Standardisera mera! - En studie av företags deltagande i en standardiseringsprocess Marcus Roos & Johan Berg
Förord Först vill vi börja med att rikta ett tack till SIS och Olle Axenborg som hjälpt oss under uppsatsen på olika sätt. Därefter följer en lång rad av företagsrepresentanter som har tagit sig tid och engagemang för att hjälpa oss till en fördjupad kunskap inom standardisering. Utan er hade uppsatsen inte varit möjlig. Inte heller hade uppsatsens klarat sig utan den vägledning och handledning som vi fått av våra vänner och Magnus Holmström. Under tiden som vi inte tillbringade på resande fot till olika intervjuer eller skrivande vill Marcus tacka arbetskollegor på Skandiabanken för stöd när tidscheman inte gick ihop och Johan sina nära för all hjälp när arbetet varit krävande. Vägen fram till uppsatsen har varit fylld av glädjestunder, dagar av undran men också en tid av lärande tillsammans med vänner för livet. Sammanfattningsvis speglar arbetet med uppsatsen våra år som studenter vid LiU, ett liv fyllt av nya upptäckter, vi hoppas att den fortsatta läsningen skall bjuda på liknande upptäckter. Marcus Roos & Johan Berg Linköping 2007 2
Sammanfattning Titel: Standardisera mera! - En studie av företags deltagande i en standardiseringsprocess Författare: Marcus Roos & Johan Berg Handledare: Magnus Holmström Bakgrund: För många globala företag är standardsättning en strategisk fråga där möjligheten att påverka den internationella normsättningen kan vara skillnaden mellan att finnas eller inte. Globala standarder och standardisering ökar möjligheten för svenska företag att konkurrera på den internationella marknaden, vilket främjar tillväxt. Samtidigt finns det en risk att nationella intressen inte tillgodoses. För att svenska företag ska kunna påverka standarder att utvecklas efter deras intressen krävs en ökad insikt i standardframtagning. Likaså är förståelse av motiven för ett deltagande i standardframtagning viktig för att stärka den nationella konkurrenskraften. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva processen med att ta fram en ny standard och förklara svenska industriföretags motiv till att delta. Vi avser även att bidra till en ökad förståelse för standardutvecklingens betydelse för svenska företag. Metod: En fallstudie av standardiseringsprocessen för att ta fram en ny ISO-standard inom socialt ansvarstagande har genomförts. Det empiriska materialet kommer främst från 17 intervjuer med deltagare i processen som representerar svenska industriföretag. Resultat: Standardiseringsprocessen är utformad så att produkten ska få en bred acceptans bland flera olika intressenter. Svenska företag vill vara med och påverka utformningen av standarden som de eventuellt kommer att anpassa sig till. För att företag skall lyckas påverka standarden krävs det att den representant som deltar i processen arbetar aktivt för att skapa ett socialt nätverk. På så sätt kan företagen uppnå sina strategiska målsättningar med deltagandet. Nyckelord: Standardisering, ISO 26 000, standardiseringsprocess, Magnus Holmström, socialt ansvarstagande 3
Innehållsförteckning 1 INLEDNING 7 1.1 PROBLEMBAKGRUND 7 1.2 REFERENSBAKGRUND 8 1.3 PROBLEMDISKUSSION 9 1.4 SYFTE 11 1.5 FORSKNINGSFRÅGOR 11 1.6 AVGRÄNSNINGAR 12 2 METOD 13 2.1 VETENSKAPLIGT SYNSÄTT 13 2.2 UNDERSÖKNINGSANSATS 14 2.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 15 2.3.1 INTERVJU 16 2.3.2 OBSERVATION 18 2.4 TROVÄRDIGHET 19 2.4.1 VALIDITET OCH RELIABILITET 19 2.4.2 KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 20 2.4.3 APPLICERBARHET 21 3 STANDARDER OCH STANDARDISERING FÖR FÖRETAG 22 3.1 STANDARDER OCH STANDARDISERING 22 3.2 STANDARDERS RELEVANS INOM FÖRETAGSEKONOMI 23 4 INTRESSENTER I STANDARDISERINGSPROCESSER & PROJEKT 26 4.1 STANDARDISERINGSPROCESSEN 26 4.2 STUDIER AV STANDARDISERINGSPROCESSER 28 4.3 PERSPEKTIV PÅ STANDARDERS TILLKOMST 29 4.4 KATEGORISERING AV PROJEKT 30 4.5 FÖRDELAR MED ATT DELTA I PROJEKT 32 4.6 STAKEHOLDERMODELLEN 33 5 FÖRETAGSINTRESSENTERNA 37 4
5.1 FRAMTAGNINGSPROCESSEN FÖR SOCIALT ANSVARSTAGANDE 37 5.2 VARFÖR FÖRETAGEN DELTAR I FRAMTAGNINGEN AV STANDARDEN 40 5.3 FÖRETAGENS ARBETE I PROCESSEN 44 5.4 NYTTAN MED ATT DELTA I PROCESSEN 47 5.4.1 PÅVERKAN 47 5.4.2 NÄTVERK 49 5.4.3 KOMPETENS OCH FÖRSTAHANDSINFORMATION 49 6 ANALYS OCH PROBLEMKOPPLING 51 6.1 KATEGORISERING AV PROCESSEN TILL ETT PROJEKT 51 6.2 STANDARDISERINGSPROCESSENS UTFORMNING 52 6.3 FÖRETAGENS ARBETE I PROCESSEN 56 6.4 NYTTAN MED ATT DELTA I STANDARDISERINGSARBETET 57 7 SLUTSATSER 60 8 KÄLLOR 63 Bilagor INTERVJUFÖRTECKNING INTERVJUGUIDE Figurförteckning PROCESSBESKRIVNING 26 Stakeholdermodell 33 5
Förkortningar ABNT BSI CEN CSR DIN ETSI GRI IASC ISO NGO OECD SIS SR SSR SSRO WTO Associação Brasileira de Normas Técnicas British Standardization Institute European Committee for Standardization Corporate Social Responsibility Deutsches Institut für Normung European Telecommunications Standards Institute Global Reporting Initiative International Accounting Standards Committee International Organization for Standardization Non Governmental Organisation Organization for Economic Co-operation and Development Swedish Standards Institute Social Responsability Sveriges Standardiseringsråd Service, Supply, Research and Others World Trade Organisation 6
Inledning 1 Inledning I detta kapitel kommer bakgrunden till uppsatsens problemställning diskuteras. Vidare följer en presentation av studiens syfte och problemfrågor. 1.1 Problembakgrund Standarder är något som förekommer över allt i vår vardag. Ofta handlar det om saker som vi inte tänker på, som till exempel att vi kör på höger sida av vägen eller att man läser en text från vänster till höger. Det finns även standarder som är speciellt framtagna med syfte att underlätta för företag att tillverka produkter och för konsumenter att använda dessa. Att dina glödlampor av olika fabrikat passar i sockeln, eller att skivan passar i din DVD-spelare är båda exempel på resultat av standardisering. Liknade standarder har utvecklats under tidens gång och har betytt mycket för samhället i stort. Enligt Tamm Hallström (2000) leder standarder till besparingar av exempelvis olika material, dimensioner, processer med mera. Besparingar kan i sin tur leda till ökad lönsamhet för företag och billigare produkter för konsumenter. Det tyska standardiseringsorganet DIN, slog år 2000 fast att standardiseringen har ökat landets bruttonationalprodukt med en procent. En engelsk offentlig rapport med titeln The Empirical Economics of Standards, slår fast att 13 procent av landets tillväxt i produktivitet direkt kan hänföras till standardisering. Siffrorna förväntas öka i takt med att standardiseringen omfattar nya områden. (Temple, et al. 2005) Ett av de mest välkända standardiseringsorganen är ISO (International Organization for Standardization). ISO bildades 1946 då 157 länders nationella standardiseringsorganisationer bestämde att underlätta internationell standardisering. Sedan dess har över 16 000 standarder getts ut, som avser allt från mått på muttrar till standarder för kvalitet. Organisationen har främst tagit fram tekniska standarder, men några av de mest kända är ISO 9 000 för kvalitet och ISO 14 000 för miljö. Standarderna har idag implementerats av 7
