Prgram Plicy Handlingsplan Riktlinje Prgram för Eklgisk hållbarhet Antaget av Kmmunfullmäktige xx xxxx 2019 VERSION 0,985 2019-03-20
Innehållsförteckning Inledning... 3 Utgångspunkter... 4 FNs Glbala mål för hållbar utveckling... 4 Sveriges miljömål... 4 Planetära gränser... 5 Eklgiskt ftavtryck... 6 Hur mdellerna kmpletterar varandra... 6 Mål ch målmråden... 7 Samhällsplanering ch infrastruktur... 8 Värna ch utveckla naturvärden... 10 Knsumtin ch engagerade invånare... 12 Genmförande ch uppföljning... 14 Miljöplicy... 15 Ordlista... 16 Prgram Plicy Handlingsplan Riktlinje uttrycker värdegrunder ch förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås sm rt inklusive kncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder ch förhållningssätt för arbetet i kncernen Västerås stad anger strategier ch knkreta åtgärder för att nå den plitiska viljeinriktningen ch fastställda mål på lika nivåer i rganisatinen säkerställer ett riktigt agerande ch en gd kvalitet i handläggning ch utförande i kncernen Västerås stad
Inledning Syfte Västerås stads prgram för eklgisk hållbarhet ska verka för att säkra ch stärka den eklgiska hållbarheten. Målet är att Västerås år 2050 ska vara långsiktigt eklgiskt hållbart. Prgrammet ska peka ut riktningen för kmmunens miljöarbete ch leda utvecklingen av Västerås så att det alltid uppnås en ökad eklgisk hållbarhet. Prgrammet är styrande för hela kncernen Västerås stad. Det är vägledande för alla invånare, näringsliv ch rganisatiner i Västerås. Prgrammet är en viktig utgångspunkt när prgram ch handlingsplaner inm alla mråden i Västerås stad tas fram. I prgrammet finns kncernens miljöplicy sm beskriver principer ch vägval för att rganisatinen ska agera på ett eklgiskt hållbart sätt. Miljöplicyn syftar till att underlätta för medarbetarna i det vardagliga arbetet. De verksamheter i Västerås stad sm arbetar enligt ett miljöledningssystem använder denna miljöplicy för sitt miljöledningssystem. Bakgrund Eklgisk hållbarhet är en av tre delar i begreppet hållbar utveckling ch den del sm beskriver förutsättningarna ch ramarna för att kunna uppnå scial ch eknmisk hållbarhet nu ch för kmmande generatiner. Utan eksystemen kan inte människan livnära sig ch skapa en eknmisk utveckling. Idag är miljöbelastning på vår jrd hållbar till str del på grund av människans inverkan på eksystemen. Det riskerar att påverka både eknmi ch välfärd negativt. För att klara de eklgiska påfrestningarna behöver samhället bli långt mer effektivt i hushållning ch användning av naturresurser. Prgrammet utgår bland annat från vetenskapliga mdeller sm beskriver gränser eller ramar för eklgisk hållbarhet. Utgångspunkterna är FNs glbala mål för hållbar utveckling, de svenska miljömålen, de planetära gränserna samt eklgiskt ftavtryck. 3
Utgångspunkter Prgram för eklgisk hållbarhet har sina utgångspunkter i plitiskt antagna mål på natinell ch internatinell nivå samt vetenskapliga mdeller sm beskriver gränser eller ramar att hålla sig inm för att det ska vara eklgiskt hållbart. Prgrammet tar ckså hänsyn till miljösituatinen i Västerås samt de lagar sm finns inm miljömrådet. Målen ch mdellerna är till viss del överlappande. De använder fta lika perspektiv ch alla tillför viktiga pusselbiter i ett hållbart samhälle. De mdeller prgrammet utgår ifrån är: FNs Glbala mål för hållbar utveckling Vid ett tppmöte år 2015 beslutade FN m en Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan innehåller 17 glbala mål ch 169 delmål. Flera av målen handlar m den eklgiska dimensinen av hållbar utveckling, till exempel att stppa förlusten av bilgisk mångfald. Utvecklingsmålen väver samman alla delar av hållbarhet (eklgisk, scial ch eknmisk) ch gör det ur ett glbalt perspektiv. Knutet till varje mål finns delmål ch metder sm hjälper till att förtydliga vad sm behöver göras. Målen är uppsatta för att uppnå fyra saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdm Att minska jämlikheter ch rättvisr i världen Att främja fred ch rättvisa Att lösa klimatkrisen Bild 1. 17 glbala mål för hållbar utveckling Sveriges miljömål Sveriges miljömål är det natinella genmförandet av den eklgiska dimensinen av de glbala hållbarhetsmålen. Miljömålssystemet innehåller ett generatinsmål, sextn miljökvalitetsmål ch ett antal etappmål. Generatinsmålet anger att vi till nästa generatin ska lämna över ett samhälle där de stra miljöprblemen är lösta. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd 4
