Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008

PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden bestämmelser sm reglerar specialundervisningen...2 2. OLIKA FORMER AV SPECIALUNDERVISNING... 4 2.1 Huvudsaklig rsak till överföringen eller intagningen till specialundervisning, grund för beslut m antagning ch överföring...4 2.2 Specialundervisning i förskleundervisningen...4 2.3 Specialundervisning på deltid...5 2.4 Specialklass...6 3. KARTLÄGGNING AV BEHOVET AV SPECIALUNDERVISNING... 8 4. ÖVERFÖRINGSPROCESSEN... 9 5. DEN INDIVIDUELLA PLANEN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL ORDNAS... 10 6. BEDÖMNING AV ELEV I SPECIALUNDERVISNINGEN... 11 7. STÖDÅTGÄRDER... 12 8. TYSTNADSPLIKT OCH SKYLDIGHET ATT GE UPPGIFTER... 13 9. BILAGOR... 14 1

1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS Allmän utgångspunkt Avsikten med specialundervisningen är att bereda varje elev möjlighet att fullgöra sin lärplikt enligt sina förutsättningar ch få behörighet för frtsatta studier. Utgångspunkten är att varje barn skall ha rätt att lära sig, att bli förstådd ch accepterad ch få uppleva känslan av att lyckas. Tidigt stöd ch ändamålsenlig undervisning förebygger utslagning. Specialundervisningen rdnas i mån av möjlighet i samband med den övriga undervisningen. Besluten m hur undervisningen rdnas görs individuellt med beaktande av elevens helhetssituatin. I Lvisanejden utvecklar man specialundervisningen vidare enligt närskleprincipen ch beaktar reginalt samarbete. 1.1 Stadganden bestämmelser sm reglerar specialundervisningen Lag m grundläggande undervisning (628/1998) Förrdning m grundläggande undervisning (852/1998) Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter har rätt att få specialundervisning utöver den övriga undervisningen (GrUL 17 ). Elever sm till följd av inlärningssvårigheter inte kan undervisas i allmän undervisning skall intas eller överföras till specialundervisning (GrUL 17 ). För elev sm intas eller överförs till specialundervisning skall uppgöras en individuell plan (IP) för hur undervisningen skall rdnas (GrUL 17 ). Den kmmun där eleven är bsatt beslutar, på framställning av utbildningsanrdnaren, m överföring av eleven till specialundervisning (GrUL 17 ). Överföring till specialklass skall föregås av överläggningar med elevens vårdnadshavare samt, m möjligt, av en psyklgisk eller medicinsk undersökning eller en scial utredning m eleven ch hans inlärningsförutsättningar (GrUF 15 ). 2

I undervisning sm ges elever sm intagits eller överförts till sådan specialundervisning sm avses i 17 2 mm. lagen m grundläggande utbildning får undervisningsgruppen mfatta högst ti elever. Maximistrleken kan överskridas m detta är mtiverat på grund av elevernas förutsättningar eller det arbetssätt sm används i undervisningen ch arrangemanget inte äventyrar uppnåendet av målen för undervisningen. I undervisning sm ges utvecklingsstörda får undervisningsgruppen mfatta högst åtta elever. En undervisningsgrupp sm bildas av mycket gravt utvecklingsstörda elever får dck mfatta högst sex elever. Om utvecklingsstörda elever integreras i allmänundervisningen får undervisningsgruppen mfatta högst 20 elever (GrUF 2 ). Handikappade ch andra elever i behv av särskilt stöd har rätt att avgiftsfritt få sådana tlknings- ch biträdestjänster, övriga undervisnings- ch elevvårdstjänster ch särskilda hjälpmedel vilka är en förutsättning för att de skall kunna delta i undervisningen (GrUL 31 ). 3

