Kartläggning av assisterande tjänster inom vård och omsorg

Kartläggning av assisterande tjänster inom vård och omsorg Maryam Wahlund Göteborgsregionen (GR) Augusti 2018

Bakgrund Frågan om assisterande tjänster inom vård och omsorg har länge diskuterats i socialchefnätverket inom Göteborgsregionen (GR). Nätverket på GR har definierat kompetensförsörjning som ett av sina mest angelägna områden, och har tagit initiativ till att undersöka vilka möjligheter det kan ge att utveckla så kallade assisterande tjänster. Frågan står högst upp på agendan inom Göteborgsregionens (GR) chefsnätverk och det blir allt svårare för kommuner att rekrytera rätt kompetens. De personer som fortfarande står utanför arbetsmarknaden saknar ofta kompetens som efterfrågas eller har olika hinder som gör att de inte är matchningsbara mot arbetsmarknadens efterfrågan. Dessutom har genomströmningen av personal ökat och för några kommuner är personalrörligheten närmare 20 procent bland vissa yrkesgrupper. För att ge en god kvalité på vård- och omsorgsinsatser inom kommunerna krävs en bra grundbemanning och en god planering. Vård och omsorg står inför stora rekryteringsutmaningar, inte minst inom äldreomsorgen. Det är svårt att rekrytera personal med rätt kompetens, främst när det gäller personal med gymnasial utbildning inom vård och omsorg. Rekryteringsbehovet finns i stort sett inom alla verksamheter. I Göteborgsregionen väntas efterfrågan på personal med en gymnasial vård- och omsorgsutbildning öka med närmare 30 procent fram tills 2025. Det är en efterfrågan som troligen inte kommer att kunna mötas om tillgången beräknas ligga kvar på samma nivåer som idag. Det finns därför en risk att det kommer att saknas mer än 4 800 personer i Göteborgsregionen med denna utbildning år 2025. 1 Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) kan vi förvänta oss att ungefär 3 000 personer nationellt sett kommer examineras från gymnasiets vård- och omsorgsprogram varje år om intresset för och utflödet från utbildningen kvarstår på dagens nivå. Om nuvarande utbildningsvolym inom vuxenutbildningens vård och omsorgsprogram också kvarstår, bedöms det att ytterligare 5 000 personer med likartad utbildning kan komma arbetsmarknaden tillgodo varje år. Denna utbildningsvolym på cirka 8 000 personer är 1 Förutsättningar och utmaningar för långsiktig kompetensförsörjning i Göteborgsregionen. Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Göteborgsregionen med sikte på år 2025, Samhällsanalys Västra Götalandsregionen 2017-01-20, reviderad 2017-05-10 2

inte tillräcklig för att kunna möta efterfrågan på vård- och omsorgsutbildade framöver, utan fler behöver utbildas. I framtiden förväntas vård- och omsorgsutbildade oftare komma från vuxenutbildningen än från gymnasieskolan. Denna utveckling spås även gälla för Göteborgsregionen. Assisterande tjänster innebär att skapa nya tjänster som inte kräver formell yrkesutbildning och/eller att arbetsuppgifter bryts ut från befattningar där det råder kompetensbrist. Arbetsuppgifterna sammanförs i nya tjänster vars innehåll innebär att rekryteringsurvalet blir betydligt större och kan omfatta även personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. GR har gjort en genomlysning av assisterande tjänster. Våren 2017 publicerades delrapporten Assisterande tjänster som strategi för kompetensförsörjning? 2. Rapporten beskrev arbetet i fem kommuner. Det konstaterades då att utvecklingen av assisterande tjänster fortfarande är i ett utvecklingsstadium och att det företrädesvis är arbetsmarknadsverksamheterna som projektleder initiativen. Dock hade alla studerade kommuner en hög ambitionsnivå och ville att assisterande tjänster skulle implementeras i ordinarie strukturer och i ordinarie organisation. För att komma närmare frågan om vad kommunerna i Göteborgsregionen faktiskt kan göra när det gäller assisterande tjänster tog socialchefsnätverket initiativ till en kartläggning av hur kommunerna ställer sig till att införa sådana tjänster. Denna rapport är resultatet från den kartläggningen. Syftet med kartläggningen Syftet med kartläggningen är att undersöka hur kommunerna ställer sig till assisterande tjänster inom vård och omsorg. Kartläggningen skulle identifiera kommunernas behov av stöd, definiera gemensamma nämnare och utmaningar i frågan, samt få ett nuläge av kompetensbehov inom vård och omsorg. 2 FoU i Väst/GR, delrapport 2017, Gunilla Bergström Casinowsky 3

