Kulingens förskola Välfärds skola Nacka Kommun Likabehandlingsplan I likabehandlingsplanen ingår skollagens krav på en årlig plan mot kränkande behandling och diskrimineringslagens krav på en likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier. Kulingens förskola Reviderad 2018-12-03 Ansvarig: Förskolechef Susanne Hammargren Gäller från 2018-12-03 till 2019-12-03
Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 4 2 Syfte... 4 3 Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans vision 4 4 Utvärdering av tidigare plan... 5 5 Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling... 6 6 Slutsatser av kartläggningen av barnens trygghet och trivsel... 7 7 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen... 7 8 Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen 7 9 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen... 7 10 Handlingsplan utifrån kartläggningen/förbättringar... 7 11 Kompetensutvecklingsplan... 7 12 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till skollag... 8 12.1 Förskolans umgänge... 9 12.2 Förskolans rutiner... 10 12.3 Förskolans lek och lärande miljö... 11 12.4 Arbetslagets styrkor i arbetet med likabehandling... 11 12.5 Arbetssätt för kartläggning... 12 13 Mål och åtgärd för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag... 13 13.1 Kön... 13 13.2 Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck)... 13 13.3 Etnisk tillhörighet... 13 13.4 Religion eller annan trosuppfattning... 14 13.5 Funktionsnedsättning... 14 13.6 Sexuell läggning... 14 13.7 Ålder... 14 14 Barns delaktighet i likabehandlingsarbetet... 14 15 Vårdnadshavares kännedom... 15 16 Kontaktperson... 15 2(20)
17 Rutiner vid akuta situationer... 15 18 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn kränker barn 16 19 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar barn... 16 20 Förskolans förhållningssätt och regler för trivsel.... 17 21 Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete... 17 22 Begreppens innebörd... 18 3(20)
NOLLTOLERANS 1 Bakgrund Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. 2 Syfte Syftet med en likabehandlingsplan är att barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3 Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans vision Kulingens förskolas vision är: Alltid bästa möte för utveckling och lärande för framtiden och världen! Pedagogerna är ständigt medvetna om sin roll i mötet med barnen och kopplar praktiken med styrdokumenten. 1 Förskolans barnsyn kunskapssyn Den barnsyn vi strävar efter är att: - Barn har stor kompetens - Barn kan redan från början om vi vuxna ger dem möjligheter att visa det - Barns ska mötas med respekt - Vi engagerar oss i barnens nyfikenhet och vetgirighet Den kunskapssyn vi har är kopplad till vår barnsyn. Vi ser kunskap som en process, något som skapas i samspel mellan barnen, de vuxna och miljön. Att lära genom att uppleva, undersöka, försöka, ha en dialog med andra och dra egna slutsatser. Vi är pedagoger som är aktivt nyfikna på barnen och deras tankar och som kan arbeta vidare med barnens nyfikenhet och lust till lek och lärande. Vi skapar ett klimat där olikhet är en tillgång och individen lyfts fram samtidigt som barnen ges möjlighet att upptäcka gemenskapen och styrkan i att vara tillsammans. 1 Läroplanen för förskolan Lpfö 18, Skollagen (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567), Barnkonventionen 4(20)
Vi skapar tillsammans en så utmanade och stimulerande miljö vi förmår utifrån vår förskolas möjligheter. Miljöerna ska ge utrymme för barnen att skapa, tala, höra, leka, fantisera, lyssna, tänka, röra, känna, läsa, forma, sjunga, spela och skriva. Vårt arbete utgår även från barnkonventionen som genomsyras av en syn på barn som fullvärdiga individer med egna rättigheter och barndomen som en unik period i en människas liv med lika högt värde som vuxenlivet. Barnkonventionen framhåller både barnets speciella behov av skydd och barnets rätt att bli behandlad med samma respekt som alla andra människor KARTLÄGGNING 4 Utvärdering av tidigare plan Åtgärder