TVÅBETYG LEKTION 3 BORDEAUX-BOURGOGNE

TVÅBETYG LEKTION 3 BORDEAUX-BOURGOGNE Bordeaux www.bordeaux.com/us Vinregionen Bordeaux är känd för att producera några av de mest namnkunniga och kanske även de bästa röda vinerna i världen. Regionen ligger i departementet Gironde i sydvästra Frankrike. Floderna Garonne (Graves) och Dordogne (St-Émilion/Pomerol), som mynnar ut i havsviken Gironde, har under miljontals år fört ner sediment från bergskedjan Pyrenéerna. Förhållandena är perfekta för vinodling, med magra jordar och utmärkt dränering. Närheten till Atlanten medför att Golfströmmen ger Bordeaux ett stabilt klimat med en mild och regnig vinter och en varm vår och sommar. Den för druvmognaden så viktiga hösten är oftast lång och varm. Tallskogar skyddar mot de hårda vindarna från Atlanten. Produktionen ligger mellan 5,5 och 6,0 miljoner hektoliter per år och den planterade arealen är 110 000 hektar. I princip hela produktionen är AOP-viner. Det görs en liten andel IGP L Atlantique och Vin de France. Mer än 90 procent av produktionen är röda viner, vilket är en ökning med 30 procent sedan början av 1980-talet. Vin har odlats i Bordeaux i mer än 2 000 år. Det förekommer olika uppgifter om huruvida det var romare eller kelter som först odlade vin i Burdigala, som romarna kallade området. Troligen var det keltiska krigare som planterade de första vinstockarna. De odlade druvan biturica, som lär ha varit en föregångare till dagens Cabernetdruvor. Den romerske poeten Ausonius (310 393 e.kr.) var den förste som omnämnde vinerna från Bordeaux. Han var troligtvis den förste som planterade vinstockar intill floden Garonne. Det berömda slottet Ausone i St.-Emilion är uppkallat efter Ausonius. Vinodlingen i Bordeaux var inte påverkad av kyrkan som på andra ställen i Frankrike på grund av giftermålet mellan Elenora av Akvitanien och Henrik Plantagenet från England 1152. Av den anledningen låg större delen av västra Frankrike under den engelska kronan fram till och med 1453 när Bordeaux efter hundraårskriget införlivades med Frankrike. Storhetstiden för Bordeaux började tack vare alliansen med engelsmännen. Eftersom man hade tillgång till hamn gick transporterna relativt snabbt till de engelska hamnstäderna, och under en tid köpte engelsmännen tre fjärdedelar av allt sitt vin från Bordeaux. Engelsmännen kallade vinet för claret och det var ljusa röda viner. Idag finns en AOP Bordeaux Clairet för mörkt rosa viner som liknar de medeltida rödvinerna. I och med att vinodlingarna i Bordeaux förskonades från påverkan under den franska revolutionen i slutet av 1700-talet kunde dess rykte under 1800-talet förstärkas. Vinlusen gjorde dock katastrofal skada i Bordeaux, inte en enda vinstock undgick att bli angripen. Nästa storhetstid för området inleddes efter andra världskriget och pågår fortfarande.

