Frejaskolan 6-9, Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frejaskolan 6-9 Frejaskolan 6-9, Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015/2016 1

Innehållsförteckning Frejaskolans vision 3 Diskrimineringsgrunder.3 Grunduppgifter.. 4 Utvärdering...5 Främjande insatser...6 Kartläggning 8 Förebyggande åtgärder 9 Rutiner för akuta situationer 10 Bilaga 1 12 Bilaga 2 17 2

Frejaskolans vision Skolan har ett viktigt uppdrag i att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla elevers utveckling och lärande. Hos oss på Frejaskolan ska ingen elev eller vuxen behöva utsättas för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Här ska alla människors lika värde respekteras. Skolan arbetar aktivt för att bidra till att elevernas livslånga inställning ska vara att respektera varandra och allas våra olikheter. Var och en som vistas på skolan förväntas respektera detta och har med andra ord ett ansvar utifrån sina egna förutsättningar att bidra till att skapa en god lärandemiljö och arbetsplats. Genom god Frejaanda vill vi på skolan att alla ska känna: - Trygghet, omtanke, respekt, - Lust till att lära, - Hög måluppfyllelse, - Omvärlden och skolan ska mötas - Samarbete, samsyn, Då blir det roligt! Diskrimineringsgrunder Diskriminering Diskriminering i skolan innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i diskrimineringslagen. Lagändringen ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Det betraktas även som diskriminering om ett barn eller en elev blir särbehandlad och det har samband med en anhörigs sexuella läggning, funktionsnedsättning och så vidare. Definitioner av begrepp och diskrimineringsgrunder se bilaga 1. 3

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 6-9 Ansvariga för planen Skolledning Vår vision God Frejaanda ger: - Hög måluppfyllelse - Trygghet, omtanke och respekt - Omvärlden och skolan ska mötas - Samarbete, samsyn Då blir det roligt! Planen gäller från 2015-08-19 Planen gäller till 2016-06-11 Elevernas delaktighet Utvärdering av likabehandlingsarbetet under höstterminen -15 och deltagande i kartläggningen. Vårdnadshavarnas delaktighet Arbete med enkäter Personalens delaktighet Personalen har deltagit i upprättande av planen och utvärdering av föregående års likabehandlingsplan, samt även sammanställt resultatet av kartläggningen som eleverna har gjort våren 2015. Förankring av planen Spridning via arbetslag, klassföreståndare samt offentlig på hemsida. 4

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har sett över planen, diskuterat och gjort kartläggning. Eleverna i förtroendegruppen gjorde den första utvärderingen i höstas kring vilka insatser som har genomförs i de olika klasserna vad gäller värdegrundsarbete/likabehandlingsarbete. En kartläggning, enligt husmodellen 1, genomfördes av eleverna i april. Lärarna i arbetslagen gjorde den sista utvärderingen inför sommaren, där följande frågor besvarades: Har insatserna under de olika åtgärderna fört oss närmare målen? Varför? Varför inte? Vad behöver ändras? Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledningen, lärarna, eleverna. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi måste vara mer tydliga vad gäller främjande arbete samt åtgärder, till eleverna, t ex förklara syftet med det främjande arbetet, varför man tar upp frågorna mm. Se till att all ny personal blir insatt i likabehandlingsarbetet, vilket skolledningen ansvarar för. Önskemål om att värdegrundsarbetet fortfarande läggs ut som en eller ett par temadagar för att underlätta det fortsatta arbetet under läsåret, men att varje arbetslag, utifrån sina egna elevgrupper och behov bestämmer innehållet under dessa temadagar samt vilket material som ska användas. Öka elevhälsans roll i värdegrundsarbetet. Årets plan ska utvärderas senast 2016-06-11 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Återkommande elevenkäter för att kontrollera att insatserna varit genomförda, samt hur dessa har haft effekt. Utvärderingen sker 2 ggr/år: slutet av november och juni. Ansvarig för att årets plan utvärderas Skolledning 1 Husmodellen är en metod för kartläggning av den fysiska miljön och synliggör var barn/elever och vuxna befinner sig på förskolan eller skolan. Syftet är att synliggöra om användningen av inomhus- och utomhusmiljön sker på olika villkor för flickor respektive pojkar och om kränkningar förekommer i någon del av miljön. 5