vidtagna efter förra års kartläggning: MÅL: Alla barn är inkluderade i barngruppen Vi vet hur och varför vi sätter gränser ÅTGÄRDER Vi har arbetat med målområdet Normer och värden under augusti och september och med temat Kompis. Vi har tagit fram en integritetspolicy där vi tydliggjort hur vi som pedagoger ska förhålla oss till barnen. Alla pedagoger har skrivit under och alla vikarier får ta del av denna och skriva under innan de börjar arbeta på förskolan. Integritetspolicyn är bra och tydlig. Föräldrarna tog emot detta positivt. Vi har infört och presenterat en pedagogisk grundstruktur som vissa avdelningar följer med positiva resultat. Det har blivit tydligt vad som händer och vem som ansvarar för vad. Fokus på uppdraget har blivit tydligare och genom grundstrukturen är det lättare att följa upp och utvärdera. Vi har delat in barnen i mindre grupper där de får ett mer avgränsat lekutrymme, blir mer delaktiga och förstår sammanhanget. Vi ser barnen mer och är mer professionella. Vi upplever att barnen får mer utrymme när vi delar gruppen i mindre grupper, alla får talutrymme och vågar ta plats i gruppen och utmana sig själv till att göra saker. 5(20)
Vi har lyssnat på Eva-Christina Bergander om anknytning under ett APT i oktober. Många tyckte att de fick kunskap om hur man kan bemöta varje enskilt barn och vikten av anknytning. Vi har fördjupat oss i vår likabehandlingsplan. Vi har samarbetat med Aisha Lundgren som har föreläst om normkritiskt arbetssätt. Detta har ökat vår förståelse över vad olika barnsyn ger för avtryck i barngruppen, Vi kommer att belysa våra normer vid alla målområden. Vi har fattat ett gemensamt beslut om vad som gäller vid kalasinbjudningar. Inga kalasinbjudningar fä ske via förskolan. Vi har arbetat med ett barnhälsoteam i samarbete med den centrala barnoch elevhälsan. Vi har träffats var 6:e vecka och samtalat och reflekterat om barn som väcker funderingar i våra barngrupper. I teamet har en pedagog/avdelning, förskolechefen och en specialpedagog under 1 tim. och 30 minuter reflekterat över arbetssätt och förhållningssätt i vårt arbete. Vi har pratat om hur vi arbetar för att inkludera barn i verksamheten samt hur vi på ett adekvat och positivt sätt sätter gränser. Vi har läst och reflekterat över boken Barn som väcker funderingar i PUG. 5 Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Kartläggningen har visat att det finns risk för kränkning i de grupper där barn ännu inte hittat sina lekkoder. De har svårare att komma in i gruppen och leka med andra barn. Det finns barn som blir uteslutna och inte inkluderade i gruppen. Mycket av det vi såg hamnar inom ramen för det dagliga främjande arbetet och att konflikthantering inte behöver betyda att det finns risk för kränkningar. Medvetenheten om hur vi arbetar med barn som väcker funderingar har ökat efter arbetet i barnhälsoteamet. Hur bland annat barn inkluderas i gruppen har varit ett samtalsämne. 6(20)
6 Slutsatser av kartläggningen av barnens trygghet och trivsel Pedagogerna upplever att barnen är trygga och trivs på förskolan och med pedagogerna. I kundundersökningen 2018 är föräldrarnas upplevelse att deras barn är trygga och trivs till fullo (100 %). Nästa kundundersökning sker i februari 2019. 7 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Alla barn är inkluderade i barngruppen 8 Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen Vi arbetar vidare med barnhälsoteamet. 9 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen Vi har inlett ett samarbete med Aisha Lundgren som tillsammans med oss ska inspirera samt öka förståelsen över hur ett normkritiskt tänkande inkluderas i den dagliga verksamheten på förskolan. 10 Handlingsplan utifrån kartläggningen/förbättringar VAD HUR VEM NÄR Vi reflekterar över Reflekterande Susanne APT kartläggningens resultat team dec Samtala om hur vi ska BHT Susanne var 6:e inkludera barn som inte vecka har lekkoden Vi ska fördjupa oss i Reflekterande Susanne den nya läroplanen. samtal PUG, PUB och APT 11 Kompetensutvecklingsplan Reflekterande team på PUG, PUB och APT 7(20)