sm miljöarbetet ska leda till. Miljökvalitetsmålen har tydlig inriktning på eklgisk hållbarhet ch är anpassade efter svenska förhållanden. Arbetsprcessen kring miljökvalitetsmålen är väl utarbetad. Det finns mätbara mål, etappmål, indikatrer, ansvariga myndigheter ch en löpande uppföljningsprcess. Bild 2. Sveriges 16 miljökvalitetsmål Planetära gränser Planetära gränser beskriver ni glbala prcesser med gränsvärden sm inte får överskridas. Överskrider vi de planetära gränserna rubbar vi lika typer av eklgiska system sm skapar förutsättningar för att människan kan leva på jrden ch hamnar i ett nytt stadie sm är återkalleligt. Även m gränserna är satta på en glbal nivå måste alla hjälpas åt så att de inte överskrids. De ni planetära gränserna är: 1) Klimatförändring 2) Förlust av bilgisk mångfald 3) Oznskiktets uttunning i stratsfären 4) Havsförsurning 5) Bigekemiska flöden (fsfr- ch kvävecykler) 6) Förändrad markanvändning (till exempel avskgning) 7) Färskvattenanvändning 8) Aersler i atmsfären (mikrskpiska partiklar i atmsfären sm påverkar klimatet ch levande rganismer) 9) Nya kemiska substanser (till exempel rganiska förreningar, radiaktivt material, nanmaterial ch mikrplaster) 5
Eklgiskt ftavtryck Eklgiskt ftavtryck är en viktig utgångspunkt sm handlar m miljöpåverkan sm berr på invånarnas knsumtin av varr ch tjänster. Ftavtrycket ger en bild över vilka resurser sm tas i anspråk ch hur balansen ser ut mellan de mänskliga aktiviteternas efterfrågan ch naturens utbud. Om alla på jrden knsumerar såsm Sveriges medelinvånare skulle det behövas 4,2 jrdklt. För att leva inm planetens gränser ska jrdens beflkning hålla sig inm ett jrdklt. Hur mdellerna kmpletterar varandra De glbala målen för hållbar utveckling väver samman alla delar av hållbarhet (eklgisk, scial ch eknmisk) ch gör det ur ett glbalt perspektiv. Flera av de glbala utmaningarna innebär utmaningar inm miljö- ch klimatmrådet sm behöver hanteras även av ss i Sverige. Det görs genm det svenska miljömålssystemet. Sveriges miljökvalitetsmål är basen i Västerås arbete med den eklgiska hållbarheten. Om de svenska miljökvalitetsmålen uppfylls har Västerås på ett bra sätt bidragit till de planetära gränserna, i alla fall sett till de utsläpp ch den påverkan sm sker inm landets gränser. De planetära gränserna signalerar vilket miljöarbete sm är mest akut på det glbala planet ch kan hjälpa till att priritera vårt arbete. De planetära gränserna har ckså haft strt genmslag på den internatinella arenan. Eklgiska ftavtryck tillför någt sm fta saknas i traditinellt miljöarbete knsumtinsperspektivet. I det eklgiska ftavtrycket ingår all påverkan kpplat till de varr ch tjänster sm knsumeras, även utsläpp sm sker i andra delar av världen. Sveriges miljöpåverkan i andra länder är mycket hög ch det är viktigt att vi tar ansvar för all miljöpåverkan vi rsakar avsett var den uppstår. 6