Inledning en halv miljon företag i cirka 150 länder. Under 2005 tog ISO beslutet att ta fram en ny vägledande standard för socialt ansvarstagande kallad ISO 26 000. Många organisationer och företag har anslutit sig till att medverka i utvecklingen av standarden. I Sverige ansvarar SIS (Swedish Standards Institute) för att driva projektet framåt. Det innebär att svenska intressenter får möjlighet att påverka den nya standarden. För att påverka standarden internationellt måste de svenska intressenterna gemensamt skriva kommentarer till standarden som behandlas vid internationella möten. Där ska de medverkande nationerna nå konsensus och enas om en standard som blir vägledande inom socialt ansvarstagande. 1.2 Referensbakgrund Socialt ansvarstagande eller den engelska motsvarigheten Social Responsibility (SR) är en benämning som ISO använder för alla typer av organisationer, men det ursprungliga begreppet är CSR (Corporate Social Responsibility). CSR behandlar hur företag ska hantera sociala och publika frågor rörande företagets verksamhet. Arbetet med CSR beskrivs ofta som proaktivt och går ut på att skapa en bild av hur företaget påverkar företagets riskintressenter och engagerar sig i sociala frågor som barnarbete, korruption eller miljöansvar (Yamak & Süer, 2005). Företagen vidtar dessa åtgärder för att minimera negativa konsekvenser som kan uppstå i företagets affärsverksamhet. En generellt accepterad syn är att företag fungerar bäst när affärsintressen är sammankopplade med övriga intressen i samhället (Juholin, 2004). Arbete med CSR är frivilligt från företagens sida och sträcker sig ofta längre än aktuell lagstiftningen på många områden (Lewis, et.al. 1994). Kraven på att företag ska ta socialt ansvar växte fram från en förändrad social och kulturell inställning till ekonomins politiska inverkan på samhället. Inställningen gick mot att företag skulle ta ett större ansvar även för andra intressenter än aktieägarna (Karlsson, 2006). Påtryckningarna kom från frivilligorganisationer som organiserat sig för att bojkotta riskkapitalinvesteringar i företag som stödde Vietnamkriget. En våg av olika ekonomiska bojkotter följde tillsammans med en ökad granskning av företags inverkan på olika intressenter i samhället (Karlsson, 2006). Frivilligorganisationerna började investera i etiska företag och bilda fonder som växte med tiden. Det ledde till att företag som ansågs etiska, 8
Inledning som kosmetikaföretaget Body Shop och glasstillverkaren Ben & Jerrys, fick positiv exponering och goodwillmöjligheter. Båda företagen växte fram ur den efterfrågan på etiska produkter som uppstod efter Vietnamkriget. (Karlsson, 2006). 1.3 Problemdiskussion För många globala företag är standardsättning en strategisk fråga. Möjligheten att påverka den internationella normsättningen kan vara avgörande för att över huvud taget existera på marknaden. Ett exempel på en standards konsekvens är standardkriget mellan HD-DVD och Blu-Ray-format som tidningarna Metro och E24 tog upp i januari 2007. Konsekvenserna för om det ena eller andra formatet blir standard är avgörande för all distribution av digital information och tillgänglighet till den. Många intressenter kommer att påverkas oavsett vilket format som blir standard. Paralleller kan dras till formatkriget som utspelade sig när videobandspelaren lanserades. De tre formaten Betamax, VHS och Video 2000 tävlade om en plats under tv:n i miljontals hem. Då som nu var det stora teknikföretag som satsade både prestige och pengar på sin egen teknik. Innehållsleverantörerna ställde sig bakom VHS som blev standard trots att Betamax hade bättre teknik. För vissa tillverkare innebar detta dyra omställningskostnader, medan det för andra till och med innebar nedläggning. Globala standarder och standardisering ökar möjligheten för svenska företag att konkurrera på den internationella marknaden, vilket främjar tillväxt. Samtidigt finns det en risk för att nationella intressenter inte tillgodoses. Begreppet svensk standard har många av oss svenskar säkerligen nämnt i samband med vistelser utomlands. Ofta talas det om svensk standard som något föredömligt, men genom en allt större globalisering krymper utrymmet för nationella standarder. Att det är viktigt att slå vakt om svenska konsumenters och företags intressen kan läsas i en interpellation av Martin Andreasson (fp) till före detta näringsminister Thomas Östros (s) (riksdagen.se). Globaliseringen ger nya standardiseringsbehov på åtskilliga områden och där det tidigare var tillräckligt med nationella eller regionala standarder, arbetas nu globala standarder fram (Temple, et al. 2005). Enligt SSR (Sveriges Standardiseringsråd) presenterades under år 2005 ungefär 1 300 nya och reviderade standarder av relevans för svenska konsumenter och svenskt näringsliv. 99 procent av dessa standarder var internationella. Antalet 9
