Foldern med Livsmedelsverkets förslag till miljösmarta matval har

Foldern med Livsmedelsverkets förslag till miljösmarta matval har tryckts upp genom ett samarbete mellan tankesmedjan Dyrare mat, nu!, Hållbart ABF och Studieförbundet Vuxenskolan. Dyrare mat, nu! har sedan 2010 väckt diskussion om hur konsumenter, producenter, handlare och politiker kan ta ansvar för att bidra till en hållbar konsumtion och produktion av mat. Tankesmedjan har vuxit fram ur bloggen Dyraremat.nu och Facebook-sidan med samma namn, där tusentals personer manifesterat budskapet att de inte accepterar den billiga matens negativa konsekvenser. www.dyraremat.nu HÅLLBART ABF Hållbart ABF är samlingsnamnet på studieförbundet ABF:s hållbarhetsverksamhet. Hos oss kan du t.ex. gå i en cirkel och lära dig producera din egen el eller gå en utbildning och bli ambassadör för Fairtrade. Vi försöker leva som vi lär. Nu erbjuder vi dig kunskapen att göra samma sak. www.abf.se Studieförbundet Vuxenskolans vision är en värld som präglas av hållbar utveckling, vilket innebär att vårt miljö- och klimatengagemang måste ta många olika former. Folkbildningen behövs för att ge människor möjlighet att utveckla samhället i enlighet med demokratiska, humanistiska och ekologiska ideal. SV är en lokal mötesplats där människor kan komma och bryta sina åsikter och därmed få ökad insikt. www.sv.se Avfyra Reklambyrå bistod med grafisk form och produktion av de miljösmarta kostråden. www.avfyra.se

Frihandel får inte gå före miljömål Är det rimligt att en tomat producerad i ett uppvärmt växthus i Holland i december är billigare än en svensk tomat som mognat i ett soluppvärmt växthus i augusti? Kostnaden för miljön är betydligt högre för den holländska tomaten, men på grund av tillgång till billig energi genom olja och som konsekvens av hur EUs jordbruksstöd fungerar blir den ändå billigare när du köper den i butik. Är det rimligt att mat som belastar miljön mer kostar mindre? Sommaren 2008 lanserade landsbygdsminister Eskil Erlandsson (c) sin vision om Sverige Det nya matlandet. I visionen är Sverige berömt i Europa för högkvalitativ mat producerad i en levande landsbygd, där maten odlas på ett sätt som inte tär på jordens resurser och djuren föds upp med hög välfärd. Men hur genuin är egentligen ministerns vision? Att stoppa Livsmedelsverkets arbete med att ta fram miljösmarta kostråd visar snarast att frihandel går miljöhänsyn i Matlandet Sverige. Vi behöver politiker som adresserar de miljöproblem som vi står inför och på allvar och låter den visionen gå före frihandelns dogmatik. Om ministern menar allvar med sin vision måste han våga gå före och slåss för den svenska maten, även bland sina europeiska kollegor. Vi tror att Sverige kan och bör visa vägen och publicerar därför Livsmedelsverkets miljösmarta kostråd. Linus Källander Talesperson Dyrare mat, nu! www.dyraremat.nu 3#

Förslagen som regeringen stoppade I propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik 1 som regeringen presenterade 2008 konstateras att matproduktion står för uppskattningsvis 20 till 25 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och 20 procent av all energiförbrukning. Som en åtgärd gavs Livsmedelsverket tre miljoner kronor för attta fram och informera konsumenter och storhushåll hur de kan göra miljösmarta livsmedelsval. Kostråden skulle bidra till flera av regeringens miljömål 2, bland annat målen om en giftfri miljö och att motverka övergödning. Med hjälp av bland annat forskare vid Centrum för uthålligt lantbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet tog Livsmedelsverket fram faktaunderlag 3 för att kartlägga våra vanligaste livsmedels miljöpåverkan. Innan kostråden antogs skulle de anmälas till EU-kommissionen för att kontrollera att de inte stred mot EU-lagstiftning. Här blev det stopp. EU-kommissionen och Rumänien ansåg att förslagen uppmuntrade till köp av svenska varor på bekostnad av varor från andra länder, vilket motverkar principen om fri rörlighet på den gemensamma marknaden. Problemet var begreppet»närproducerat«. För att gå EU-lagstiftningen till mötes omarbetade Livsmedelsverket formuleringarna i förslaget i samarbete med Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Bland annat togs uttrycket»närproducerat«bort och underliggande miljöfaktorer lyftes fram istället. Exempel tydliggjordes effekterna av användningen av växtskyddsmedel, negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden och transporternas betydelse. Men inte heller dessa kostråd kunde godkännas. I november 2010 mottog Livsmedelsverket ett besked från Kommerskollegium, som ansvarar för notifieringsprocessen i EU att»i [en] skrivelse från Jordbruksdepartementet [ ] uppmanades kollegiet att meddela kommissionen att Sverige inte kommer att anta det anmälda förslaget och därför återkallar anmälan. 4 Livsmedelsverkets generaldirektör Inger Andersson kommenterade beslutet i ett pressmeddelande 5 : Miljöhänsyn får stå tillbaka för frihandeln. [ ] I EU:s lagstiftning finns utrymme för att miljöhänsyn får påverka frihandeln om miljönyttan står i proportion till effekterna på handeln. Det är synd att vi inte får någon prövning av om nyttan av råden överväger de eventuellt handelshindrande effekterna. Det finns stor efterfrågan på information som kan hjälpa konsumenterna att välja mat som är bra både för hälsan och miljön. Här publicerar vi den version av kostråden som omarbetades av Livsmedelsverket efter kommentarer från Kommissionen och Rumänien. #4