Mål ch målmråden Prgrammets övergripande mål är: Västerås är långsiktigt eklgiskt hållbart senast år 2050 Det innebär år 2050 att: Västerås inverkan på miljö- ch klimatförändringar kntinuerligt har minskat ch i rätt takt Västerås påverkan på miljön ligger inm de planetära gränserna Västeråsarnas eklgiska ftavtryck är på en hållbar ch rättvis nivå Tre målmråden Prgram för eklgisk hållbarhet fkuserar på tre målmråden där vi sm kmmun påverkar miljön antingen genm knsekvenser av beslut sm tas, förutsättningar vi ger våra invånare, eller hur vi bedriver vår egen verksamhet. Under varje målmråde finns en beskrivning av vad mrådet handlar m ch vad sm önskar ha uppnåtts inm mrådet till år 2050. Det finns ckså en punktlista med vilka förändringar sm krävs i samhället till år 2030 för att ge förutsättningar att nå det övergripande målet år 2050. Slutligen finns ckså en punktlista för vad kncernen Västerås stad ska göra fram till år 2030 för att nå det övergripande målet till år 2050. PROGRAMMETS TRE MÅLOMRÅDEN Samhällsplanering ch infrastruktur Den bebyggda miljön i ch kring Västerås ska utvecklas på ett eklgiskt hållbart sätt så att en långsiktigt gd hushållning med mark, vatten ch andra resurser främjas. Människr ska kunna b, leva ch förflytta sig på ett hållbart sätt. Eklgisk hållbarhet ska genmsyra all samhällsplanering, allt byggande ch all infrastruktur i ch kring Västerås. Värna ch utveckla naturvärden Naturen lkalt i ch kring Västerås ska värnas. Det innebär exempelvis att gynna djur ch växtlighet, att utveckla naturmråden ch använda naturtillgångar långsiktigt. Det innebär ckså att sluta med skadliga utsläpp till luft, mark ch vatten samt att skadliga ämnen inte sprids i miljön. Knsumtin ch engagerade invånare En str del av den miljöpåverkan sm västeråsarna rsakar sker på andra platser än i Västerås ch berr på knsumtin av varr ch tjänster. Både den ffentliga ch den privata knsumtinen behöver förändras, så att västeråsarnas eklgiska ftavtryck minskar till en hållbar ch rättvis nivå till år 2050. 7
Samhällsplanering ch infrastruktur Samhällsplanering ch infrastruktur handlar m hur den bebyggda miljön i ch kring Västerås ska utvecklas på ett eklgiskt hållbart sätt så att en långsiktigt gd hushållning med mark, vatten ch andra resurser främjas. Den bebyggda miljön ch dess infrastruktur ska utgöra en gd ch hälssam livsmiljö där natur- ch kulturvärden tas tillvara ch utvecklas. Det ökande invånarantalet ch utbredningen av bebyggelsen i Västerås är både en utmaning ch en möjlighet. Utbredningen skapar ett högre tryck på Västerås naturtillgångar ch på platser där material ch energi hämtas. Samtidigt gör närheten i tätrten att infrastrukturen kan användas mer effektivt. Västerås ska vara en attraktiv ch hållbar stad att b, verka ch leva i. Det ska genmsyra samhällsplanering ch infrastruktur ch ge Västerås möjlighet att växa hållbart. Västerås 2050 I Västerås har vi en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur. Byggnader, anläggningar ch verksamheter samt användning, förvaltning ch mvandling av bebyggelse sker med gd hushållning av energi, mark, vatten ch andra resurser. Det finns ett samband mellan tätrten Västerås ch landsbygden mkring sm är sammanhållet ch hållbart planerat utifrån alla hållbarhetsperspektiv. Stadsdelarna bidrar till att invånarna kan leva eklgiskt hållbart. Här br västeråsarna i klimatsmarta, kemikaliesmarta ch resurseffektiva bstäder. I stadsdelarna finns natur- ch grönmråden samt funktinella spridningsvägar med gd kvalitet ch tillgänglighet. Ljud- ch ljusmiljön är genmtänkt ch främjar en hållbar miljö utan inverkan på den naturliga dygnsrytmen. Närhet mellan bstäder, service ch verksamheter gör att behvet av transprter är lågt. Det finns attraktiva, säkra ch effektiva gång- ch cykelvägar i hela kmmunen. Västeråsarna förflyttar sig till alla stadsdelar, servicerter ch reginalt med en kllektivtrafik sm är miljöanpassad, energieffektiv ch tillgänglig. Näringsliv ch företag i Västerås är utfrmade ch lkaliserade så att verksamheternas påverkan på den eklgiska hållbarheten är låg. Transprter till, från ch inm Västerås sker med minimal eklgisk påverkan. Den rena luften ch de låga bullernivåerna i Västerås är ett resultat av transprtsystemets mställning. Infrastruktur sm energisystem, avfallshantering, dagvattenhantering, vatten- ch avlppsförsörjning är integrerad i samhällsplaneringen ch utfrmad för låg resursanvändning. Infrastrukturens utfrmning tar ckså hänsyn till natur- ch kulturmiljön samt har ingen negativ klimatpåverkan. Exempelvis är vatten- ch avlppslösningarna cirkulära ch bidrar till att inga skadliga utsläpp sker till Mälaren. Prduktin ch tillförsel av energi är utfrmad ch ptimerad utifrån eklgiskt hållbara energislag ch har en resurseffektiv energianvändning. Den digitala infrastrukturen ger förutsättningar för en eklgiskt hållbar utveckling. 8