Inledning standarder förväntas öka i framtiden och den nationella andelen av dem förväntas minska ytterligare. Någon garanti för att standarder fördelar fördelas jämnt finns dock inte. Fördelningen beror till stor del på förutsättningar att delta i standardiseringsprocessen. Små och medelstora företag deltar inte i samma utsträckning som internationella företag vilket minskar möjligheten för dessa att ta del av tillväxtområden. Likaså har fattigare länder sämre möjlighet att vara representerade jämfört med rikare. Framtida tillväxt beror också på i vilken grad länder med liknande ekonomiska förutsättningar har valt att engagera sig i standardiseringsarbetet. (www.ssr.se) Många av Sveriges konkurrerande länder ligger före och har antagit nationella strategier för standardiseringsarbetet, eller är i antagandeprocessen. Erfarenhet pekar på att ökad konkurrenskraft beror på möjligheten att påverka en standardiseringsprocess och är störst för dem som tidigt identifierar framtida behov. (www.ssr.se) I november 2006 arrangerade SSR en heldagskonferens om framtidsfrågor inom standardisering. Bakgrunden till konferensen var den ökade internationella konkurrensen och att länder som Kina, USA, Tyskland, Storbritannien och Danmark har tagit fram offensiva nationella standardiseringsstrategier (www.ssr.se). Över 160 personer samlades för att lyssna till talare på hög nivå från ett brett spektrum av samhället. Bland talarna återfanns representanter från Svenskt Näringsliv, fackliga organisationer, småföretag, myndigheter, forskarvärlden, miljörörelsen, konsumentorganisationer och regeringen. När SSR:s ordförande summerade dagen identifierade han ett antal utmaningar med företagsekonomisk koppling. Utmaningarna handlade om hur SSR och näringslivet ska säkra svensk konkurrenskraft, integrera marknadslogik med miljötänkande och öka deltagandet i standardiseringen. Av dessa frågor är det den sistnämnda vi vill ägna uppmärksamhet åt, och undersöka processen med att ta fram en ny standard. Intresset för att studera framtagningen grundar sig på vikten av att stärka deltagandet i internationell standardisering och genom det öka svensk konkurrenskraft. Insikt i standardframtagning är av största vikt för att svenska företag ska kunna påverka standarder till att utvecklas efter deras intressen och stärka den nationella konkurrenskraften. 10
Inledning 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara processen med att ta fram en ny standard och förklara svenska industriföretags motiv till att delta. Genom att besvara syftet vill vi öka förståelsen för vikten och nyttan av att delta i standardiseringsprocesser. 1.5 Forskningsfrågor För att besvara syfte kommer vi att undersöka fyra närliggande frågor som vi anser har betydelse för företagens medverkan i standardiseringsprocessen. Hur ser processen med att ta fram en standard ut och vad är anledningarna till dess utformning? Varför väljer företagen att delta i processen? Hur aktivt arbetar företagen i processen? Vilken nytta för företaget ger ett deltagande? Med vår första forskningsfråga vill vi beskriva en aktuell ISO-process för att företag ska få en inblick i det arbete som ett deltagande innebär. För att företag ska kunna agera på ett effektivt sätt och tillgodogöra sig nyttoeffekter behöver de få en djupare insikt i processens delar och förklaring av dess struktur. Den andra frågan syftar till att visa på företagens motiv till att delta i processen både initialt och under processens gång. Tredje forskningsfrågan syftar till att beskriva hur företagen arbete ser ut för att ge en inblick i vilka resurser som krävs för att ett deltagande ska tillföra så mycket värde som möjligt. Vår sista fråga avser att lyfta fram de nyttoeffekter som ett deltagande i processen ger medverkande företag. På så vis vill vi uppmana fler företag att delta i standardiseringsprocesser. 11
Inledning 1.6 Avgränsningar För att kunna studera standardiseringsprocessen på nära håll ville vi undersöka en pågående standardiseringsprocess. Vi blev i samband med SSR:s standardiseringskonferens intresserade av den pågående standardiseringsprocessen ISO 26 000 för socialt ansvarstagande. SIS är en medlemsorganisation som arbetar med att förbättra och skapa gemensamma normer för standarder. De leder framtagningen av den nya ISO-standarden och representerar Sverige i det globala nätverket ISO. Arbetet från SIS sida ska spegla ISO:s internationella struktur, vilken är uppdelad på sex intressentkategorier. Vi har valt att avgränsa vår studie till den nationella projektgruppen, där vi studerar svenska företags deltagande. Vi har valt att inrikta oss på stora svenska företag som har avsikt att använda den färdiga standarden i sin egen organisation. Därmed har vi uteslutit konsultföretag från vår undersökning, beroende på att konsultföretagen deltar i processen för att kunna sälja sina tjänster till andra organisationer som senare vill tillämpa standarden. 12
Metod 2 Metod I följande kapitel kommer vi att presentera den metod och praktiska tillvägagångssätt för studiens empiriinsamling presenteras. Målet med kapitlet är att läsaren ska få möjlighet att avgöra på vilket sätt studiens utförande kan ha påverkat studiens resultat. 2.1 Vetenskapligt synsätt Vad verklighet och sann kunskap innebär är det många innan oss som har reflekterat kring, och det finns en mängd olika filosofiska perspektiv på frågan. Nedan kommer vi att ge vår syn av hur vi förhåller oss till ovan nämnda begrepp. Det empiriska materialet i uppsatsen kommer till största del från intervjuer. Vi tycker att det viktigaste är att få fram vad respondenterna uppfattar som verklighet och sanning för dem. Att det existerar någon definitiv sanning inom ett samhällsfenomen tror vi inte på. Vi anser i likhet med Gilje och Grimen (1992) att begreppen verklighet och sanning uppfattas olika av olika personer. Därför har vi valt att genomföra många intervjuer med deltagare i standardiseringsprocessen. På så sätt avser vi att uppnå en gemensam bild av standardiseringsprocessen som i stor utsträckning intervjupersonerna förlikar sig med. Kuhn benämner dessa åsikter paradigm, och betraktas som givna sanningar inom ett gemensamt ramverk (Alvesson & Sköldberg, 1994). Genom att vi erkänner och verkar inom ramen för samma paradigm minskar förekomsten av oregelbundenheter som befintliga teorier inte lyckas fånga (Gilje & Grimen 1992). Enligt Thurén (1991) är vi som forskare inte nollställda innan vi börjar samla in information och sammanställer dessa till teorier, utan vi har redan från början förutfattade meningar och förförståelse. Eftersom vi tillägnat oss fyra års ekonomistudier vilket präglar vår syn på samhället och förståelse för olika begrepp inom ekonomi, delar vi detta synsätt. Vi tror att alla människor i något avseende ser olika på verkligheten och har förutfattade 13