2. OLIKA FORMER AV SPECIALUNDERVISNING 2.1 Huvudsaklig rsak till överföringen eller intagningen till specialundervisning, grund för beslut m antagning ch överföring förkrtning lindru gravtu scem språk neurl hörsel syn autasp annan grund för specialundervisning Lindrig utvecklingsstörning Svår utvecklingsstörning Störningar i känsllivet eller sciala anpassningssvårigheter Inlärningssvårigheter p.g.a. störning i utvecklingen av språkförmågan Olika typer av störningar i hjärnfunktinen, rörelsehandikapp eller mtsvarande Hörselskada Synskada Inlärningssvårigheter i anslutning till autism eller Aspergers syndrm Annan rsak än vannämnda Förlängd lärplikt Om ett handikapp eller en sjukdm hs barnet medför att de mål sm ställts för den grundläggande utbildningen uppenbarligen inte kan nås under ni år, blir barnet lärpliktigt ett år tidigare ch lärplikten frtgår i 11 år (GrUL 25 ). Det är möjligt att överföra elev att mfattas av den förlängda lärplikten ckså i ett senare skede av grundutbildningen. Beslutet m förlängd lärplikt ch hur undervisningen skall arrangeras görs individuellt på basen av utlåtande av sakkunniga. Beslutet fastställs enligt vad respektive kmmuns förvaltningsstadga anger. Elev sm mfattas av den förlängda lärplikten inleder i allmänhet försklan vid sex års ålder, men kan ckså redan sm femåring få börja i försklan. 2.2 Specialundervisning i förskleundervisningen Specialläraren för årskurserna 1-6 ansvarar tillsammans med specialbarnträdgårdsläraren för specialundervisningen i försklan. I praktiken är det specialläraren sm ger specialundervisning i försklegrupper. Verksamheten fkuserar på grund av knappa resurser på att lära känna barnen, fungera sm krdinatr mellan förskla ch skla ch det sensmtriska centret, finna barn med inlärningssvårigheter, fungera sm knsult för barnträdgårdslärare ch vid behv hänvisa till nggrannare undersökningar. Om det sensmtriska centrets test antyder gestaltningssvårigheter sm indikerar eventuella läs- ch skrivsvårigheter, erbjuds barnet möjligheter att med hjälp av centrets prgram öva upp sina grundfärdigheter. I mån av möjlighet hjälper specialläraren individuellt elever med talstörningar eller uppmärksamhetsstörningar. Specialläraren ansvarar för uppgörandet av en individuell plan för hur undervisningen skall rdnas. 4

Handikappad elev i förskla I allmänhet antas barnet sm elev i specialskla redan under sitt första år i försklan. IP för barn med förlängd lärplikt uppgörs med fkusering på verksamhetsmråden. En bedömning ch plan för utveckling av mtriska färdigheter, språk ch kmmunikatin, sciala färdigheter, färdigheter för dagliga rutiner ch kgnitiva färdigheter bör ingå i planen. För ett barn med förlängd lärplikt förverkligas det första året i förskla huvudsakligen i daghemmet. För elev sm överförts till specialskla ansvarar specialklassläraren för uppgörandet av den individuella planen för hur undervisningen skall rdnas. Specialläraren stöder ckså daghemmet ch ger knsulthjälp vid behv. Den individuella planen fgas till den habiliteringsplan sm den sciala sektrn tidigare bör ha uppgjrt. 2.3 Specialundervisning på deltid Utgångspunkt, karaktär ch målsättningar Specialundervisning på deltid ges elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter. Syftet med specialundervisningen är att hjälpa ch stöda eleven så att han eller hn har möjligheter att fullgöra sin lärplikt enligt egna förutsättningar. Behvet av specialundervisning kartläggs av specialläraren i samarbete med andra sakkunniga. Specialläraren ansvarar för planering, förverkligande ch utvärdering i samarbete med eleven, vårdnadshavarna, andra lärare ch vid behv andra sakkunniga. Specialundervisning på deltid kan även ges en elev sm har tagits in eller överförts till specialklass eller hemundervisning. Specialundervisning i allmänundervisningen Specialläraren träffar sklans alla nya elever. Utgångspunkten för specialläraren är att kartlägga förekmsten av eventuella hinder för inlärning. Specialläraren ch klassläraren testar tillsammans eleverna genast i början av höstterminen. Speciellt kncentrerar man sig på det centrala lärstffet i mdersmål ch matematik. Specialläraren tar ckså i mån av möjlighet itu med andra inlärningssvårigheter. Specialläraren gör en sammanställning av inlärningssvårigheterna ch gör upp en individuell plan för elevens lärande. Vid behv sänder specialläraren eleven vidare för frtsatta undersökningar. Specialundervisning på deltid ges ftast i grupper på 1-6 elever. Undervisningen sker under skltid i för specialundervisning reserverade utrymmen. Specialundervisning ges regelbundet ch skrivs in på elevens schema. Specialläraren kan ckså jbba sm kmpanjnlärare eller klassen kan delas in i mindre grupper. Till speciallärarens ansvarsmråde hör ckså elever med talstörningar. Talträning ges individuellt ch regelbundet. 5