1 Regeringens proposition 2008/09:162 2 Miljömålen finns på www.regeringen.se/sb/d/2055/a/12537 3 På väg mot miljöanpassade kostråd, Rapport 9, Livsmedelsverket, 2008 4 Kommerskollegium, Dnr 324-0433-2009 5 Sverige drar tillbaka förslag om miljösmarta matval, Pressmeddelande 2010-11-12, Livsmedelsverket

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Reviderad version efter kommentarer från EU-Kommisionen och Rumänien. Färdigställda 15 mars 2010. Dina matval och miljön Vi svenskar äter runt 800 kilo mat och dryck per person och år. Ungefär en fjärdedel av den klimatpåverkan som de svenska hushållen orsakar kommer från det vi äter det vill säga från de utsläpp av växthusgaser som dessa livsmedel orsakar från jord till bord. Enligt det mål riksdagen satt upp ska vi fram till 2020 ha minskat våra utsläpp av växthusgaser med 40 procent jämfört med 1990. Maten påverkar också miljön på andra sätt, till exempel genom användningen av kemiska medel. En del mat har stor påverkan på miljön, en del har mindre. Därför spelar de val vi gör i butiken roll. Livsmedelsverkets miljösmarta matval utgår från de näringsmässiga kostråden och visar hur man inom sex olika livsmedelsgrupper kan göra val som är bra för både miljön och hälsan. Livsmedelsproduktionens effekter på miljön beskrivs utifrån ett antal miljömål som riksdagen har satt upp. Av sexton miljömål har sex stycken bedömts ha särskild betydelse för livsmedelsområdet. De är, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Ingen övergödning och Hav i balans samt Levande kust och skärgård. Komplex verklighet Det är många olika faktorer som avgör hur mycket ett livsmedel påverkar klimatet och miljön. Miljösmarta matval försöker att utifrån denna komplexa verklighet ge konkreta och användbara råd, vilket kräver förenklingar. Råden håller sig på en generell nivå när det beskrivs hur livsmedel påverkar miljön. Det är viktigt att komma ihåg att det finns skillnader i hur produktionen bedrivs mellan länder, inom ett land och även mellan enskilda producenter när det gäller miljöpåverkan. Att mäta och jämföra exakt hur stor effekten på miljön blir av olika val är ofta svårt eller omöjligt att göra. Ibland är det tydligt att produktionen ändras i en mer miljövänlig riktning. Ibland är effekten av en ändrad konsumtion mer osäker. Ett livsmedel kan vara bra för miljön på ett sätt men sämre på ett annat. Ett livsmedel kan påverka flera miljömål i olika grad, ibland finns konflikter mellan negativa och positiva miljöeffekter. Det gäller till exempel nötkött, som orsakar stora utsläpp av växthusgaser och därför är negativt för klimatet. Samtidigt är betande djur i många länder en förutsättning för att bevara det rika växt- och djurliv som finns i betesmarkerna. Ett annat exempel är att det kan vara positivt att använda växtskyddsmedel och gödsel för att på så sätt öka skördarna och minska markbehovet. Men samtidigt kan det vara bra att använda mycket mark ibland, när det bidrar till biologisk mångfald, bevarande av öppet landskap eller kulturella värden. #6

Några av de matval som kan få stor effekt är: Minska på mängden kött, ät i stället mer vegetabilier. Pröva att byta ut en eller ett par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter, eller minska på köttportionen. Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk. Välj frukt och grönt som tål att lagras, till exempel grova grönsaker, och välj känsliga frukter och grönsaker efter säsong. Det finns inget produktval som löser alla problem, men miljösmarta matval ger dig möjlighet att påverka de miljöaspekter du tycker är viktigast. I de vetenskapliga underlagen, På väg mot miljöanpassade kostråd (Livsmedelsverkets rapportserie, rapporterna 9 och 10 2008), som ligger till grund för miljösmarta matval finns fördjupad information om matens miljöpåverkan. Mer information om olika klimat- och miljöeffekter av ändrade konsumtionsmönster finns i Jordbruksverkets rapport Hållbar konsumtion av jordbruksvaror. Avgränsningar Sex miljömål har legat till grund för de vetenskapliga underlag som Miljösmarta matval baseras på. I Miljösmarta matval finns specifika råd kopplade till miljömålen. Miljömålet Ingen övergödning tas endast upp i avsnittet om kött, vilket beror på avgränsningar i underlaget. Råden omfattar i dag sex livsmedelsgrupper. I takt med att nytt vetenskapligt underlag tas fram kommer vi att komplettera med information om andra miljömål och livsmedelsgrupper. I nästa steg planeras information om mjölk och mejeriprodukter samt om godis / snacks / bakverk / glass. Det är också viktigt att tänka på följande: Försök att minska svinnet planera dina inköp så att du kan äta upp den mat du köper hem. Tänk på hur, och hur ofta, du tar dig till affären av alla mattransporter kan transporten hem från affären ofta ha störst klimatpåverkan. Konsumera mindre, framför allt av mat du inte behöver för näringens skull. Börja med det som känns enklast och ta sedan fler steg vartefter. 7#

