Kapitalförvaltningens kvartalsrapport Q4 2014
Innehåll Fjärde kvartalet 2014 3 Ekonomiska läget 4 Räntekonsortiet 10 Företagsobligationskonsortiet 12 Aktiekonsortiet Spiran 14 Aktiekonsortiet Sverige 16 Aktieindexkonsortiet Sverige 18 Aktieindexkonsortiet utland 20 Definitioner 22
kvartalsrapport 2014:Q4 3 2015-01-14 Till andelsägarna i Kammarkollegiets konsortier Fjärde kvartalet 2014 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 Låg inflation och höga värderingar indikerar låg framtida avkastning Under i princip hela 2000-talet har inflationen, såväl i Sverige som globalt, varit mycket låg till följd av global konkurrens. Vem hade kunnat tro för 20 år sedan att vi skulle ha ett deflationsproblem. Detta har medfört att centralbankerna har sänkt sina styrräntor mot nollpunkten och därmed fått marknadsräntor att falla kraftigt, vilket ökar attraktionen för andra tillgångsslag. Ett annat sätt att uttrycka saken är, om räntenivån faller, att avkastningskravet på alternativa placeringar faller eftersom de blir relativt mer intressanta samtidigt som det går att finansiera sig till allt lägre ränta. Centralbankerna hjälper till att öka värderingen på alla tillgångsslag samtidigt som de signalerar till kapitalägare att ta risk. Figuren visar att 2014 var ett mycket bra år för våra kunder. Notera att avkastningen på utländska tillgångar gynnats av en svagare krona och att jämförelse mellan ränteplaceringar inte riktigt kan jämföras eftersom löptider skiljer sig åt. Avkastning 2014 för olika tillgångsslag, mätt i SEK Andra tillgångsslag som fastigheter har blivit allt högre värderade i takt med att marknadsräntorna fallit. Traditionella ränteplaceringar finner vi mycket högt värderade och minst tilltalande av alla tillgångar. Samtidigt kan vi konstatera att konjunkturen fortsätter att uppvisa förbättringstecken, vilket hjälper till att motivera höga aktievärderingar. Å andra sidan innebär det på sikt, om konjunkturen förbättras och deflationsspöket försvinner, att marknadsräntorna börjar stiga och därmed finns det en återhållande faktor mot än högre värderingar. Men en initial begränsad ränteuppgång tror vi inte kommer att ge en negativ marknadspåverkan så länge en sådan ränteuppgång signalerar ökad efterfrågan och därmed ekonomisk tillväxt. Vår bedömning blir att marknadsavkastningen för räntor blir nära nollstrecket och aktier får erfara ca 5 procents avkastning. Det betyder att avkastningen i en portfölj kommer att ligga på låga avkastningstal närmaste året och sannolikt även de närmaste få åren. Med hopp om ett bra 2015. Leif Hässel Chef Kapitalförvaltningen Kammarkollegiet 0,00 Svenska Aktier Utländska Aktier Emerging Markets Statsobl. Svenska Bostadsobl. Företagsobl (Inv grade) Fastigheter Hedge Funds Råvaruindex Vi är säkra på att 2015 inte kommer att bli lika trevlig läsning. Nollräntepolitiken medför en jakt på avkastning och därmed större risktagande. I våra ögon är aktier varken billiga eller dyra i ett historiskt perspektiv. Börsen har stigit kontinuerligt sedan sommaren 2011 och kan inte längre sägas vara värderingsmässigt attraktiv.