Främjande insatser Det dagliga arbetet genomsyras av värdegrundsarbete i stort. Däremot behöver vi bli tydligare mot eleverna när vi gör något specifikt inriktat mot värdegrundsarbete. Vid samtliga insatser varierar arbetssätt och arbetsområden utifrån den enskilda klassens sammansättning och mognad. Arbetslagen noterar i vilken årskurs specifika aktiviteter har genomförts. Till hjälp har vi en inspirationsbank. Vi har fasta placeringar i klassrummet. Till en början har vi styrda gruppsammansättningar vid skolarbeten, för att sedan lösa upp dessa något under läsåret. Vi arbetar aktivt med att markera och synliggöra fult språk, något som bl a tas upp på mentorspassen. - Diskussion om vad är "fult språk" för eleverna. - Hur används orden? - Vad är fult språk för mig? Det är viktigt att lyssna på det som sägs och sker i korridorerna, klassrummen för att kunna motverka vidare diskriminering och förtydliga vad som gäller. Det förebyggande arbetet inkluderar: - Diskussion av händelser utifrån det som hänt och här är det viktigt att inte koppla ihop händelsen med t ex personen/personernas religion, etniska tillhörighet. - Vårt ansvar som vuxna blir att försöka få eleverna att känna sig trygga och sedda samt hantera den maktbalans som kan uppstå mellan elever, grupper av elever. Vi har nolltolerans mot skojbråk! Det här innebär att alla vuxna ingriper när detta sker. Åtgärd 1 Lärarperspektiv Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och alla diskrimineringsgrunder Mål och uppföljning Målsättning med insatsen: - Öka tryggheten och självkänslan hos grupp och individ. - Få undervisningen att kontinuerligt genomsyras av diskrimineringsgrunderna. - Lära eleverna ett normkritiskt tänkande och att respektera andra människors egenvärde. - Lära eleverna att ta avstånd från förtryck och kränkande behandling. Vi arbetar kontinuerligt med värderings- och samarbetsövningar för att stärka grupperna och individen. - Auskultering hos varandra i al för att utveckla och förbättra undervisningen utifrån diskrimineringsgrunderna, men också för att utveckla vårt uttryck och pedagogiskt språk. - Utveckla likabehandlingsarbetet utifrån gruppbehoven som finns i arbetslaget eftersom olika grupper kan vara i behov av olika insatser. 6

- Tid till pedagogiska reflektioner fast tid på arbetslagsmöten, leder till att vi bättre kan planera och verkligen diskutera vilket arbete som behöver göras i de olika grupperna. Ansvarig Arbetslagen 1-4. Datum när det ska vara klart Arbetet fortskrider under läsåret 2015/2016. Åtgärd 2 Elevperspektiv Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och alla diskrimeringsgrunderna. Mål Målsättning med insatsen: - Träna eleverna i ett normkritiskt förhållningssätt som bidrar till att förebygga och hantera diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. - Eleverna ska känna trygghet och samhörighet oavsett bakgrund. - Öka elevernas kunskap om framtida studie- och yrkesval oberoende av klass, kön och etnisk bakgrund. - Främja människors lika värde oavsett religion eller etnisk tillhörighet. Arbetar kontinuerligt med attityder kring människors lika värde. - Fadderverksamhet/åldersblandade mentorsgrupper, där syftet med grupper tydliggörs, så att de äldre eleverna ska veta varför och vilken roll de har i arbetet. Tydliggöra rollerna i dessa grupper. Detta kommer förhoppningsvis att leda till bättre relationer mellan årskurserna och få de yngre eleverna att känna större trygghet. - Arbeta med värdegrundsarbete kopplat till konkreta elevnära frågor. Här finns det olika material att tillgå, ex vis: dilemmakort från Barnkonventionen, Machofabriken, Yrmisfilmer. - SYV i en vid bemärkelse: hela skolans ansvar. Handlar om att vidga elevernas perspektiv kring yrken och dess efterfrågade kompetenser i relationer till elevernas egna egenskaper samt att eleverna får underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Handlar också om att hitta kopplingar mellan ämne och yrke. Ansvarig Vuxna och elever i arbetslag 1-4. Datum när det ska vara klart Arbetet fortskrider under läsåret 2015/2016. 7

Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har utfört kartläggningen enligt husmodellen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Samtliga elever har deltagit i genomförande av kartläggningen. Där eleverna har graderat på en skala 1-10 hur tryggt ett område känns och enskilt skrivit, med hjälp av frågeställningar hur olika områden på skolan känns, d v s om eleven upplever ett område som tryggt eller otryggt och varför. Se bilaga 2. Hur personalen har involverats i kartläggningen Mentorerna har genomfört kartläggningen med eleverna och sammanställt resultatet samt granskat resultaten som kartläggningen gav vid arbetet med likabehandlingsplanen. Personalen kartlägger de risker och behov som föreligger. Resultat och analys En stor majoritet av eleverna känner sig trygga i hela skolan. Faktorer som eleverna anger som orsaker till trygghet är: - Närvaro av lärare. - Skåp och klasskamrater i området. Att det inte rör sig alltför många elever i ett område samtidigt som gör att det blir stökigt. - Att det finns aktiviteter och sittplatser. - Att det är ljust och hemtrevligt. Orsaker till den otrygghet som elever känner i delar av skolan är; - Snöbollskastning: - i utomhusmiljö, särskilt på multiplanen, - vid dörrarna vid bildsalen ut mot skolgården, samt vid dörrarna vid Freja Café under vintern. - Trängsel: - i korridoren vid AL 3:s arbetslagsrum, - långa korridoren utanför NO-salarna, - utanför träslöjden och hemkunskapen samt hörnet av korridoren utanför sal 108. - Frånvaro av lärare/vuxna eller att det är mörkt: - korridoren vid salarna 103-110, - hörnet vid sal 108 samt utanför NO-salarna, - utanför textilsalen samt korridoren utanför sal 173-178, - pojkarnas omklädningsrum, - i utomhusmiljön, bl a bollplanen och busshållplatsen. - Rökning vid ytterdörrarna vid bildsalen samt rökning i skogen. Viss typ av våld förekommer och därför håller vi fast vid vår nolltolerans mot skojbråk. Man kan säga att tryggheten ökar med åldern och vana vid skolan. Det är viktigt med ökad vuxentäthet på rasterna speciellt under vintern, eftersom snöbollskastning fortfarande oroar de flesta klasserna på skolan. Elever som röker på skolan skapar oro. Där det blir trångt blir det högljutt. 8

Förebyggande åtgärder Namn Trygghetsarbete Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och samtliga diskrimineringsgrunder. Mål och uppföljning Trygga korridorer där inga kränkningar förekommer. Åtgärd - Fler vuxna i korridorerna där kartläggningen visat att eleverna känner sig otrygga. Prioriterat är område 1- textilslöjden, bilden, kapprummet och korridoren fram till arbetslag 3:s lärarrum, som ibland har låg vuxennärvaro vid vissa tidpunkter. - Fortsatt arbete med likabehandlingsarbetet. - Se över möjligheterna att göra de mörka platserna ljusare. Motivera åtgärd - Vuxennärvaro skapar en tryggare miljö och förebygger kränkande behandlingar eftersom våra attityder, vårt bemötande och det vi signalerar kommer förmedlas till eleverna. Därför är det viktigt att pedagoger som rör sig i korridorerna är aktiva i att se och motverka kränkningar. - Att arbeta med likabehandling öppnar upp för ett normkritiskt förhållningssätt och bidrar till att förebygga och hantera diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Vi vill att våra elever ska känna trygghet och samhörighet! - En ljus korridor medför högre grad av trivsel och miljön är en viktig del i elevernas trygghet. Ansvarig Samtliga vuxna Datum när det ska vara klart Arbetet fortskrider under läsåret 2015/2016. 9