Metod Jag har genomfört intervjuer med berörda ansvariga, vilka har varit personalchef, socialchef, äldreomsorgschef eller HR-strateger i respektive kommun, beroende på var i organisationen den bästa kunskapen för att svara på frågorna har funnits. Jag genomförde intervjuer med 11 av 13 kommuner inom Göteborgsregionen. Alla kommuner har dock tillfrågats om intervju. Intervjuerna har skett via Skype eller personligt möte. I efterhand har jag ställt några kompletterande frågor via e-post. Intervjuerna genomfördes i maj, juni och juli 2018. 4

Resultat Nuläge i kommunerna vad gäller yrken inom vård och omsorg Alla kommuner ger utryck för att det har blivit allt svårare att rekrytera utbildad personal inom vård och omsorg, och då särskilt undersköterskor. En ännu svårare utmaning är det att rekrytera undersköterskor med goda språkkunskaper i svenska. Kommunerna beskriver även att det är svårt att behålla undersköterskor. Flera kommuner har haft stor rörlighet inom yrkesgruppen. Undersköterskor är en eftertraktad grupp på arbetsmarknaden, och den goda arbetsmarknaden medför att de enkelt kan byta arbete. En individ som är rörlig på arbetsmarknaden får en positiv utveckling när det gäller lön och andra villkor, och det kan vara en förklaring till rörligheten inom yrkesgruppen i kommunerna. Samtidigt utbildar sig allt färre till undersköterska och andelen outbildad personal ökar inom sektorn. Detta försvårar för kommunerna att utnyttja undersköterskor med spetskompetens, till exempel undersköterskor som har specialistutbildning. I de flesta kommuner är det sällan någon skillnad i arbetsuppgifter mellan utbildad och outbildad personal, vilket kan vara en konsekvens av den rådande bristen på utbildad personal. Enligt SKL var medianlönen i november 2017 för undersköterska 25 300 kronor per månad och för vårdbiträde 23 090 kronor per månad. De intervjuade beskriver också att det har blivit allt svårare att hitta sommarvikarier. Ungdomar är inte lika intresserade av arbete inom vård och omsorg. Det händer även att ungdomar tackar nej till arbete för annat erbjudande som är mer lockande än att arbeta inom vård och omsorg. I kommuner med låg arbetslöshet har det blivit svårare att hitta vikarier, och de som söker vikariat saknar ofta utbildning inom vård och omsorg. Kommuner har dock löst bemanningen under sommaren på olika sätt. En kommun har erbjudit högre lön till ordinarie personal som arbetar under sommaren. En annan kommun erbjuder boende till sommarvikarier under sommarsäsongen. 9 av 11 kommuner har samarbete med Arbetsförmedlingen kring extratjänster. Nyanlända får göra praktik eller sättas in i extratjänster på arbetsuppgifter som liknar assisterande tjänster, det vill säga städ, tvätt, matberedning och sociala aktiviteter med brukare. Det är genomgående lättare för nyanlända att arbeta på särskilda boenden än 5

inom hemtjänsten. De intervjuade är överens om att språksvårigheter är det största hindret för att få fortsatt arbete. Om kompetensförsörjning inom vård och omsorg 8 av 11 tillfrågade kommuner hade inte någon kompetensförsörjningsplan för vård och omsorg. Tre kommuner har ett pågående arbete med att ta fram en kompetensförsörjningsplan. Två kommuner har en övergripande kompetensförsörjningsplan för kommunen där vård och omsorg är en del. Kommunerna arbetar aktivt för att rekrytera till sina verksamheter i form av annonsering, besök på mässor, rekryteringsträffar och arbetsmarknadsdagar, vilket bara är några exempel. Under senare år har det också blivit vanligt att marknadsföra sig på sociala medier. I några kommuner använder man ambassadörer för yrket. Flera av de intervjuade uttryckte önskan om ett större samarbete kring ambassadörer mellan kommunerna. Så gott som alla kommuner för diskussioner och har kommit olika långt om rätt använd kompetens för respektive arbetsuppgift. Bland annat handlar diskussionen om vad en undersköterska ska göra och inte. I kartläggningen framkom att diskussionerna gällde gränsdragningen mellan undersköterska och vårdbiträde, men också gränsdragningen mellan sjuksköterskans arbetsuppgifter och undersköterskans möjlighet att arbeta på delegation från hälso- och sjukvårdspersonal. I fyra kommuner förekommer någon form av upphandlade praktiska tjänster, vårdnära service eller liknande. Syftet är att frigöra tid så att undersköterskorna kan arbeta med direkt vård- och omsorgsarbete. Några exempel på detta är Alingsås kommun där Samhall sköter städningen av allmänna utrymmen, och Lerums kommun där städning av allmänna utrymmen är upphandlad. Kungsbacka kommun har under våren startat ett pilotprojekt på ett äldreboende där medarbetare från serviceförvaltningen utför vårdnära service, till exempel städ, tvätt och disk. Medarbetarna är tillsvidareanställda lokalvårdare på serviceförvaltningen. Inom hemtjänsten har de ett serviceteam som utför städ och tvätt åt de brukare eller kunder som bara har serviceinsatser beviljade. Teamet består hittills av två undersköterskor, men tanken är att om och när arbetsgruppen utvidgas ska exempelvis medarbetare utan formell utbildning, 6

