Översyn remiss. Jag lämnar synpunkter i egenskap av:

Översyn remiss Jag lämnar synpunkter i egenskap av: Namn Antal % A. Enskild individ/medborgare 147 82,1 B. Representant för 15 förening eller organisation 8,4 C. Annat, vad? 17 9,5 Total 179 100 Mamma till skolbarn Annat föräldrar Förälder Erika & Thomas Lindsköld / Maria Forss o Tommy Johansson (föräldrar med barn i Överumsskolan) Förälder till ett barn med neuropsykriatiskt handikapp ADHD, han går på Lanternan Studie- och yrkesvägledare och förälder till barn i Norra stad. förälder till barn vid landsortförskola Föräldrapanel för förskola/skola Förälder skolförälder Skolförälder Förälder Lantbrukare/företagare Förälder Lofta Caffè Förälder till barn i Odensvi

Inom vilket eller vilka geografiska områden gäller dina synpunkter? Namn Antal % A. Norra land 85 48,9 B. Norra staden 22 12,6 C. Södra land 20 11,5 D. Södra staden 26 14,9 E. Generella/övergripande 46 synpunkter 26,4 Total 199 114,4 Gäller dina/era synpunkter en eller flera specifika skolor? Namn Antal % A. Ja 116 81,7 B. Nej 26 18,3 Total 142 100

Vilken eller vilka skolor? Namn Antal % A. Almvik 16 13,9 B. Ankarsrum 5 4,3 C. Blackstad 6 5,2 D. Blankaholm 5 4,3 E. Brevik 2 1,7 F. Ellen Key 4 3,5 G. Erneberg 7 6,1 H. Fågelbäret 9 7,8 I. Gunnebo 5 4,3 J. Hjorted 2 1,7 K. Karstorp 9 7,8 L. Kvännaren 1 0,9 M. Lidhem 5 4,3 N. Lofta 21 18,3 O. Loftahammar 7 6,1 P. Ludvigsborg 2 1,7 Q. Marieborg 4 3,5 R. Näktergalen 1 0,9 S. Odensvi 15 13 T. Ringeltaubska 8 7 U. Skogshaga 6 5,2 V. Totebo 3 2,6 W. Ukna 17 14,8 X. Åbyskolan 9 7,8 Y. Åbyäng 8 7 Z. Överum 19 16,5 AA. Sjöstadens Friskola 1 0,9 BB. Josua 0 0 CC. Annan skola, vilken? 6 5,2 Total 203 176,5 gullvivan Gymansiet Västervik Lindblomman Lanternan Ängslyckans förskola Edsbruk

Gäller dina/era synpunkter pedagogiska och/eller övriga samhällsfrågor? Namn Antal % A. Pedagogiska frågor 137 80,1 B. Övriga samhällsfrågor 114 66,7 Total 251 146,8 Mina pedagogiska synpunkter gäller: (Välj ett eller flera alternativ) Namn Antal % A. Pedagogisk kvalitet 98 74,2 B. Personalperspektiv 76 57,6 C. Ekonomiperspektiv 55 41,7 D. Stödperspektiv (elevhälsa) 62 47 E. Lokalperspektiv 51 38,6 F. Upptagningsområden och skolskjutsar 64 48,5 G. Övriga pedagogiska synpunkter 33 25 Total 439 332,6

Gäller dina övriga samhällsfrågor: (Välj ett eller flera alternativ) Namn Antal % A. Skolans samverkan med 84 övriga samhället 77,8 B. Serviceutbud 43 39,8 C. Infrastruktur och kommunikation 50 46,3 D. In- och utflyttning 60 55,6 E. Föräldrars pendlingsmönster till 47 43,5 arbete och studier F. Övriga samhällsfrågor 47 43,5 Total 331 306,5 Lämna dina/era synpunkter avseende pedagogisk kvalitet nedan: Almvik. Har i flera år haft barn i skolan och trodde att jag varit nöjd. Efter att ha fått problem i skolan med ett utav mina barn så insåg jag bristen på konflikthantering, positivt tänkande o hur synen på barnen va tråkig o nedlåtande. det finns en negativitet där som går ut över barnen, den sanna positiva glädjen över att få jobba med barn finns inte. Det har varit mycket bråk på skolan och flera år och många barn har passerat utan att skolan tagit tag i problemen. Vi valde då att lytta våran son, och det är det bästa vi gjort. Vi har nu erfarenhet av Erneberg Sjöstadens friskola och Åbyäng. Almvik hamnar i botten. Erneberg är en fantastisk skola med positiv syn på elever, vilja, närhet till barnen, pedagogiskt tänkande o framförallt så lyfter man här barnens självkänsla i stället för att sänka den. Samma sak med Åbyäng, men där har vi inte varit så länge än, men samma positiva anda o vilj finns. Och det märks att man gillar sitt jobb och framförallt barnen. Almviks mellanstadie framförallt borde läggas ner. Personalen bör ha adekvat utbildning samt bra fortbildningar,vilket gör att den pedagogiska delen i skolan håller hög kvalitet. Den pedagogiska kavaliteten skiftar enligt min mening kraftigt mellan olika skolor, självklart beroende på varje enskild individ. Anser dock att den inte borde skifta utan att alla barn och även föräldrar ska kunna känna sig trygga och att varje barn ska ha en bra pedagogisk kvalitet som främjar lärande, viljan att lära, skapar trygghet och förutsättningar för framtiden. Är mycket nöjd med det som finnes på Nova...pedagokiken är kanon och dom förstår sina barn med alla sina olika behov.