4 kvartalsrapport 2014:Q4 Ekonomiska läget Konjunkturförloppet var ungefär detsamma under fjärde kvartalet som kvartalet innan. Euroområdet visade en fortsatt svag tillväxt, tillväxten i Kina växlade ner, medan data från USA fortsatte att visa en stark utveckling. Japan har inte lyckats återhämta sig efter momshöjningen i april. Den snabba och kraftiga nedgången i oljepriset är ytterligare en osäkerhetsfaktor inför framtiden. Normalt sett är lägre oljepriser bra då det stimulerar tillväxten i och med att det ökar köpkraften. I det läge som världsekonomin befinner sig i är det inte lika tydligt om det är positivt eller negativt. Kommer det att förstärka deflationshotet? Hur påverkas USA, då utbyggnaden av skiffergas varit en nog så viktig stimulans för tillväxten de senaste åren? Hur agerar Ryssland som redan är pressade av sanktioner från USA och EU? Hur påverkar det länder i mellanöstern som t.ex. Saudiarabien och Iran? Vilken effekt får det på investeringar i olje- och gassektorn? trovärdighet. Framtidsutsikterna för Sverige påverkas också negativt av regeringskrisen. Decemberuppgörelsen förhindrade ett nyval men ger inga större förhoppningar om några förbättringar av samarbetsviljan framöver. Federal Reserve står inför en delikat uppgift att kommunicera att en räntehöjning i USA rycker allt närmare utan att det får en alltför negativ påverkan på räntor och tillväxt. Diagram: Konjunkturinstitutet, ekonomiskt sentiment svensk ekonomi Diagram: Inköpschefsindex för USA, Kina, Euroområdet och Sverige ECB fortsätter att stimulera ekonomin med olika åtgärder. De arbetar febrilt med att fylla på verktygslådan för att utöka möjligheter för stimulanser i början på nästa år. Tillväxten i Euroområdet går på sparlåga och den kraftiga nedgången i oljepriser förstärker nedsidan på inflationen ytterligare och kan bita sig fast i inflationsförväntningarna. De ligger under ECBs mål både på kort och lång sikt. Riksbanken aviserade vid sitt decembermöte att de står i beredskap att vidta ytterligare åtgärder för att göra penningpolitiken mer expansiv. Det framgår nu tydligt att Riksbanken tycker att den låga inflationen och inflationsförväntningar är ett problem för deras Räntorna fortsatte ned under kvartalet drivet av sämre makroutsikter och global prispress där deflationshotet ökar. Trots detta är frågan om räntorna kan falla så mycket mer? Centralbanker fortsätter att driva investerare in i mer riskfyllda tillgångar där argumentet framförallt är låga räntor som ger en skral avkastning och att de kommer förbli låga under överskådlig framtid. USA Ekonomin i USA fortsatte att tuffa på under fjärde kvartalet. Stigande sysselsättning och låg arbetslöshet ger bra förutsättningar för hushållens konsumtion och investeringar. Husmarknaden fortsatte att
kvartalsrapport 2014:Q4 5 visa en stabil utveckling. Republikanerna stärkte som väntat sin ställning efter mellanårsvalet och kommer sedan årsskiftet att ha majoritet i både representanthuset och senaten. Tillväxtprognoserna för USA är i stort sett oförändrade efter kvartalet. Konsensusprognoserna förutspår fortfarande en succesiv förbättring av ekonomin för att nå tillväxttal närmare 3 procent 2015. Diagram: BNP tillväxt i Euroområdet och prognos Diagram: BNP i USA, kvartalsutfall och prognos från OECD Under 2015 blir det intressant att se om den positiva utvecklingen på arbets- och bostadsmarknaden kan fortsätta. Vidare återstår att se effekter av det låga oljepriset på ekonomin. Får det en positiv eller negativ effekt? Det blir också spännande att följa det politiska samspelet mellan en demokratisk president och en kongress som styrs av republikaner. Hur kommer Fed kommunicera om tidpunkten för den första räntehöjningen? Det är många viktiga frågeställningar som skall besvaras och det återstår att se vilka effekter det får på ekonomin. Ekonomer räknar med en svag tillväxt för Euroområdet de närmaste åren. De tre största länderna inom Euroområdet har alla olika utmaningar. Tillväxten i Tyskland har växlat ner i takt med en svagare omvärld och effekter av sanktioner mot Ryssland. Frankrike och Italien fortsätter att brottas med strukturella problem. Svag tillväxt och låg inflation är ett stort bekymmer för ECB. För ECB är det viktigt att inflationsförväntningarna hålls uppe i nivå med inflationsmålet på 2 procents inflation. Inflationsförväntningar är viktiga inte minst för att de skapar förutsättningar för löne- och prisbildning i samhället. Diagram, tillväxt- och inflationsförväntningar euroområdet Europa Euroområdet fortsätter att präglas av en akut brist på hopp och framtidstro. Strukturella problem och resterna av statsskulds- och finanskrisen fortsätter att ha en negativ påverkan på sentimentet. Rekordlåga räntor hjälper inte om konsumenter och företag inte har något behov av att konsumera och investera. ECB drar sitt strå till stacken med alltmer omfattande penningpolitiska stimulanser. EU-kommissionen har tagit ett första stapplande steg att stimulera investeringar. Är det tillräckligt för att få fart på tillväxten? Bank of England justerade ner tillväxtantagandena något för Storbritannien i sin senaste inflationsrapport. De såg också risk för lägre inflation på kort sikt även om de långsiktiga antagandena var intakta. Det var framförallt en svagare utveckling för euroområdet som påverkade negativt, men utsikterna för inhemsk privat sektor hade också försämrats. En första räntehöjning lär därför dröja till åtminstone slutet av 2015.
