Senior alert i lärande och verksamhetsutveckling



Relevanta dokument
Senior alert gör skillnad. Susanne Lundblad och Viktoria Loo Qulturum, Landstinget i Jönköping

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare

Välkomna! Bild från Trollhättan???

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -

Kulturförändring med Senior alert

Mäta med Senior alert. Kicki Malmsten

Senior alert Ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg om äldre

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008

Vad ska en coach kunna?

Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Att mäta för att veta. Senior alert

Vad vill vi åstadkomma?

A Agera. P Planera. S Studera analys. D Do, utför test

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Team 4 Team 5 Team 6

Patientsäkerhetsberättelse S:t Annas Demens och äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Fördjupad uppföljning av Knivsta kommuns hemtjänst utförd i egen regi SN-2015/371

PLAN webbutbildning för att komma igång med vårdprevention och Senior alert

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

En modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. senioralert@lj.se

Bättre liv för sjuka äldre

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Senior alert - ett nationellt kvalitetsregister men också ett sätt att tänka och agera

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

Kvalitetsbokslut Vårdplats- och mottagningsenheten KSK

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Din roll som kontaktperson

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

Nämn tre punkter som ni anser Estherledningsgrupp ska jobba vidare med

Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig

Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj Sök Aptit för livet

5 vanliga misstag som chefer gör

Syftet med riskbedömning av munhälsa enligt ROAG är att:

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Patientsäkerhetsberättelse

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

Patientsäkerhetsberättelse

SLUTRAPPORT Förbättringsprogram 8

GENOMBROTTSPROJEKTET Bättre vård Mindre tvång PIVA - Halmstad

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd

Informationsöverföring mellan kommun och landsting

NLL Kost till inneliggande patienter

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén

Välkomna till Utvecklingsarbetet Nykomna Svenskar Lärande seminarium 2. Landstinget i Jönköpings län

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Delrapport Kost och Nutrition

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Fredrika Bremerskolan. Fritidshemmens handlingsplan Läsåret Uppdaterad

RANSCHRÅD Minnesanteckningar Hemtjänst. 24 oktober Register

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

Bättre liv för sjuka äldre. Maj Rom

Tillsammans vårens första dag

Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

Future City Så här kan ditt företag delta i Future City:

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under 2014 enligt följande:

Effektivare administration i Region Skåne

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet

Samtycke är inhämtat från VT/anhöriga för medverkan i denna presentation

Koll på läget med SveDem

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

Välkomna till LUST till förbättring

Utvecklingsplan för äldreomsorgen i Södermöre kommundel

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.

Nutrition och sårläkning

MANUAL kvalitetsregister

Senior alert är ett kvalitetsregister via webben. Registret är nationellt och har funnits sedan 2008

Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård

Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelse, korttidstillsyn Januari 2015

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende.

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Patientsäkerhetsberättelse 2014

Nu när all personal är tillbaka från semesterar och andra ledigheter är vi redo att ta oss an höstens utmaningar.

Transkript:

Senior alert i lärande och verksamhetsutveckling Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Så har vi arbetat med införandet av Senior alert Weronica Nilsen Mariell Rodhe Leg. Distr sjuksköterska Leg. sjukgymnast 1

Hur gjorde vi? Januari 2012 Pilotgrupp på särskilt boende samtliga under våren Målsättning var att registrera alla vårdtagare innan 1 oktober 2012 Strategi Befintliga omvårdnadsplaneringsmöten (OPL) valdes till plattform för utförande Kvalitativt arbete istället för kvantitativt Vi fokuserade på att implementera tänket kring helheten (risk-åtgärd-uppföljning) och belysa teamets roller 2

Införande Information på arbetsplatsträff (APT) med en power point presentation som innehöll bl a bakgrund, mål, syfte, vem gör vad. Start 2 veckor på nästkommande OPL efter informationstillfället Alla vårdtagare bedöms efterhand under terminens gång, 2-3 vårdtagare per gång Vem gör vad? Inför riskbedömningen/bakomliggande orsaker Enhetschef Undersköterska/kontaktperson Sjuksköterska Bild från Gävleborgs läns landsting 3

Vem gör vad? På OPL/Teammötet Kontaktperson presenterar resultat av riskbedömningen och bakomliggande orsaker Teambaserad diskussion av risker och orsaker Diskussion kring åtgärdsförslag förs i teamet, redan vidtagna och planerade Åtgärder dokumenteras i journalen av respektive yrkeskategori Uppföljning På OPL nästa termin, ett halvår senare Uppföljning av vidtagna åtgärder och resultat av dessa Riskbedömning på nytt och så vidare 4

Vad har vi lärt oss? Införandet har fungerat olika på olika boenden pga att befintligt mötesform har haft olika förutsättningar Dubbeldokumentation av redan vidtagna åtgärder Vi gör redan många åtgärder utan att förstå värdet av dem och att diskussionen belyser risk/åtgärd på nytt Risk för undernäring har uppmärksammats Positiva effekter Teambaserade diskussioner/tänk Mätvärden att jämföra över tid Nu tittar vi med andra ögon på måltidssituationen 5

Negativa effekter Detta gör vi redan, ytterligare ett papper Upplevs av vissa tidskrävande en till sak att tänka på Koll på läget 2012-09-15 6