För att det ska bli en bra grupp krävs det fler barn i grupperna. I dag har man grupper inom åldern 9-13 med ca 15-20 barn en liten fin grupp kan tyckas men det blir för stort spann mellan barnen, dom behöver vara fler i samma ålder för att hitta vänner t.ex. Lärarna har ett problem att dela sig för att kunna räcka till för alla. Dom gör det idag bra men med mindre barn och mindre resurser blir det svårt. Det bästa måste vara att få behålla en skola, som sk småskola men med fler barn för att få lite fler i samma ålder. Det tror jag är allom bekant, att måluppfyllelesen i Västervik inte är tillfredsställande. Samtidigt har vi många små skolor, med problematisk överlevnadsförmåga. Då behöver man tänka nytt. Sammanslagningar och nya tänk hänger ihop. Vidare behöver barnen mer av sociala kontakter med jämnåriga såväl som inom andra stadier för att utvecklas. Jag anser att bästa kvalite i alla avseenden gällande skola och utbildning kan ges i en liten skola med lagom små klasser där läraren ser varje elev och hans enskilda behov. Då får barnen jobba på sin nivå och tänja sina egna gränser i sin egen takt. -I kvalitetsredovisningen 2009 är skolor i Lofta Ed Ukna Blankaholm på de första platserna vad det gäller måluppfyllelse. Varför ska man lägga ner de best presterande skolor? -pedagogisk kvalitet behöver inget särskilt storlek på gruppen. Lärare som jobbar med elever av olika åldrar i samma klass är mästare i individuellt planering och inlärning. -Det funkar utmärkt med "fiffig kompis" som sitter i bänken bredvid. - I en mindre grupp ser läraren brister /svårigheter i enstaka elevens lärande omedelbart och agerar hjälpande. Det är viktigt att skolan är tillräckligt stor för att personalen ska kunna utbyta erf med varandra, och att nödvändig kompetens ska finnas på skolan! Allt pedagogiskt arbete måste följas upp om det varit bra eller dåligt och varför. Sedan måste man hela tiden dra fortlöpande slutsatser om arbetet och inrätta det fortsatta arbetet efter de slutsatser man kontinuerligt drar. En lärare får inte stagnera i sin utveckling som lärare. Skolledaren måste också utvärdera själva läraren och sätta betyg på dem. Som sedan ska sättas i relation till elevernas betyg. En dålig lärare får inte förstöra barns möjligheter till att samla kunskap. Förskolan i Gunnebo koncentrerar sig mycket på läroplanen på ett positivt sätt. De ser till varje barn och till deras sätt att lära. Jag har en mycket positiv syn på förskolans pedagogiska arbete. Att barnen ska lära sig saker. Barnen ska ha roligt i skolan. Den är överlag av hög kvalitet och då syftar jag främst på de tre klasslärare som våra tre barn har och har haft de senaste åren. Det är mycket viktigt att de små skolorna på landsbygden får finnas kvar i så hög utsträckning som möjligt eftersom landsbygden annars kommer att avfolkas. Det är också viktigt att dessa skolor håller samma kvalitet och når upp till samtliga uppsatta

undervisningsmål så att dessa barn är väl rustade för högstadium och gymnasium. Överums högsatdium har uppvisat goda undervisningsresultat och har nått utbildningsmålen i hög utsträckning jämfört med andra högstadier i kommunen varför detta borde premieras och Överums pedagogiska upplägg/modell borde utvecklas och appliceras på övriga skolor i kommunen. Kvaliteten på våra lärare är det inget fel på, men den sk skolpengen är helt åt skogen när det gäller små skolor. Det gör att våra lärare får dela sig på mitten vilket såklart påverkar kvaliteten. Eftersom jag själv arbetar som lärare finner jag det mycket svårt att tro att en skola med endast 15 elever, dessutom spridna F-åk6, ska kunna få någon som helst pedagogisk kvalitet och dynamik i gruppen. Hur ska eleverna kunna hitta bra kamrater och diskussionspartners i undervisningen? Lärarna måste också få väldigt få kollegor att kunna diskutera pedagogiska eller andra spörsmål med. Dessutom kan aldrig en så liten skola erbjuda exempelvis språkvalsundervisning för eleven i åk 6. Hur blir det även med andra ämnen, som slöjd, musik etc samt tillgång på teknisk eller annan utrustning. För att nå en pedagogiskt godtagbar miljö i en skola eller ett klassrum, krävs en dynamisk grupp, individer att diskutera med, flera som kan ge olika input och ha olika syn på saker. Detta nämns i materialet men är oerhört viktigt. All inlärning kräver social samverkan och samspel mellan individer i Vygotskijs anda! Man kan inte bara se till att en bygd förlorar sin skola/förskola. Det måste också vara en skola med pedagogisk kvalitet, inte bara en skola för skolans skull. Bra! Att även lärarna i skolan se hur barnen har på sig för kläder när de går ut, på gympan och andra praktiska saker. Eftersom jag har både hört och sett att de inte tar sitt pedagogiska änsvar. Gäller Skogshagaskolan. Att man på Ellen Key skolan är kvar i det gamla systemet att man delar in klassen efter hur de har valt för slojd. Innan man seriöst kan ta ställning till nedläggning av Överums högstadium föreslår jag en ordentlig analys av hur skolorna i Gamleby kan samordnas. Detta eftersom flera skolor där ändå behöver nybyggas, pga att lokalerna idag är undermåliga. Mina huvudargument är att... 1) Det är mindre stressande för barnen att samordnas inom samhället (Gamleby) än att behöva resa/flyttas till annan skolenhet/ort. I en geografiskt samordnad skolenhet känner barnen redan lärarna. Jag vet barn i Gamleby som mår dåligt och blir ledsna då de flyttas till annat skolstadium med helt ny miljö - det problemet finns inte i Överum, där inskolningarna kan ske stegvis på ett tryggt sätt för barnen. 2)I nuläget har vi en väl fungerande skolenhet i Överum, med behöriga lärare från dagis till åk 9. Hur ser det ut i Gamleby...? 3) Ändamålsenliga lokaler finns redan i Överum, med bl.a. nyrenoverad NO. Nog vore det klokt att använda den resurs, i form av pedagogiskt anpassade lokaler, som finns? 4) Med en geografiskt samordnad skolenhet F-9 följer samordning mellan

ämnesmässigt och pedagogiskt behöriga lärare över skolstadierna. - En möjlig nackdel kan vara att t.ex. inte spanska kan erbjudas i både Gamleby och Överum, men berörda(troligen rel. få) elever torde kunna erbjudas att gå på den skola (Gamleby eller Överum) som har lärare och tillräckligt elevantal i ämnet. Att det finns en plan för varje barn och grupp. Att barnen delas in i små grupper för att ses i gruppen. Har mina barn på Ukna skola och är egentligen inte alls nöjd med den kvalitet som erbjuds där för mina barn. Tittar man på andra skolor i kommunen har de ett helt annat "utbud" inom de pedagogiska områdena. Här känns det som att lärarna fortfarande står kvar och trampar på samma ställe som de gjorde för 20 år sedan. I och med att det ser ut på detta vis anser inte vi som föräldrar att våra barn på Ukna skola får samma kvalitet som ex. våra bekantas barn i centralorten får. Jag anser att det är för stora barngrupper och för lite personal. Som det ser ut idag är det svårt att driva en pedagogisk verksamhet, det blir mest förvaring och se till att barnen har det bra. Det pedagogiska arbetet blir lidande. Jag tycker att Marieborgskolan håller hög klass när det gäller pedagogisk kvalitet. På Ringeltaubska skolan anstränger dem sig för att se den enskilde individen. Dem anstränger sig för att ge extra stöd till dem som behöver det. Dem lägger upp undervisningen så den passar varje enskild individ och gör det mycket bra. Vi upplever att vår skola här i Edsbruk har den bästa kompetensen man kan få. Att Ringeltaubska ska vara kvar ser vi som en självklarhet. Att barnen i sitt närområde med sina kamrater och pedagogisk utbildad personal i lugn och ro få arbeta efter läroplanen. Ej för mycket barn vore önskvärt, det är för många barn för att alla ska få en individanpassad skola. I dagens skola bör den pedagogiska standarden vara hög med utbildad personal inom respektive ämne. Icke behörig personal bör genomgå fortbildning så att alla elever får undervisning av behörig personal. Även behörig personal ska erbjudas ständig fortbildning inom undervisande ämnen och även annan utbildning som kan ge våra barn en bra uppväxt. behöriga lärare är ett måste inom skolan. Generellt vill jag börja med ett påstående som gäller samtliga kommande frågor. -Allt har sitt pris. Men det innebär inte att det alltid är kräftgång som är det bästa alternativet. Det går att ta mer betalt. Bara pengarna går dit de ska. Jag tycker det är oerhört viktigt att öka kompetensen på de elever som idag utbildar sig inom vår kommun. De är vår framtid. Och idag med den hårda konkurrens som råder på jobbmarknaden är det viktigt. Skapa de rätta förutsättningarna och bidra till en grund att stå på. Allt för att säkra deras möjligheter till en bra start. Både som föräldrar och förskollärare tycker jag att den pedagogiska verksamheten missgynnas av stora barngrupper. Att stänga avdelningar eller hela förskolor kanske är ett nödvändigt (ekonomiskt) ont men vi vet alla att det är svårt att bedriva en bra