medarbetare på extratjänst och praktikanter kunna arbeta där och få bra handledning av undersköterskorna. Om assisterande tjänster Gemensamt för kommunerna är att alla är överens om att de måste pröva andra alternativ när det gäller kompetensförsörjningen inom vård och omsorg. I dagsläget är det svårt att få utrymme för att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning inom området på grund av bristen på personal. Därför är alla intervjuade positiva till att gemensamt arbeta fram rollen assisterande tjänst. De intervjuade är också överens om att det är viktigt att detta arbete utförs gemensamt inom Göteborgsregionen (GR) och att GR tillsammans med kommunerna håller i processen kring utformning av den nya befattningen. De intervjuade anser att det är viktigt att även ta hänsyn till den digitala utvecklingen inom välfärdsteknik. Det är tydligt att digitalisering är ett område som man hoppas ska kunna lösa en del av kompetensförsörjningen. Samtidigt framkommer det inga strategier på hur kommuner ska införa digitalisering inom vård och omsorg. Göteborgs Stad är den kommun som har formulerat ett strategiskt mål. Deras politiker har beslutat att staden ska ha infört minst tio tjänster via välfärdsteknologi fram tills år 2022. Målet är att öka inflytande och självbestämmande för den enskilde med hemtjänst. Tjänster via välfärdsteknologi kommer att öka valfriheten. Dock är inte detta helt enkelt då chefer beskriver motstånd från personal vad gäller exempelvis tillsynskameror inom hemtjänst. Det behövs nya strukturer, ny organisering av arbetet och modigt ledarskap för att kompetensförsörja vård och omsorg, beskriver en socialchef. Flera kommuner anser att rollen assisterande tjänster borde ses över och användas även inom andra sektorer än bara vård och omsorg. En idé som framkommer är till exempel att en person skulle kunna öppna upp förskola och ta emot barnen för att sedan gå över och arbeta inom äldreomsorg resten av dagen. Ett annat förslag är att kommuner som gränsar till varandra skulle kunna dela på personal beroende på geografisk placering av arbetsplats. Personal skulle exempelvis kunna arbeta både i Lerums kommun och Alingsås kommun. Vi måste vara mer kreativa och våga testa nya arbetssätt, menar en socialchef. 7

Tankar om rollen assisterande tjänster Kommunerna ser att det finns behov av att lyfta bort arbetsuppgifter som inte kräver någon vård- och omsorgsutbildning från undersköterskor, till exempelvis tvätt och städ. Vårdbiträdena kan utföra enklare omsorgsinsatser, till exempel ledsagning, social kontakt, dusch och övriga hygieninsatser. De som är utbildade undersköterskor kan arbeta med omfattande komplexa omsorgs- och omvårdnadsinsatser och hälso- och sjukvårdsinsatser på delegation av hälso- och sjukvårdspersonal. Vilka problem skulle rollen assisterande tjänster lösa? De tillfrågade kommunerna har en förhoppning om att assisterande tjänster inom vård och omsorg ska frigöra undersköterskor till att arbeta med det som de är utbildade till. Fler undersköterskor skulle få möjlighet att arbeta med mer komplexa vård- och omsorgsinsatser. Undersköterskor skulle känna sig mindre stressade och splittrade på arbetet. Idag ställs det höga krav på en undersköterskas kompetens eftersom brukarna har ett större vårdbehov jämfört med för ett antal år sedan. Undersköterskor med specialistutbildning inom exempelvis demens och äldrepsykiatri skulle kunna få utrymme att utöva sin spetskompetens om de blir avlastade från andra arbetsuppgifter. Några kommuner lyfter även att assisterande tjänster skulle leda till en ökad integration eftersom det skulle ge möjlighet till andra grupper på arbetsmarknaden att söka dessa tjänster. Vilka utmaningar behöver vi ta hänsyn till med rollen assisterande tjänster? Det finns en oro bland vissa kommuner att statusen på yrket ska försämras, medan andra ser att det kan öka statusen på yrket. Flera av de intervjuade menar att de har arbetat hårt med att rekrytera undersköterskor och öka andelen undersköterskor. De ser att kvalitén på vården har ökat och vill inte sänka kvalitén. Det är viktigt att differentieringen av arbetsuppgifter mellan undersköterska och den assisterande rollen är tydlig. Det innebär att processer för vem som ansvarar för vad på arbetsplatsen måste beskrivas och tydliggöras. 8