Den tekniska utvecklingen har hjälpt till att lösa många av de eklgiska prblemen. Västerås är ett kunskapscentrum för hållbar energiteknik ch uppvisningsplats för hållbara innvatiner. Detta har förverkligats genm gd samverkan mellan näringsliv, ffentliga aktörer, akademi ch den teknik- ch innvatinsanda sm präglar Västerås. I SAMHÄLLET KRÄVS TILL ÅR 2030 Ökad andel persntransprter med gång-, cykel- eller kllektivtrafik Ökad andel fssilfria ch energieffektiva transprter Utfasning av all kl, lja ch naturgas för energiprduktin Byggnader sm är energi- ch resurseffektiva sett ur ett systemperspektiv samt anpassade till den aktuella platsen Nybyggnatin ch renvering sm utförs med byggvarr ch byggmaterial sm är eklgiskt hållbara ur ett livscykelperspektiv Inga skadliga förreningar till luft, mark ch vatten sm kan påverka människrs hälsa ch den bilgiska mångfalden Optimalt utfrmade system för materialhantering sm fkuserar på att minimera, återanvända ch återvinna i syfte att garantera cirkulära flöden DEN KOMMUNALA KONCERNEN SKA TILL ÅR 2030 Utveckla eklgiskt hållbara stadsdelar ch servicerter sm främjar människrs hälsa ch miljö Integrera eksystemens ch den bilgiska mångfaldens värden i planeringsprcessen samt vid byggande ch förvaltning Främja ch utveckla parker, grönmråden ch tätrtsnära natur Bevara ch utveckla eksystemtjänster ch bilgisk mångfald i den bebyggda miljön Säkerställa tillgång till miljöanpassade, energieffektiva ch tillgängliga kllektivtrafiksystem samt attraktiva, säkra ch effektiva gång- ch cykelvägar Planera så att transprter kan utföras fssilfritt ch resurseffektivt Se till att energitillförsel sker resurseffektivt ur ett system- ch livscykelperspektiv, utan fssila utsläpp ch verka för upptag av kldixid från atmsfären Garantera att all nybyggnatin ch renvering av kmmunala byggnader: är energi- ch resurseffektiv sett ur ett systemperspektiv utförs med byggvarr ch byggmaterial sm är kemikaliesmarta ch eklgiskt hållbara ur ett livscykelperspektiv bland annat genm byggande med trästmmar Investera i effektiv ch hållbar teknik för lika infrastrukturlösningar Medverka i utvecklingen av digital infrastruktur sm bidrar till en eklgiskt hållbar utveckling Säkerställa gd luftkvalitet Underlätta för en gd tillgång till attraktiva utbud av cirkulära varr, tjänster ch materialflöden Vara en tydlig beställare av system sm möjliggör att klättra i avfallstrappan 9
Värna ch utveckla naturvärden Eklgisk hållbarhet bygger på insikten att naturen har ett eget värde ch att vår rätt att förändra ch bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta den väl. Eksystemens balans ch förmåga till återhämtning (resiliens) försämras frtlöpande ch delar av den bilgiska mångfalden har gått förlrad. När de naturliga livsmiljöerna försvinner genm ökad explatering ch ensidigt eller ökat brukande av marken leder det till att djur ch växter har svårt att kunna leva ch sprida sig i landskapet. För en fungerande grön ch blå infrastruktur är det viktigt att djur ch växter kan sprida ch förflytta sig mellan lika naturmråden i landskap ch stadsmiljöer genm funktinella spridningsvägar. Natur- ch kulturvärden, sm rent vatten, frisk luft ch levande natur, är viktiga tillgångar för människan i både landskap ch stadsmiljö. Värdefulla mråden ch arter behöver en långsiktigt hållbar förvaltning så att natur- ch kulturvärden bevaras samtidigt sm människans behv av rekreatin