pedagogisk verksamhet med många barn. Man hinner helt enkelt bara med det rent praktiska. Även om "deltidsbarnen" inte räknas som att de tar upp en hel förskoleplats så är det faktiskt en individ till i gruppen. Jag skulle helst vilja se att almvik skola fick vara kvar för barnen som redan idag går där och trivs där. Barnen är trygga. Men den ständiga oron att skolan ska läggas ner, och det kämpande man ska lägga ner för att bevara de skolor som har lite mindre barn, tar mycket tid och barnen blir oroliga Man önskar att barnen fick sin trygga miljö där de blev placerad ifrån början. Att slippa ta de besvikna barn ansikten som blir samt oroligheten som blir på barnen. Låt barnen komma tillro där de trivs. Jag tycker kvaliten på undervisningen är mycket bra. På Gunnebo skola tycker jag att den pedagogiska verksamheten fungerar mycket bra. Lofta skola har idag en hög pedagogisk kvalitet. Elever/barn har stor möjlighet att utvecklas till egna trygga individer. Pedagogen ges stort utrymme att se och ind anpassa lärandet. Elever/barn är integrerade med varandra, där sker mkt utveckling både på äldre och yngre barn. Fyllde i enkät om hur skolan fungerade i samband med utvecklingssamtal för min son. Skolan har varit mycket tillmötesgående för att lösa de problem vi haft. Vill dock inte gå in närmare på vad de bestod av i detta forum. Ser inte att det blir någon pedagogisk kvalite på skolan om Överum och Gamlebys skolor slås i hop. Man har ju tidigar sett i kommun på våra stora skolor att de är för stora och har då fått gjort mindre "områden" på vissa skolor osv... Bra med mindre klasser där läraren får mer tid för varje elev. Närhet till natur och djur ökar förståelsen och inlärningen bland barn (från teori till praktik) Lugnare och fridfullare inlärningsmiljö med mindre klasser. Barnen lär sig att ta mer hänsyn och respektera varandra på en mindre skola.stora barn leker med de mindre barnen och tvärtom. Även lektioner varvas med mindre och större barn. Överumsskolan har en mycket bra kvalitet när det gäller undervisning. Mycket av det riskerar att gå förlorat om skolan försvinner. Lärande sker ju i samspel med andra och då är det ju viktigt att det FINNS flera andra jämnåriga att ha utbyte med. Om det bara finns någon är det ju inte säkert att det "klickar" bara för att de bor grannar! Det är även viktigt att pedagogerna har kollgegor att ha utbyte med. Därför anser jag inte att det gagnar varken elever eller lärare att ha kvar små "idylliska landsortsskolor". Almviks skola ger våra barn den trygghet och den kvaliten på undervisningen som inte en stor skola kan ge dem. Vi vill att skolan ska finnas kvar till åtminstonne åk3. Barnen

är för små för att ta ansvar och flyttas långt från hemmen genom skolskjuts. Om det blir en skolnedläggning i Almvik vill flertalet att barnen ska gå inne i Västevik. Hur stora kommer klasserna blir inne i Västervik då? Idag finns det inte ens klädhängare till alla barn inne i tätorten skolor. Det finns ett underlag för kommande barn i Almvik. Titta på det. Titta inte på det som har varit för vi vet alla vad det beror på och det är en annan diskussion. Titta framåt. Samhället anpassar miljön för de som har ett funktionshandikapp, men de elever som genom vetenskap kräver lugn för att tillgodose sig kunskaper ska anpassa sig till skolor där det går flera hundra elever. Bara att stå i en mat kö, el. att gå till en gympasal utan vuxna som kan hjälpadem är ett handikapp. Det går krävs mycket enrgi ifrån dessa barn, som de behöver lägga på att ta in sina kunskaper. Utbildningsplanen är ej gjorda för dessa barn. Finns ej heller kunskaper inom lärarkåren för dessa elever, de bli helt fel bemötta + att de ska gå till olika rum med olika lärare. Av egen erfarenhet av Ludvigsborg så ska elever idag kunna ta ansvar över sig själva från 13 års ålder, detta visas tydligt genom att det ej finns vuxna ute i de sociala miljöer där det inträffar problem för dessa barn, de behöver kompetenta vuxna som kan vägleda dem till hur man bemöter folk etc. Istället för att lägga ned dessa skolor skulle de behövas utvecklas fler skolor för idag är det så pass många barn som anses bråkiga och jävliga. Skolans arbetssätt idag är att polisanmäla allt (skjuta problemet ifrån sig) istället för att ta in föräldrar, elever och annat sakkunnigt folk. Detta skapar mer tillit mellan lärare och barnen, med det sätt man använder sig av i dagens skola i Västervik skapar varken relation el. tillit till vuxna i skolan. Detta kan personal som jobbar inom Nova, Gula villan och Lanternan. De skapar relation till dessa barn för att de ska lyckas i olika psykosociala sammanhang, de umgås med sina elever på rasterna och visa och lär ungdomarna att visa respekt. Jag var på inbjudan där Diza påpekade att problem för dessa elever stigmatiseras när de tas ut från sin skola, jag vet inte var hon har tagit denna informationen ifrån. Hon påpekade också att dessa barn hade psykosociala störningar och inte någon ADHD, då ska bara informera att psykosociala störningar är ett gammalt begrepp i dag heter detta neuropsykriatrisk funktionshinder och ligger inom autism spektrat. När dessa ungdomar inte är i rätt miljö kan de ej tillgodose sig sina kunskaper och hamnar oftast som bråkika, jobbiga, stökiga ungdomar i skolan som ofta missar lektioner pga. att de själva inte har förmågan att ta sig till ett klassrum om det kommer något annat i vägen tex. kompisar. De behöver som kan hjälpa dem dit. Ett tips för politikerna är att gå på en föreläsning i september med Nåkkve Balldin, han är expert inom detta område. Skolan ska vara anpassad efter individens behov, individen ska inte behöva anpassa sig efter samhällets behov av tex. ekonomi när man har ett handikapp. Har ni sagt till en rullstolsbunden att de får anpassa sig efter miljön. Tror inte det, men neuropsykriatiskt handikapp är fortfarande ett ganska dolt handikapp. MVH. Elisabet Svensson Låt detta bli en chans till att ha små skolor med små klasser såväl i stan som på landet så vi att får den trevliga lilla skola som alla igentligen önskar. Det för med sig bättre lärande, gladare barn/personal samt gör att Västervik blir en attraktiv plats att flytta till. Måhända detta kostar pengar men dom kloka som styr/bestämmer kan säkert