6 kvartalsrapport 2014:Q4 Emerging markets Nya sanktioner från EU och USA har satt ytterligare press på Ryssland. Kraftigt fallande oljepris, valutaförsvagning och börsras innebär att Ryssland blir allt mer trängt. Det är därför mycket viktigt att följa denna utveckling noga framöver. Tillväxtprognoserna enligt Bloombergs senaste enkät avspeglar den svåra situationen med en förväntad negativ tillväxt om -1,8 procent 2015. Inkommande statistik i Kina har varit i stort som förväntat under fjärde kvartalet. Det innebär att konsensusprognoserna för tillväxten är oförändrade för 2015 på 7,0 procent, vilket är en markant inbromsning jämfört med 2014. Även om Kina bromsar in så ger de fortfarande ett betydande bidrag till världstillväxten tillsammans med Indien som förväntas ha en tillväxt om 5,5 procent 2015. Det tidigare tillväxtundret Brasilien förväntas ha en svag tillväxt 2015 om knappt 1 procent. Diagram, Sverige, hushållens och industrins konfidensindikatorer Diagram prognos för BNP och inflation i Kina Konjunkturinstitutet räknar med att tillväxten för 2015 ökar med 2,3 procent. i sin senaste prognos. Sverige Fokus i Sverige riktas mot den politiska situationen som uppstått efter valet. Decemberuppgörelsen minskar risken för en mer akut kris, men samarbetsklimatet mellan regeringen och alliansen är fortsatt frostigt. Det ekonomiska stämningsläget i Sverige är fortsatt positivt enligt Konjunkturinstitutets (KI) månadsbarometrar och inköpschefsindex. Aktiemarknaden Aktiemarknaden i Sverige gav en hög avkastning under fjärde kvartalet vilket blev ett storstilat avslut på ett mycket bra år för aktier. Internationella börserna visade en blandad utveckling under året med stora uppgångar för bland annat Kina och USA, medan den ryska börsen hade en mycket svag utveckling. Diagram: Utveckling för aktieplaceringar från årets början Aktieindexkonsortiet utland (AKU) gav en avkastning om 28,3 procent 2014. Den starka utvecklingen förklaras bland annat av en hög avkastning i USA
kvartalsrapport 2014:Q4 7 som väger tungt i index och positiva valutaeffekter. Våra aktivt förvaltade svenska aktiekonsortier gav en högre avkastning än jämförelseindex under 2014. Aktiekonsortiet Sverige (AKS) ökade med 15,5 procent, vilket var 0,1 procentenheter bättre än jämförelseindex justerat för etiska restriktioner. Aktiekonsortiet Spiran (AKK) avkastade hela 17,0 procent, vilket var 0,6 procentenheter bättre än jämförelseindex. Aktieindexkonsortiet Sverige (AKX) steg med 13,8 procent, vilket var i linje med jämförelseindex. I våra aktivt förvaltade portföljer hade vi under året positiva bidrag till relativresultatet från vår övervikt i industriaktier med Nibe, Atlas Copco, Scania och Volvo i spetsen. Även övervikter i cykliska konsumentföretag har bidragit positivt som Husqvarna, Electrolux och Nobia. Vi har också haft ett positivt bidrag från våra undervikter i Getinge och SCA. Diagram: Utveckling MSCI index totalavkastning för stockholmsbörsen stora, medelstora och små företag så finns det företag som i en normal konjunkturcykel är attraktivt värderade. Vi är därför fortsatt positiva till exempel till Volvo, SKF och Sandvik. Räntemarknaden Ränteåret 2014 blev ett av de bästa sedan räntemarknaden startade. Under i stort sett hela året har vi sett sjunkande marknadsräntor vilket gjort att värdet på obligationsportföljerna stigit. Marknadsräntan på den svenska sexåriga statsobligationen (SO-1047) sjönk under december till 0,41 procent (-7 punkter). Motsvarande bostadsobligation (Caisse-1583) steg till 0,95 procent (+1 punkt) under samma