Rutiner för akuta situationer Policy Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi markerar direkt och tydligt att vi inte accepterar kränkningar på allas vår gemensamma arbetsplats. Osams får man bli men man får inte kränka varandra. Det är allas vuxnas ansvar som arbetar på skolan. - Mentorpass 2 gånger i veckan där mentor träffar sin mentorsgrupp för att samtala om utveckling och trivsel. - Pedagogen styr placeringen i klassrummet och gruppindelningar. Målet är att kunna jobba med olika sammansättningar av elevgrupper samt att förhindra att någon elev hamnar i situationen av att inte ha någon kompis att sitta med. - Pedagogerna har rastvakt på schema. Närvaro av vuxna i korridorerna skapar lugn. Viktigt att den pedagog som rastvaktar är aktiv i att se och motverka kränkningar! En vuxen som passerar när en kränkning sker godkänner händelsen genom att inte agera! Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Den person som föräldrar och elever vänder sig till i första hand är elevens mentor/klassföreståndare. Det är allas vuxnas ansvar att agera när en kränkning sker och elever kan vända sig till den första vuxna person som finns på plats. Eftersom arbetslagsrummen är placerade i korridorerna så finns alltid någon vuxen i närheten som eleven kan vända sig till om en akut situation uppstår. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever När kränkning sker mellan elever har mentor/klassföreståndare för de inblandade gemensamt ansvar, men överenskommer om vem som utreder. När man observerar eller får reda på att en kränkning har skett (upplysning i efterhand) får vi inte ifrågasätta uppgiften. Den som upplever sig kränkt har tolkningsföreträde. Utredning ska alltid ske! Mentor/klassföreståndare gör en utredning och dokumenterar. Dokumentation sker på blanketten "Utredning om kränkande behandling". Instruktionen finns på baksidan av blanketten. Observera att om bedömning görs att det kan finnas behov av extra stöd för någon enskild eller om något extra stöd sätts in ska en handlingsplan skrivas. Utredning: 1. Ta reda på fakta om situationen. 2. Informera och ta hjälp av arbetslaget. 3. Vad har hänt? Är det en konflikt som urartat till en kränkande situation och/eller är det kränkningar utifrån någon av diskrimineringsgrunderna eller är det någon annan form av kränkning? 4. Viktigt är också att betrakta situationen, vad kan göras på grupp/verksamhetsnivå. 5. Samtal med berörda elever. En i taget! Kontakta föräldrarna. 6. Bestäm tid för uppföljning, lämpligen efter 1 vecka. Stäm av med både elever, föräldrar och 10

arbetslaget. 7. Enhetschef informeras. 8. Utredningen förvaras (minimum 2 år). Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal När kränkning sker mellan personal och elev hanteras utredningen av närmaste chef, d v s rektor på Frejaskolan 6-9. Gången för utredningen är den samma som för utredningen när elev kränker elev och dokumentationen sker på blanketten "Utredning om kränkande behandling". Rutiner för uppföljning När en kränkning skett mellan elever ansvar den personen som har gjort utredningen för uppföljningen d v s mentor/klassföreståndare. Uppföljningen görs efter ca 1 vecka. Om kränkningarna ej upphört vid uppföljningen ska en handlingsplan upprättas. När kränkning skett mellan personal och elev ansvar rektor/enhetschef för uppföljningen. Rutiner för dokumentation En utredning om kränkande behandling görs så fort en kränkning sker. Arbetet kring enskilda individer dokumenteras i åtgärdsprogram. Blanketten "Utredning för kränkande behandling" kommer att används som underlag vid den årliga kartläggningen inför skolans systematiska arbete mot kränkningar. Ansvarsförhållande - När en kränkning mellan elever har skett är det mentor/klassföreståndare som gör utredningen och lämnar den till rektor som i sin tur lämnar den vidare till enhetschefen. - Bedömning i varje enskilt fall om anmälan ska göras till polis och/eller sociala myndigheter. Rektor på Frejaskolan 6-9 gör vid misstanke om att elev eller vuxen har drabbats av våld av elev eller vuxen en polisanmälan. Detsamma gäller vid misstanke om trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna. Ansvarig: enhetschef. Anmälningsskyldigheten gäller dock samtlig personal. 11

Bilaga 1 Definitioner av begrepp och diskrimineringsgrunder Texten är en förkortat och omarbetat version av DO, Diskrimineringsombudsmannens stödmaterial för skolanslikabehandlingsarbete ( Lika rättigheter i skolan, 2102) Diskrimineringen kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Exempelvis elevens kön. Det kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just det programmet. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Med indirekt diskriminering menas att rutiner och regler som tillsynes är neutrala i praktiken missgynnar ett barn eller en elev och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Exempelvis: om alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av allergi behöver annan mat. I och med att diskriminering är kopplad till rättigheter och missgynnande förutsätter det någon form av formell makt hos den som utför diskrimineringen. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan exempelvis bestå av fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, MSN och meddelanden på olika webbcommunities). Trakasserier Är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan också vara av sexuell art, De kallas då för sexuella trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks och det har samband med en anhörigs könsidentitet eller könsuttryck, ålder med mera. Det betraktas också som trakasserier när kränkningarna sker som har samband med felaktigt förmodad etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, och så vidare. 12