tillgdses. När naturresurser används ska det ske på ett hållbart sätt för att eksystemen ska behålla sina funktiner ch den bilgiska mångfalden i våra landskap ska bevaras. Många naturmråden ch kulturmiljöer är även intressanta att bevara eller restaurera ur kulturhistrisk synpunkt, då de bär på vår histria ch skapar förståelse för utvecklingen. Eksystemtjänster är nyttr sm vi människr får från naturens arbete. Det är bland annat bin sm pllinerar grödr, växter sm renar luft ch grönytr sm renar dagvatten. Det är ckså gd dlingsmark där vi prducerar lkala livsmedel ch levande skgar från vilka vi får virke. Eksystemtjänster är svåra att värdera men är viktiga att beakta i beslut m exempelvis förändrad markanvändning då en sådan förändring kan vara återkallelig. Västerås 2050 Västerås har en långsiktigt hållbar naturmiljö med rik bilgisk mångfald ch väl fungerande eksystem nu ch i framtiden. Flera värdefulla mråden är bevarade ch bjuder på en str variatin av friluftsupplevelser sm främjar hälsa ch välbefinnande. Här kan Västeråsaren vistas i natur- ch kulturmråden tillgänglig för alla. Skyddade mråden ingår sm en integrerad del av landskapet. Det är tydligt hur dessa mråden levererar eksystemtjänster i frm av exempelvis pllinerande insekter, rekreatin ch vattenhållande förmåga. Samtidigt ingår mrådena sm nder i eklgiskt funktinella nätverk sm sträcker sig utanför de skyddade mrådena. Västeråsarens behv av attraktiva natur- ch kulturmråden i ch kring staden är en självklarhet i samhällsplaneringen. Kunskapen m eksystemtjänsternas nyttr gör att vi fattar medvetna beslut m användningen av kmmunens markmråden sm påverkar den gemensamma livskvaliteten i psitiv riktning. Grönmråden i stadsmiljön fungerar sm effektiva länkar mellan lika naturmråden. Mark ch vatten brukas med insikten att naturtillgångarna ska räcka även i framtiden. Fiske-, jrd- ch skgsbruk bedrivs med hänsyn till att bevara 10
artrikedmen. Vårt grundvatten ch vatten i sjöar ch vattendrag har en gd vattenkvalitet ch säkrar försörjningen av dricksvatten. I ch kring vattenmiljöerna finns en str variatin av livsmiljöer sm gynnar ett varierat växtch djurliv. Sjöar ch vattendrag används till bad ch rekreatin. Luften vi andas är ren ch skadar inte människans hälsa, djur, växter eller kulturvärden. Markmråden sm tidigare varit förrenade är behandlade vilket har minskat risken för negativ påverkan på människa ch miljö. Arter sm varit htade har återhämtat sig ch värdefulla livsmiljöer har återställts. Den påverkan sm våra aktiviteter har på Mälaren, sm både är en resurs ch mttagare för mänskliga aktiviteter, har minskat ch vi bidrar inte till att flytta miljöprblem till andra platser. I SAMHÄLLET KRÄVS TILL ÅR 2030 Minskad miljöbelastning på Mälaren Gemensamt ansvarstagande av samhällets aktörer för att uppnå gd eklgisk ch kemisk status för vatten Att Västeråsarna känner till ch på ett eklgiskt hållbart sätt använder möjligheterna till friluftsliv sm erbjuds i kmmunen En hållbar förvaltning ch en effektiv användning av naturresurser Bevarande, återställande ch hållbart användande av eksystem på land ch i vatten ch deras eksystemtjänster Hållbara system för livsmedelsprduktin sm bidrar till att upprätthålla eksystemen ch sm successivt förbättrar mark- ch jrdkvaliteten DEN KOMMUNALA KONCERNEN SKA TILL ÅR 2030 Skydda yt- ch grundvatten i planerings- ch tillsynsarbete Eliminera spridning av önskade ämnen till vatten från den kmmunala verksamheten Tillgängliggöra natur- ch kulturmråden för alla Västeråsare Bevara ch utveckla natur- ch kulturmiljövärden för kmmande generatiner Kmpensera för ianspråktagen mark för att trygga den bilgiska mångfalden Använda stadens mark ch byggnader för att bidra till bilgisk mångfald Utveckla den gröna ch blå infrastrukturen så att växter ch djur har möjlighet att sprida sig inm sina naturliga utbredningsmråden Stärka arbetet med eksystemtjänster ch bilgisk mångfald Hindra spridning av invasiva arter Öka inlagring av kl i mark ch bimassa Bidra till att de genetiska resurserna för husdjurens lantraser bevaras Skydda luft, mark, vatten ch människrs hälsa mt utsläpp, förreningar ch skadliga ämnen genm ett effektivt tillsynsarbete Efterbehandla förrenade markmråden sm kmmunen ansvarar för Använda kmmunala natur- ch kulturreservat sm utmhusklassrum för att undervisa barn ch ungdmar m samspelet mellan människa, samhälle ch eksystem 11