Barnsyn Vi behöver ständigt reflektera över vårt uppdrag och vår barnsyn, våra värderingar och våra normer. Vi kommer att fördjupa oss i läroplanen för förskolan Lpfö 18 under kommande år. Reflektion i PUG, PUB och APT Vi kommer att fördjupa oss i läroplanen för förskolan Lpfö 18 under kommande år. FRÄMJANDE ARBETE 12 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till skollag Barnen på Kulingens förskola är sedda som de individer de vill vara oavsett kön, intressen och ålder. Alla barn är inkluderade i gruppen Vi som vuxna ser till att inget barn blir kränkt eller upplever sig diskriminerad. Vårt främjande arbete: Vi är goda förebilder och pratar till varandra och inte om varandra eller över huvudet på barnen. Vi ger varandra konstruktiv feedback och är tydliga och öppna i vår kommunikation. Vi följer en agenda vid våra arbetslagsträffar och uppmärksammar klimatet i gruppen. Vi genomför regelbundna integritetsövningar för barnen under terminen, gärna i dialog med vårdnadshavarna så att förskolan och hemmen kan ha gemensamma övningar. Förskolan har integritetsövningar med barnen, då de bland annat lär sig om vad som är privata kroppsdelar. Arbetet är väl implementerat i förskolans värdegrund som ser till att barnen från tidig ålder vet att kroppslig integritet respekteras både den egna och andras. Bra material är Rädda barnens Stopp! Min kropp! och boken Liten från Brottsoffermyndigheten. Öppen dörr-policy Förskolemiljön är utformad så att det alltid finns möjlighet till viss insyn, antingen genom en öppen dörr eller fönster med klart glas. Detta gäller givetvis inte personaltoaletten där barnen aldrig får vistas. Om ett barn vill vara för sig självt ska det vara på en plats där vuxna kan ha uppsikt över barnet. Alla ytor ses över med hänsyn till barnens trygghet. 8(20)
Temat Kompis Vi arbetar med temat Kompis under september och oktober. Under dessa månader arbetar vi medvetet med integritetsövningar och material såsom Stopp! min kropp! Ett normkritiskt förhållningssätt Normer är informella regler, både omedvetna och medvetna, som finns överallt, bland annat i förskolan. Vissa regler är till hjälp och inkluderande, till exempel att lyssna till ett barns berättelse utan att avbryta, andra normer är begränsande och uteslutande. Att ha ett normkritiskt förhållningssätt handlar om att synliggöra normer, ifrågasätta normer, synliggöra privilegier och granska sin egen position. Vi synliggör våra normer genom att skapa en tydlig grundverksamhet Vi har en tydlig grundverksamhet som är en viktig del i det främjande arbetet. Vår grundverksamhet består av tre delar: 1. Förskolans umgänge 2. Förskolans rutiner och omsorg 3. Förskolans lek- och lärandemiljö 12.1 Förskolans umgänge Vi har en grundverksamhet beskriven på varje avdelning. Där ingår förskolans umgänge, rutiner och lär-och lekmiljö. Normer och värden Hur hälsar vi på varandra? Vi säger hälsar på ett trevligt sätt till: Barn, föräldrar och kollegorna. Vi avbryter inte varandra. Vi möter barnen på deras nivå och visar att vi ser dem. Hur ser, hör och bekräftar vi varandra? Vi hälsar på varandra och visar en nyfikenhet. Vi förstärker det positiva och ger positiv kritik. Vi sätter oss ner så att vi hamnar i barnens nivå. Vi bekräftar barnets känslor genom att lyssna och respektera: tex) "Vi ser att du är ledsen/arg". Vi engagerar oss i barnens intressen. Vi ger alla talutrymme. Hur sätter vi stopp/gränser? 9(20)
Vi använder Stopphanden kommer överens om hur vi vill ha det. Tydliga gränser och regler - så att alla ska må bra. Vi är närvarande pedagoger som fångar upp konflikter. Tydlig och vänlig ton / Rak kommunikation. Hur arbetar vi mot vår vision? Vi kommunicerar och stöttar varandra Vi ger varandra positiv feedback som skapar en bra Vi-känsla. Tydlig mottagande vid hämtning och lämning. Vi är lyhörda för barnens tankar och har ett professionellt bemötande. Vi har en öppen och rak kommunikation mellan föräldrar, barnen, kollegorna och chefen. Vi följer verksamhetsplanens mål och handlingsplan. 