I de högre klasserna ges specialundervisning främst i grupper på 1-5 elever. Eleverna kmmer till specialundervisning enligt fastställd läsrdning. Placeringen är inte bestående. Anhållan m specialundervisning kan utgå från eleven själv, vårdnadshavaren, ämnesläraren eller specialläraren. Elev sm följer en individuell plan i ett ämne studerar i första hand under ledning av specialläraren. Specialundervisning integrerad i den allmänna undervisningen Elev sm är överförd till specialundervisning integreras i den allmänna undervisningen m det ur elevens synvinkel utgör den bästa möjliga lösningen. I allmänhet är det fråga m specialundervisning där man helt eller huvudsakligen följer den allmänna lärkursen. Integrering av elev med särskilda behv i den allmänna undervisningen förutsätter betydande tilläggsresurs: ständig differentiering, timresurs, assistentresurs, specialundervisning på deltid, möjligen stödundervisning. För att integreringen skall vara ändamålsenlig bör undervisningsgruppen i den allmänna undervisningen inte vara för str. Ett överföringsbeslut medför ett förhöjt statsstöd. Lärkurser individualiseras vid behv. Individuella mål i mdersmålet bör övervägas nga eftersm svårigheter i mdersmålet avspeglas i alla övriga lärämnen. Integrering av elev med behv av särskilt stöd förbereds gemensamt av elevens lärare ch elevvårdsgruppen. För en lyckad integrering behövs alla berörda parters psitiva inställning ch engagemang. Undervisning av elever med beteendestörningar Undervisningen är avsedd för elever med störningar i känsllivet eller sciala anpassningssvårigheter. Eleven integreras i allmänundervisningen då det är möjligt. 2.4 Specialklass Undervisning i specialklass ges i Harjuntaustan kulu ch Parksklan ch vid Myllyharjun kulu. Elevantalet i specialklass är högst ti elever. Specialklassläraren ansvarar för undervisningen med sklgångsbiträdenas hjälp. För en lyckad överföring med gda resultat brde överföring till specialklass ske i tid. Lärkurs med individuella mål Undervisning med individuella mål i specialklass tillämpas då en elev på grund av mfattande inlärningssvårigheter inte klarar målen ch innehållet i den allmänna undervisningen. Lärkursernas mål ch innehåll görs upp enligt en elevers inlärningsförutsättningar. För en elev i specialklass är vanligtvis de flesta eller alla lärkurser individuella. En elev sm tagits till nybörjarundervisning i rehabiliterande syfte följer fta den allmänna lärplanen. En elev i specialklass studerar ett enskilt ämne enligt allmän lärkurs integrerad i allmänundervisningen, m det ur elevens synvinkel är ändamålsenligt. Träningsundervisning Undervisningen av gravt utvecklingsstörda elever sker i första hand i Harjuntaustan kulu ch Parksklan antingen integrerat eller helt eller delvis i skild grupp. Om det är ändamåls- 6