Metod meningar, och på så vis existerar många individuella sanningar vilka kan fångas teoretiskt inom vissa paradigm. På detta sätt anser vi att vår studie fångar sanningen och ger ett kunskapsbidrag för den studerade tidsperioden (Gilje & Grimen, 1992). Även om vi tror att vår studie fångar sanningen för den studerade tidsperioden, ser vi i likhet med Karl Popper på teorier som sanningar tills någon bevisar att teorin är felaktig. Popper menar att sann vetenskap bygger på möjligheten till falsifiering av teorier. Falsifieringen ser han som en förutsättning för att vi ska kunna lära oss av varandra och få nya erfarenheter. Vidare menar han att målet för forskaren inte är att upptäcka absolut säkra teorier utan att utveckla bättre teorier genom att ställa dessa inför hårda prövningar. Om teorin inte kan förklara verkligheten leder det till nya teorier som lyckas bättre. (Alvesson & Sköldberg, 1994) 2.2 Undersökningsansats Vi har valt att lägga upp vår undersökning som en fallstudie. Enligt Merriam (1994) passar fallstudien bra när en företeelse ska undersökas. En företeelse kan till exempel vara en händelse, en social grupp eller en person. Det viktiga är att det finns ett avgränsat system som ska studeras. Processen med att ta fram en standard för socialt ansvarstagande anser vi vara ett arbete i en social grupp, eftersom processen uteslutande handlar om människor i arbete. Den består av representanter från organisationer som har olika syften med sitt deltagande och utan dem som deltar i processen skulle den inte existera. Jacobsen (2002) hävdar att företeelsen som undersöks ska vara avgränsad för att uppnå kriterierna för en fallstudie. Det stämmer bra in på den process som studeras i det här fallet, eftersom den är avgränsad i både tid och rum. Tidsmässigt är processen avgränsad till den tid det tar att färdigställa standarden, vilken enligt planeringen är tre år. Processen är även avgränsad genom att inte vem som helst deltar i den. Framför allt är deltagarna representanter från de organisationer som på något sätt berörs av en standard inom socialt ansvarstagande. Enligt Merriam (1994) är fallstudien lämplig när det är något som ska undersökas och beskrivas mer utförligt. Vi avser att gå in på djupet med vår undersökning genom att studera relevanta dokument som behandlar processen, hålla intervjuer med deltagare och själva uppleva arbetet genom observationer. En kvalitativ studie passar bra eftersom vi anser att intervjuer med semistrukturerade frågor är ett bra sätt att samla in empiriskt 14
Metod material i vårt fall. Genom intervjuerna kan en djupare förståelse uppnås, både för standardiseringsprocessen och för företagens deltagande i densamma. 2.3 Tillvägagångssätt Oavsett vilken metod som används när något studeras, finns det en risk att resultatet av undersökningen till viss del skapas av den metod som används. Därför är det viktigt för läsaren att få vetskap om valet av metod och hur forskaren har gått tillväga för att genomföra undersökningen. Det är då möjligt att göra en kritisk bedömning av hur stor inverkan metoden har för det slutliga resultatet och hur väl undersökningen kan tänkas spegla hur det förhåller sig i verkligheten. Genom att noga beskriva undersökningens tillvägagångssätt kan även en större grad av trovärdighet uppnås. (Jacobsen, 2002) Som en följd av ovanstående resonemang följer här en beskrivning av hur vi genomförde studien. Redan i idéstadiet av vår uppsats tog vi kontakt med SIS eftersom de representerar Sverige i den internationella standardiseringsorganisationen ISO. På ett tidigt stadium gav de klartecken att vi fick använda oss av deras kontaktnät för att samla in material till uppsatsen. ISO har ett stort antal standardiseringsprocesser som pågår parallellt. De grupper som bildas nationellt och som administreras av landets nationella standardiseringsorganisation kallas spegelgrupper. Vi valde att av geografiska skäl undersöka den svenska spegelgruppen eftersom det skulle bli ett för stort arbete att undersöka spegelgrupper i andra länder. Den svenska spegelgruppens mål var att standarden ska tillgodose de svenska deltagarnas önskemål (www.sis.se). Vi genomförde en intervju med den ansvariga personen för det internationella projektet på SIS för att få reda på mer information om själva processen och för att kunna ställa relevanta frågor i senare intervjuer. Huvuddelen av det empiriska materialet kommer från intervjuer med personer som ingår i den svenska spegelgruppen för utvecklandet av ISO 26 000. För att beskriva standardiseringsprocessen ansåg vi att vi behövde kompletterande material till de uppgifter vi fått från intervjupersonerna. Det kompletterande materialet samlade vi in från SIS hemsida och genom att göra två observationer. En del av informationen kommer även från broschyrer från SIS som bland annat behandlar hur en standardiseringsprocess normalt går till. 15
Metod 2.3.1 Intervju Genom intervjuer blir det möjligt att ta reda på vad människor har för tankar och åsikter om en särskild företeelse, eller hur en person upplever en särskild händelse. Eftersom en intervju handlar om att låta respondenten återge sin bild av något, blir kvaliteten på informationen i hög grad beroende av intervjuaren. (Patton, 2002) Enligt Patel och Davidson (1997) är det därför viktigt att ta hänsyn till graden av struktur när frågorna utformas. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer, och skrev ner några huvudfrågor som intervjupersonerna fick svara på. Utifrån huvudfrågorna ställde vi sedan följdfrågor. Om intervjuerna utförs på detta sätt har respondenten själv möjlighet att avgöra hur stort utrymme som ska upptas av svaret (Patel & Davidson, 1997). Vid intervjuerna var vi båda närvarande och delade upp frågeställandet så att en av oss ställde huvudfrågorna medan den andre kompletterade med följdfrågor. För att underlätta återgivning av citat och för att undvika feltolkningar valde vi att spela in intervjuerna. Vi förklarade varför vi spelade in, och att vi skulle skicka materialet i textform till intervjupersonen i efterhand för att få dennes godkännande. En av fördelarna med detta tillvägagångssätt är att minska rädslan för att känslig information publiceras (Taylor & Bogdan, 1998). När empirimaterialet sammanställts skickade vi även de citat som användes i uppsatsen för att få dessa godkända. Ofta uppstår tankar om att det som publiceras kanske kommer att vara till nackdel för personen i fråga. En vanlig fråga som är relaterad till detta är huruvida informationen kommer att anonymiseras. (Taylor & Bogdan, 1998) Innan vi påbörjade intervjuerna förklarade vi att vi skulle anonymisera allt material i uppsatsen både när det gäller citat och övrig återgivning av vad intervjupersonerna hade sagt. De enda personer som inte anonymiserats är de tjänstemän på SIS som intervjuats, eftersom de har andra roller än representanterna från företagen. Vanligtvis brukar det vara angivet i det empiriska materialet vilken person som sagt vad, men vi tyckte inte att det var nödvändigt i vår fallstudie. Det ställningstagandet tog vi på grund av att alla vi intervjuade hade liknande arbetsuppgifter och arbetade på ungefär samma hierarkiska nivå på sina respektive företag. Det hade förmodligen varit viktigare att återge vem som har sagt vad om de arbetade på olika nivåer inom företagen, eller med vitt 16