period. Ränteskillnaden mellan dessa obligationer (bospreaden) var 54 räntepunkter (+8 punkter) vid årets slut. Diagram: Femåriga statsobligationer i Sverige, Tyskland, USA Som diagrammet ovan visar hade småbolag även 2014 en bättre avkastning än medelstora och stora bolag. Det gav ett visst negativt bidrag till relativresultatet under året då vi var underviktade småbolag. Vi hade också negativa bidrag från vår undervikt ibland annat AstraZeneca och Meda. Fokus i rapporterna för fjärde kvartalet som publiceras i början av 2015 är utdelningar och framtidsutsikterna för 2015. Företagen på stockholmsbörsens starka balansräkningar och goda intjäning talar för att förra årets utdelningar kan bibehållas, vilket ger en hög direktavkastning. Geopolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Euroområdet fortsätter att grumla framtidsutsikterna. I och med att bättre konjunktur redan är diskonterat i aktiekurserna är värderingen av stockholmsbörsen fortsatt ansträngd. Förväntningar är högt ställda om både intäkter och resultat och det är upp till bevis för företagen under 2015. Även om utsikterna de närmaste kvartalen är osäkra Avkastningen i realränteobligationer har under 2014 varit lägre än för motsvarande nominella obligationer. Centralbankernas kamp för att få upp inflationen har än så länge inte gett något resultat. En orsak till detta är det sjunkande oljepriset. Diagram: Reporäntor Sverige, Euroland och USA
8 kvartalsrapport 2014:Q4 Riksbanken behöll reporäntan på noll procent på mötet i december och sköt fram tidpunkten för första höjningen. Först under andra halvåret 2016, då KPIF-inflationen är nära 2 procent, tycker Riksbanken att det är lämpligt att börja höja räntan. Skulle penningpolitiken behöva bli ännu mer expansiv handlar det i första hand om att skjuta fram den första höjningen av reporäntan. Riksbanken förbereder även ytterligare åtgärder som kan användas för att göra penningpolitiken mer expansiv. Sådana åtgärder ska vid behov kunna presenteras med start från nästa penningpolitiska möte den 13 februari. Exempel på tänkbara åtgärder är negativ reporänta, köp av obligationer eller försäljning av svenska kronor. Inflationstakten i Sverige, det vill säga förändringen i KPI under de senaste tolv månaderna, var -0,3 procent i december, vilket är en nedgång från föregående månad då den var -0,2 procent. Inflationstakten enligt KPI med fast ränta (KPIF) var 0,5 procent vilket är en nedgång från föregående månad då den var 0,6 procent. Inflationen är i nivå med Riksbankens prognoser. Den amerikanska ekonomin fortsätter att förbättras samtidigt som inflationen sjunker. Det var därför med tvekan som den amerikanska centralbanken tog bort formuleringen om avsevärd tid till nästa räntehöjning. Istället skall man nu agera på ekonomiska data som kommer in vilket innebär att en höjning kan komma snabbare än vad man tidigare trott. Vi kan dock räkna med att centralbanken går försiktigt fram för att inte dämpa den ekonomiska återhämtningen. Det låga oljepriset har gjort att de amerikanska hushållen nu kan tanka bilen 30 procent billigare vilket ger hushållen mer pengar över att spendera på konsumtion. Den europeiska centralbanken ECB kämpar på med olika åtgärder för att få upp inflationen och stimulera tillväxten men hittills har detta inte hjälpt. Mer insatser kommer att behövas under 2015. För ECB är det verkligen fråga om avsevärd tid innan nästa räntehöjning kan bli aktuell. Diagram: Inflation Euroland och USA Räntekonsortiets avkastning under 2014 uppgick till 3,67 procent, vilket är 0,68 procentenheter bättre än