enligt för eleven uppgörs den individuella planen för hur undervisningen rdnas enligt verksamhetsmråde. De gravast utvecklingsstördas undervisning rdnas med särskilda avtal. Elever med anpassningssvårigheter i specialklass Undervisningen är avsedd för elever med störningar i känsllivet eller sciala anpassningssvårigheter. Eleven följer den allmänna lärplanen. I Myllyharjun kulu fungerar en grupp för elever med anpassningssvårigheter. Rehabiliterande perider i specialklass Om det i specialklassen finns lediga platser ch helhetssituatinen i klassen gör det möjligt, kan elev i den allmänna undervisningen, då det finns behv av extra krtvarigt stöd, för bestämd tid intas i specialklass. Intagningen kan gälla ett eller flera lärämnen eller på heltid. Beslutet görs av mttagande rektr på framställning av den sändande sklans elevvårdsgrupp ch med vårdnadshavarnas tillstånd. I planen för lärande eller den individuella planen för hur undervisningen skall rdnas framgår målsättningarna ch förverkligandet av periden. 7

3. KARTLÄGGNING AV BEHOVET AV SPECIALUNDERVISNING Försklan I försklan följer man med ch testar bl.a. elevernas mtriska, språkliga ch sciala färdigheter ch deras utveckling. Det Sensmtriska centret testar försklebarnen i Lvisa. Årskurserna 1-6 I början av varje läsår kartläggs behvet av specialundervisning. Specialläraren testar alla elevers mdersmålskunskaper ch -färdigheter. Klass- eller ämneslärarna ansvarar för testningen av matematikkunskaper ch -färdigheter. I årskurs 1 följer man nggrant med elevernas läsutveckling genm att testa dem regelbundet. Resultaten jämförs med natinella medeltal. I årskurs 2 testar man elevernas rdförråd, rättskrivningsförmåga samt läs- ch hörförståelse. Klasslärarna frtsätter att följa med utvecklingen av matematikkunskaperna. I årskurs 3-4 testar man elevens skrivfärdigheter ch textförståelse. Klassläraren testar matematikfärdigheternas utveckling. I årskurs 5-6 utvärderas elevernas mdersmålsfärdigheter: rättskrivning ch textförståelse. Man testar ckså hur eleven behärskar det centrala lärstffet i matematik. Behvet av specialundervisning i årskurserna 7-9 Då eleven börjar i årskurs 7 får den nya sklan uppgifter m elevens sklgång ch eventuella inlärningssvårigheter. I årskurs 7 testas alla elever i läsning ch skrivning ch i matematik (det centralaste delarna av Makek-testet). Testerna görs i samarbete med ämneslärarna. Vid behv gör specialläraren frtsatta tester med enskilda elever eller tar initiativet till frtsatta undersökningar. Invandrarelev ch specialundervisning Om en invandrarelev har inlärningssvårigheter har han samma rätt till specialundervisning sm övriga elever. Invandrareleven får däremt inte autmatiskt specialundervisning på grund av svaga kunskaper i svenska. 8