Metod skilda arbetsuppgifter. Vi är medvetna om att intervjupersonerna ibland vill få sina namn publicerat av olika anledningar (Taylor & Bogdan, 1998). Av de personer vi intervjuade var det dock inte någon som uttryckte någon sådan önskan. För att få en bättre förståelse för projektet och en ökad insikt i vilka frågor som var relevanta att ställa, utförde vi två intervjuer med medarbetare från SIS. Kontakten med dessa underlättade även för våra fortsatta studier. Vi fick mycket information om ISOstandarder över huvud taget och en bättre förståelse för standardiseringsprocessen. Dessutom ledde kontakten till att vi kunde utföra observationer under möten och vi hade lättare att komma i kontakt med personer som vi ville intervjua. Hälften av intervjuerna utfördes på respektive respondens arbetsplats. Vi föredrog att åka till respondenterna både för att underlätta för dem, och för att vi ville sitta ostört under intervjuerna, vilket var lättast att uppnå på deras arbetsplatser. Vid tidigare kontakt hade vi redogjort för vad intervjun skulle handla om och även skickat våra frågor per e-post så respondenterna skulle ha möjlighet att förbereda sig. Genom de avgränsningar vi gjort i uppsatsen blev det naturligt att intervjua företagsrepresentanterna i den svenska spegelgruppen för ISO 26 000. Det resulterade i att det maximalt fanns 16 personer att intervjua. Innan vi utförde intervjuerna trodde vi att vi snabbt skulle få likartade svar från respondenterna och därför skulle uppnå mättnad i den information vi samlade in. Det visade sig dock att uppfattningar och åsikter skilde sig kraftigt trots att de hörde till samma intressentgrupp i projektet. Av den anledningen ville vi intervjua samtliga av de 16 personer som ingick i urvalet. Många av dessa arbetade i Stockholm och dem besökte vi personligen på deras arbetsplats. De intervjuer vi inte hade möjlighet att utföra på plats, gjordes via telefon. De frågor som vi fått likartade svar på uteslöt vi vid dessa tillfällen och koncentrerade oss istället på frågor som vi fick skilda svar på. Eftersom vi inte ställde lika många frågor per telefon blev dessa något kortare än de som utfördes på intervjupersonernas arbetsplatser. En av de 16 deltagarna lyckades vi inte nå på grund av en längre ledighet. Vi anser dock att en svarsfrekvens på 15 av 16 deltagare är ett bra resultat. 17
Metod 2.3.2 Observation En respondents svar är alltid en återgivning som är beroende av personens verklighetsuppfattning. För att undvika tolkningar av vad en person sagt är ett alternativ att använda observation (Patton, 2002). Vi utförde två observationer vid olika möten i SIS regi. Det ena var ett frukostmöte som var öppet för allmänheten och det andra var ett möte med den svenska spegelgruppen. Vi ville använda oss av vad Merriam (1994) kallar för en deltagande observation, för att få en bättre förståelse för hur en standardiseringsprocess går till. Eftersom vi fick en bättre hethetsförståelse för standardiseringsprocessen bidrog även observationerna till att vi kunde avgöra vilka problem som var av större eller mindre vikt (Patton 2002). På så sätt kunde vi även ställa mer relevanta frågor under senare intervjuer. Enligt Patton (2002) är en anledning till att göra observationer att rutiner finns i alla organisationer. För den som vistas i en miljö där handlingar utförs av rutin, är det vanligt att handlingarna inte uppfattas eftersom personen inte reflekterar över dem (Patton 2002). Under våra observationer framkom det vissa förhållanden som inte nämndes under intervjuerna. Ett exempel på detta var att många av företagsrepresentanterna inte deltog vid mötet med spegelgruppen. Det var en intressant iakttagelse som kanske inte hade kommit fram under intervjuerna om vi inte redan kände till att det förhöll sig så. Vi utförde observationer vid två tillfällen under undersökningens gång. De skedde först genom deltagande vid ett frukostseminarie och sedan vid ett möte med spegelgruppen. Frukostseminariet var även öppet för personer som inte var medlemmar i SIS, vilket innebar att vi inte behövde göra några särskilda förfrågningar för att få access. Under mötet presenterades projektet ISO 26 000 i korthet och huvuddelen av mötet ägnades åt att informera deltagarna om vad som hade hänt under det senaste internationella mötet i Sidney. De flesta av deltagarna vid frukostseminariet var inte aktiva i ISO 26 000 och ett av syftena med mötet var att göra dessa intresserade av projektet och öka vetskapen om vad det går ut på. Vår andra observation utförde vi vid ett möte med den svenska spegelgruppen. Mötet var bara för organisationer som var medlemmar i SIS och dessutom krävdes det att den som 18
Metod ville delta var ansluten till ISO-projektet. Eftersom det ibland uppkom känsliga frågor under mötena, fick vi inte delta om inte de närvarade lämnade sitt godkännande. Vi väntade därför med att gå in i möteslokalen tills mötesdeltagarna hade godkänt oss som observatörer. Under mötets gång förde vi anteckningar över det material som presenterades och erhöll i efterhand även ett protokoll från mötet. 2.4 Trovärdighet 2.4.1 Validitet och reliabilitet Enligt Bjereld (2002) innebär en hög validitet att forskaren mäter det som är avsett att mätas. När en kvalitativ forskningsstudie utförs är det människors konstruktion av verkligheten som studeras (Merriam, 1994). Det innebär att det är viktigare att ta reda på vad människorna tycker är sant, än att ta reda på någon definitiv sanning. Forskarens uppgift blir således att försöka återge det informanterna har uppgett och försöka tolka informationen på ett så neutralt sätt som möjligt. (Merriam 1994) Under uppsatsens gång har studiens tillvägagångssätt diskuterats på seminarier och genom kontakt med handledare. Det är enligt Merriam (1994) ett sätt att förbättra studiens validitet. Under seminarierna har även övriga deltagare i seminariegruppen tagit del av det insamlade materialet och på så sätt hjälp till att öka studiens trovärdighet. Det är även viktigt att beskriva svagheter och skevheter som kan finnas i det insamlade materialet, vilket vi gör avsnittet om kritiskt förhållningssätt till studien. (Merriam, 1994) Reliabilitet är i forskningssammanhang ett annat ord för tillförlitlighet och är ett mått på hur väl resultatet av undersökningen blir om den upprepas vid olika tillfällen (Bell, 2006). Enligt Patel och Davidsson (1990) är ett exempel på när reliabiliteten försämras när så kallad intervjuareffekt uppstår. Effekten kan uppstå om den intervjuade känner på sig vilka svar som förväntas av denne, eller vart forskaren försöker komma med frågorna. Genom att ställa öppna och neutrala frågor försökte vi undvika detta när vi utförde våra intervjuer. Frågeformuläret som användes vid intervjuerna finns bifogade som en bilaga till uppsatsen. 19