Klassificering Det finns idag omkring 60 appellationer i Bordeaux. Det finns fyra övergripande appellationer. Bordeaux och Bordeaux Supérieur omfattar röda, vita och roséviner, Bordeaux Clairet för roséviner och Crémant de Bordeaux för mousserande viner. 1855 års klassificering Inför världsutställningen i Paris 1855 klassificerades de främsta vinerna från departementet Gironde. Bedömningen grundades på vad vinerna kostade decennierna innan bedömningen. Klassificeringen gällde röda viner från Médoc och de indelades i fem crus (cru=växtplats). Tre slott fick den högsta klassificeringen tillsammans med ett slott från distriktet Graves (nuvarande Pessac-Léognan). Följande viner klassificerades som premier cru classe 1855: Chateau Haut-Brion (Pessac- Léognan), Chateau Latour (Pauillac), Chateau Margaux (Margaux), Chateau Lafite (Pauillac). Klassificeringen lever vidare än idag. Den enda justering som har gjorts är att slottet Mouton- Rothschild (Pauillac) år 1973 flyttades upp från 2:a cru classé till premier cru. Cru bourgeois I Médoc och Haut-Médoc finns en rad utmärkta vingårdar som har rätt till beteckningen cru bourgeois. Det är det så kallade vinsyndikatet i Médoc som sedan 1932 svarar för klassificeringen. 2003 gjordes klassificering som annullerades 2007. En ny revidering som bygger på det individuella vinets kvalitet gjordes 2010 på 2008 års årgång och en ny revidering kommer att ske varje år. Sauternes (söta viner) I samband med världsutställningen 1855 klassificerades också de söta vinerna från Sauternes. De indelades i 1er och 2ème cru classés. Château d Yquem hamnade i en klass för sig som 1er cru supérieur. Beteckningen 1er grand cru classé förekommer också. Pessac-Léognan De röda och vita vinerna från dåvarande Graves klassificerades för första gången år 1953. En revidering skedde 1959. Idag har 13 vinegendomar cru classé-status för sina röda viner och tio har det för sina vita. Av dessa har sju cru classé-status både för sina röda och vita viner. Samtliga av dessa egendomar återfinns sedan 1978 i den nya appellationen Pessac-Léognan. Château Haut-Brion är det enda vin i Bordeaux som har dubbla klassificeringar nämligen Cru Classés de Graves och Grand Cru Classés 1855. St.-Emilion Den första klassificeringen i St.-Emilion skedde år 1958. Revidering har skett 1969, 1985, 1996 och 2012. Fyra slott har den högsta klassificeringen premiers grands crus classés, klass

A: Château Cheval Blanc, Château Ausone, Château Pavie (2012) och Château Angélus (2012). Pomerol Distriktet Pomerol saknar officiell klassificering. Château Pétrus räknas dock inofficiellt som nummer ett. Druvsorter Druvsorter som är markerade med * finns mer utförligt beskrivna i druvbilagan. Blå druvor Skillnaden mellan de olika slotten och distrikten ligger till stor del i proportionerna av de här druvsorterna. Cabernet Sauvignon dominerar i Médoc och Graves. Merlot dominerar i St.- Emilion och Pomerol. Cabernet Sauvignon* Det är denna druva som vi i första hand förknippar med Bordeaux. Den har små bär med tjockt skal, som bidrar med färg och garvsyra. Dominerande aromer är svarta vinbär och cederträ (nyvässad blyertspenna). Ju större andel Cabernet Sauvignon i vinet, desto strävare smak och djupare färg. Vinet behöver också lagras längre tid innan det är moget. Merlot* Den tidigt mognande Merlotdruvan är den mest planterade druvan i Bordeaux. Den trivs bäst i svala lerjordar särskilt i St.-Emilion och Pomerol. Den ger vinet alkohol, mjuk rondör och färg och har aromer av korinter och multna löv. Cabernet franc Cabernet Franc är tillsammans med Sauvignon Blanc förälder till Cabernet Sauvignon. Den här druvan har också aromer av cederträ och svarta vinbär men kan även dofta hallon. Den kan påminna lite om en cabernet sauvignon från ett kallare klimat med sin lite gräsiga stil. Malbec (cot) Malbecdruvan används för att ge bordeauxblandningarna mer färg och fyllighet. Petit Verdot Druvan bidrar med fruktsyra och tanniner. Den används för att förbättra kvaliteten och göra vinet mer lagringsdugligt. Carmenére Villard