4. ÖVERFÖRINGSPROCESSEN Överföring till specialundervisning Beslut m överföring till specialundervisning skall alltid göras då elevens lärkurser individualiseras eller m eleven har andra svårigheter, t.ex. svåra emtinella eller sciala svårigheter. Eleven kan följa individuell eller allmän lärkurs. Besluten görs enligt respektive kmmuns förvaltningsstadga. Dkument sm behövs för överföringsbeslutet: Försklans/sklan redgörelse för de stödfrmer eleven tidigare fått Utlåtande av sakkunniga (medicinsk, psyklgisk, scial- eller specialpedaggisk) Hörande av vårdnadshavare Initiativet till överföring till specialklass kan kmma från vårdnadshavare, elev, lärare eller andra sakkunniga, t.ex. läkare. Ärendet behandlas i elevvårdsgruppen. Undervisningen rdnas i första hand integrerat i den egna sklan med stöd av specialläraren. Om det ur elevens synvinkel är pedaggiskt ändamålsenligt arbetar eleven med specialläraren/i specialklass. Vårdnadshavarna ch eleven bereds tillräckligt med tid att bekanta sig med den erbjudna specialundervisningen. Före överföringen skall vårdnadshavarna höras. Överföring från specialundervisning till allmän undervisning Överföring till den allmänna undervisningen föreslås då elevens helhetssituatin har förändrats så att det finns tillräckliga förutsättningar för att eleven skall klara sig i den allmänna undervisningen ch det skulle gagna eleven. Överföringsprcessen följer samma principer sm den tidigare nämnda mtsatta prcessen. Testningar görs vid behv. Innan beslutet fattas, görs ett tillräckligt långt integreringsförsök i den allmänna undervisningen. 9

5. DEN INDIVIDUELLA PLANEN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL ORDNAS Varje elev sm intagits eller överförts till specialundervisning skall få en individuell plan för hur undervisningen skall rdnas (IP) sm baserar sig på den gdkända lärplanen. IP innehåller följande uppgifter berende på behvet av individualisering En beskrivning av elevens särskilda behv, inlärningsförutsättningar ch styrkr samt vilka krav de föregående ställer på undervisningen ch inlärningsmiljön Mål för undervisning ch inlärning Centrala mål ch innehåll för de individualiserade lärkurserna Elevens årsvecktimmar i ett lärämne ifall de avviker från den allmänna timfördelningens årsvecktimmar Verksamhetsmrådena, dvs. mtriska färdigheter, språk ch kmmunikatin, sciala färdigheter, färdigheter för dagliga rutiner ch kgnitiva färdigheter, ifall undervisningen inte kan anrdnas lärämnesvis Behvet av tlkningstjänster eller assistent, speciella elevvårdstjänster, individuella kmmunikatinssätt, hjälpmedel ch undervisningsmaterial Ansvarsmrådet för de lärare ch stödpersner sm arbetar kring barnet Uppföljning ch utvärdering av IP Den individuella planen för hur undervisningen skall rdnas: utarbetas sm ett yrkesövergripande samarbete (elev, lärare, vårdnadshavare ch elevvårdspersnal ch andra sakkunniga enligt behv) utarbetas för individ, men skall fungera ckså i grupp fungerar sm instrument för målen ch innehållet i undervisningen, bedömningen, ch uppföljningen utgör arbetsredskap för både lärare ch elev kräver att alla parter förbinder sig att följa den är ett fficiellt skriftligt dkument är en föränderlig plan sm regelbundet skall bedömas ch vid behv ändras ökar lika yrkesgruppers samarbete kring eleven Ett frmulär för den individuella planen (IP), gemensam för sklrna i Lvisa medföljer sm bilaga (9.1). Frmuläret marbetas enligt individualiseringsbehv, så att behövliga delar lämnas brt eller mellanrubriker tillsätts. 10

6. BEDÖMNING AV ELEV I SPECIALUNDERVISNINGEN Grunderna för elevbedömningen i grundutbildningen (UBS föreskrift, 4/011/99), gäller ckså för elev i specialundervisningen. Enligt lagen m grundläggande utbildning försöker man med bedömningen leda ch sprra elevernas studier så att elevernas förmåga att bedöma sig själv utvecklas. I den individuella planen över hur undervisningen rdnas definieras målen, de centrala innehållen samt grunderna för bedömningen. Om eleven följer den allmänna lärkursen bedöms prestatinerna på samma grunder sm de andra elevernas prestatiner. Om lärkursen enligt beslut har en annan mfattning i en eller flera lärämnen bedöms dessa lärämnen i förhållande till de i planen uppställda individuella målen. Ett lärämne med individuella mål bedöms med vitsrd sm föregås av asterisk (*). I bilaga kan lärstffet preciseras. Lärämnen med asterisk definieras i betyget enligt vad sm beslutits i IP. Elev med särskilda behv bedöms liksm elever i allmän undervisning enligt vad sm bestäms m bedömningsgrunden i den sklvisa lärplanen. 11

