Hud- och mjukdelsinfektioner

Relevanta dokument
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004

Bensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer


Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Läkemedelsbehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppenvård behandlingsrekommendation

Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

Läkemedelsbehandling av bakteriella hudoch mjukdelsinfektioner i öppenvård behandlingsrekommendation

Läkemedelsbehandling av bakteriella hudoch mjukdelsinfektioner i öppenvård behandlingsrekommendation

Läkemedelsbehandling av bakteriella hudoch mjukdelsinfektioner i öppenvård behandlingsrekommendation

Terapirekommendationer vid hud- och mjukdelsinfektioner

Giltighetstid: längst t om

Hud- & Mjukdelsinfektioner

Hud och mjukdelar. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Hud- & Mjukdelsinfektioner

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. penicillin V. Vid pc-allergi: erytromycin

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad )

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version

Hud och mjukdelar. terapirekommendation. för Region Värmland. Fastställd: 22 februari 2019 Gäller: t.o.m. 21 februari 2021

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Vårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning

Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer?

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken

Höstmöte Vad händer på Stramafronten?

Antibiotikaanvändning i fokus

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Bredspektrum antibiotikas plats i terapin. Marie Studahl Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset 11 nov 2010

Multiresistenta bakterier

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Brännskador. Observera

Överdiagnostik av penicillinallergi

Uvi och hud- och mjukdelsinfektioner

Multiresistenta bakterier

Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, % från katt.

Öroninflammation Svante Hugosson

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! Sidan 1

DJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år?

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Stram antibiotikaanvändning i praktiken

Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning?

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Borrelia infektion. Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Överdiagnostik av penicillinallergi. Gunnar Jacobsson Infektionsläkare

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

Rationell antibiotikaanvändning

Rodnat, makulopapulöst utslag över rygg och buk. Inga rivmärken.

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. penicillin V. Vid pc-allergi: erytromycin

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1

Anvisningar för kodning av infekterade sår

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Nekrotiserande fasciit

MRSA. Information till patienter och närstående

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag?

Nationella behandlingsrekommendationer. Christer Norman, Allmänläkarmöte,

Diabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg

Anvisningar för kodning av infekterade sår

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship

Mellansvenskt läkemedelsforum. Västerås den 6-7 februari 2019 Läs mer på sidan 12

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

BORRELIAINFEKTIONER. Dokumenttyp: Medicinskt PM Giltig fr o m: Giltigt t o m: Diarienummer: BKC

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Handläggning av antibiotikaallergi


ÖLI. Övre luftvägsinfektioner

HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Transkript:

Hud- och mjukdelsinfektioner - Läkemedelsverkets nya riktlinjer Magnus Falk Specialist i allmänmedicin, Vårdcentralen Kärna, Linköping Biträdande professor, Linköpings universitet

HUDEN - kroppens största organ?

Bakgrund Förändrat resistensläge sedan senaste behandlingsrekommendationen 2009 Uppstart: expertmöte arrangerat av LMV och STRAMA i nov 2017. SBU beredde vetenskapligt litteraturunderlag Representanter för berörda medicinska specialiteter samt experter från Folkhälsomyndigheten, SBU och Läkemedelsverket. Hälsoekonomisk värdering ingår inte i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer.

De vanligaste diagnoserna som föranleder antibiotikabehandling: - ospecificerad hudinfektion - erythema migrans - erysipelas - impetigo. I primärvård utgör hud- och mjukdelsinfektioner omkr 15 % av alla infektioner. De mest förskrivna antibiotika vid hud- och mjukdelsinfektioner i primärvården är penicillin V, flukloxacillin, klindamycin och cefadroxil.