prioritera i kommunens olika verksamheter så våra skatte-pengar går till den skola som vi igentligen vill ha Det är orätt mot barnen att som t.ex. i Blankaholm ha färre än 20 barn i ett åldersspann på sju år. Barnen behöver flera kamrater med inte alltför stor åldersspridning. Jag är positiv till åldersintegration men det finns gränser på vad som hotar kvalitén. Barnen behöver även i arbetet få arbeta med flera barn som har en mognad som motsvarar eller överstiger deras egen mognad för att utmanas och stimuleras. För att ge barnen en god start krävs att undervisningen sker nära bostad. Dagarna blir för långa. Möjlighet till lek minimeras. Orken tar slut. Vem vaktar på buss, taxi eller liknande Oro för att klasserna blir för stora, detta medför att personalen inte hinner med och inte heller ser alla olika elevers behov när det gäller inlärning. Att barnen blir sedda är oerhört viktigt för motivationen och viljan att lära. Lofta är idag en bra fungerande skola med bra pedagogisk kvalitet. Det är väl inte de fungerande skolorna man ska ändra på? Hej. Vore mycket olyckligt att lägga ner Lofta skola! Toppen kvalitet på lärare. Bygden hålls ju ändå samman av en skola. Vi har en fantastisk utemiljö för barnen och dom får vara just barn. Vi har en mycket aktiv föräldraförening som ställer upp och alla jobbar för skolan, inte bara när det är nedläggningshot... Skulle väl kännas bra om tanken ändå vore att slå de små skolorna tillsammans, tex Edsbruk och Lofta som redan har bra sammarbete. Där finns bibliotek samt gymnastiksal. Känns ju inte som det finns något uttänkt var våra barn ska vara. MVH Anna Att om man har mindre klasser så är det lättare lära sig. Överums skola är en skola i kommunen där flest elever går ut åk 9 med gymnasiebehörighet. Vi kan läsa i VT om olika protester för ev. nedläggning av småskolor. Jag skulle säkert protestera själv om jag bodde på en liten ort med liten byskola men......priset för att man inte skulle våga göra tillräckliga förändringar anser jag att barn och ungdomar i Västerviks stad får betala. Med större klasser i staden än vad det går på en hel liten byskola är det stor risk att man inte får det pedagogiska stöd som man behöver i stadsskolorna.

Det måste vara en solidarisk pedagogisk kvalité i hela kommunen. Jag förstår att eleverna på Almviks mellanstadium inte får tillräckligt med pedagogisk kvalitet i sin undervisning, då de är alldeles för få. Det sorgliga i det hela är dock att det inte gjordes någonting åt detta i tid. Vi har egentligen ett stort elevunderlag i Almvik, att eleverna har flyttat beror i grunden på hur skolan har förvaltats. Ständiga byten av rektorer under en period när rektors roll verkligen var viktig för just denna skola gjorde tyvärr att både personal och elever tappade en hel del engagemang och lust att vända en negativ trend. Det är också övervägande från mellanstadiet som eleverna flyttar. I Almviks F-3 har vi däremot ett starkt engagemang från både lärare, elever och föräldrar. En väl fungerande enhet som absolut har lyckats vända denna negativa trend. Eleverna känner sig trygga och slussas naturligt över från förskolan till F-3:an. Jag tror att denna trygghet är oerhört viktig för våra barn. Att utvecklas framåt med hjälp av "fiffiga kompisar" har ändå sin grund i att man känner sig trygg på den stolen man sitter innan man hoppar vidare till nästa. Jag tycker inte att det är försvarbart att driva mellanstadiet vidare just nu, men om F-3 eller f-2 i Almvik får vara kvar kanske vi har ett fullt mellanstadium så småningon. Om inte så får våra barn ändå en bra start på skolan i Almvik. Det är en sak att börja åka skolbuss när man börjar mellanstadiet, en helt annan för en sexåring. Almvikseleverna är vid nedläggning hänvisade till Gamleby. Pga föräldrarnas arbete kommer dock många att söka sig till staden(oavsett om man får skolskjuts), där elevunderlaget redan är stort och ökar ännu mer. Detta kommer också påverka Åbyskolans elevunderlag, då det naurliga blir att fortsätta på högstadiet i Västervik. Följden blir ännu större grupper i staden, vilket knappast kan främja pedagogisk kvalitet och måluppfyllelse? Att lägga ner Almviks skola anser vi vara DUMT! I denna skolan som förut varit turbulent med elevflytt som följd, men där nu trenden har vänt och föräldrar och barn nu ser att skolan har en lysande framtid. Enligt statistiken kommer Almvik vara den största av landsbygdskolor och då kommer den pedagogiska kvaliten att uppfyllas, med "fiffiga kompisar" mm. Att rycka upp barn (6-åringar!!) och låta dem få långa dagar med skolskjuts för transport till annan ort kan vi inte tillåta. Statistiken visar också att Almvik har bra måluppfyllelse. Eftersom det finns många små barn som fyller på nerifrån så kommer den trista ekonomiska siffran snart att ändras. Låt oss inte stirra oss blinda på hur situationen ser ut just nu! Jag tycker man ska bevara även små, välfungerande förskolor. En liten förskola har en helt annan möjlighet att se varje individ än en större. Det finns barn som behöver mindre enheter med färre barn och mindre antal personal i omlopp. Många har uttryckt att nedläggning av vissa skolor har med den pedagogiska kvaliten att göra. Jag undrar hur man tänker då. Inne i Västervik är skolorna överfyllda säger de, det måste betyda att det är fler elever per pedagog. Hinner pedagogerna inne i Västervik med att se och hjälpa alla barnen. I lilla Almvik är det få elever (just nu) men vilken uppmärksamhet dessa barn får och de behöver inte sitta och vänta en hel lektion med att få hjälp av en pedagog. Med tanke på att det finns regler och riktlinjer