12.2 Förskolans rutiner Det är tryggt för barnen att veta när de får tydliga och konsekventa signaler om vad som gäller Rutiner Komma till förskolan: Bemöter med ett tydligt HEJ. Tillsammans med föräldrarna kommer vi överens om när det är dags att säga hej då! Vi lyssnar in barnets behov vid avskedet. Hall situation: Barnen ska uppleva att det är roligt att kunna själv och utveckla sin självständighet. Vi strävar efter att barnen, utifrån sin egen förmåga, blir självständiga vid på och avklädning samt tar ansvar för sina kläder. Vid på och avklädning uppmuntrar och stöttar vi barnen att pröva själva så mycket som möjligt, alternativt ta hjälp av en kompis. Vi pedagoger finns med i hallen. Måltid: Måltiden blir en lugn, positiv och trevlig stund där tillfälle till många samtal ges. Vi ger barnen möjlighet att ta maten själva och vi uppmuntrar barnen att smaka på allt som serveras vid måltiden. Pedagogerna sitter och äter tillsammans med barnen och är goda förebilder. Vila/lugn aktivitet: Vi erbjuder sov och läsvila efter barnens behov. Samling: Varje barn ska få känna sig sedd och bekräftad och få chans att tala inför grupp. Barnen får känna delaktighet vid planering och utvärdering utifrån ålder och förmåga. Omvårdnad: Vi lyssnar in barnens behov vid toalettbesök och respekterar deras åsikt. 10(20)
Hemgång: Vi tillsammans med barnet visar en positiv bild av hur dagen har varit. Fortbildning Under arbetet med fokusområdet Normer och Värden genomför vi en utbildning för pedagogerna inom området barns integritet samt går igenom vår handlingsplan vid misstanke om brott. Vi går igenom våran skyldighet att anmäla till socialtjänsten om vi får kännedom eller misstanke att ett barn far illa (14 kap. 1 SoL). Kontrakt på integritetspolicy Nyanställda samt vikarier signerar ett integritetskontrakt för att visa att de respekterar och har tagit del av förskolans integritetspolicyn. Se bilaga 1 Digitala verktyg Pedagogen har ansvar och överblick över våra digitala verktyg. Inget barn lämnas utan en vuxens uppsikt när de använder digitala verktyg. Belastningsregister Tillfällig eller ny personal ska kontrolleras med utdrag från Polisens belastningsregister (enligt Skolverket 2010:800). Om vikariepool används är det förskolechefens ansvar att kontrollera att utdrag har gjorts av vikariepoolen. Vartannat år görs ett utdrag ur belastningsregistret på samtliga anställda ordinarie personal samt för verksamheten välbekanta vikarier. 12.3 Förskolans lek och lärande miljö Hur ska verksamhetens miljö se ut för att väcka barns nyfikenhet och lust till lärande? Vi bygger en verksamhet med små rum i rummen så att barnen kan leka i mindre grupper och med det de är intresserad av. Hur ska verksamheten utformas så att den blir utmanande? Barnen är med i utformandet av sin miljö. Deras intresse utgör basen för hur vi pedagoger formar miljön. Vi använder oss av material som stimulerar och lockar deras fantasi och nyfikenhet. 12.4 Arbetslagets styrkor i arbetet med likabehandling Vinden Vi ser och bekräftar alla barn. Vi pratar mycket med barnen och lyssnar. 11(20)
Vi behandlar alla lika. Vi arbetar medvetet med kränkande behandling. Återkopplar med föräldrar och barn om händelser / samverkar. Flyttfåglarna Vi främjar alla barns lika rättigheter. Vi bidrar till ett gott klimat. Vi stimulerar barnen för förståelse för alla barns lika värde. Vi har aktiviteter som bidrar till ett gott förskoleklimat. Tromben Vi ser till att det är en lugn miljö på avdelningen så att alla barnen kan känna sig trygga och sedda. Vi är alltid tillsammans med barnen och ser till att vi har en god uppsikt där barnen leker. När vi haft inskolningar hart vi sett till att det fått ta den tid det behöver så att vi får en trygg och sammansvetsat grupp. Brisen God kontakt med föräldrarna kring deras barns trivsel. Vi samtalar med barnen om att alla är lika värda. Om vi ser risk för kränkande behandling vidtar vi direkt åtgärder mot detta. Stormen Vi erbjuder lika till pojkar /flickor, material och aktiviteter utan någon värdering ifrån pedagogerna. Alla får delta i leken / aktiviteten. Lyssna på varandra. Ha respekt för varandra. Barnguppskartläggningen. 12.5 Arbetssätt för kartläggning Vi granskar kritiskt följande områden tillsammans i arbetslaget. När och var kan en kränkande, diskriminerande eller trakasserande handling ske? Vid kartläggningen ska vi alltid beakta samtliga sju diskrimineringsgrunder. Följande punkter följs upp. 1. Genomgång av planerade samtal med barnen samt observationer. 2. Genomgång av rutiner och regler. 3. Genomgång av platser/lokaler. 4. Verksamhetens form och innehåll 5. Klimat och miljö i förskolan. 6. Kommunikation. 12(20)