jämförelseindex. Företagsobligationskonsortiets avkastning under samma period uppgick till 6,90 procent, vilket var 0,71 procentenheter bättre än jämförelseindex. Företagsobligationskonsortiet har hittills levererat en avkastning som är betydligt bättre än för Räntekonsortiet. En försiktig bedömning för framtiden är att Företagsobligationskonsortiet över tid skall leverera en avkastning som ligger cirka 1 procent högre än för Räntekonsortiet. Låga framtida avkastningsförväntningar men övervikta svenska aktier Avkastningen för de flesta tillgångsslag har varit mycket god under 2014 och kommer med stor säkerhet inte att upprepas under detta år. Uppgången är framför allt driven av penningpolitiska stimulansåtgärder i ett flertal länder. Som aktieägare är det alltid trevligt att ha centralbanken på sin sida, vilket är fallet i nuläget. Nedanstående figur visar avkastningen under året för valda tillgångsslag. Diagram: Avkastning för olika tillgångsslag under 2014 Vår aktie- respektive räntechef bedömer att marknadsavkastningen under de närmaste 12 månaderna kommer att vara cirka 5 procent för aktier och cirka 0,5 procent för traditionella ränteplaceringar och dryga procenten för företagsobligationer. Det visar tydligt att våra avkastningsförväntningar för kommande år är låga för samtliga tillgångsslag. Det är inte konstigt att aktier klarar sig bra i en miljö där räntenivån går mot noll, eftersom nuvärdet på framtida intäkter stiger. Frågan är om värderingarna är väl höga? Eftersom en stor del av kommande konjunkturuppgång redan är prissatt (högt ställda förväntningar på företagens vinster även för 2015) kräver det att företagen lyckas infria dessa förväntningar.
kvartalsrapport 2014:Q4 9 Diagram: Svenska kronans utveckling mot EUR och USD Diagram: Utveckling av oljepriset sedan 2010 Under året har till exempel en 5-årig statsobligationsränta fallit från 1,75 till cirka 0,10 procent. Lite oförsiktigt kan vi säga att Riksbanken signalerar köp riskfyllda placeringar och låna gärna till dessa. I USA däremot, är centralbanken i en helt annan fas det vill säga avslutar sin quantitative easeing och funderar när i framtiden det kan vara aktuellt att strama åt penningpolitiken. Det är därför inte konstigt att US-dollarn stärkts markant mot de flesta valutor. Eftersom svenska räntor fallit överraskande mycket sedan i somras är det inte svårt att förstå kronans svaghet under senare tid. Även detta är en present till ägare av svenska aktier. En ytterligare present till aktieägarna är ett kraftigt fallande oljepris (drygt 50 procent sedan i somras) kan jämföras med finanspolitiska lättnader (ungefär som en lägre skatt). De extremt låga marknadsräntorna medför att den förväntade avkastningen med stor säkerhet kommer att vara mycket låg för ränteplaceringar de närmaste åren. Inte heller aktiemarknaden kan väntas generera höga avkastningstal, vilket baseras på relativt höga värderingar. Vår bedömning är att svenska aktier ter sig mer intressanta än globala aktier i nuläget. Vidare anser vi att svenska traditionella räntor är mycket högt värderade eftersom historiskt låga och kortare marknadsräntor dansar kring nollstrecket. Det betyder även att till exempel företagsobligationer blir högt värderade eftersom räntedifferensen mellan till exempel en företags- och en statsobligation fallit markant under senare år. Sammantaget gör vi alltså bedömningen att avkastningsförutsättningarna oavsett val av tillgångsslag ser mycket mediokra ut för det närmaste året. Med det sagt förordar vi en övervikt i svenska aktier samt företagsobligationer.