för vad elever ska lära sig i de olika årskurserna så borde det inte skilja på vad eleverna lär sig i byskolorna och i stan. Det finns tydlig statistik som pekar på att elever i "byskolor" presterar bättre. Med den informationen känns det konstigt att man hänvisar till den pedagogiska kvaliteten när de vill lägga ner de små skolorna. Undersökningar visar att barnen i Odensvi i mitt fall ligger i mitten vid de nationella proven i femman och i botten i nian. Då tycker inte jag att det pekar på att kvaliteten är dålig i låg- och mellanstadiet utan att något händer i högstadiet. Kan man inte lägga ihop ämnen som det behövs specialsalar och -lärare i sexan till en dag och låta eleverna åka till Gamleby den dagen för att på så sätt integrera dem i en större skola, då går det nog lättare för dem i fortsättningen på högstadiet. I mitt yrke som studie- och yrkesvägledare möter jag dagligen vuxna människor som inte har lyckats med sin grundskola eller gymnasie. Många gångar saknar man en trygg och positiv upplevelse av skolan. Därför anser jag att kommunen har allt att vinna långsiktigt på att tillgodose barnen behov av trygghet i de tidiga skolåren. Idag är Loftas barn trygga och har social kompetens: Loftas barn blir flexibla och toleranta genom att umgås åldersblandat på lektionerna och på rasterna då de visar hänsyn och tar ansvar för varandra oavsett ålder och kunskapsnivå. Loftas barn är varsamma om skolans fysiska miljö eftersom föräldrarna vårdar skolmiljön på allaktivitetsdagar. Då visa vi barnen att skolan och barnens arbetsmiljö är viktig, en värdering som barnen tar till sig. Loftas lärare är omtyckta av barnen vilket kan bero på att alla barnen hinner bli sedda och får vuxentid. En trygg grund på låg- och mellanstadiet gör barnen bättre rustade att klara av högstadiets omtumlande och ibland tuffa tonårstid. Hur ska ni uppnå Loftas skolas kvalitéer på en stor skola med längre "avstånd" till föräldrarna och lärare som ska se många fler barn på samma tid? Jag har en bra erfarenhet av små klasser där barnen och lärarna känner varandra och kan vara trygga i sin skola. Medan jag har en dålig "mycket dålig" erfarenhet av att sätta barn med särskilda behov i en stor klass. Det är med fasa jag nu ser att mitt "adh-barn! nu kanske måste gå i en sån skola som vi just flyttade från.det måste ju vara bättre om barnen är trygga med sin klass. Än att måsta skaffa assistenter och extra personal för att en normal ndervisning ska kunna genomföras. Sen har vi hr i Totebo iaf en stor samverkan Skola-Föräldrar. Och det kommer inte att kunna fungera lika bra med stora klasser. Bra kvalitet på lärandet bör vara högt prioriterat när man tar beslut. Men ochså att man tänker på att vägen till skolan inte får vara för lång. Bor man på landet kan det med dåliga komunikationer bli för långa dagar för de yngre barnen. Man undrar ju ochså varför inget gjorts tidigare åt lokalerna på Åbyskolan. Det är ju inget nypåkommet problem att dom är så dåliga. Det bör heller inte belasta skolans

ekonomi att rusta upp lokalerna. Det borde ochså vara ett arbetsmiljöproblem för lärare. Jag tycker absolut att överumshögstadium ska vara kvar. Ändra upptagningsområdet för skolskjusarna. Genom detta kan det byggas en mindre skola i gamleby. Därigenom minska kostnaderna för lokaler. Att våra barn ska gå på en skola 13 kilometer bort, få åka skolskjuts, längre skoldagar kommer att bli mera kostsamt utifrån att det kommer bland annat bli mycket elevård utifrån psykiskstress samt annan ohälsa. våra barn går på Överumskolan, vi är mycket nöjda med lärare och organisation som vi tycker håller en hög pedagogisk kvalitet. Svårigheter som hade kunnat blivit problem för eleven har upptäckts på tidigt stadium. Vilket kan vara svårare i klasser med högt elevantal. Problemet med att få behöriga och kompetenta lärare till landsbygden verkar inte ha drabbat Överum. Lofta skola har god pedagogisk kvalite. Alla barn får den hjälp de behöver och har behov av. Skolan har ett bra lärarlag med lärare som har ett mycket bra sammarbete med kolleger och föräldrar. Mycket utomhusundervisning. Det är något som alla barn borde få ha! På en liten enhet är det lättare att individualisera. Den pedagogoska kvaliten är mycket god. Barnen får den hjälp de har behov av. Jag tror att de mindre skolorna har vinster som de större inte har: läraren känner ganska väl till alla elever på skolan oavsett årskurs och framför allt känner eleven tillhörighet med sin skola och sitt samhälle på ett sätt som han/hon inte skulle göra om eleven var tvungen att resa flera mil till ett samhälle som inte är "deras". Man ska inte underskatta känslan av tillhörighet som en viktig del av inlärningen. Det är också min uppfattning att små skolor kan ha en god kvalitet om förutsättningarna ges utifrån varje skolas behov. Så är det inte idag då elevpengen råder. Men få barn på en skola innebär att det kan vara svårt att hitta jämbördiga på en "bra inlärningsnivå" som eleven kan lära sig tillsammans med. Ju fler kompisar desto större chans att träffa på rätt arbetskompisar. Jag tror också att när det blir för få lärare på en skola blir varje lärares kompetens oerhört viktig, viktigare än på en större skola där man kan låta lärarna "specialisera" sig mer på vissa ämnen/områden. Den möjligheten finns inte på små skolor och i längden tror jag att det är bättre med fler lärare som får möjlighet att bli duktiga på vissa områden än att ha få lärare som ska kunna "allt". Det kan leda till ojämn kvalitet mellan skolor och det anser jag att vi har idag. Större skolor gör samordningsvinster i och med att de är stora vilket jag tror är en förutsättning för att nyttja resurserna optimalt vilket en är en viktig förutsättning för pedagogisk kvalitet. Som inflyttare till Västervik är uppfattade vi att vi flyttade till landet med alla dess föroch nackdelar gentemot storstaden. Barnen går på en av kommunens största skolor som nog är att betrakta som en mellanstor skola i ett riksperspektiv. Vi är mycket nöjda med hur man trots begränsade resurser har full koll på våra barns situation och