Gröna druvor Sémillon Den tjockskaliga sémillon är den mest planterade gröna druvan i Bordeaux och den viktigaste druvan i de söta vinerna från Sauternes. Ädelröta angriper druvorna och ger dem sötma och smak. Utan angreppet skulle sémillon ge relativt neutrala och syrafattiga viner. Men tack vare ädelrötan blir vinerna komplexa och aromatiska och har en lång livslängd. Sauvignon Blanc* Ingår ofta i de söta sauternesvinerna tillsammans med Sémillon. Den är också karaktärsdruvan i de torra vita bordeauxvinerna. Muscadelle En druva som inte ska förväxlas med vare sig Muscat eller Muscadet. Den får ingå med maximalt fem procent i de söta sauternesvinerna. Sauvignon Gris Ugni Blanc Distrikt Médoc Médoc är känt för att vara det kanske främsta området för odling av röda viner i hela världen. Vinerna är generellt sett strama, fylliga och komplexa och har god lagringspotential. Distriktet ligger på en halvö mellan Atlanten och havsviken Gironde, norr om staden Bordeaux. Médoc är indelat i underdistrikten Haut-Médoc och Médoc (tidigare Bas Médoc). Den bästa jordmånen har grusjordarna i Haut-Médoc som ger bra dränering. Sex av kommunerna i Haut-Médoc har rätt till egen appellation. Kommunerna markerad med fet text har viner som klassificerades 1855. Räknat norrifrån är det: St-Estèphe Den nordligaste kommunen i Médoc. Här dominerar ler- och grusjordar. Den mest planterade druvsorten är Cabernet Sauvignon. Det finns inga 1:a cru classé här, men fem viner är klassificerade enligt 1855 års klassificering. Cos d Estournel längst i söder på gränsen mot Pauillac och Château Montrose i öster mot floden Gironde är klassificerade som 2:a cru. Pauillac Pauillac är den största kommunen i Médoc. Den ligger söder om St. Estèphe och väster om Gironde. Den dominerande jordtypen är grus och den mest planterade druvsorten är Cabernet Sauvignon. Många anser att den här kommunen gör de bästa röda vinerna i Bordeaux. De har 18 viner klassificerade enligt 1855 års klassificering. Av dem är tre 1:a Cru, Château Lafite-

Rothschild, Château Mouton-Rotschild och Château Latour och två 2:a Cru Château Pichon- Longueville Comtesse de Lalande och Château Pichon-Longueville. St.-Julien Det här en den kommun av de fyra stora som har den minsta produktionen, men samtidigt den kommun i Bordeaux som har störst vingårdsareal klassificerad, hela 80 procent. Den dominerande jordtypen är grus på en bergrund som har bildats av sedimentära avlagringar. Den mest planterade druvsorten är Cabernet Sauvignon. Här finns inga 1:a Cru, men av kommunens elva klassificerade vingårdar är fem 2:a Cru: Château Ducru-Beaucaillou, Château Gruaud-Larose, Château Léoville Las Cases, Château Léoville Poyferré och Château Léoville Barton. Listrac och Moulis Söder om St.Julien ligger de två kommunerna Listrac och Moulis. De har inga Cru Classé, men det finns ett antal bra Cru Bourgeois. Kommunappellationerna heter Listrac-Médoc och Moulis-en-Médoc. Margaux Längst i söder ligger Margaux, väster om Gironde och inte så långt norrut ligger staden Bordeaux. Kommunen är mest känt för sitt 1:a cru vin Château Margaux. De gör också ett framstående vitt vin Pavillon Blanc du Château Margaux. Jorden består av mycket mer grus än de övriga kommunerna vilket ger bättre dränering. Det sydliga läget gör att skörden startar minst en vecka tidigare än i de andra delarna av Médoc. I likhet med de andra kommunerna är Cabernet Sauvignon den dominerande druvsorten. Till appellationen hör också byarna Cantenac, Arsac, Soussans och Labarde. Kommunen har flest Cru Classé i Médoc, 21 stycken. Förutom 1:a cru vinet Château Margaux finns här fem 2:a Cru: Château Brane-Cantenac, Château Dufort Vivens, Château Lascombes, Château Rauzan-Ségla och Château Rauzan-Gassies. De sex kommunappellationerna gäller endast för rött vin. De vita vinerna får etiketteras med till exempel AOP Bordeaux Blanc. Graves Distriktet ligger söder om Bordeaux och dess namn kommer från betydelsen grusigt land på franska. Graves är lika känt för vita viner som för röda. Pessac-Léognan Det var här de röda Bordeauxvinerna introducerades på 1660-talet av ägaren på Haut-Brion. Den första kända egendomen här planterades av ärkebiskopen av Bordeaux Bertrand de Got,