Kött nöt, lamm, gris och kyckling Kött nöt, lamm, gris och kyckling är det livsmedel som påverkar miljön mest. I Sverige äter vi i snitt cirka 65 kilo kött 6 per person och år, vilket är drygt tio kilo mer än för tio år sedan. Att äta mindre kött, och att välja det du äter med omsorg, är därför det smartaste miljöval du kan göra. Ur hälsosynpunkt finns det heller inga skäl att äta så mycket kött som vi gör i dag. Hälsa och kött Kött nöt, lamm, gris och kyckling - är vår viktigaste järnkälla och en bra källa till protein. Barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder behöver mest järn. I dag äter vi i snitt 180 gram kött och charkprodukter per dag, men för att täcka järnbehovet räcker det med 140 gram per dag. För män och äldre kvinnor räcker det med ännu mindre. Vi behöver inte heller så mycket protein som vi äter i dag. Ur hälsosynpunkt är det bra att dra ner på kött och charkprodukter. Det minskar risken för tjock- och ändtarmscancer. Miljö och kött Kött - nöt, lamm, gris och kyckling - påverkar miljön mer än de flesta andra livsmedel. De miljömål som påverkas är främst, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv och Ingen övergödning. Djurproduktionen står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. Utsläppen kommer främst från djurens fodersmältning, från gödseln, från förändrad markanvändning och transporter. Nöt och får, som är idisslande djur, orsakar på grund av sin fodersmältning särskilt stora utsläpp av växthusgaser (15 25 kilo växthusgaser/kilo kött). Gris och kyckling orsakar betydligt lägre utsläpp (cirka 5 respektive 2 kilo växthusgaser/kilo kött). Ekologisk kyckling kan dock orsaka större utsläpp av växthusgaser än konventionell eftersom kycklingarna föds upp under längre tid och därför behöver mer foder. När det gäller nöt och gris är det däremot inte någon större skillnad. Vill du välja smart för miljön och hälsan? Ät gärna kött, men minska på mängden. Pröva att byta ut en eller ett par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter eller minska på köttportionerna. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan Välj nöt- och lammkött från djur som genom bete håller marker öppna som annars skulle växa igen. Det gynnar den biologiska mångfalden. Särskilt bra är djur som har betat naturbetesmarker. Miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv Välj gärna kött från djur som fötts upp på foder som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ. Miljömål: Giftfri miljö Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet. Visste du att 1 kilo nötkött orsakar 15 25 kilo växthusgaser 7, vilket är ungefär tio gånger så mycket som 1 kilo kyckling? Det beror bland annat på att kornas fodersmältning producerar mycket metangas, som påverkar klimatet. att själva djurhållningen orsakar de största utsläppen av växthusgaser? Transporterna står för en mindre del av utsläppen. #8