kunskapsnivå i skolan. Jag skulle kunna tänka mig att bosätta mig på det "riktiga" landet med en mindre skola, men aldrig överväga att låta mina barn få gå i en skola med mindre än ca 15-talet barn i samma årskurs då jag känner en rädsla för att de skulle kunna bli väldigt utlämnade till en sådan skolas prägel bland lärare och övriga barn. Allra helst som inflyttare känns det mycket tryggare att låta ens barn komma till en miljö som är mer diversifierad än vad jag kan tänka mig att en skola med ett 50-tal elever kan bli. Kort sagt betvivlar jag att det går att upprätthålla en god och mångfacetterad pedagogisk kvalitet på en så liten skola. I dagsläget går mina barn i ålderintegrerade klasser och det fungerar mycket bra. Trots att de är nästan 30 i klasserna känns det som att det finns stora möjligheter till gruppdelningar på skolan Att gå i en liten skola ökar väsentligt möjligheterna att bli sedd och bekräftad även om man är ett lite mera blygt och tillbakadraget barn. Alla barn är ej av naturen framåt och tar mycket plats.ien liten skola med små grupper får alla möjlighet att synas och höras. I en liten skola arbetar man mera över stadiegränserna och eleverna lär sig att ta hänsyn och ta hand om varandra vilket jag som förälder och medborgare i Sverige anser vara nog så viktiga egenskaper i dagens samhälle. En liten skola ger trygghet och lugn vilket är viktiga förutsättningar för inlärning. Forskning visar även att de stora enheterna strävar efter att skapa små enheter inom de stora enheterna. varför då ta bort en väl fungerande liten enhet. Pedagogisk kvalitet i skolan handlar inte bra om vad som sker på lektionerna i klassrummet. Hur delaktig och närvarande ett barn är på lektionen styrs mycket av det som sker både före och efter skolan. Hur balansen ser ut mellan fritid, kompisar, skola, vila och matintag är också viktigt när man skapar förutsättningarna för en lyckad skolverksamhet. Att bo på annan ort än sina klasskompisar och att passa och åka skolskjuts kommer - ihop med den psykiska omställning det är att byta sammanhang och geografisk plats varje dag - att stjäla energi och mentala resurser som skulle ha kunnat användas i klassrummet. Kommunens politiker pratar numera gärna om Vygotskys fiffiga kompisar och bristen på dessa i små klasser. Jag är dock övertygad om att detta vägs upp av det faktum att många landsbygdsskolor har integrerade klasser där de finns en bredd i begåvningar, inte bara på grund av fallenhet utan på grund av åldersskillnader. Jag tror också det finns en övertro på vad barnen ska hjälpa varandra fram till för insikter i sitt sammarbete. Vygotsky själv lyfte alltid fram de vuxna som barnets viktigaste sammarbetspartner att hitta sin proximala utvecklingszon med. Detta finns det mer tid till i en liten integrerad klass. Jag tror att mindre skolor ner till en viss nivå kan ge en bättre pedagogisk kvalitet. Om man tittar på det framtida elevunderlaget på Almviksskola när det gäller lågstadiet så är jag inte orolig att det ska ge någon negativ effekt på kvaliteten. Och 2012 så kommer elevunderlaget vara realtivt bra även för ett mellanstadie. Prognosen säger tillväxt i Almvik vilket kommer ge möjlighet att hålla en god kvalitet. En liten skola kan hålla en mycket god kvalite och detta tack vare mindre grupper/klasser. Är inte orolig vad gäller elevunderlaget för mellanstadiet då det om bara 2 år ser helt annorlunda ut för Almvik.

Remissvar från Föräldraföreningen i Odensvi 16 september 2010 Västervikskommun har som vision, Lust att lära rätt att lyckas. Genom en trygg och nära förskola och skola tror vi i Odensvi föräldraförening att kommunen har större möjligheter att nå detta mål. Västerviks kommuns förskoleverksamhet och skola ska också präglas av en helhetssyn där alla barn och elever har en bra arbets- och lärandemiljö. Denna helhets syn tycker vi saknas i kommunens skolöversynsprojekt när det gäller Odensvi skola. Nedan kommer vi att beröra olika områden som vi tycker kommunens tjänstemän brustit i att undersök och lyfta när det gäller Odensviskola för att kunna ge en så nyanserad bild till politikerna att fatta sitt beslut på. Ekonomi Odensvi skola är den skola som har ökat sitt elevunderlag mest under perioden 2000-2010 i Västerviks kommun. Vi i Odensvi föräldraförening känner därför ej igen oss i diskussionen om att skolor på landsbygden skulle stå för det stora tappet av elever. Odensvi skola är däremot en skola som går mot trenden med ökat elevunderlag. Därför känner vi oss skeptiska till prognosen som är gjord fram till och med 2018. Det som går att utläsa av översynsarbetet är att Odensvi skola i förhållande till sin storlek och elevantal är en mycket kostnadseffektiv skola. År 2009 är den genomsnittliga kostnaden för en elev i Västerviks kommun 84502:-. En elev i Odensvi skola kostar under samma tidsperiod 83505:-. Vid en jämförelse av kostnad per elev mellan Odensvi skola och andra små skolor i samma storlek inom kommunen ses en väsentlig skillnad i att eleverna på Odensvi skola är billiga i förhållande till andra mindre skolor. När vi tittar på skolor med ungefär samma kostnad per elev som Odensvi skola konstaterar vi att dessa skolor i ett flertal fall har avsevärt högre elevantal, Ludvigsborgsskolan : 379 elever, kostnad per elev 82051:-, Skogshaga 194 elever, kostnad per elev 87190:-, Kvennarskolan 86 elever, kostnad per elev 88237:-. Trots att dessa skolor har ett större elevunderlag och större möjligheter att fördela/omfördela personal, lokaler etc. lyckas de inte vara mer kostnads-effektiva. Utifrån detta ser vi att Odensvi skolas ledning och personal utför ett gott arbete ur ekonomiskt hänseende. Vi kan bara se att vår skola i Odensvi inte är dyrare om man gör en strikt företagsekonomisk kalkyl över skolans kostnader. Därför föreslår vi att Odensvi skola ska vara en referensskola för både stora och småskolor i Västerviks kommun. Gunilla Karlberg-Granlund vid pedagogiska fakulteten i Vasa framhåller i Åbo Akademi nr1 2009 följande Om man för in marknadsekonomiska termer i utbildningen kan man säga att byskolan är en efterfrågad produkt med ett starkt varumärke. Se inte småskolorna som en belastning utan en tillgång.

Enkätundersökning Under juli månad 2010 genomförde Odensvi föräldraförening en enkätundersökning för att få en så nyanserad bild av vad de föräldrar till barn som går, alternativt kommer att gå i skolan eller i barnomsorgen någon period under de kommande åren tycker. Det var 34 av 35 familjer som besvarade enkäten. 95% svarade att de vill ha sitt/sina barn i Odensvi skola/barnomsorg kommande år i samma regi. Siffran visar att föräldrarna är nöjda med Odensvi skola och dess målsättning vilket även rektor Charlotta Chronéer konstaterar i Odensvi skolas kvalitetesredovisning. Flertalet av föräldrarna svarar i enkäten att de är oroliga för hur en stängning av skola och barnomsorg kommer att påverka deras barn. Utredningsmaterialet i översynsarbetet ger ej svar på frågan vad som händer om skolan och barnomsorgen i Odensvi stänger. Vi efterfrågar därför en utredning som belyser dessa frågor ur ett barn/elevperspektiv. Vi frågade vidare om en nedläggning av skolan påverkar familjen så mycket att de överväger att flytta till annan ort utanför kommunen. På denna fråga svarade 26% ja. I Odensvi ser vi i föräldraföreningen att frågan om barnomsorg och skolan är en komplex fråga. Hur stor blir besparingen egentligen för hela Västerviks kommun när familjer överväger att flytta från kommunen? Gunilla Karlberg-Granlund skriver i sin diskussion i avhandlingen Att förstå det stora i det lilla, byskolan som pedagogik, kultur och struktur (2009), att avhandlingen indikerar att en skolas betydelse måste värderas lokalt, utgående från de unika omständigheterna. Vi ser därför att kommunen tittar på Odensvis unika möjligheter som arena för pedagogik, kultur och struktur. Vidare visade enkätundersökningen att 88% av föräldrarna kunde tänka sig att låta sitt/sina barn gå i en likvärdig skola och barnomsorg fast i privat regi. I Odensvi föräldraförening har vi därför bildat en arbetsgrupp som har till uppgift att undersöka möjligheterna att bedriva barnomsorg och skola i privat regi i Odensvi. Kvalitet I den lilla skolan på landsbygden ökar möjligheterna väsentligt för att alla elever ska bli sedda och bekräftade. Enligt Gunilla Karlberg-Granlunds doktorsavhandling Att förstå det stora i det lilla 2009 betonade de intervjuade byskollärarna framför allt möjligheten att se och följa den enskilde eleven, de pedagogiska och kulturella utvecklingsmöjligheterna samt handlingsutrymmet i de små skolorna. Trygghet och trivsel är en grundförutsättning för kunskapsinlärning och för att lyckas nå de kunskapsmål som finns uppsatta. Odensvi skola är en liten skola med små grupper vars fördelar ska utnyttjas. Enligt Kalaoja, 2001 försöker man redan idag skapa små enheter inuti de stora för att tillvarata något av den potential som sedan