Odlingsfynd från sårsekret nationella data

Impetigo I primärvård antibiotikabehandlar den enskilde läkaren (i Östergötlands) i snitt 14 patienter/år för hud- och mjukdelsinfektioner. Tendens till att ett litet antal läkare antibiotikabehandlar i betydligt högre grad än genomsnittet. Erysipelas Erytema migrans Hudinfektion UNS

Hudens endogena skydd mot infektioner Endogen hudflora Konkurrens Konstant (resident) flora - vanligare i hudveck o dyl - Uppemot 10 7 CFU/cm 2 Bakteriociner Tillfällig (transient) flora - vanligare på stora, plana ytor - Uppemot 10 2 CFU/cm 2

Vad växer på huden? Torra ytor: Övervägande grampos, framförallt KNS, Micrococcus spp, difteroida stavar (Corynebacterium spp. och Brevibacterium spp.). 30 40 % bärare av Staf. aureus (främst i näsöppningen och perinealt). Vissa hudsjukdomar, t.ex. atopisk dermatit predisponerar, där >80 kan bära på staf aureus. Bärarskap av GAS kan förekomma normalt i näsa och svalg, någon gång i torra eksem men inte på frisk hud. Talgkörtlar: Propionibacterium acnes + andra anaerober såsom Peptostreptococcus spp. Vid sjukdom som leder till sängliggande koloniseras huden snabbt med Enterobacteriaceae spp. och annan fekal flora.

Provtagning Kvalitet och tillförlitlighet beroende av: - Provet taget på adekvat sätt - hur väl kliniska data är ifyllda på remissen Påverkar valet av odlingsmedium, inkubationsatmosfär och inkubationstid. Viktiga anamnestiska uppgifter: infektionens ålder/duration, lokalisation, främmande kropp? uppkomstmekanism (mekanisk, cirkulationsbetingad, termisk, spontant), uppkomstmiljö (söt- respektive saltvatten, jord, trädgård, lantbruk, djurkontakt, postoperativt etc.), underliggande sjukdom? immundefekt? antibiotika (föregående, pågående, planerad)? vårdhygieniska eller andra epidemiologiska aspekter (tidigare känd MRSA, VRE eller ESBL, ulands- eller sjukhusvistelse, m.m)

Andelen MRSA från hud- och mjukdelsinfektioner i Sverige: 1,8 %.

Erysipelas Betahemolytiska streptokocker, grupp A + G. På underbenen dominerar grupp G. Klinisk diagnos, provtagning behövs sällan Diff.diagnoser: Hypostatiskt eksem (ev. med infektion) DVT Gikt (framförallt på fot) Erytema nodosum Annan underliggande lokal infektion (abscess, osteit etc.)

Behandling av erysipelas Penicillin V 1 g x 3 i 10 dgr (dubbleras till 2 g 3 vid vikt >90 kg) Vid PC-allergi: Klindamycin 300 mg x 3 i 10 dgr. Vid svårare sjukdomsbild / sårbar patient indikatiion för parenteral antibiotikabehandling. Om infektion med S. aureus misstänks är flukloxacillin tillräcklig behandling - dubbelbehandling med PcV ej nödvändig. Vid minst två recidiv inom tre år kan profylax övervägas (penicillin V 1 g 2), omprövas efter 3 och 6 månader. Alternativ: tidig egenbehandling. Åtgärder riktade mot lokala och predisponerande faktorer (ödem, dermatoser m.m) Kompression?

Ansiktsros Ansiktsros bild OBS! Beakta risk för sinustrombos.

Impetigo Ytlig hudinfektion Bullös / krustös variant Krustös: Stafylokocker. Vanligast. Bullös: stafylokocker eller GAS. Vanligare hos mindre barn. Val av behandling beroende på: Utbredning Andra symptom (ex samtidig tonsillit?) Förlopp

Behandling av impetigo Grundbehandling: Tvål och vatten! Utvärtes antiseptika: Klorhexidin Väteperoxid (Microcid, receptfri) nja Peroral antibiotika: Flukloxacillin Cefadroxil Klindamycin Utvärtes antibiotika: ( Retapamulin (Altargo ) ej slemhinnor ) Fusidinsyra kräm/salva (Fucidin ) Mupirocin (Bactroban ) endast vid MRSA För övrigt: Undvika smittspridning; Informera om noggrann handhygien!