Metod Ett sätt att både förestärka studiens validitet och reliabilitet är enligt Merriam (1994) att använda sig av triangulering. Det har vi gjort genom att samla in det empiriska materialet på mer än ett sätt. Vi har förutom intervjuer även samlat in data genom observationer och genom att studera dokument som behandlar standardiseringsprocessen. 2.4.2 Kritiskt förhållningssätt Som författare till uppsatsen är det viktigt att vara medveten om våra egna förkunskaper för att inte påverka resultaten av uppsatsen i allt för hög grad. Resultaten byggs upp av våra analyser av det empiriska materialet och teoretiska utgångspunkter. I bearbetningen av det empiriska materialet finns det risk för att omedvetna vinklingar och tolkningar förekommer på grund av förkunskaper. För att minska denna risk är det viktigt att vi ställer oss kritiska till våra egna slutsatser och analyser av de empiriska resultaten. Sakligheten i arbetet uppnås genom att vara medveten om på vilka grunder olika ställningstaganden görs. Vår uppsats bygger till stor del på intervjuer där några av respondenterna under processens gång blivit erbjudna ledande roller inom projektorganisationen vilket vi anser medför en ökad risk att dessa blir partiska. Själva intervjuurvalet har vi själva valt, men begränsat det till en intressentkategori. Kritik kan riktas mot detta genom att våra tolkningar av projektprocessen endast ses från en intressentkategoris synvinkel. Dock är inte vårt syfte att ge en så rik beskrivning av hur olika intressenter upplever processen. En mer relevant kritik är att majoriteten av intervjupersonerna är CSR-ansvariga för respektive företag, vilket medför en risk för att de personifierar frågorna om företagens CSR-arbete. För att tydliggöra att det är företagets perspektiv vår studie vill undersöka har vi under intervjuerna poängterat att frågeställningarna vänder sig till företagen. Något som också måste beaktas är huruvida frågor om företagets sociala ansvar kan uppfattas som känsligt och med det en minskad öppenhet från respondentens sida. I detta avseende har dock våra frågor främst inriktat sig på processen och upplevelsen av medverkan i den. 20
Metod 2.4.3 Applicerbarhet Enligt Kvale (1997) är det svårt att generalisera en studie som utförts med kvalitativ metod, inte minst när den innefattar intervjuer. Anledningen till att det är lättare att generalisera en undersökning där en kvantitativ undersökningsmetod har använts, är att det går att undersöka många fler fall med den ansatsen. Merriam (1994) menar dock att det är en missuppfattning att kvalitativa undersökningar inte kan generaliseras. Det är till och med möjligt att generalisera utifrån ett enda fall. Det förutsätter dock att begreppet generalisering används på det sätt att det speglar de förutsättningar som den kvalitativa undersökningen var baserade på. (Merriam 1994) ISO 26 000 skiljer sig i sitt arbetssätt från tidigare standardiseringsprocesser genom att standarden tas fram av olika intressentgrupper istället för experter som i tidigare ISOstandarder. Generaliserbarheten kommer på grund av detta påverkas till att omfatta en mindre målgrupp av företag. Det är en nackdel som vi medvetna om, men det finns även faktorer som visar att standardiseringsprocesser av liknande typ som vi studerar kommer att tillämpas i större utsträckning i framtiden (www.ssr.se) Resultaten kan också appliceras på andra standardiseringsorganisationer som har ett liknande arbetssätt när de utformar en standard. De företag som vi har intervjuat under studiens gång är alla stora svenska företag. Det finns många företag som har en ungefärlig storlek som dessa, särskilt om blicken lyfts över Sveriges gränser. Vår förhoppning är att dessa företag kan ta till sig den information som finns i uppsatsen om hur deltagandet i standardiseringsprocessen går till. 21
Standarder & standardisering för företag 3 Standarder och standardisering för företag I följande avsnitt vill vi ge läsaren en bakgrund till huvudbegreppen standarder och standardisering. Syftet med det är att läsaren ska få en teoretisk begreppsförståelse samt se kopplingen till organisationer och företagsekonomi. 3.1 Standarder och standardisering Svenska Akademiens ordlista ger synonymerna; normaltyp, normalmått, och i litteratur som handlar om standarder nämns ordet ofta som en regel. Brunsson och Jacobsson (1998) delar in regler i tre kategorier; normer, standarder och direktiv. Direktiven beskrivs som tvingande och har någon form av sanktioner knutna till sig. Normer är däremot inte skrivna, utan är regler som framstår som självklara, och är ofta outtalade. Standarder liknar direktiv men skiljer sig från normer genom att de är specifika. Standarder har en tydlig upphovsman, är frivilliga och har inte några förutbestämda sanktioner knutna till sig. (Brunsson & Jacobsson, 1998) Det finns en skillnad mellan subjektet standard och verbet att standardisera. Standard är en uttalad rekommendation, men den bevisar inte att rekommendationen verkligen används. Brunsson och Jacobsson (1998) har också en formell definition av vad en standard är: ett dokument upprättat i samförstånd och fastställt av erkänt organ, som för allmän och upprepad användning ger regler, vägledning eller egenskaper för aktiviteter eller deras resultat, i syfte att nå största möjliga reda i visst sammanhang. (Brunsson & Jacobsson, 1998, s 17) På ett mer abstrakt plan benämns standarder som regler för hur mottagaren agerar i förbestämda situationer. Brunsson och Jacobsson (1998) gör en uppdelning av standarder i tre användningsområden. Många befintliga standarder avser att klassificera vad någonting 22