som senare blev påven Clement V (i Sverige känd som Clemens V) i början av 1300-talet. Egendomen är numera känd under namnet Château Pape Clément döpt efter denna påve. Pessac-Léognan bildades 1987 som en utbrytning i den norra delen av Graves. Det var de mest berömda egendomarna som ville bilda en egen appellation och därigenom bland annat markera avstånd från Graves, som då hade ett ganska skamfilat rykte. Till appellationen hör de tio kommunerna Cadaujac, Canéjan, Gradignan, Léognan, Martillac, Mérignac, Pessac, Saint-Médard-d'Eyrans, Talence och Villenave-d'Ornon. Grus och sand är de dominerande jordtyperna. Ungefär 80 procent av produktionen avser röda viner. Det mest kända vinet från Pessac-Léognan är 1er cru-vinet Chateau Haut-Brion. Andra kända röda viner är La Mission-Haut Brion och Domaine de Chevalier. Bland de vita märks Haut- Brion, Laville-Haut-Brion, Couhins-Lurton, Domaine de Chevalier. Sauternes Sauternes ligger strax sydost om distriktet Graves och är främst känt för sina ädelsöta viner. Vinerna är framställda av druvor som har angripits av mögelsvampen Botrytis cinerea (ädelröta). För att mögelsvampen skall utvecklas positivt krävs både fukt och värme annars utvecklas den till gråröta. De goda förutsättningarna i Sauternes beror på de två floderna Garonne och Ciron. När det under hösten är torrt och varmt och den kyligare luften från Ciron möter den varmare luften från Garonne bildas dimma som ligger över vingårdarna från sen kväll till en bit ut på förmiddagen. Under dagen torkar druvan med hjälp av solen vilket påverkar druvmognaden positivt. Mögelsvampen perforerar druvskalet vilket medför att upp till hälften av vätskan i druvan dunstar bort. Detta medför mer koncentration och högre sockerhalt. Den höga sockerhalten i kombination med att mögelsvampen har förbrukat en del näringsämnen kan ställa till problem vid jäsningen, men det är också en av framgångsfaktorerna eftersom den längre jäsningstiden ger vinet mer komplexitet. Vinerna har en hög restsockerhal och kan komma upp i en alkoholhalt på 15 procent. De förnämligaste vinerna produceras på Château d Yquem. Karaktärsdruvan i dessa viner är Sémillon som blandas med Sauvignon Blanc, Sauvignon Gris och Muscadelle. De växer på alluviala jordar som är sandiga och kalkhaltiga. De fem kommunerna Barsac, Bommes, Fargues, Preignac och Sauternes har rätt till appellationen Sauternes för sina ädelsöta viner. Barsac har också rätt att använda AOP Barsac. Torra vita viner får varken använda benämningen AOP Barsac eller AOP Sauternes, utan säljs vanligen som AOP Bordeaux Blanc.

St.-Emilion Öster om floden Dordognes ligger det berömda rödvinsdistriktet St.-Emilion. Staden St.- Emilion ligger sedan 1999 på UNESCOS världsarvslista. Den dominerande druvsorten i det här distriktet är Merlot följt av Cabernet Franc. Druvsammansättningen i vinerna från St. Emilion består vanligen av 60 procent Cabernet Franc, 30 procent Merlot och 10 procent Cabernet Sauvignon. Jordarna i distriktet varierar stort. Nere på platån runt staden och på de högre sluttningarna är det kalkrik lera på en berggrund av kalksten. Väster om staden på de lägre sluttningarna är det mestadels väldränerade sandiga jordar. Sedan den senaste klassificeringen 2012 är fyra slott klassificerade som 1:a Premier Grand Cru Classé A. Château Angélus, Château Ausone, Château Cheval Blanc, Château Pavie. Angélus och Pavie klassificerades upp 2012. 14 slott är klassificerade som Grand Cru Classé B, där Château Figeac är det mest berömda. Direkt norr och nordost om AOP Saint-Émilion ligger det fyra AOP som kallas Saint Émilions satelliter, det är Lussac-Saint-Émilion, Montagne-Saint-Émilion, Puisseguin-Saint- Émilion, and Saint-Georges-Saint-Émilion. Pomerol Rödvinsdistriktet Pomerol ligger nordost om staden Libourne och nord och nordväst om Saint Émilion och dess satelliter. Den dominerande druvsorten är Merlot. Standardbladningen för de främsta vinerna består av 70-80 procent Merlot tillsammans med Cabernet Franc som här är känd under namnet Bouchet. De bästa vinerna från distriktet är yppiga, sammetsmjuka och smakrika. Den förnämsta egendomen i distriktet är Château Pétrus och sedan 2010 görs vinet på 100 procent Merlot. Jordarna domineras av grus tillsammans med sand och lera Norr om Pomerol ligger appelllationen Lalande-de-Pomerol. Entre-deux-Mers Entre-deux-Mers betyder mellan två hav, och området ligger mellan floderna Dordogne och Garonne. Här görs både röda och vita viner, men appellationen Entre-deux-Mers gäller bara för vita viner. Från det här distriktet kommer 75 procent av alla röda viner som säljs under de generiska appellationerna AOP Bordeaux och AOP Bordeaux Supérieur. AOP Premières Côtes de Bordeaux är sedan 2008 en appellation för söta vita viner från område öster om Garonne. AOP Cadillac Côtes de Bordeaux används för röda viner från samma område.