10 kvartalsrapport 2014:Q4 Räntekonsortiet Aktiv förvaltning av svenska räntebärande placeringar. Den genomsnittliga räntebindningstiden är cirka 2 år. Förmögenhet Förmögenhet 2014-12-31 (tkr) Förmögenhet föregående månad (tkr) Förmögenhet 2013-12-31 (tkr) Andelar 2014-12-31 (antal) Andelsvärde inkl. utdelning Andelsvärde exkl. utdelning Totalt 5 256 972 5 250 734 4 991 487 41 887 178 126 125 Avkastning (jämförelseindex) 1 mån (%) 3 mån (%) Sedan årets start (%) 0,04 (0,01) 0,68 (0,53) 3,67 (2,99) Avkastning januari - december (%) 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 december januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Portfölj Jämförelseindex
kvartalsrapport 2014:Q4 11 Nyckeltal (jämförelseindex) Standardavvikelse (%) Sharpkvot Informationskvot Informationskvot 12-månaderstal Tracking error (%) Tracking error 12-månaderstal (%) Duration 1,05 (1,06) 0,74 (0,08) 3,06 5,99 0,23 0,11 1,98 Största enskilda innehav Andel (%) Marknadsvärde (kr) Spintab 16,15 849 304 877 SBAB 13,11 689 423 334 SEB 12,91 678 517 348 Nordea Hypotek 12,87 676 858 857 Stadshypotek 12,43 653 704 063 Länsförsäkringar Hypotek 9,64 506 741 858 Volvo Treasury 4,73 248 504 712 Vasakronan 4,17 219 428 580 Sandvik 3,12 163 823 894 Hemsö 2,07 109 070 411 Förfallostruktur 4 500M 4 000M 3 500M 3 000M 2 500M 2 000M 1 500M 1 000M 500M 0M 0-1 år 1-3 år 3-5 år 5-7 år
12 kvartalsrapport 2014:Q4 Företagsobligationskonsortiet Aktiv förvaltning av svenska företagsobligationer. Konsortiet startades 1 juni 2013. Den genomsnittliga räntebindningstiden är cirka 2,7 år. Förmögenhet Förmögenhet 2014-12-31 (tkr) Förmögenhet föregående månad (tkr) Förmögenhet 2013-12-31 (tkr) Andelar 2014-12-31 (antal) Andelsvärde inkl. utdelning Andelsvärde exkl. utdelning Totalt 2 141 731 2 115 088 186 822 2 033 859 1 053 1 051 Avkastning (jämförelseindex) 1 mån (%) 3 mån (%) Sedan årets start (%) 0,23 (0,19) 1,61 (1,64) 6,90 (6,19) Avkastning januari - december (%) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 december januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Portfölj Jämförelseindex
kvartalsrapport 2014:Q4 13 Nyckeltal (jämförelseindex) Standardavvikelse (%) Sharpkvot Informationskvot Informationskvot 12-månaderstal Tracking error (%) Tracking error 12-månaderstal (%) Duration 1,08 (1,34) 4,62 (3,07) 1,86 1,90 0,47 0,38 2,75 Största enskilda innehav Andel (%) Marknadsvärde (kr) Vasakronan 7,43 159 048 624 Volvo Treasury 5,90 126 367 810 Danske Bank 5,34 114 299 147 Sandvik 5,34 114 262 472 Fastighets Forvaltaren 5,08 108 723 056 LeasePlan 4,71 100 972 050 Länsförsäkringar Hypotek 4,60 98 560 314 TELE2 4,37 93 617 405 PostNord AB 4,30 92 049 954 Electrolux 4,14 88 754 408 Förfallostruktur 1 400M 1 200M 1 000M 800M 600M 400M 200M 0M 0-1 år 1-3 år 3-5 år 5-7 år 7-10 år 10+ år
14 kvartalsrapport 2014:Q4 Aktiekonsortiet Spiran Aktiv förvaltning av svenska aktier. Konsortiets jämförelseindex utgörs av det vanligaste indexet på börsen som innehåller närmare 300 bolag. Förmögenhet Förmögenhet 2014-12-31 (tkr) Förmögenhet föregående månad (tkr) Förmögenhet 2013-12-31 (tkr) Andelar 2014-12-31 (antal) Andelsvärde inkl. utdelning Andelsvärde exkl. utdelning Totalt 840 161 839 730 771 148 131 233 6 402 6 402 Avkastning (jämförelseindex) 1 mån (%) 3 mån (%) Sedan årets start (%) 1,25 (1,32) 5,64 (6,03) 17,04 (16,48) Avkastning januari - december (%) 20 15 10 5 0-5 december januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Portfölj Jämförelseindex