7. STÖDÅTGÄRDER Specialundervisningen utnyttjar alla de stödfrmer sm ckså finns inm den allmänna undervisningen. Vid sidan av sklans elevvård samarbetar man i första hand med ungdms- ch scialväsendet, hälsvården ch plisen. Stödtjänsterna antecknas i IP. Det sensmtriska centret Lvisa Sensmtriska Centrum är en del av specialundervisningen ch erbjuder tjänster ckså för elever i allmänundervisningen. Centret betjänar ckså elever från andra kmmuner. Eleven har då antingen betalningsförbindelse från kmmunen eller är självbetalande. Knsulterande speciallärare Sm stöd för sklrna bildas ett nätverk av knsulterande speciallärare. De knsulterande speciallärarna verkar i samarbete över språk- ch kmmungränserna i Östra Nyland ch deras verksamhet utvecklas enligt föreliggande behv. Den knsultativa verksamhetens mål är att hjälpa till vid utvärdering ch av enskilda elevers specialbehv ch planering av deras stödbehv. De knsulterande lärarna fungerar ckså sm sklrnas ch vårdnadshavarnas stöd då man utreder undervisningsarrangemang. Behvet av knsultering är speciellt viktig vid stadieövergångarna. 12

8. TYSTNADSPLIKT OCH SKYLDIGHET ATT GE UPPGIFTER Tystnadsplikten gäller sklans hela persnal. Tystnadsplikten gäller alla uppgifter m elevernas eller familjernas persnliga livsstil ch förhållanden. Tystnadsplikten gäller alltså bl.a. elevens hälstillstånd familjeförhållanden eknmisk ställning sciala prblem kntakt med sciala myndigheter uppgifter m elevvård plitisk ch religiös övertygelse livsstil ch fritidssysselsättningar deltagande i föreningsverksamhet verbala bedömningar, befriande från undervisning, prvprestatiner sv. Oberende av tystnadsplikten har de sm arbetar i sklan rätt att ge sådana uppgifter till varandra sm är nödvändiga för att studierna skall kunna rdnas på ett ändamålsenligt sätt. Med vårdnadshavarnas samtycke får uppgifter ges till utmstående. Samtycke behövs ckså för att sända den individuella planen för hur undervisningen skall rdnas till andra stadiets utbildning. Vid diskussiner m elevers enskilda angelägenheter iakttas alltid diskretin (t.ex. så att utmstående inte kan lyssna till diskussinen). Skyldighet att ge uppgifter gäller infrmatin till plisen, t.ex. vid ett allvarligt ht eller m någn uppenbart planerar ett grvt brtt scialmyndigheter på deras begäran utbildningsanrdnare, m uppgifterna är nödvändiga för att ändamålsenligt kunna rdna utbildningen barnskyddsmyndigheter m man i sin tjänst får veta att ett barn är i uppenbart behv av barnskyddsåtgärder eller barnets eget uppförande ger anledning till anmälan. (Lag m barnskydd 25 ). 13

9. BILAGOR 1 Blankett för individuell plan för hur undervisningen skall rdnas (IP) 2 tmme för elevvårdsteamets diskussiner inför överflyttningsprcess 3 Mdell till blanketter vid intagningar ch överföringar 14

Lvisa stad Parksklan Individuell plan för hur undervisningen skall rdnas (IP)