7. Introduktion 13 Mål och åtgärd för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag 13.1 Kön Mål: Alla barn möts som individer. Åtgärd: Vi benämner barnen vid namn. Vi kategoriserar inte barn efter kön. Gruppaktivitet sker efter barnens intressen, behov osv. Tilltalar vi en grupp använder vi neutrala begrepp som kompisar, Vindar, Stormar osv. Vi ser till att det finns böcker, sånger, sagor och annat pedagogiskt material som har en jämn representation av bägge könen. 13.2 Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Mål: Alla barn möts som individer Åtgärd: Vi undviker att könskategorisera utifrån yttre attribut såsom kläder, frisyrer och accessoarer. Förskolan har barnböcker som synliggör olika typer av familjer. Vi lägger ingen vikt på pronomen utan använder neutrala begrepp som den eller dockan. Att synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer är en förutsättning för varje barns rätt att känna stolthet över sin familj och tillit i den vardagsmiljö i förskolan som är deras. 13.3 Etnisk tillhörighet Mål: Alla barn möts som individer. Åtgärd: Vi lyfter fram och uppmuntrar olika språk som kan talas i barngrupperna genom att exempelvis sjunga sånger eller lyssna på berättelser i det aktuella språket. Vi jobbar aktivt med att ha en bredd i vårt material där olik etniciteter finns representerade ex genom dockor med olika hudfärg eller böcker som handlar om olika länder och/eller kulturer. Vi kan t.ex. jämföra likheter och olikheter i det vi gör i språk, utseende, traditioner, seder och vanor. 13(20)
13.4 Religion eller annan trosuppfattning Mål. Alla barn möts som individer. Åtgärd: Vi utgår inte från att alla barn har firat eller uppmärksammat traditionellt svenska traditioner. Vi uppmärksammar olika högtider och använder oss av Mångkulturella almanackan. Med de äldre barnen arbetar vi med barns rättigheter utifrån Barnkonventionen. Vi använder material från Rädda Barnen, Dina rättigheter och från Natur och Kultur, kompisböcker. 13.5 Funktionsnedsättning Mål. Alla barn möts som individer. Åtgärd: Vi pratar om och visar på hur alla har olika förmågor och är bra på olika saker. Vi lyfter barnens kompetenser och kunskaper. Vi kartlägger årligen vår verksamhet för att skapa goda förutsättningar och anpassar verksamheten så att den passar alla barn. Är det något barn som är i behov av extra stöd kartlägger vi även på individnivå för att kunna hjälpa barnet på bästa sätt. 13.6 Sexuell läggning Mål. Alla barn möts som individer. Åtgärd: Vi synliggör och pratar med barnet att det finns olika familjekonstellationer och att alla är lika bra och rätt. Vi jobbar aktivt med att ha en bredd i vårt material där olika familjekonstellationer och relationer finns representerade. 13.7 Ålder Mål. Alla barn möts som individer. Åtgärd: Vi tänker på att inte koppla kompetens till ålder. Vi lyfter alla barns kunskaper och egenskaper och uppmuntra dem att lära och ta hjälp av varandra oavsett ålder. Vi skapar möjlighet till lek över avdelningarna och eftersträvar att alla barn ska få leka med vem de vill oavsett ålder. 14 Barns delaktighet i likabehandlingsarbetet Genom att arbeta med temat kompis blir barnen delaktiga i likabehandlingsarbetet. 14(20)