Var djuren betar påverkar utsläppen av växthusgaser. Betesmarker och andra välskötta gräsmarker som sällan plöjs binder kol under lång tid och kan därför utgöra så kallade kolsänkor. De kan därmed minska utsläppen av växthusgaser. Vid förändrad markanvändning, till exempel när savanner omvandlas till betesmark eller regnskog huggs ner för att bereda plats för djurproduktion, kan däremot stora mängder växthusgaser frigöras. Den mineral- och stallgödsel som används i foderodlingen och energin som krävs för odling av foder bidrar också till utsläpp av växthusgaser. Även transporter orsakar utsläpp av växthusgaser. Eftersom själva djurhållningen orsakar så stora utsläpp blir den andel som kommer från transporter jämförelsevis liten. Samtidigt är det stora volymer foder och kött som fraktas, och kött måste dessutom fraktas kylt. Sammantaget har detta betydelse för de totala utsläppen av växthusgaser. Hur stora utsläppen blir beror på hur transportsnålt kött och foder har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. Giftfri miljö Miljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningen av växtskyddsmedel i odlingen. Gris och kyckling föds upp på en högre andel spannmål än nötkreatur och får. I spannmålsodlingen används betydligt mer växtskydd än i odling av grovfoder, som kor och får huvudsakligen äter. Gris och kyckling men även nötkreatur får ofta sojafoder, vilket kräver stora mängder växtskyddsmedel vid odlingen. I ekologisk produktion används inte kemiska växtskyddsmedel. Hur stor skillnaden är mellan ekologisk och konventionell produktion kan dock variera. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och det används därför generellt mindre mängd växtskyddsmedel än i varmare länder. Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv I en del länder behöver betesmarkerna hållas öppna för att bevara variationen i landskapet och den biologiska mångfalden. Kött från nötkreatur och får som betar ute bidrar då till ett rikt odlingslandskap öppna landskap vilket är en förutsättning för ett rikt växt- och djurliv. Det gäller särskilt djur som betar på naturbetesmarker. I Sverige kräver lagen att alla nötkreatur, med några undantag, betar utomhus en viss tid av året. I vissa länder kan köttproduktion vara negativt för växt- och djurlivet, till exempel om stora områden regnskog huggs ner för att bereda plats för djur och foderodling. Gris och kyckling bidrar inte nämnvärt till ett rikt odlingslandskap eller ett rikt växt- och djurliv. Ingen övergödning Miljömålet Ingen övergödning påverkas av bland annat läckage av kväve och fosfor från jordbruksmarken. Utsläppen av gödande ämnen från uppfödning av djur beror på vilket foder och hur mycket djuren äter, det vill säga hur stor markåtgången är för foderproduktion och bete. Markåtgången och produktionen av stallgödsel är större vid nötköttsproduktion än vid produktion av gris- och fågelkött och kan därför orsaka större övergödande utsläpp per kilo kött. Hur stor den övergödande effekten blir av utsläppen beror även på vilken typ av jord odlingen sker på, om odlingsmarken ligger nära ett vattendrag och hur känsligt detta vattendrag är. Utsläppen av gödande ämnen påverkas av antalet djur som föds upp. Att minska sin köttkonsumtion kan därför bidra till miljömålet Ingen övergödning. 6 Jordbruksverkets statistik från 2005 över direktkonsumtion av kött och charkprodukter, exklusive färdigrätter. 7 Koldioxidekvivalenter. 9#

Fisk och skaldjur Fisk och skaldjur är till stora delar en vild resurs som vi måste hushålla med. För att kunna äta fisk även i framtiden måste vi vara rädda om den fisk vi har. Därför är det viktigt att välja»rätt«fisk fisk som är fångad eller odlad på ett hållbart sätt. För hälsan är det bra att äta fisk och skaldjur 2 3 gånger i veckan. Hälsa och fisk Fisk och skaldjur innehåller mycket D-vitamin, jod och selen. Fet fisk, som lax, sill och makrill, innehåller också omega-3-fett som skyddar mot hjärt- och kärlsjukdom. Därför är det bra att äta 2 3 portioner fisk eller skaldjur i veckan och att välja olika sorter, både magra och feta. En portion motsvarar 100 150 gram fisk. En del fisk kan innehålla miljögifter och är därför inte bra att äta för ofta ur hälsosynpunkt, se fisklistan. 8 Miljö och fisk Livsmedelsverkets rekommendation att äta cirka 300 gram fisk och skaldjur i veckan innebär en ökning jämfört med dagens konsumtion. Ur miljösynpunkt måste vi redan i dag ändra vårt sätt att konsumera fisk. Det blir ännu viktigare om konsumtionen ska kunna öka. De miljömål som främst berörs av fisket är Hav i balans samt levande kust och skärgård och Begränsad klimatpåverkan. Vill du välja smart för miljön och hälsan? Välj fisk och skaldjur som kommer från stabila bestånd, se Livsmedelsverkets fisklista. Miljömål: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk som MSC eller Krav. Miljömål: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Våga variera! Pröva andra sorter än de du är van vid så minskar trycket på några få arter. Miljömål: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet. Hav i balans samt levande kust och skärgård Bestånd En del arter hotas av utfiskning och det är därför viktigt att välja fisk som kommer från stabila bestånd, se fisklistan. Ibland är beståndet av en art hotat i ett område men stabilt i ett annat. Det gäller till exempel torsk, där vissa bestånd är hotade. Numera står det ofta på förpackningen från vilket område torsken kommer och det går därmed att välja torsk från stabila bestånd. Fiskemetoder Vissa fiskemetoder skadar havsmiljön och andra marina arter mer än andra, exempelvis bottentrålning och skrapning. Selektiva redskap, som bara fångar den fisk man vill ha, är bättre än redskap som ger mycket så kallad bifångst. Nät, garn, krok, långrev och burar är exempel på selektiva redskap som inte heller 8 Listan med fisk från stabila bestånd kommer att tas fram i samarbete med Fiskeriverket. #10