kvartalsrapport 2014:Q4 15 Nyckeltal (jämförelseindex) Standardavvikelse (%) Sharpkvot Informationskvot Informationskvot 12-månaderstal Tracking error (%) Tracking error 12-månaderstal (%) 10,30 (10,03) 1,41 (1,51) -0,52 0,56 1,20 1,00 Största enskilda innehav Andel (%) Marknadsvärde (kr) Hennes & Mauritz B 10,08 83 962 798 Nordea Bank 8,56 71 309 414 LM Ericsson B 7,18 59 817 994 Volvo B 5,56 46 313 113 Handelsbanken A 5,42 45 168 786 Swedbank A 5,15 42 896 806 SEB A 5,08 42 300 189 Atlas Copco A 4,36 36 340 231 SKF B 3,28 27 303 977 ABB Ltd 3,16 26 343 925 Branschfördelning Information Technology 7% Other Consumer Staples 6% 4% Health Care5% Industrials 32% Consumer Discretionary 16% Financials 28%
16 kvartalsrapport 2014:Q4 Aktiekonsortiet Sverige Aktiv förvaltning av svenska aktier. Konsortiets jämförelseindex utgörs av det vanligaste indexet på börsen som innehåller närmare 300 bolag. Förmögenhet Förmögenhet 2014-12-31 (tkr) Förmögenhet föregående månad (tkr) Förmögenhet 2013-12-31 (tkr) Andelar 2014-12-31 (antal) Andelsvärde inkl. utdelning Andelsvärde exkl. utdelning Totalt 3 671 840 3 639 840 3 789 128 584 082 6 287 6 287 Avkastning (jämförelseindex) 1 mån (%) 3 mån (%) Sedan årets start (%) 1,03 (0,99) 5,54 (5,91 15,47 (15,66) Avkastning januari - december (%) 20 15 10 5 0-5 december januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Portfölj Jämförelseindex
kvartalsrapport 2014:Q4 17 Nyckeltal (jämförelseindex) Standardavvikelse (%) Sharpkvot Informationskvot Informationskvot 12-månaderstal Tracking error (%) Tracking error 12-månaderstal (%) 13,49 (12,29) 0,73 (0,91) -0,72-0,24 1,85 0,79 Största enskilda innehav Andel (%) Marknadsvärde (kr) Hennes & Mauritz B 9,92 362 095 202 Nordea Bank 7,19 262 529 563 LM Ericsson B 6,07 221 622 489 Volvo B 4,86 177 557 118 Investor B 4,64 169 328 172 Handelsbanken A 4,56 166 449 231 Swedbank A 4,33 158 116 490 TeliaSonera 4,31 157 250 117 SEB A 4,27 155 939 799 Atlas Copco A 3,70 135 150 725 Branschfördelning Telecommunication Services 6% Health Care Information 4% Technology 6% Other 7% Financials 31% Consumer Discretionary 16% Industrials 29%
18 kvartalsrapport 2014:Q4 Aktieindexkonsortiet Sverige Passiv förvaltning av de 30 mest omsatta aktierna i en portfölj som helt följer börsens svängningar. Förmögenhet Förmögenhet 2014-12-31 (tkr) Förmögenhet föregående månad (tkr) Förmögenhet 2013-12-31 (tkr) Andelar 2014-12-31 (antal) Andelsvärde inkl. utdelning Andelsvärde exkl. utdelning Totalt 1 660 500 1 652 924 2 050 494 10 810 653 154 154 Avkastning (jämförelseindex) 1 mån (%) 3 mån (%) Sedan årets start (%) 0,46 (0,46) 4,39 (4,39) 13,80 (13,81) Avkastning januari - december (%) 20 15 10 5 0-5 december januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Portfölj Jämförelseindex