länge funnits som en naturlig ingrediens i de små skolorna. En liten grupp kan medföra ett lugnare arbetsklimat, tätare lärarkontakter och öka möjligheterna att varje elev blir sedd. Kvalitetsredovisningen för Odensvi skola 2009 visar på bristande måluppfyllelse i engelska och matematik. I sin strävan att öka kvaliteten på undervisningen i dessa ämnen kommer personalen under läsåret 10-11 öka fokus på båda dessa ämnen. Odensvi skola har beviljats projekt pengar för utveckling av matematikundervisningen. En förutsättning för ett bra arbetsklimat och en trygg skolmiljö är en skolledning med kontinuitet och långsiktig planering. Odensvi skola har under senare år haft ett flertal rektorer vilket med stor säkerhet har haft påverkan på skolan och dess utveckling. I Barn-och utbildningsnämndens verksamhetsplan för 2010 står det att bl.a. En röd tråd genomsyrar barnets väg genom förskola och skola. Samverkan över stadiegränserna utvecklas med målet att alla barn är våra. I Odensvi skola sker detta kontinuerligt på ett naturligt sätt. Eleverna lär sig samarbeta och visa hänsyn. Det stadieövergripande arbetssättet kommer att utvecklas ytterligare i Odensvi skola under hösten 2010. Förskolan flyttar in i skolans lokaler vilket ökar möjligheten till utnyttjandet av personalens olika kompetenser. I översynsarbetet anser man att små enheter får flera negativa effekter ur ett personalperspektiv. Istället för att se de negativa effekterna bör man se möjligheterna. Vi vill citera Gunilla Karlberg-Granlund i hennes avhandling Att förstå det stora i det lilla Hur kan begränsningarna överbryggas? Lärarna i denna studie ger flera exempel på detta, de beskriver hur samverkan och kollegialitet kan växa fram trots geografiska avstånd och de beskriver teamarbetet över professionsgränser som en hörnsten i arbetet.. Vi lever i dag i ett mycket tekniskt väl utvecklat samhälle där IT-system skulle kunna möjliggöra kontakter mellan olika personalgrupper trots stora geografiska avstånd. Tekniken kan även i högre grad utnyttjas i undervisningen vilket kan vara till nytta för våra barn. Västerviks kommun skulle kunna dra lärdom av andra glesbygdskommuner inom detta område och därefter utveckla sig ytterligare och bli en föregångar kommun inom utnyttjandet av IT-system som hjälpmedel i landsbygdsskolor. Eftersom naturen är en självklarhet för landsbygdsskolor används den som lärorum inom olika ämnen vilket ökar/underlättar barnens förståelse, förmåga att se sammanhang samt utvecklar barnens kreativitet. Byggnader/lokaler Under de senaste åren har Västervikskommun satts pengar i byggnader och lokaler som Odensvi skola använder. Skolbyggnaderna är i god kondition. Detta konstaterades när politiker var på besök i Odensvi skola i slutet av juni månad. Vi ser också att

Odensvi skolas lokaler kommer att utnyttja ännu bättre nu när förskolan flyttar in i skolans lokaler. Politikerna konstaterade också att ny teknik kan hjälpa skolor på landsbygden att bli ännu bättre. Vi vet idag att barn socialisera sig med sina kamrater på mer än ett sätt. Genom att utveckla tekniken kan barnen/eleverna/personal komma i kontakt med andra och utbyta erfarenheter. Elever visade runt och berättade hur skolan är organiserad och hur de trivs vilket var uppskattat. I Skolöversynsarbetet i Västervikskommun konstateras det att Odensvi saknar en Idrottshall. Det är en stor utmaning skriver Rektor Charlotta Chronéer i Odensvi skolas kvalitets-redovisning att arbeta mot målen i ämnet Idrott och hälsa. I skolverkets förslag till nya kursplan i Idrott och hälsa står att läsa Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider, och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Detta är ett utav fyra mål som är central i ämnet Idrott och hälsa. Vidare ska eleverna utveckla förmågan att - röra sig allsidigt i olika fysiskt utmanande sammanhang, - planera, genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktivteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil, - förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten. Utifrån skolverkets förslag till nya kursplan vill vi föräldraföreningen i Odensvi att Västerviks kommun gör en analys av hur stor betydelse en idrottshall ha för att nå målen fram till och med åk 6? Att Odensvi är en ut av få orter i kommunen som erbjuder simundervisningen med högkvalitet under sommaren är också något som bör tas med och ses som positivt och en framgångsfaktor för att nå måluppfyllelsen i ämnet Idrott och hälsa Skolskjutsar I forskningssammanställningen utifrån frågeställningen den lilla skolan på landsbygden som Västerviks kommun har tagit fram konstateras det att 40% färre elever deltar i någon fritidsaktivitet när de får längre resor och fler får åka skolskjuts vilket bör beaktas. Detta kan ha långsiktiga konsekvenser för barnens hälsa och kvalitet på fritid. Hänsyn bör även tas till att fler barn kommer att vara mer tid på vägarna vilket är en säkerhetsfråga. Vi efterlyser fortfarande en definition av begreppet restid när det gäller skolskjutsar för våra barn Vi anser vidare att det fanns brister i det framtagna materialet gällande skolskjutsar (bilaga 5 Upptagningsområden och skolskjutsar). Det vi riktar oss emot är att det inte finns några tider angivna, gällande väntetider, var är vänteplatser/omlastningsplatser