Standarder & standardisering för företag är. Dessa standarder utgör en slags hjälpstandard som specificerar mottagare och situationer när andra standarder blir aktuella att använda. Ett exempel är vår språkliga standard genom vilken vi har tillägnat oss kunskaper om hur vi ska benämna saker. Det andra användningsområdet är standarder för vad man har, vilket kan exemplifieras med att Sverige har fri sjukvård, skola och yttrandefrihet. En stat utsätts för många standarder från exempelvis FN eller OECD (Organization for Economic Co-operation and Development) som har en rad olika krav på staterna. Enligt dessa organisationer bör stater ha ett utbildningssystem, arbetslöshetsstatistik och politiskt system som exempelvis demokrati. Ibland krävs det bevis för att styrka att en organisation följer en standard. Många av organisationers processer och produkter kan certifieras och klassas av särskilda certifieringsorgan. Dessa certifieringar utgör inte alltid direkta kontroller av verksamhetens resultat eller sådant som kan vara av direkt intresse för utomstående. Istället kan det vara att kontrollera organisationens system eller olika dokument som visar på att organisationen uppnår goda resultat av egen kraft. (Brunsson & Jacobsson, 1998) Det tredje användningsområdet för standarder behandlar hur vi ska göra eller agera. Många organisationer behöver vägledningar i form av standarder för till exempel kvalitet eller service. Ett annat exempel är standarder för utbildningar eller processer och planering inom organisationers olika verksamheter. Denna form av standardisering kan användas för att styra organisationer. (Brunsson & Jacobsson, 1998) 3.2 Standarders relevans inom företagsekonomi På det organisationsteoretiska området utgör standarder en viktig grund för olika verksamheters uppbyggnad. Mintzberg (1993) menar att det finns fem styrmekanismer som förklarar hur företag koordinerar sitt arbete och av dem utgörs tre av standarder. Mintzberg (1993) beskriver att det går att uppnå standardisering i organisationer genom arbetsprocesserna, arbetsresultaten eller kompetensen hos de anställda. Arbetsprocesser standardiseras genom att planera och specificera olika arbetsuppgifter efter en förutbestämd plan. Arbetsresultat standardiseras i form av kvalitet, utförande eller prestanda. Fördelen med att standardisera resultaten är det minskade behovet av att specificera hur arbetet ska utföras för att uppnå resultatet. I de fall där resultatet är svårt att förutbestämma och arbetsprocesserna är komplexa kan kompetensen hos de anställda standardiseras. Ett exempel på detta är läkare som har skaffat sig en grundläggande 23
Standarder & standardisering för företag kompetens inom medicin och kan på så sätt utföra en mängd olika uppgifter inom området. Standarder har stor betydelse för företagen genom att de påverkar dem oavsett om de utnyttjar standarden eller inte. Samtliga företag måste ta ställning till huruvida de ska leda standardutvecklingen inom aktuella områden, följa en informell standard, eller använda standarder som är satta av andra. Eftersom gränserna mellan länder suddas ut i allt större utsträckning, resulterar det i att marknaderna växer för företag. Vill företagen ta del av den ökade marknaden, innebär det att de måste anpassa sig till gemensamma spelregler. Alternativet är att riskera att konkurreras ut av dem som följer rådande standarder. (Tamm Hallström, 2000) Standarder används ofta av strategiska anledningar. För vissa företag kan standardisering av produktionsprocesser och produkter vara avgörande. Om en standard utvecklas på centrala områden för företaget, och dessa inte ligger i linje med det, kan dess överlevnad hotas. Därför deltar stora företag många gånger i kommittéer för standardisering med målet att anpassa standarder till företaget eller förhindra att standarder tas fram inom vissa områden. Små företag har för det mesta inte resurser eller kapacitet att delta i standardiseringskommittéer vilket kan innebära en strategisk nackdel. (Brunsson & Jacobsson, 1998) Standardisering kan även vara en betydande strategi för företag som lanserar nya produkter. Ett exempel är om företaget ser till att utveckla en standard som innebär att kunderna måste använda företagets produkter. Även om andra företag också lanserar liknande produkter får det första företaget ett försprång som är svårt att hämta in, och på så vis skapas en konkurrensfördel. Dessutom kan standardisering som metod innebära en bättre garanti för att få avsättning för sina produkter än patent (Brunsson & Jacobsson, 1998). Standarder brukar motiveras med i huvudsak fyra argument. Det första är att standarder är ett effektivt instrument för informationsöverföring. Den som känner till en standard och vet att någon följer den, får direkt en hel del information utan att behöva fråga om detaljer. Om standarden är okänd till sitt innehåll finns det ändå ett stort förtroende för att standardens innehåll är bra. Brunsson och Jacobsson (1998) nämner som exempel att resenärer känner sig tryggare när de vet att ett fartyg är klassat enligt någon 24
Standarder & standardisering för företag säkerhetsstandard. Den informationsbärande rollen kräver ofta att en tredje part har granskat standarden så den verkligen efterlevs med någon form av certifiering. Ofta sätts större tillit till certifieringsparten än till rederiet. Ytterligare ett argument för standarder är att de utgör grunden för samordning och likriktning. Genom att standarder utformas blir olika produkter funktionella tillsammans med varandra, som till exempel att stickpropp och stickkontakt passar ihop. Samordningen underlättar också handeln mellan olika aktörer på grund av vetskapen om hur motparten kommer att agera när denne följer en standard. Standarder leder också till förenklingar genom färre varianter av till exempel råmaterial och dimensioner, vilket underlättar både informationshämtning och samordning. En standard har också ett värde i sig, eftersom en kaotisk värld kan bli mer ordnad och på så sätt kan överblick och förståelse underlättas. (Brunsson och Jacobsson, 1998) Standarder brukar enligt Brunsson och Jacobsson (1998) också motiveras med att de är den bästa lösningen av ett problem. Ett mindre populärt argument är att standarder likriktar, då detta uppfattas negativt. Istället betonas oftast frigörelse av resurser genom att lösa tekniska problem som ett positivt argument. I standardiseringens barndom var stordriftsfördelar ett vanligt förekommande argument för standardisering och ansågs mycket positivt trots att det ligger mycket nära likriktning. Stordrift, samordning, förenklig och informationseffektivitet kan alla användas till att motivera internationell standardiseringsutveckling för ökad internationell handel och välstånd. Faktorer som dessa är starka skäl till att standardisering står högt på agendan både för WTO (World Trade Organisation) och inom EU (Brunsson & Jacobsson, 1998). Enligt Brunsson och Jacobsson (1998) innebär standarder inte bara positiva lösningar, utan anklagas ibland för att stabilisera världen för mycket och riskera att minska utrymmet för innovation. Ett annat argument mot standarder är frågan om dem verkligen är den bästa lösningen. Det finns några exempel på standardiseringar som skapat dåliga lösningar. Ett är standarden för stoppljus med färgerna rött, gult och grönt som färgblinda har svårt att uppfatta. Ett annat är att standarden för stötfångare är bra för bilar men inte för människors knäskålar. (Brunsson & Jacobsson 1998) 25