Knsumtin ch engagerade invånare Knsumtin av varr ch tjänster rsakar idag en eklgisk påverkan sm gör att det skulle behövas mer än fyra jrdklt m alla jrdens invånare knsumerade på samma nivå sm i Sverige ch Västerås. För att minska denna påverkan krävs en mställning till cirkulära ch resurseffektiva materialflöden för både miljön ch vår hälsa. Ett växande Västerås innebär utmaningar men ckså möjligheter att minska miljöpåverkan från ett större antal människr. Tillgång till bra ch tillförlitlig miljöinfrmatin ökar kunskapen m knsumtinens miljö- ch hälseffekter ch bidrar till att Västeråsarna kan göra medvetna val sm minskar den eklgiska belastningen. I Västerås ska det vara lätt att veta hur man agerar på bästa sätt. Knsumtinen ch dess påverkan på den eklgiska hållbarheten är ett gränsöverskridande prblem vilket medför att m västeråsarna ch aktörer i Västerås ställer m till en mer hållbar knsumtin får det psitiva effekter på den eklgiska hållbarheten även utanför Sveriges gränser. Västerås 2050 Förutsättningarna för en hållbar livsstil ch knsumtin är gda i Västerås. Vi var tidiga med att driva på utvecklingen mt mer hållbar resursanvändning ch västeråsarna är medvetna knsumenter sm tar miljöriktiga beslut. Knsumtinen i Västerås är nu eklgiskt hållbar ch möjliggör att jrdens resurser räcker till alla. Genm att material flödar cirkulärt finns inte längre avfall sm begrepp ch resurser återanvänds eller återvinns effektivt. Många prdukter delas snarare än ägs. Varr ch kemiska prdukter sm säljs i eller levereras till Västerås är eklgiskt hållbara. Det innebär att de inte innehåller ämnen sm är skadliga för hälsan, naturen ch den bilgiska mångfalden. I Västerås finns det ckså gd tillgång till infrmatin, digitala verktyg ch plattfrmar sm gör det enkelt att knsumera hållbart. Näringslivet ligger i framkant ch har utvecklat flera nya affärsmdeller sm bygger på cirkulära lösningar, delningseknmi ch effektiva system för materialflöden. I SAMHÄLLET KRÄVS TILL ÅR 2030: Innvatin, design ch teknisk utveckling för prdukter, varr ch tjänster sm är eklgiskt hållbara, resurseffektiva ch fria från skadliga ämnen Hållbara ch resurseffektiva affärsmdeller sm en viktig del i eknmin Infrmatin, medvetenhet ch beteendeförändringar sm gör det lätt att leva hållbart Minimerat matsvinn längs hela livsmedelskedjan Kraftfulla åtgärder för att förebygga, minska, återanvända ch återvinna avfall Hållbara resr Ökad material- ch energieffektivisering hs invånare ch företag 12
DEN KOMMUNALA KONCERNEN SKA TILL ÅR 2030 Säkerställa resurseffektiv ch hållbar knsumtin utan skadliga ämnen genm hela upphandlings- ch inköpsprcessen Verka för ett hållbart näringsliv med effektiv resursanvändning ch fler rena ch miljöanpassade tekniker ch prcesser Stimulera delningseknmi genm att tillgängliggöra ch underlätta för västeråsarna att dela mer Säkerställa att alla studerande får kunskaper ch färdigheter för att främja hållbar utveckling ch hållbara livsstilar Erbjuda rådgivning, infrmatin ch inspiratin för minimal eller psitiv eklgisk påverkan samt för att minska energianvändningen ch minska effektbehvet i Västerås Utveckla ch använda digitala lösningar sm styr mt en eklgiskt hållbar utveckling Priritera finansiella prdukter sm bidrar till en ökning av kapital riktad mt eklgiskt hållbara investeringar 13