Follikulit Infektion i hårsäckarna Orsakas klassiskt av stafylokocker Också vanligt: Malassezia furfur (jästsvamp) Behandlingsstrategier: I princip samma som vid impetigo (dock sällan behov av peroral ab). Malassezia: ketokonazol schampo

Furunkel / Furunkulos Smärtsam infektion som engagerar hela hårfollikeln ned i subcutis. Vanligast i ansikte, nacke, axiller, lår, skinkor och underliv. Som regel Staf. Aureus. Kan övergå i en abscess. Ovanligt med feber och allmänpåverkan. Med furunkulos avses recidiverande furunklar. Karbunkel = flera furunklar, och ger ofta allmänpåverkan och feber. Normal hårfollikel Follikulit Furunkel Karbunkel

Borrelia Borrelia burgdorferi Som regel klinisk diagnos serologi har ingen plats vid erytema migrans EM uppträder sällan tidigare än 2 veckor efter bettet.

Mindre vanligt men viktigt: Acrodermatitis chronica atroficans Lymfocytom (ofta örsnibb eller mamill hos barn)

Behandling av borrelia Erytema migrans: Penicillin V 1 g 3 i 10 dagar. Vid penicillinallergi doxycyklin 100 mg 2 i 10 dagar. Till barn < 8 år rekommenderas azitromycin. Borrelialymfocytom: Penicillin V 1 g 3 i 14 dagar, till barn amoxicillin 15 mg/kg x 3 i 14 dagar. Vid PC-allergi: doxycyklin 100 mg 2 i 14 dagar. Till barn < 8 år azitromycin. Akrodermatit: Penicillin V 2 g 3 i 14 dagar. Vid PCallergi doxycyklin 100 mg 2 i 14 dagar.

Diff.diagnos vid recidiverande follikulit, furunkulos, karbunklar och hudabscesser: Hidradenitis suppurativa Inte primärt en infektion, utan en kronisk inflammatorisk sjukdom som debuterar efter puberteten. Övervikt och rökning är bidragande faktorer.

Djurbett Hundbett står för 80-90 % av djurbett som föranleder akutbesök, men: Kattbett vanligaste orsaken till infektion. Leder ofta till infektion, medan endast cirka en femtedel av alla hundbett blir infekterade. Vid kattbett kan den yttre skadan kan vara minimal men svår infektion med cellulit kan snabbt utvecklas. Pasteurella multocida är den vanligaste agens. Debuterar oftast inom 2-4 timmar efter bettet. P. multocida vanligt också vid hundbett, men även P. canis m.fl. Streptokocker och Staf. aureus vanligare än vid kattbett.

Profylax vid bett utan initiala infektionstecken? Förebyggande antibiotikabehandling har endast visats ha effekt vid människobett. Rekommenderas dock även vid: - kattbett och hundbett i ansiktet - vid bett i direkt anslutning till led - till patienter med nedsatt immunförsvar Antibiotika kan då vara aktuellt de första timmarna efter bettet, men påverkar troligen inte förloppet om mer än 24 timmar förflutit.

Behandling av bettinfektioner OBS! Antibiotika som vanligen används vid andra mjukdelsinfektioner, såsom flukloxacillin, klindamycin och perorala cefalosporiner saknar effekt på Pasteurella multocida!

Sårinfektioner När sårodla? Enbart vid klinisk infektionsmisstanke, t.ex: - Svullnad, rodnad, värmeökning - Ökad smärta - Tillkomst av feber eller allmänpåverkan - Försämrat läkningsförlopp/sårstatus trots adekvat behandling av bakomliggande sårorsak Sårodlingen kan vägleda i val av antibiotika.

Vätskande sår och eksem Mot pseudomonas Mot biofilm, staf aureus Mot biofilm, staf aureus Mot staf aureus (inkl. MRSA)och pseudomonas

Diabetesfotsår Infektion i foten vid diabetes är ett extremitetshotande tillstånd som kräver skyndsam handläggning. Försämrad sårläkning på grund av en kombination av arteriell insufficiens, neuropati, anatomiska förhållanden och metabol rubbning. Vid terapisvikt eller vid misstanke om djupare infektion, då ben, muskel eller sena engageras, ska specialenhet för diabetesfotsår alternativt infektionsläkare konsulteras.

Om man inom primärvården misstänker NMI och transporttiden till sjukhus överstiger en timme bör hög dos av betalaktamantibiotika med brett spektrum intravenöst (till exempel ceftriaxon eller cefotaxim) ges på vårdcentralen. Om möjligt bör man dessförinnan säkra en blododling.

? Hydradenitis suppurativa??? Vacuumassisterad sår behandling??? Hmmmm.