minska omfattningen av sin tjänst. Detta var bra för små skolor och gav flexibilitet när elevunderlaget minskade. 9
Investeringar Vi har fått pengar till att köpa två nya slöjdbord. 10. Analys, slutsatser och åtgärder Utvecklingområden 2010 Nya kursplaner, skollag och betyg Se till att det avsätts tid för genomläsning, diskussion och genomförande. Fritidshemmet Vi har inte fått med fritidshemmets arbete med sin verksamhet. De är en sådan inflätad verksamhet i skolan och den samlade skoldagen att det varit svårt att få syn på. Matematik Fortsatt arbete med matematikprojektet. I detta projekt har lärarna fått hitta den kritiska punkten i ett valt område. De har gjort diagnos för att veta vad eleverna kan om området, skall sedan jobba med det och avslutningsvis kunna se om insatsen haft någon effekt. Skriftliga omdömen: Fortsatt arbete med att kunna visa hur långt eleven kommit i sin kunskapsutveckling och kunna visa på hur eleven kan komma vidare i sitt lärande. Fortsatt arbete med gemensam planering av strävansmål och matriser för dessa. Elever: Göra elevenkät under våren 2010 Kvalitetsredovisningar: Göra en plan för ovanstående utvecklingsområden med tidsplan och ansvar. Lysekil den 14 april 2010-04-14 Pia Holmström Rektor 10