kvartalsrapport 2014:Q4 19 Nyckeltal (jämförelseindex) Standardavvikelse (%) Sharpkvot Tracking error (%) Tracking error 12-månaderstal (%) 13,33 (13,16) 0,80 (0,83) 0,28 0,03 Största enskilda innehav Andel (%) Marknadsvärde (kr) LM Ericsson B 9,01 149 638 534 Hennes & Mauritz B 9,00 149 455 284 Nordea Bank 8,99 149 227 712 Atlas Copco A 6,30 104 681 086 Swedbank A 4,51 74 934 173 Investor B 4,50 74 767 345 TeliaSonera 4,50 74 745 266 Volvo B 4,50 74 730 895 SEB A 4,50 74 669 369 Assa Abloy B 4,50 74 656 948 Branschfördelning Health Care Telecommunication 4% Services Information Technology 9% 6% Other 7% Industrials 33% Consumer Discretionary 12% Financials 29%
20 kvartalsrapport 2014:Q4 Aktieindexkonsortiet utland Passiv förvaltning av globala aktier i en portfölj som helt följer världsindex för aktier. Förmögenhet Förmögenhet 2014-12-31 (tkr) Förmögenhet föregående månad (tkr) Förmögenhet 2013-12-31 (tkr) Andelar 2014-12-31 (antal) Andelsvärde inkl. utdelning Andelsvärde exkl. utdelning Totalt 2 238 328 2 173 886 2 202 867 338 171 6 619 6 617 Avkastning (jämförelseindex) 1 mån (%) 3 mån (%) Sedan årets start (%) 3,20 (2,36) 9,10 (8,33) 28,30 (28,14) Avkastning januari - december (%) 35 30 25 20 15 10 5 0-5 -10 december januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Portfölj Jämförelseindex
kvartalsrapport 2014:Q4 21 Nyckeltal (jämförelseindex) Standardavvikelse (%) Sharpkvot 6,58 (5,87) 3,00 (3,27) Innehav Andel (%) Marknadsvärde (kr) Handelsbanken Global Index Etisk Utd 100,00% 2 235 848 652 USA 52,11% Japan 7,48% Storbritannien 5,55% Schweiz 3,94% Kanada 3,81% Tyskland 3,28% Frankrike 3,16% Kina 2,51% Australien 2,41% Övrigt 15,75%
22 kvartalsrapport 2014:Q4 Definitioner Alla nyckeltal är baserade på månadsdata för perioden. Avkastning & avkastning, jämförelseindex Portföljens respektive jämförelseindexets avkastning beräknas utifrån daglig data. Duration Ett sätt att mäta en obligations eller en portföljs genomsnittliga räntebindningstid. Duration är också ett vanligt riskmått för en obligation eller en portfölj. Duration är det mest använda måttet avseende ränterisk och anger vad som händer när alla marknadsräntor förändras lika mycket. Informationskvot Informationskvoten är ett mått på förvaltarens skicklighet i förhållande till risken. Ju högre kvot, desto bättre avkastning har konsortiet givit. Mäts som överavkastning i förhållande till Tracking error. Sharpekvot & sharpekvot, jämförelseindex Är ett mått på riskjusterad avkastning och anger en portföljs (portföljens respektive jämförelseindexets) meravkastning i relation till standardavvikelsen. Den beräknas som kvoten av portföljens meravkastning över riskfri ränta och portföljens standardavvikelse. Standardavvikelse & standardavvikelse, jämförelseindex Visar hur mycket portföljens värde respektive jämförelseindexets värde har svängt kring dess medelvärde. Ju högre standardavvikelse desto högre risk. Tracking error Beskriver hur portföljens utveckling i förhållande till index har varierat historiskt. Måttet beräknas som standardavvikelsen för övereller underavkastningen mot jämförelseindex. Ju högre värde desto högre risk i förhållande till jämförelseindex.
Box 2218, 103 15 Stockholm Besök Birger Jarlsgatan 16 Telefon 08 700 08 00 Fax 08 20 49 69 www.kammarkollegiet.se