Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?



Relevanta dokument
Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Inledning om penningpolitiken

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder

Riksbanken och dagens penningpolitik

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitik när räntan är nära noll

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Penningpolitiskt beslut

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Riksbanken och penningpolitiken

Sverige behöver sitt inflationsmål

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds?

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Riksbankens direktion

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiskt beslut April 2015

Riksbankens och penningpolitiken

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Inledning om penningpolitiken

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Penningpolitisk rapport juli 2015

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Penningpolitik med inflationsmål

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

VECKOBREV v.36 sep-15

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Stabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves

Penningpolitisk rapport oktober 2017

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Inledning om penningpolitiken

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

VECKOBREV v.18 apr-15

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet

Penningpolitisk rapport. Oktober 2015

Penningpolitisk rapport April 2016

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING

Månadskommentar juli 2015

VECKOBREV v.19 maj-13

Olika syn på penningpolitiken

Penningpolitisk rapport september 2017

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Penningpolitik och Inflationsmål

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport December 2016

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Penningpolitisk rapport April 2016

ANFÖRANDE. Styrsystemet, styrräntan och penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

n Ekonomiska kommentarer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal)

VECKOBREV v.44 okt-13

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Bostadspriserna i Sverige

Penningpolitisk rapport september 2015

Riksbankens räntestyrning penningpolitik i praktiken

1 ekonomiska 28 kommentarer JULI 2009 nr 9, 2009

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Penningpolitisk rapport December 2016

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

VECKOBREV v.6 feb-15

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Ärende 6. Finansiell rapport kommunkoncernen per

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor

Riksbankens roll i samhällsekonomin

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Penningpolitisk rapport Oktober 2013

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

Världens äldsta centralbank firar 350 år

Transkript:

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015

Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Inflationen är låg i dagsläget Därför är reporäntan mycket låg Penningpolitiken kan då bedrivas på en rad olika sätt De mest närliggande alternativen för Riksbanken: Negativ reporänta Köp av statspapper Lån till företag via banker Valutainterventioner

Inflationen är idag låg i många länder Källor: Nationella källor

Många centralbanker har använt kompletterande åtgärder 70 60 50 Bank of Japan Bank of England Federal Reserve ECB Riksbanken 70 60 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 08 09 10 11 12 13 14 15 0 Anm. Balansräkning som andel av BNP. Källor: Ecowin och nationella centralbanker

Anm. Utlåningsräntor från MFI till hushåll med bostad som säkerhet. Källor: ECB, Mortgage Bankers Association och SCB De räntor hushåll möter i Sverige och omvärlden Genomsnittlig ränta

Kompletterande penningpolitiska åtgärder verkar via olika kanaler Sänker det allmänna ränteläget Direkt på längre statspappersräntor Via portföljval även räntor på mer riskfyllda tillgångar Ökar mängden pengar i ekonomin Ökar förmögenheten hos de som äger tillgångarna ovan Mer likviditet hos bankerna kan leda till ökad utlåning

Penningpolitiskt beslut i februari Konjunktur och inflation ungefär som förväntat Men riskerna för inflationen har ökat För att understödja inflationsuppgången mer expansiv penningpolitik Sänkt reporänta och reporäntebana Köp av statsobligationer Flaggat för utlåning till företag via banker

Avkastningskurvan före och efter räntebeslutet i februari Avkastningskurvan, statsobligationer 1,50 Statsobligationskurva 11-feb 1,50 Statsobligationskurva 12-feb 1,00 1,00 0,50 0,50 0,00 0,00-0,50-0,50 0 2 4 6 8 10 Anm. Avkastningskurvorna är interpolerade nollkupongsräntor. Källor: Macrobond och Riksbanken

Hur styr Riksbanken räntan? Bankernas placerings/lånebehov hos Riksbanken 400 300 Certifikat, VS Repor, VS Finjustering, VS STIBOR, HS Reporänta, HS 8 6 200 4 100 2 0 0-100 00 02 04 06 08 10 12 14-2 Anm. Miljarder SEK på vänster axel och procent på höger axel. Källor: Macrobond och Riksbanken

In- och utlåningsräntor vid låg reporänta Sources: SCB och Riksbanken

Vilka effekter får köp av statspapper? Steg 1 Centralbankens balansräkning Privatbankernas balansräkning Icke-finansiell sektorns balansräkning Statspapper +100 Inlåning från banker +100 Placering hos CB +100 Inlåning från allmänheten +100 Statspapper Inlåning på banker -100 +100 Steg 2 Spridning till mer riskfyllda tillgångar Högre allmän efterfrågan och inflation

Köp av statspapper påverkar avkastningskurvorna Ränta Sluträntor Efter negativ reporänta och köp av statsobligationer Statspapper Efter negativ reporänta Efter negativ reporänta och köp av statsobligationer Löptid i år

Vilka effekter får lån till företag via bankerna? Centralbanken lånar ut Centralbankens balansräkning Privatbank I:s balansräkning Lån till bankerna +100 Inlåning från banker +100 Placering hos CB +100 Lån från CB +100

Vilka effekter får lån till företag via bankerna? Bankerna ökar sin utlåning Centralbankens balansräkning Privatbank I:s balansräkning Företag A:s balansräkning Lån till bankerna 100 Inlåning från banker 100 Placering hos CB Lån till Företag A 100 100 OKV-lån från CB För. A:s konto 100 100 Bankkonto 100 Banklån 100

Lån till företag påverkar avkastningskurvorna Ränta Sluträntor Lån till företag via bankerna Statspapper Löptid i år

Vilka effekter får köp av valuta? Centralbankens balansräkning Privatbankernas balansräkning Utländska statspapper +100 Inlåning från banker +100 Utländska statspapper Placering hos CB -100 +100

Den mycket expansiva penningpolitiken leder till ökad risk Hushållens skulder som andel av disponibel inkomst, procent Källor: SCB och Riksbanken

Krävs det mer gör vi mer Om det behövs för att inflationen ska stiga mot målet Sänka reporäntan och reporäntebanan Utöka köpen av statsobligationer Låna ut till företag via banker Kan snabbt användas i större skala Om detta inte räcker Valutainterventioner Köp av andra värdepapper