Individuell plan för hur undervisningen rdnas (IP) 1. Basuppgifter m eleven Efternamn Förnamn Signum Vårdnadshavare Adress Tfn /Gsm Klass Läsår Klassföreståndare/kntaktpersn Hemförhållanden Uppgifter m sklgången, genmförda undersökningar ch centrala iakttagelser 2. Grunder för överföringsbeslutet 3. Inlärningsförutsättningar Elevens karaktär, sciala relatiner, starka sidr ch intressen Gestaltning, mtrik, minne ch slutledningsförmåga samt språkliga färdigheter Kgnitiva ch sciala färdigheter ch inlärningsstil samt arbetsvanr 4. Mål för undervisning, arrangemang ch utvärdering Övergripande mål (plats, tid ch framskridande) De centrala målen i undervisningen Mål för uppfstran Grunder ch frmer för utvärdering 5. Stödåtgärder ch arrangemang i sklan 6. Hemmets stöd 7. Planer för frtsatta studier

8. Uppföljning ch uppdatering Planen uppgjrd (datum) Utvärderingsdatum Utvärderingsdatum Utvärderingsdatum Utvärderingsdatum Utvärderingsdatum Planen uppgjrd av ch granskad av Uppföljning ch utvärdering (datum) 9. Tillstånd att ge uppgifter IP med bilagr får delges andra samarbetspartners i sklan. Infrmatinen får även sändas till följande skla. Vi förbinder ss att följa den uppgjrda planen Lvisa 200 Elev Vårdnadshavare Sklans representant Vårdnadshavare Lvisa 200 Rektrns underskrift Bilagr:

Bilaga 2 Stmme för elevvårdsteamets diskussin inför överföringsprcessen -> Helhetssituatinen kartläggs eleven klarar sig i eleven har svårigheter med vilka andra stödåtgärder har vidtagits testad eller undersökt varför överväger man överföring till specialundervisning/specialskla -> Diskussin med elev ch vårdnadshavare m hur prcessen genmförs -> Frtsatta undersökningar vilket slag av undersökningar rekmmenderar man vem talar med vårdnadshavarna hur beställs tiden för undersökningarna, inm vilken tid brde detta ske -> Infrmatinen m specialklass till vårdnadshavarna var börjar man, kallas representant för specialsklan med vem föreslår besök i specialsklan, tidtabellen för detta väntar man på testresultat -> Stöd i väntan på eventuell överföring behöver eleven speciellt stöd, kuratr eller någn annan behöver vårdnadshavarna stöd, kuratr, familjeklinik -> Önskad tidtabell När kan överföringen tidigast ske/när brde den senast ske hur gör man m det inte finns plats i specialsklan hur gör man m vårdnadshavarna mtsätter sig överföring vem ger ch när ger man blankett med anhållan m öveföring -> Infrmatinens gång vem infrmerar vad åt vem den egna klassläraren, rektrn specialläraren rektr för specialskla ch/eller någn annan -> Sammandrag över målsättningarna sm alla förbinder sig att följa

Kmmun Skla INTAGNING / ÖVERFÖRING TILL SPECIALUNDERVISNING UPPHÄVNING AV ÖVERFÖRINGSBESLUT Beslut: 200 Rektrns underskrift Elevens namn ch klass Födelsetid Vårdnadshavare Hemadress Telefn Förslag Grund för överföring Förslag till undervisningsarrangemang Vi föreslår att: antas/överförs till specialundervisning överföringsbeslutet upphävs psyklgutlåtande scial utredning läkarutlåtande annat utlåtande, vad? specialklass specialundervisning på deltid Underskrift Plats ch datum rektr namnförtydligande lärare/ speciallärare namnförtydligande Vi har blivit hörda angående vårt barns överföring till specialundervisning. Vi känner till grunderna för överföringen ch gdkänner den. Plats ch datum vårdnadshavare namnförtydligande vårdnadshavare namnförtydligande adress adress