Visste du att en stor del av den fisk vi äter i Sverige är odlad lax? Odling av rovfisk, som lax, kräver mycket foderfisk. Fiskodling kan även orsaka lokal över-gödning. Därför är det bra om vi varierar fiskvalet mer. att musslor är ett riktigt smart miljöval? Eftersom musslor inte kräver något foder utan silar växtplankton ur vattnet kan musselodlingar till och med minska övergödningen av havet. att transporter från hamn till förädling och vidare till butik bara står för en liten del av utsläppen av växthusgaser när det gäller fisk? Den största delen kommer från bränslet till fiskebåtarna. skadar havsbotten. Miljömärkt fisk är fångad med metoder som tar hänsyn till havsmiljön. En del producenter informerar också om fiskemetoder, läs på förpackningen. Fråga gärna i affären om du är osäker. Odlad fisk och skaldjur Fisk- och skaldjursodlingar kan orsaka lokal övergödning och skada känsliga kustmiljöer, beroende på var och hur odlingen sker. Det gäller till exempel odling av jätteräkor/tropiska räkor. Odling av rovfisk, som lax och torsk, kräver dessutom att det fiskas stora mängder fisk till foder. Musslor däremot tar sin näring direkt från havet. Det gör att musselodlingar faktiskt kan minska övergödningen av haven. Miljömärkta fiskar och skaldjur I dag finns det två miljömärkningar i Sverige MSC (Marine Stewardship Council) och Krav. Läs mer om dem i faktarutan nedan. Miljömärkningen garanterar att fisken kommer från bestånd som fiskas hållbart och att den är fångad eller odlad på ett sätt som påverkar miljön så lite som möjligt. I dag finns det inte så stort utbud av miljömärkt fisk, men utbudet ökar. Det finns också sorter som är bra även om de inte är miljömärkta, se fisklistan. Utsläppen av växthusgaser kommer främst från bränslet till fiskebåtarna, energin som används i produktionen och från transporter. Generellt är utsläppen från fiskebåtarna störst medan transporterna från hamn till förädling och vidare till butik står för en mindre del. Fisk från svaga bestånd orsakar större utsläpp av växthusgaser per kilo fisk än fisk från starka bestånd, eftersom det tar längre tid att fånga samma mängd fisk. Bränsleåtgången blir därmed större. Fiskemetoder där man aktivt drar redskapet, som bottentrålar, kräver mer bränsle och ger därför generellt större utsläpp av växthusgaser än redskap som långrev och nät. Fakta om miljömärkning MSC (Marine Stewardship Council): internationell märkning som tar hänsyn till bestånd, bifångst och påverkan på havsmiljön. Krav: svensk märkning som tar hänsyn till bestånd, bifångst, påverkan på havsmiljön och fiskebåtarnas miljöpåverkan. 11#

Frukt och bär, grönsaker och baljväxter Frukt, bär, grönsaker och baljväxter har mycket olika miljöpåverkan beroende på hur och var de är odlade och hur ömtåliga de är. Därför spelar det stor roll vad du väljer. En bra grundregel är att välja efter säsong, att tänka på transporterna och att gärna välja obesprutat. För hälsan är det bra att äta ungefär 500 gram frukt och grönt om dagen, gärna grova grönsaker och baljväxter eftersom de är extra rika på näring. Hälsa och frukt, bär, grönsaker och baljväxter Frukt och bär, grönsaker och baljväxter innehåller fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter och kan skydda mot vissa cancerformer och hjärt- och kärlsjukdom. Baljväxter är också en bra proteinkälla. En bra mängd är 500 gram frukt, bär, grönsaker och baljväxter per dag. Det är också bra att variera sorterna. Miljö och frukt, bär, grönsaker och baljväxter Bland frukt, bär, grönsaker och baljväxter finns en mycket stor variation mellan de bättre miljöalternativen och de sämre. Främst är det miljömålen och Giftfri miljö som påverkas. Utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser kommer främst från transporter, odlingen och användningen av gödsel. Transporter kan stå för en stor del av utsläppen av växthusgaser för frukt och grönt. Hur stora de blir beror på hur transportsnålt varan har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. Känsliga frukter och grönsaker kräver kyltransporter vilket ytterligare ökar utsläppen av växthusgaser. Vill du välja smart för miljön och hälsan? Välj frukt och grönt efter säsong och gärna grova, tåliga grönsaker som rotfrukter, broccoli, vitkål och lök. De kan bland annat lagras längre än ömtåliga grönsaker som tomat, sallad och gurka. Miljömål: Välj gärna frukt, bär och grönt som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ. Bananer, citrusfrukter och vindruvor är de frukter som ofta besprutas mest därför är det särskilt viktigt att välja obesprutat av just dessa frukter. Miljömål: Giftfri miljö Tänk på att långa transporter ofta orsakar större utsläpp av växthusgaser än korta, men att även transportsätt har betydelse. För klimatet är det därför bra att välja frukter, bär och grönsaker som har fraktats»transportsnålt«. Miljömål: Ät mer bönor, linser och ärter det är ett bra val oavsett om de är torkade eller konserverade, särskilt om de ersätter en del av köttkonsumtionen. Miljömål: Frukt, bär och grönsaker är känsliga livsmedel. Förvara dem rätt och köp inte mer än du använder så minskar du svinnet! Miljömål: Begränsad klimatpåverkan Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet.