Genmförande ch uppföljning Kmmunfullmäktige har det yttersta ansvaret för prgrammet. Alla nämnder ch styrelser i kncernen Västerås stad har ett ansvar att utifrån sin rll ch verksamhet minimera miljöpåverkan från verksamheten ch bidra till att uppfylla prgrammets mål ch ambitiner. Arbetet med prgrammet är långsiktigt ch sker med en kntinuerlig prcess. Prgrammet knkretiseras ch msätts i handlingsplaner sm hanterar lika ämnesmråden. Handlingsplanerna beskriver mer detaljerat strategier, mål, åtgärder ch ansvar för respektive mråde. En samlad rapprtering av arbetet med eklgisk hållbarhet ch en bedömning av den eklgiska statusen i Västerås ska årligen göras till kmmunfullmäktige. Eftersm eklgisk hållbarhet är en förutsättning för scial ch eknmisk hållbarhet är det extra viktigt att de eklgiska målen kan uppfyllas. I Västerås stads egna verksamheter ska miljöarbetet alltid finnas med sm en naturlig del i all verksamhet ch alla beslut. Prgrammet är således en viktig utgångspunkt vid framtagande av alla andra styrande dkument i Västerås stad avsett mråde. Vår största indirekta miljöpåverkan är knsekvenser av beslut sm fattas. Om en verksamhet eller ett beslut verkar i mtsatt syfte till prgrammets mål ska knsekvenserna av ett sådant agerande klargöras. Knsekvenserna ska klargöras av den rganisatin sm ansvarar för verksamheten eller beslutet. Genm att klargöra både psitiva ch negativa knsekvenserna för miljön i varje beslut kan vi förbättra vårt arbete för en eklgiskt hållbar utveckling. Miljöarbetet ch strävan efter en långsiktigt hållbar utveckling är naturligtvis inte bara ett ansvar för kncernen Västerås stad. En förutsättning för att lyckas ställa m till ett hållbart samhälle är att engagera alla i Västerås. För det behövs samverkan ch kunskapsutbyten mellan kmmunen ch andra ffentliga aktörer, näringsliv, privatpersner ch civilsamhället så att vi tillsammans kan utveckla, känna delaktighet ch ta ansvar för vår gemensamma miljö. 14
Miljöplicy Alla medarbetare ch verksamheter i kncernen Västerås stad ska veta hur de kan bidra till ökad eklgisk hållbarhet i det dagliga arbetet. I miljöplicyn beskrivs de principer ch vägval sm ska följas. Prgram för eklgisk hållbarhet ska ligga sm grund för alla beslutsprcesser samt all den verksamhet sm bedrivs i kncernen. I Västerås stad ska vi ständigt förbättra vårt arbete för eklgisk hållbarhet, ständigt sträva efter resurseffektiva ch cirkulära flöden ch uppfylla tillämplig miljölagstiftning ch andra krav. Alla våra verksamheter använder rätt energimängd ch rätt mängd material. Det material ch den energi sm används kmmer från förnybara källr så långt det är möjligt. Materialet bidrar inte till spridning av miljö- ch hälsskadliga ämnen samt går att återanvända eller återvinna. Det innebär att: Ständigt energieffektivisera, öka andelen förnybar energi ch minska andelen fssilbaserad energi i såväl bstäder, lkaler sm frdn ch transprter Aktivt minska innehållet av skadliga ämnen i varr ch kemiska prdukter i kmmunens verksamheter ch kmmuninnevånarnas vardag Fasa ut nödig användning av kemikalier, förbrukningsvarr, engångsartiklar ch plast Upphandling ch inköp är ett strategiskt verktyg sm är en förutsättning för att kmmunens mål uppfylls ch sm alltid ska användas Innan nyinköp analysera m varan behövs, m funktinen kan uppnås på annat sätt eller m den redan finns internt i rganisatinen Vid upphandling välja varr med längre livslängd, varr sm går att återanvända ch sm inte innehåller miljö- ch hälsskadliga ämnen Alltid följa Västerås stads reseriktlinje Alltid källsrtera avfall sm uppkmmer i verksamheten 15