Kränkande behandling: är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. En elev kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling av såväl personal som av andra elever. Elever som upplever sig vara trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är särskilt utsatta eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal måste därför betraktas som mycket allvarliga. Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för skolans anställda att utsätta elever för trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringsgrunderna och exempel på vad det kan innebära Kön Enligt diskrimineringslagen avser diskrimineringsgrunden kön att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man. Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Exempel på diskriminering och trakasserier som har samband med kön *Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. (diskriminering) *Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. (trakasserier) Skolan ska förebygga förhindra könsdiskriminering. Den ska även ge barn och elever möjligheter att utvecklas utan att begränsas av stereotypa könsroller (Lgr 11) Könsidentitet eller könsuttryck Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck. Skyddet blir extra viktigt för elever med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med könsidentitet eller könsuttryck *Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med maskara och läppglans. (trakasserier) *Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. (diskriminering) 13

Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet eller flera etniska tillhörigheter. En person som är född i Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller kurd. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund. Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet *En skola som har elever med många olika etniska tillhörigheter ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. (diskriminering) *Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar inget illa. (trakasserier) Religion eller annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Undervisningen ska vara icke-konfessionell, enligt skollagen. Skolan får inte missgynna någon elev på ett sätt som har samband med elevens religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning *Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. (diskriminering) *Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. (trakasserier) Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga till följd av skada eller sjukdom. Funktionsnedsättning beskriver inte ett statiskt tillstånd eller hur en person är. Funktionsförmågan varierar beroende på situationen och miljön. Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. 14

I en otillgänglig miljö kan funktionsnedsättningen innebära stora begränsningar av funktionsförmågan, i en tillgänglig miljö är det inte säkert att funktionsnedsättningen innebär någon begränsning alls. Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med funktionsnedsättning *På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom eleverna i särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. (diskriminering) *Elenas pappa har en CP-skada. Elena blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. (trakasserier) Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning *Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. Han pratar med sin lärare om att de andra eleverna fryser ut honom, men läraren gör ingenting för att det ska upphöra. (trakasserier) *På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. (diskriminering) Ålder Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering som har samband med ålder. Skyddet gäller även i skolan. Exempel på trakasserier som har samband med ålder *Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. (trakasserier) *Ismael, 11 år är granne och kompis med Victor 8 år. En dag när han leker med Victor på rasten får han en hånfull kommentar av en förbipasserande lärare som säger Är inte du för gammal för att leka med småungar?! (diskriminering) Skillnaden mellan främjande, förebyggande och åtgärdande arbete Främjande arbete Handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Utgår från skolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. Genomförs oavsett om det finns något aktuellt problem eller inte och riktar sig till alla elever. 15

Förebyggande arbete Syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. Utgår ifrån de konkreta problem som har upptäckts vid kartläggningen av situationen på skolan. Åtgärdande arbete Handlar om att agera när en elev kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. 16

Bilaga 2 Kartläggning Husmodellen, inomhus flicka pojke Område 1: Textilslöjden, bilden, kapprummet och korridoren fram till AL3:s lärarrum Sätt kryss på skalan utifrån hur du upplever det aktuella området. 1 betyder helt otryggt och 10 betyder helt tryggt. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Motivera Varför kryssade du som du gjorde? 17

Område 2: Korridoren från AL3:s lärarrum, kapprum, Torget och trappan ner till Freja café Sätt kryss på skalan utifrån hur du upplever det aktuella området. 1 betyder helt otryggt och 10 betyder helt tryggt. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Motivera Varför kryssade du som du gjorde? 18

Område 3: Hemkunskapssalen, No-salarna fram till Julias rum (SYV). Sätt kryss på skalan utifrån hur du upplever det aktuella området. 1 betyder helt otryggt och 10 betyder helt tryggt. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Motivera Varför kryssade du som du gjorde? 19

Område 4: Träslöjd, musiksalen, korridoren mot hemkunskapen Sätt kryss på skalan utifrån hur du upplever det aktuella området. 1 betyder helt otryggt och 10 betyder helt tryggt. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Motivera Varför kryssade du som du gjorde? 20

Utomhus Område 1: Muliplanen, vägen ner mot skolrestaurangen, skogen, skolgården mot hus A (expeditionen mm) Sätt kryss på skalan utifrån hur du upplever det aktuella området. 1 betyder helt otryggt och 10 betyder helt tryggt. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Motivera Varför kryssade du som du gjorde? 21

Område 2: Muliplanen, idrottenshallen, trapporna ner mot skolgården, skolgården utanför huvudingången/freja café Sätt kryss på skalan utifrån hur du upplever det aktuella området. 1 betyder helt otryggt och 10 betyder helt tryggt. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Motivera Varför kryssade du som du gjorde? 22