Alla kommuner är också överens om att det är en utmaning att rymma en assisterande roll i befintlig budget. En chef menar att för att införa assisterande tjänster i befintlig budget krävs det ett helt annat tänk och ledarskap. Det finns många inbyggda strukturer och gamla kulturer som måste förändras. Hen menar att verksamheter måste våga tänka nytt kring sin bemanning främst på särskilda boenden. Att gå ifrån avdelningsperspektivet och istället tänka hela huset och var finns behovet. Jag har 15 undersköterskor och en assisterande tjänst, hur kan jag på bästa sätt bemanna? Vad behöver vi ta hänsyn till i ett fortsatt gemensamt utvecklingsarbete med assisterande tjänster? Alla kommuner är överens som att det måste finnas en grundläggande utbildning ifall en sådan roll ska implementeras. Vissa nämner Göteborgs Stads modell med serviceassistenter där utbildning och praktik varvas under ett år, men tycker att det är för lång tid. Samtidigt nämner flera kommuner att det är viktigt att möjliggöra för nyanlända att kunna ta del av dessa tjänster. Därför är det viktigt att utbildningen utformas på så sätt att det är möjligt för nyanlända att delta och då kan det behövas en längre tid för inskolning i yrket. En utmaning med att utföra ett gemensamt utvecklingsarbete där flera kommuner ska komma överens är att inte tappa fart. Risken är att det kan bli många kompromisser och att resultatet blir något som ingen riktigt är nöjd med. Ett annat perspektiv som lyfts fram är att titta på de kommuner som redan har infört liknande roll i sin verksamhet. Om det finns en befintlig modell som redan fungerar kan Göteborgsregionens kommuner använda sig av den. Flera kommuner nämner vikten av att det finns utvecklingsmöjligheter för rollen som assisterande tjänst. Personer som bedöms vara lämpliga att vidareutbilda sig till vårdbiträden eller undersköterskor ska ges möjlighet att göra det. 9

Några exempel Borås Stad Vård- och äldrenämnden beslutade den 12 juni 2018 att införa nya yrkestitlar inom äldreomsorgen och inrätta en utbildningsmodell med tre steg; serviceutbildning till serviceassistenter (steg ett), vårdbiträdesutbildning (steg två) och undersköterskeutbildning (steg tre). Serviceassistent Steg 1 Vårdbiträde Steg 2 Undersköterska Steg 3 1. Serviceassistent utför serviceinsatser, till exempel tvätt, städ och inköp. 2. Vårdbiträde utför enklare omsorgsinsatser, till exempel ledsagning, social kontakt, dusch och övriga hygieninsatser, samt toalettbesök. 3. Undersköterska utför omfattande komplexa omsorgs- och omvårdnadsinsatser samt hälso- och sjukvårdsinsatser på delegering. För varje person som deltar i utbildningsmodellen utarbetas en utbildningsplan där de individuella behoven och kunskaperna kartläggs, till exempel språkstöd, körkortsutbildning och kunskapsnivå inom service och vård- och omsorg. Projektet ska inledningsvis fokusera på utbildningssteg ett, det vill säga serviceassistent, och att anpassa organisationen, i första hand hemtjänsten, så att serviceassistenter under och efter sin utbildning kan utföra serviceuppgifter som städ och tvätt. Trestegsmodellens syfte är att möjliggöra ny arbetskraft genom de nyanlända som befinner sig i etableringssystemet. Projektet genomförs i samarbete med Arbetslivsförvaltningen och Gymnasie- och Vuxenutbildningsförvaltningen. 10