Ordlista Avfallstrappa Bigekemiska flöden Bilgisk mångfald Bimassa Dagvatten Delningseknmi Eklgi Eksystem Eksystemtjänster FN Fssila utsläpp Fssilfri energi Förnybar energi Försurning Grundvatten Grön ch blå infrastruktur Hållbar utveckling Beskriver i vilken rdning lika metder för att behandla avfall bör användas. I första hand ska avfall minimeras därefter återanvändas, återvinnas, energiutvinnas ch sist depneras. Vetenskapen m bilgiska, gelgiska, kemiska ch fysikaliska prcesser sm styr de kemiska grundämnenas ch föreningarnas flöden i naturen. Variatinsrikedm bland alla typer av levande rganismer sm till exempel växter ch djur. Innefattar mångfald inm arter, mellan arter ch av eksystem. Materia sm ingår i levande rganismer. Regn- ch smältvatten samt dräneringsvatten sm leds brt från tak, gatr, parkeringar ch andra hårdgjrda ytr. Innebär lika lösningar för att hyra, dela eller låna saker istället för att själv äga dem. Den del av bilgin sm undersöker hur djur ch växter lever ch samspelar ch hur deras levnadssätt är berende av ch anpassat till yttre förhållanden sm till exempel klimat ch jrdmån. Allt sm lever ch alla livsmiljöer inm ett mråde, till exempel en skgsdunge ch alla dess djur ch växter samt marken, vattnet ch klimatet. Eksystem kan ckså vara ett träd eller mfatta hela jrdkltet. De jbb lika eksystem utför helt gratis sm är till nytta för människan. Pllinering, vattenrening ch en vacker natur är exempel på eksystemtjänster. Förenta natinerna Utsläpp från förbränning av fssila bränslen sm lja, kl ch naturgas. Energi sm inte prduceras direkt från fssila bränslen sm lja, kl eller gas. Vanligen kärnkraft ch förnybar energi. Energi från källr sm kntinuerligt förnyas sm sl, vind, vatten ch bibränslen. Utsläpp av sura ämnen sm till exempel syrr ch svaveldixid vilket leder till en ph-sänkning i mark ch vatten. Vatten sm utgör den underjrdiska delen av vattnets kretslpp i naturen. Nätverk av livsmiljöer ch strukturer, naturmråden samt anlagda element sm utfrmas, brukas ch förvaltas på ett sätt så att bilgisk mångfald bevaras ch för samhället viktiga eksystemtjänster främjas i hela landskapet. Hållbar utveckling är en utveckling sm tillgdser dagens behv utan att äventyra kmmande generatiners möjligheter att tillgdse sina behv (FN 1987, Bruntlandkmmissinen). 16
Infrastruktur Anläggningar ch strukturer sm säkrar grundläggande funktiner i samhället. Till exempel system för transprt av varr, persner ch tjänster samt för energi ch infrmatin. Invasiva arter Främmande arter sm htar den bilgiska mångfalden genm att de sprider sig i miljön ch rsakar prblem för inhemska växter ch djur, eksystem ch även för människrs hälsa ch för samhället. Klimat Beskrivning av vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått. Klimatförändring Variatiner av jrdens klimat över tiden, lkalt eller glbalt. Kldixid Kldixid, CO2, är en gas sm finns naturligt i jrdens atmsfär. Kldixid frigörs vid förbränning av klbaserade ämnen sm till exempel fssila bränslen ch bibränslen då ämnets kl reagerar med luftens syre. Knsumtin Förbrukning av varr ch tjänster. Mikrplast Plastpartiklar sm är mindre än 5 millimeter. Miljöledningssystem rganisatiners miljöarbete. Verktyg för att effektivisera ch ratinalisera företags ch Nanmaterial Ämnen med minst en dimensin i strleksintervallet 1 100 nanmeter där en nanmeter är en miljndels millimeter. Det kan röra sig m ämnen sm förekmmer i flak, i nålfrmiga strukturer eller i partikelfrm. Naturresurs Tillgångar sm existerar i naturen utan människans inblandning men sm vi människr utnyttjar. Oznskikt Skikt i jrdens atmsfär på ungefär 20 45 kilmeters höjd. Resiliens Långsiktig förmåga hs ett system att hantera förändringar ch frtsätta att utvecklas. Samhällsplanering Utveckling av bebyggelse, service, kmmunikatiner, infrastruktur ch miljö. Samhällsplanering inbegriper stadsplanering ch hur samhällsintressen skall utvecklas. Skadliga ämnen Ämnen med en skadlig inverkan på miljön när de släpps ut. Till exempel kemikalier, bekämpningsmedel. Systemperspektiv Att förstå ch ta hänsyn till hur våra beslut påverkar mvärlden ch tvärt m. Stratsfär Ytvatten Skikt i atmsfären cirka 10-50 kilmeter från jrdens yta. Vatten sm finns på jrdens yta i sjöar, vattendrag, hav ch våtmarker. 17
Kntaktcenter: 021-39 00 00 www.vasteras.se