Visste du att morötter orsakar betydligt lägre utsläpp av växthusgaser än tomater? Därför kan det vara bra att byta ut tomaterna i salladen mot morötter ibland. att det finns växthus som värms upp med fossilfria bränslen? Sådana växthus släpper ut betydligt mindre växthusgaser än fossilt uppvärmda växthus. att Sverige är ett av de länder där det äts mest bananer i världen? I snitt äter vi 17 kilo bananer per person och år. Grova, tåliga grönsaker, som rotfrukter, broccoli, vitkål, blomkål och lök, påverkar klimatet mindre än salladsgrönsaker, som tomat, sallad och gurka. Grova grönsaker odlas ofta på friland, vilket kräver betydligt mindre energi än växthusodling. De kan också lagras under lång tid vilket gör att svinnet minskar, både i butiken och hemma. I länder med kallare klimat odlas salladsgrönsaker, som gurka, tomater och sallad, ofta i växthus, vilket kräver mer energi än odling på friland. Hur mycket växthusodling påverkar klimatet beror dock på hur växthusen värms upp. De flesta växthus värms upp med fossilt bränsle, vilket ger betydligt större klimatpåverkan än växthus uppvärmda fossilfritt med till exempel spillvärme eller biogas. Cirka 80 procent av de svenska tomaterna odlas numera i växthus som värms upp fossilfritt, men för andra salladsgrönsaker är detta ännu inte så vanligt. Även baljväxter, som bönor, ärter och linser, har relativt låg klimatpåverkan. Lägst påverkan har torkade baljväxter. Baljväxter kan också lagras länge, vilket gör att svinnet blir litet. Baljväxter är rika på protein och kan därför ersätta en del av köttkonsumtionen, som orsakar betydligt större utsläpp av växthusgaser. Frukt och bär odlas främst på friland och utsläppen av växthusgaser kommer till största delen från transporter, kylförvaring och gödselanvändning. Giftfri miljö Miljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningen av växtskyddsmedel. Vid frukt-, bär- och grönsaksodling används relativt mycket växtskyddsmedel, jämfört med exempelvis spannmålsodling. Frukt besprutas generellt mer än grönsaker. De frukter som ofta besprutas mest är bananer, citrusfrukt och vindruvor. Hur miljön påverkas av växtskyddsmedel beror på mängd, typ och hantering av medel, vilket i sin tur beror på bland annat odlingsteknik och klimatfaktorer. I ekologisk odling används inte kemiska växtskyddsmedel. I vissa fall kan det dock leda till att avkastningen blir lägre. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och det används därför generellt mindre växtskyddsmedel än i varmare länder. Odling i växthus innebär ofta att det krävs betydligt mindre mängd växtskydd än vid odling på friland, eftersom luftfuktighet och insekter kan kontrolleras på ett annat sätt. 13#

Potatis, spannmålsprodukter och ris Potatis, spannmålsprodukter - pasta, bröd och gryn har låg miljöpåverkan jämfört med kött och fisk. För miljön, och även för hälsan, är det därför bra att fylla en stor del av tallriken med potatis, pasta, matvete eller liknande. Hälsa och potatis, spannmål och ris Potatis, spannmålsprodukter - pasta, bröd och gryn - och ris innehåller viktiga vitaminer och mineraler. Fullkornsvarianterna har också lågt glykemiskt index (GI), är rika på fibrer, järn och folat (folsyra) och kan skydda mot hjärt- och kärlsjukdom och vissa cancerformer. Miljö och potatis, spannmål och ris Potatis och spannmålsprodukter pasta, bröd och gryn har låg påverkan på miljön jämfört med flera andra livsmedelsgrupper. Främst är det miljömålen och Giftfri miljö som påverkas. Ur miljösynpunkt är det därför bra att fortsätta att fylla en stor del av tallriken med potatis, pasta, matvete etcetera. Utsläppen av växthusgaser kommer främst från odling och transporter. Vid odlingen är det användandet av gödsel, framför allt mineralgödsel, och plöjningen av marken som orsakar utsläpp av växthusgaser. Vattendränkta risodlingar orsakar betydligt större utsläpp än spannmåls- och potatisodlingar, på grund av att metangas frigörs från marken. Om man jämför portionsstorlekar blir däremot skillnaden mellan ris och potatis inte lika stor. Det beror på att potatis inte ändrar vikt vid tillagning medan ris mer än fördubblar sin vikt. Skillnaden mellan ris och spannmålsprodukter blir också mindre om man räknar in energin som går åt vid förädlingen till pasta, couscous, bröd med mera. Trots detta har en portion ris större påverkan på klimatet än en portion potatis eller pasta. Eftersom odlingen av spannmål och potatis orsakar jämförelsevis små utsläpp av växthusgaser får utsläppen från transporter relativt stor effekt. Hur stora de blir beror på hur transportsnålt varan har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. Vill du välja smart för miljön och hälsan? Välj gärna potatis som har fraktats»transportsnålt«. Långa transporter orsakar ofta större utsläpp av växthusgaser än korta, men även transportsätt har betydelse. Miljömål:, Giftfri miljö Välj gärna potatis, spannmålsprodukter och ris som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ. Miljömål: Giftfri miljö Ris påverkar miljön mer än spannmål och potatis. Pröva att variera riset med pasta, matvete, mathavre eller liknande. Miljömål:, Giftfri miljö Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet. #14