Intressenter i standardiseringsprocesser och projekt 4 Intressenter i standardiseringsprocesser & projekt I följande avsnitt presenterar vi hur en standardiseringsprocess ser ut, följt av teorier som bidrar till att förklara standardiseringsprocessers struktur, intressenter och synsätt på medverkan i projekt. 4.1 Standardiseringsprocessen Processen börjar normalt med att en nationell standardiseringsorganisation får ett förslag på en ny standard från någon av sina medlemmar. Förslaget kan komma från ett företag, en branschorganisation eller en annan medlemsorganisation. Om standarden ska bli internationell, måste först förslaget röstas igenom av ISO:s medlemmar vilket betyder att det i Sveriges fall är SIS som lägger den nationella rösten. Om förslaget röstas igenom tillsätts en teknisk kommitté som ansvarar för arbetet. Kommittén tillsätter i sin tur arbetsgrupper där experter inom området sköter det praktiska arbetet med utformningen av standarden. (SIS, Utveckla standarder, 2005). Arbetsgrupperna träffas tre eller fyra gånger per år, men större delen av arbetet sker på distans främst genom korrespondens per e-post. När ett förslag på standard har arbetats fram, kallat Committee Draft, skickas det på remiss. Det innebär att förslaget skickas ut till de nationella standardiseringsorganisationerna som då har möjlighet att lämna synpunkter och kommentarer till förslaget (Loya & Boli 1999). De nationella standardiseringsorganisationerna bildar också tekniska kommittéer, vilka kallas spegelgrupper, där remissförfarandet sköts. Det innebär att de har organiserat sig för att spegla ISO:s arbete, med en teknisk kommitté som består av olika arbetsgrupper. När den internationella kommittén har behandlat kommenterarna från de nationella spegelgrupperna skickas ett nytt utkast ut som kallas för Draft International Standard som de nationella standardiseringsorganisationerna ska nu ska ta ställning till. Politiska eller ekonomiska anledningar till att rösta emot förslaget är inte giltiga, bara tekniska orsaker är 26
Intressenter i standardiseringsprocesser och projekt godtagbara. Slutligen sker en sista röstningsomgång, en så kallad Final Draft International standard. Den måste röstas igenom med tre fjärdedelars majoritet för att standarden ska bli en internationell ISO-standard. (SIS, Utveckla standarder, 2005) När representanterna från olika organisationer arbetar fram en ny standard är koncensus ett centralt begrepp. Det innebär att de i sitt arbete strävar efter att hitta en gemensam lösning som alla inblandade parter är överens om. När den nationella spegelgruppen har nått koncensus i de frågor som behandlats, ska dessa frågor även behandlas i det internationella arbetet. Även där gäller principen om att i den mån det är möjligt sträva efter koncensus. (SIS, Utveckla standarder, 2005) ISO Teknisk input 6. Nya standarder Nationella kommittéer Tekniska kommittéer Arbetsgrupper 5. En arbetsgrupp förbereder en Committee Draft för standarden. 4. Experter specificerar detaljerna för standarden 3. En arbetsgrupp förbereder en Committee Draft för standarden. BSI (UK) SIS (SWE) ANSI (US) ABNT (BRA) BIS (India) 2. En nationell standardiseringsorganisation uttrycker behovet till ISO. 7. Standarden implementeras av organisationerna. Företag Branschorganisationer Andra organisationer 1. Medlemsorganisationer uttrycker behov av en ny standard. Figur 1. En ny standard kommer till. Egen bearbetning av Loya och Boli (1999). 27
Intressenter i standardiseringsprocesser och projekt 4.2 Studier av standardiseringsprocesser Status är en viktig faktor när det gäller att få acceptans för en standard. Standardiseringsorganisationerna måste övertyga om att det finns anledning för mottagarna att följa standarder. I samhället finns det dessutom flera konkurrerande aktörer som ger ut standarder och därför är det viktigt som organisation att skaffa sig auktoritet. (Tamm Hallström, 2000) Tamm Hallström (2000) har utfört studier över hur standardiseringsorganisationer får andra att följa deras standarder. Studierna visar hur ISO och IASC (International Accounting Standards Committee) använder sig av olika strategier för att uppnå auktoritet och på så sätt få organisationer att frivilligt acceptera en standard. En av dessa strategier går ut på att organisera sig på ett sätt så att den färdiga standarden får en bred acceptans. Strategin bygger på fyra organiseringsprinciper; expertis, representativitet, användarbehov och finansiärer. (Tamm Hallström, 2000) Principen om representativitet behandlar vikten av att många intressegrupper ges möjlighet att delta i standardiseringsprocessen och påverka standarden. Intressegrupperna har på så sätt möjlighet att på ett demokratiskt sätt delta i arbetet med standarden. (Tamm Hallström, 2000) Principen om expertis handlar om att det i utvecklingen av en standard är experter som avgör hur innehållet i standarden ska se ut. Det är tilliten till expertens specialistkunskap som ligger till grund för de beslut som sker. De personer som utses till att vara experter i en standardiseringsprocess förväntas vara objektiv och se till standardens bästa, även om de representerar ett företag eller en annan organisation. Politiska och andra intressen ska stå tillbaka för den tekniska lösning som är bäst för standarden. (Tamm Hallström, 2000) Principen om finansiärer behandlar hur standardiseringsorganisationen finansierar utvecklingen av en standard. En speciell egenskap hos en internationell standardiseringsorganisation är att den inte består av någon stor styrka av heltidsanställda som sköter arbetet med standardiseringen. Tvärtom finns det istället ett fåtal anställda vid en central organisation som sköter administrationen. Resterande del av arbetsinsatsen sköts 28