Urval av lämpliga personer till utbildningsmodellen görs via Arbetslivsförvaltningen, vilket innebär att det är personer som har kontakt med Arbetslivsförvaltningen som omfattas av erbjudandet om individuell utbildningsplan. Projektet beräknas starta senhösten 2018 eller till årsskiftet. Göteborgs Stad Förvaltningen Arbetsmarknad och vuxenutbildning har infört en modell för att sänka arbetslösheten i Göteborg. Det stegvisa jobb- och kunskapslyftet har tagits fram för olika branscher där det finns rekryteringsbehov, vilket även innefattar äldreomsorg. Modellen syftar till att ge möjlighet för personer med kort utbildningsbakgrund att få ett första arbete. För deltagarnas del innebär det stegvisa jobb- och kunskapslyftet först en kortare utbildning, individuellt anpassad efter arbetslivserfarenhet och språkkunskaper, och därefter hjälp att söka jobb. Inom äldreomsorg har det gjorts inventering av arbetsuppgifter som kan utföras utan gymnasieutbildning och titeln på den nya befattningen i steg ett är serviceassistent. En serviceassistent städar, serverar mat och ger service på äldreboende. Tanken är att de ska avlasta undersköterskorna som ofta har mycket att göra. Steg 1 Serviceassistent Steg 2 Vårdbiträde Steg 3 Undersköterska Urval till utbildningen görs vid Kompetenscenter i Göteborg, vilket innebär att det är personer som är inskrivna på Kompetenscenter som har möjlighet att ta del av utbildningen. Deltagarna anställs i stadsdelens verksamhet inom äldreomsorgen enligt bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställningsavtalet (BALavtalet). Detta innebär en ettårig anställning med 75 procent tjänstgöringsgrad. I anställningsformen ingår ett krav att studera på resterande 25 procent. Varje deltagare har en handledare som har genomgått handledarutbildning. 11

Utbildningen till serviceassistent innehåller studier i exempelvis servicerollen, lokalvård och yrkesspråk. En kurs i hälsopedagogik är poänggivande, övriga läses mot intyg. Efter avslutad utbildning får deltagarna ett intyg över att de har utbildats till serviceassistenter. Målsättningen är att personer efter genomförd utbildning ska kunna erbjudas fortsatt anställning i kommunen. Projekt mänskliga möten Projekt mänskliga möten är ett projekt inom Göteborgs Stad som drivs av Krokslätts äldreboende i samarbete med Förvaltning för arbetsmarknad och vuxenutbildning, Krokslätts äldreboende har 132 boende och cirka 100 undersköterskor. På äldreboendet har de sedan juni 2018 anställt tre personer med extratjänst på heltid som utför städning i brukarnas hem och allmänna utrymmen. Ytterligare två personer ska anställas under hösten. Förhoppningen med projektet är att öka attraktiviteten att arbeta som undersköterska, minska sjukfrånvaro för befintlig personal och bidra till integration. I samtal med projektkoordinator framkommer det att de så här långt har sett att personalen upplever mindre stress och kan ägna mer tid åt brukarna. De tre personer med extratjänst pratar bättre svenska, vågar prata i gruppen och interagerar med brukarna. Projektet pågår till och med 31 december 2018, men personer med extratjänst har en anställning på ett år. Förskolebranschrådet Förskolebranschrådet har i uppdrag att ta fram nya yrken inom området, bland annat assisterande roll. De har även fått i uppdrag att för den assisterande rollen ta fram en beskrivning av befattningens ansvarsområde, utbildning och kompetenskrav samt möjlighet till vidareutbildning. Branschrådet har definierat ansvarsområden för assisterande roll inom förskola. De har för avsikt att den assisterande rollen inom förskola ska utbildas med gymnasiala poäng cirka en termin. Förskolebranschrådet har fått sitt uppdrag förlängt till och med sommaren 2019 och kommer samtidigt att få nya uppdragsbeskrivningar. 12

Förslag Utifrån den samlade informationen finns det intresse från majoriteten av de intervjuade kommunerna att titta närmare på rollen som assisterande tjänster. Göteborgsregionen föreslår att en arbetsgrupp bildas bestående av fyra representanter från kommunerna och en processledare från Göteborgsregionen. Arbetsgruppens uppdrag är att gemensam ta fram en beskrivning av rollen och utbildning till assisterande tjänst samt möjligheter till vidareutbildning. GR processleder och sammanställer material och bereder tillsammans med arbetsgruppen inför en facklig process men är inte en part i förhandlingar med facket. Processen delfinansieras av tillväxtmedel från VGR och GR. 13