Giftfri miljö Miljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningen av växtskyddsmedel. Generellt används det mer växtskyddsmedel vid odling av ris än vid potatis odling. Minst växtskyddsmedel används i spannmålsodling. Hur miljön påverkas av växtskyddsmedel beror på mängd, typ och hantering av medel, vilket i sin tur bland annat beror på odlingsteknik och klimatfaktorer. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och det används därför generellt mindre växtskyddsmedel än i varmare länder. När det gäller potatis är det i använder man i Sverige inte kemiska medel för att förhindra groning vid lagring av potatis. I ekologisk odling används inte kemiska växtskyddsmedel, vilket är positivt för miljömålet Giftfri miljö. Det kan dock vara ett problem framför allt vid potatisodling eftersom en del av skörden riskerar att bli förstörd på grund av angrepp. Det gör att svinnet vissa år kan bli betydligt större än vid konventionell potatisodling.

Matfett De fetter som ingår i oljor, margariner, matfettsblandningar och smör påverkar miljön olika mycket. Rapsolja och olivolja är fetter som är bra ur både miljö- och hälsosynpunkt. Hälsa och matfett Matfetter är ofta gjorda på en blandning av olika fetter, till exempel rapsolja, solrosolja, palmolja och smör. Flytande margariner och lättmargariner gjorda på rapsolja innehåller mycket omättat fett, bland annat omega-3-fett, som är bra ur hälsosynpunkt. Även olivolja innehåller mycket omättat fett. Margariner är också några av våra viktigaste D- vitaminkällor. Smör och palmolja innehåller mycket mättat fett och lite omättat fett, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Visste du att mycket av oljepalmsodlingen sker på mark som har varit regnskog? Det påverkar både klimat och växt- och djurliv negativt. att smör orsakar större utsläpp av växthusgaser än raps- och olivolja? Det beror bland annat på att smör kommer från kor som släpper ut stora mängder metangas. Miljö och matfett Matfetter påverkar främst miljömålen Begränsad klimat- påverkan, Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv och till viss del Ett rikt odlingslandskap. Utsläppen av växthusgaser kommer främst från förändrad markanvändning, användningen av gödsel i odlingen, energin som används i produktionen och transporter. Oljepalmer odlas ofta på mark där det tidigare vuxit regnskog. När regnskog avverkas och marken sedan odlas frigörs stora mängder växthusgaser. När så sker har palmolja betydligt större påverkan på klimatet än raps- och olivolja. Det finns nu en del certifierade oljepalmsodlingar där odlingen sker på ett mer hållbart sätt, men de är fortfarande få. Smör orsakar större utsläpp av växthusgaser än raps- och olivolja. Det beror bland annat på att smör kommer från kor som släpper ut stora mängder metangas. Även transporter orsakar utsläpp av växthusgaser. Hur stora de blir beror på hur transportsnålt varan har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. #16

Vill du välja smart för miljön och hälsan? Välj rapsolja, och matfetter med mycket rapsolja, eller olivolja. Rapsolja är bäst ur miljösynpunkt och dessutom bra för hälsan. Miljömål: Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan Minska användandet av palmolja, som finns i en del matfetter, eftersom det är sämre för hälsan och även för miljön. Läs på innehållsförteckningen och välj hellre sorter med rapsolja. Miljömål:, Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet. Giftfri miljö Miljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningen av växtskyddsmedel. Hur miljön påverkas beror på mängd, typ och hantering av medel, vilket i sin tur beror på bland annat odlingsteknik och klimatfaktorer. I rapsodling används generellt mindre mängd växtskyddsmedel än i oliv- och oljepalmsodling, och de medel som används är också ofta mindre giftiga. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och det används därför generellt mindre växtskyddsmedel än i varmare länder. I ekologisk odling används inte kemiska växtskyddsmedel. Det kan dock leda till att avkastningen blir lägre. Ett rikt växt- och djurliv och ett rikt odlingslandskap Rapsodling är en bra så kallad omväxlingsgröda till spannmål, vilket ger variation i odlingen och på så sätt kan bidra till ett rikt odlingslandskap. Genom att växla mellan olika grödor minskar också sjukdoms- och skadeangreppen, vilket gör att användningen av växtskyddsmedel kan begränsas. Pollinerande insekter som bin och humlor kan också gynnas av rapsodling, förutsatt att den inte besprutas med insektsmedel under blomningstiden, vilket är förbjudet i Sverige. Rapsodling kan därför bidra till ett rikt växt- och djurliv. Olivträd och oljepalmer odlas ofta i stora ensidiga intensivodlingar. Odlingssättet och användningen av växtskyddsmedel gör att jorderosionen blir stor, vilket är negativt för växt- och djurlivet. I en del länder, där betesmarkerna behöver hållas öppna för att bevara variationen i landskapet och därmed den biologiska mångfalden, bidrar nötkreatur som betar ute till miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Indirekt kan därför smör bidra till båda dessa miljömål. 17#