belägna, kommer det att finnas personal tillgänglig där, kostnader för skolskjutsarna. Dessutom finns där en mycket vag formulering för elever i Norra land och Eleverna från Odensvi som väljer att gå i Gamleby som känns oroväckande: Hemtur: Eventuellt med upphandlad skolskjuts beroende på sluttider. Hur pass väl har skolskjutsfrågan egentligen analyserats? Med så vaga formuleringar ifrågasätter vi starkt möjligheterna att beräkna kostnaderna för dessa och konsekvenserna för våra barn och deras välfärd. Med dessa argument uppmanar vi politiker och tjänstemän att fatta det ända riktiga beslutet att låta Odensvi skola vara kvar. Föräldraföreningen i Odensvi Ulf Solvestad Ordförande Louise Axelsson Sekreterare Tomas Andersson Kassör Magnus Berzelius Ledamot Carina W-Jonsson Ledamot Viktigt för att kunna driva en skola är personal och täthet. Relationer är det som först är viktigt för elever! Strukturbidraget får inte försvinna i Loftahammars skola. Det är ca 400000 kr per år och det betyder ca en tjänst. Hur ska eleverna då kunna få personal som räcker till och kunna nå sina mål? Redan nu är det magert med personal pga elevpengen! Det blir inte rättvist. Barnen kan heller inte åka långt, hur ska de kunna lära sig då, när energin går åt till att åka. Barnens lärande ska vara centralt. En förutsättning för att en nedläggning av Odensvi skola ska vara motiverad är att eleverna får bättre förutsättningar för lärande. Tänker inte bara på den pedagokiska kvalitén utan även andra faktorer som måste vägas in.

Ekonomiska skäl får inte väga tyngst. Lofta skolan håller hög kvalitet. Kommunens kvalitetsredovisning 2009 visar Lofta skola på andra plats. I små skolar är allt personligare och svårigheter vilken sorts upptäckts tidigare. T.ex mobbing. Personalen har tätt kontakt med varan och till eleverna och föräldrarna. Elever från Överumsskolan har visat goda kunskaper vid fortsatt utbildning. Bra värdemätare på undervisningen. På Överumsskolan finns endast behöriga lärare. Den pedagogiska kvaliten är den absolut viktigaste. Skolan måste se till att eleverna når måluppfyllelsen. Viktigt att det finns en ekonomi som är hållbar för skolan att hålla en god pedagogisk kvalite, ingen mening att behålla en skola om inte kvaliten och måluppfyllelsen uppfylls. Lämna dina/era synpunkter avseende personalperspektiv nedan: Nämnde nog personal i förra frågan med. Men i almvik är det väldigt negativt, mycket nejsägande, man tycker barnen är jobbiga, de lyfts inte utan halkar bak i sin utveckling. Det borde va bra med tanke på få elever o mycket personal. Man kränker barnen, inte all personal förstår men många av dom. Jag har samma erfarenhet av förskolan då jag jobbat i denna negativa miljö, men valde att sluta. Erneberg däremot, har en fantastisk personalgrupp, samma med Åbyäng. De vill, de är positiva, de lyfter barnen, de ser inga inga problem utan vet hur man ska lösa sakerna på ett bra sätt. Framförallt så trivs dom och gillar att jobba med barnen. Jag lyfter Erneberg och Åbyäng till toppen och tycker nog att Almvik borde läggas ner. Jag har både jobbat där och haft barn iskolan i många år. den har varit bra men det negativa har tagit överhand mer o mer. Bra arbetsmiljö och tillräckliga resurser för personalen borde vara självklara mål. Anser att fler resurspersoner ska tillsättas i skolan. Lärarnas uppgift är att lära inte att arbeta med socialproblematik, funktionshinder eller annan form av problematik som kan finnas kring elever vilket jag inte anser att de har kompetens till eller är anställda för att utföra. Personalen behöver fler kollegor att prata med. Det blir lättare att räcka till för rastvakter, barn med extra behov till hjälp. Det blir mindre känsligt vid sjukdom. Utifrån ett personalperspektiv är det mycket otillfredsställande att långdra processen så som hittills har gjorts. Förstår fuller väl att det är politiskt betingat. I valtider vill ingen hålla i skaftet, så det mesta talar väl för att det kommer snabba besked och djärva grepp efter 19/9. Men för personalen ger detta osäkerhet som inte gagnar någon, vare sig vi som föräldrar eller som personal. - Jag fattar inte meningen med att kunna erbjuda personalen heltidstjänsten. Varför?

Är det korrekt i dagsläge, med hög arbetslöshet att några få jobba heltid, medan andra står utan jobb? Vart är solidariteten/social ansvaret då? -Personalen i skolar på landsbygden är vana med flexibelt arbete som går över deras "eget", jag upplever de som kreativa pedagoger som tar hand om elever och kollegor. Det är viktigt att personalen är nöjd med sin arbetsplats, men de måste också slippa arbeta ensamma eller med många åldrar samtidigt. Arbetskamrater är viktiga för stöd, och för att känna sig nöjd med sitt jobb behövs det finnas ett bra elevunderlag. Det är alltför många friliberala unga medelklasskvinnor i skolan. De stöder den konkurrensfixerade betygsskolan och därför blir deras samarbetssträvanden inom klassen tvetydiga. Personalen på Gunnebo förskola är mycket omtänksam och kärleksfull mot barnen, de ser till varje barn som individ och inte som en grupp. De tar stor hänsyn till varje barns olika sätt att leka och lära. Hög personaltäthet ger tryggare elever. Omorganisationen slet hårt på en del av de berörda, det verkade vara obefintlig dialog/samtycke mellan rektor och pedagoger. I Ringeltaubska skolan har vi god bemanning och välutbildade pedagoger. Verksamheten fungerar bra och det vore en förlust att lägga ner en välfungerande enhet. Personalen måste uppleva en stress då de har flera grupper att ta hand om. Tur att grupperna är ganska lugna... Att som i ett av alternativen låta personal få vara beredd att arbeta på två ställen (Gamleby/Överum) kan finnas en fara i. Personalen kommer inte med glädje vilja pendla och fördela sin arbetstid mellan två arbetplatser. Detta kan resultera i att det blir svårare att rekrytera god arbetskraft eller att man helt enkelt mister personal, som väljer att söka sig vidare för att slippa en sådan olägenhet. Det är då att föredra att ha en gemensam arbetsplats. Det är viktigt att personal känner sig behövd och uppskattad och blir lyssnad till. Det är inte bara att "skyffla" omkring med människor hur som helst. Många gånger sitter personalen "på golvet" inne med goda åsikter och kunskaper, som aldrig tas tillvara. Det är de som är mitt i verksamheten och ser vad som fungerar och kan göras. De har ofta lättare att hitta lösningar på problem i sin egen verksamhet, om de ges möjlighet till det. Det är också viktigt att rektorer inte får för många anställda under sig som han/hon ska ha hand om. Detta försvårar möjlighet till samtal, pedagogisk handledning och överblick över verksamheten. Lite stor omsättning på personal! Har gott för litet av terminen för att man ska ha några synpunkter just nu. Behöriga lärare ser jag som en garanti för god undervisning. Det tar 10 minuter att resa mellan Överum och Gamleby, enkel väg. I den mån det kan komma att behövas,