Vi använder oss av barnintervjuer och frågar om barnens trivsel och trygghet. Vi pratar om vår innehållet i vår likabehandlingsplan för barnen. Vi lyfter det som är adekvat för ålder. Vi har ett barnråd för de äldre barnen. 15 Vårdnadshavares kännedom Vi presenterar Likabehandlingsplanen i föräldrarådet, på föräldramötet samt sprider den på Smart Classroom Manager och lägger ut på vår hemsida. Information om förskolans likabehandlingsplan är en stående punkt på förskolans föräldramöte på hösten. Förskolan informerar kontinuerligt vårdnadshavarna om hur förskolan arbetar med integritetsfrågor i barngrupperna. Integritetsarbetet är väl implementerat i förskolans värdegrund. 16 Kontaktperson Anders Hedén, förskollärare Tromben, 070-332 96 70 Ulrika Fordén förskollärare Flyttfåglarna, 070-332 96 23 Susanne Hammargren Förskolechef 070-431 95 74 17 Rutiner vid akuta situationer Vid kännedom eller misstanke om barn far illa är vi skyldiga enlig lag att genast göra en orosanmälan till socialtjänsten. 2 Vi är skyldiga att se till barns bästa och samverka med socialtjänsten. I alla övriga akuta situationer följer vi nedanstående turordning. Den berörde tar skyndsamt kontakt med ansvarig chef. Föräldrarna kontaktas skyndsamt av ansvarig pedagog på avdelningen där barnet vistas eller av förskolechef. Åtgärder och uppföljning bestäms i samråd med föräldrar. 2 14 kap 1 Socialtjänstlagen 29 kap 13 Skollagen Förvaltningslagen 6 15(20)
18 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn kränker barn Den som ser att en kränkning sker eller att något barn talar om att de känner sig kränkt tar itu med situationen skyndsamt genom att samtala med varje inblandat barn enskilt. (utifrån sekretesslagen pratar vi inte om andra barns beteende eller värderar etc.) Föräldrar informeras samma dag av ansvarig pedagog. Vi dokumenterar händelsen i KIA (blankett. Bil 1) Händelsen rapporteras till förvaltningschef av förskolechef. (Bil 2) 19 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar barn Den som ser att en vuxen kränker eller diskriminerar något barn säger det direkt till berörd pedagog. Komma överens om spelregler på respektive avdelning först och sedan vara överens på hela förskolan. Vi upprepade kränkningar eller diskriminering kopplas förskolechefen in. Inga samtal förs om någon utan samtal förs med någon. Samtal förs med berörda pedagoger. Förskolechefen ansvarar. Dokumentation över händelsen skrivs. Skriftlig tillrättavisning vid misskötsel. Händelsen rapporteras till huvudman, Förvaltningschef. 16(20)
20 Förskolans förhållningssätt och regler för trivsel. Vi har fem regler som gäller på förskolan: 1. Pulkåkning får ske om barnet har en hjälm som är deras egen. 2. Vi stoppar lekar/situationer när vi ser att barn kan skadas. 3. Den ordinarie personalen tar över när vi är osäkra över barnens säkerhet och/eller trygghet när vi har vikarier som inte kan vår verksamhet eller känner barnen. 4. Vi sätter på barnen reflexvästar vid utevistelse när vi anser att det hjälper oss och ur säkerhetssynpunkt 5. Pedagogerna överlämnar skriftligen de barn som är kvar till stängningspersonalen. Vi har samspelsregler som gäller på förskola Vi vill skapa tydlighet och gemensamt ta ansvar och visa varandra respekt. Detta gör vi genom att vara nyfikna på varandra, lyssna och inte döma. Vi vill ge och få feedback och därmed öka förståelsen för varandra och känna gemenskap. Detta gör vi i det dagliga arbetet, våra gemensamma träffar, arbetslagsträffarna och PUG. Vi har en agenda på arbetslagsträffarna där vi ger varandra feedback på veckans arbete. För att alla ska arbeta mot samma mål och må bra önskar vi: - gemensamt ansvar och följa satta regler - Tydlig, rak och öppen kommunikation (Säg det eller glöm det inom 24 timmar) - Respekt och förståelse för varandra 21 Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete Förskolan har en arbetsmiljöplan samt en krisplan. Vad du säger om mig Det du tror om mig Som du är mot mig 17(20)
Hur du ser på mig Vad du gör mot mig Hur du lyssnar på mig Sådan blir jag 22 Begreppens innebörd Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn 18(20)
har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av förskolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom förskolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett 19(20)
uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 20(20)