Gudarpsgården 2011-09-15-2012-09-15 Totalt: 47 riskbedömningar Så här jobbar vi med hela processen Gudarpsgården 2011-09-15-2012-09-15 47 rb 7

Tack för att ni har lyssnat! Senior alert fyra processer Registrering Förbättringsarbete Vad vill vi åstadkomma? Mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Idéer! PGSAcirkeln Agera Planer a Stude Göra ra Test! Systematiskt arbetssätt i vardagen Amount of careplan in patients with risk Reflektera resultat 100% 80% 60% 40% 20% 0% ja n - 1 0 f e b - 1 0 m a r- 1 0 a p r- 1 0 m a j- 1 0 ju n - 1 0 ju l- 1 0 a u g - 1 0 s e p - 1 0 o k t - 1 0 n o v - 1 0 d e c - 1 0 ja n - 1 1 f e b - 1 1 m a r- 1 1 a p r- 1 1 m a j- 1 1 ju n - 1 1 ju l- 1 1 a u g - 1 1 s e p - 1 1 o k t - 1 1 n o v - 1 1 d e c - 1 1 Risker? Åtgärder? Resultat? 8

Poängen är att lyfta det förebyggande arbetet Projekt Uthållighet Ombud Teamarbete Tro Veta Tillfälligt Struktur och rutin Framgångsfaktorer Förståelse varför arbeta vårdpreventivt Chefer som stöttar och efterfrågar arbetssätt och resultat Mångas delaktighet/ team Tydliga roller vem som gör vad Det praktiska är ordnat Våga börja även om inte alla rutiner är klara Rutinbeskrivning efter hand Att det blir vardagsrutin Beslut och uthållighet! 9

Du vet väl hur man knyter en rosett, eller? Det går inte att tänka sig in i ett nytt agerande man måste agera sig in i ett nytt tänkande Är det här vi lär oss? Eller är det här? 10

Förbättringar och förändringar En förändring är inte alltid en förbättring men en förbättring är alltid en förändring Förbättringsmodell - PGSA Vad vill vi åstadkomma? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Smarta Mål! Egna Mått! Bra Idéer! Agera Planera Studera Göra Testa! Ref: T Nolan, E Deming 11

Mätningar kan ha olika syften Förbättring Forskning Bedömning Vad är vårt läge? 16 14 13 12 11 10 antal 8 6 5 4 2 69 % 31 % 81 % 0 Risk för undernäring Risk för trycksår Risk för fall HJÄLP! 12

Hur ska vi ta tag i detta? Arbetsgrupp och team Utbildningar Sätta mål Samtliga personer på enheten ska bibehålla eller öka vikten. 13

Hur ser viktutvecklingen ut? Arbeta med förändringar Före Senior alert: Sista målet ca kl. 19.00 Tråkig näringsfattig kost Nu: Näringsrik kost erbjuds vid läggdags och under natten 14

Januari 2011 Ingen vägdes. Ingen våg. Många personer med nattfasta mer än 11 timmar, som mest 16 timmar. Risk för undernäring 69 % 11 av 16 Risk för fall 81 % 13 av 16 Risk för trycksår 31 % 5 av 16 Inga kosttillägg. Ingen klar struktur för det förebyggande arbetet. Ingen helhetsbild och inte alltid individuell anpassning av förebyggande arbete. Ingen gymnastik. Restriktiv inhandling av alternativ kost. Från nuläge till nyläge NU Alla vägs 1 gr/mån. Har sittvåg och liftvåg. Alla erbjuds mellanmål hela dygnet. Mindre personer med nattfasta mer än 11 timmar. Medveten personal. Ingen risk eller förbättrade riskpoäng. Förbättrade riskpoäng. Ingen risk eller förbättrade riskpoäng. Många ordinationer på EP-kost och kosttillägg till de som har BMI<22. Teammöte 1 gr/v med genomgång Senior alert. Kontaktmannaskapet har stärkts. Arbetsgrupp arbetat fram rutiner. All personal har helhetsbild av de äldre. Alla boende synliggörs och behandlas individuellt. Ökad kompetens inom vårdprevention. Gymnastik en gång i veckan. Stor tillgång och efterfrågan; erbjuder smoothies, frukt mm. Andel n=23 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Följa enhetens resultat Viktutveckling Åslidens äldreboende, Båstad n=19 Medelviktutveckling 1 år efter start med Senior alert: + 3,3 kg n=3 n=1 Viktökning Bibehållen vikt Viktminskning 15

Vad betyder Senior alert för Stina? Stina flyttade till Åsliden sept 2011 September 2011 Riskbedömning: Risk för undernäring Vikt 44 kg (BMI 19,8) Nattfasta > 11 h Bensår 10 cm x 5 cm Haft såret ca 8 år Teambaserad utredning Förebyggande åtgärder Följer vikten 49 Januari 2012 Uppföljning: Ingen risk för undernäring Vikt 48 kg (BMI 21,6) Nattfasta <11 h Läkt bensår Viktutveckling sept-jan 48 47 46 45 44 43 42 sept okt nov dec jan TACK för att ni bryr er! susanne.lundblad@lj.se 16