Vatten Till skillnad från i många andra länder har vi i Sverige tillgång till hälsosamt vatten direkt ur kranen. Att välja förpackat vatten innebär därför ofta en onödig miljöbelastning, även om belastningen är relativt liten. Hälsa och vatten Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Vi behöver dricka minst 1,5 liter per dag, utöver den vätska vi får i oss via maten. Om kranvattnet håller hög kvalitet spelar det, ur hälsosynpunkt, ingen roll om man dricker kranvatten eller förpackat vatten. Miljö och förpackat vatten Förpackat vatten har relativt låg miljöpåverkan jämfört med många andra livsmedel. Främst är det miljömålet Begränsad klimatpåverkan som påverkas. Samtidigt har vi utmärkt kranvatten och valet av förpackat vatten innebär därför ofta en onödig miljöbelastning. Produktion och transporter står för de största utsläppen av växthusgaser när det gäller förpackat vatten. En stor del av utsläppen av växthusgaser kommer från transporter. Hur stora de blir beror på hur transportsnålt varan har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. Den största delen av utsläppen av växthusgaser kommer från själva produktionen. Utsläppen kommer från tillverkningen av förpackningar, återanvändning/återvinning och avfallshantering. Olika förpackningsmaterial ger olika stora utsläpp. Glasflaskor som återfylls ger lägre utsläpp än PET-flaskor och aluminiumburkar som återvinns. Även förpackningens storlek påverkar utsläppen. Därför ger en 1,5 liters PET-flaska som återvinns lägre utsläpp än en 33 centiliters glasflaska som återvinns, eftersom det går åt mindre material per liter dryck. Det förutsätter dock att man dricker upp allt innehåll i flaskan, och att inte större flaskstorlek leder till ökad konsumtion. Visste du... att vi svenskar dricker ungefär 27 liter förpackat vatten per person och år? Det är mer än dubbelt så mycket som för tio år sedan. Men vi dricker ännu mer läsk cirka 75 liter per person och år. Jämfört med läsk är förpackat vatten ett bättre val för både hälsan och miljön. Vill du välja smart för miljön och hälsan? Välj i första hand kranvatten det har hög kvalitet och är dessutom billigt. Miljömål: Om du köper förpackat vatten, tänk på att långa transporter kan orsaka större utsläpp av växthusgaser än korta. Även transportsätt har betydelse. För klimatet är det därför bra att välja vatten som har fraktats»transportsnålt«. Miljömål: Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet. #18

Miljösmarta kostråd i korthet Kött nöt, lamm, gris och kyckling Ät gärna kött, men minska på mängden. Pröva att byta ut en eller ett par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter eller minska på köttportionerna. Välj nöt- och lammkött från djur som genom bete håller marker öppna som annars skulle växa igen. Det gynnar den biologiska mångfalden. Särskilt bra är djur som har betat naturbetesmarker. Välj gärna kött från djur som fötts upp på foder som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ. Fisk och skaldjur Välj fisk och skaldjur som kommer från stabila bestånd, se Livsmedelsverkets fisklista 9. Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk som MSC eller Krav. Våga variera! Pröva andra sorter än de du är van vid så minskar trycket på några få arter. Frukt och bär, grönsaker och baljväxter Välj frukt och grönt efter säsong och gärna grova, tåliga grönsaker som rotfrukter, broccoli, vitkål och lök. De kan bland annat lagras längre än ömtåliga grönsaker som tomat, sallad och gurka. Välj gärna frukt, bär och grönt som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ. Bananer, citrusfrukter och vindruvor är de frukter som ofta besprutas mest därför är det särskilt viktigt att välja obesprutat av just dessa frukter. Några av de matval som kan få stor effekt är: Minska på mängden kött, ät i stället mer vegetabilier. Pröva att byta ut en eller ett par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter, eller minska på köttportionen. Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk. Välj frukt och grönt som tål att lagras, till exempel grova grönsaker, och välj känsliga frukter och grönsaker efter säsong. Det är också viktigt att tänka på följande: Försök att minska svinnet planera dina inköp så att du kan äta upp den mat du köper hem. Tänk på hur, och hur ofta, du tar dig till affären av alla mattransporter kan transporten hem från affären ofta ha störst klimatpåverkan. Konsumera mindre, framför allt av mat du inte behöver för näringens skull. Börja med det som känns enklast - och ta sedan fler steg vartefter. 9 Listan med fisk från stabila bestånd kommer att tas fram i samarbete med Fiskeriverket.