AOP Castillon Côtes de Bordeaux gäller enbart för röda viner medan AOP Blaye Côtes de Bordeaux och AOP Francs Côtes de Bordeaux gäller för röda och vita viner. AOP Côtes de Bordeaux är en övergripande appellationen för röda viner från de fyra. AOP Cadillac, Cérons, Loupiac och Sainte-Croix-du-Mont gäller för söta viner. 1855 års klassificering av röda viner i Médoc I samband med världsutställningen i Paris 1855 bedömde man och gjorde en klassificering av vinerna från Bordeaux. Klassificeringen utgick från de priser vinerna uppnått åren innan denna bedömning. Man har försökt att göra många klassificeringar sen dess, men 1855 års klassificering är fortfarande den enda viktiga. Alla klassificerade viner från Bordeaux kallas för Grand Cru Classé och Premier Cru är den högsta kvalitetsklassen. Första-cru (Premiers Crus) Château Lafite Rothschild, Pauillac Château Latour, Pauillac Château Margaux, Margaux Château Haut-Brion, Pessac, Graves Château Mouton Rothschild, Pauillac (flyttades upp 1973) Andra-cru (Seconds Crus) Château Rauzan-Ségla, Margaux Château Rauzan-Gassies, Margaux Château Léoville-Las Cases, St.-Julien Château Léoville-Poyferré, St.-Julien Château Léoville-Barton, St.-Julien Château Durfort-Vivens, Margaux Château Gruaud-Larose, St.-Julien Château Lascombes, Margaux Château Brane-Cantenac, Cantenac-Margaux Château Pichon Longueville Baron, Pauillac Château Pichon Longueville Comtesse de Lalande, Pauillac Château Ducru-Beaucaillou, St.-Julien Château Cos d Estournel, St.-Estèphe Château Montrose, St.-Estèphe Tredje-cru (Troisièmes Crus) Château Kirwan, Cantenac-Margaux Château d Issan, Cantenac-Margaux Château Lagrange, St.-Julien Château Langoa-Barton, St.-Julien Château Giscours, Labarde-Margaux Château Malescot St. Exupéry, Margaux Château Cantenac-Brown, Cantenac-Margaux Château Boyd-Cantenac, Margaux Château Palmer, Cantenac-Margaux

Château La Lagune, Ludon, Haut-Medoc Château Desmirail, Margaux Château Dubignon, Margaux Château Calon-Ségur, St.-Estèphe Château Ferrière, Margaux Château Marquis d Alesme Becker, Margaux Fjärde-cru (Quatrièmes Crus) Château Saint-Pierre, St.-Julien Château Talbot, St.-Julien Château Branaire-Ducru, St.-Julien Château Duhart-Milon, Pauillac Château Pouget, Cantenac-Margaux Château La Tour Carnet, St.-Laurent, Haut-Médoc Château Lafon-Rochet, St.-Estèphe Château Beychevelle, St.-Julien Château Prieuré-Lichine, Cantenac-Margaux Château Marquis de Terme, Margaux Femte-cru (Cinquièmes Crus) Château Pontet-Canet, Pauillac Château Batailley, Pauillac Château Haut-Batailley, Pauillac Château Grand-Puy-Lacoste, Pauillac Château Grand-Puy-Ducasse, Pauillac Château Lynch-Bages, Pauillac Château Lynch-Moussas, Pauillac Château Dauzac, Labarde, Margaux Château d Armailhac, Pauillac Château du Tertre, Arsac, Margaux Château Haut-Bages-Libéral, Pauillac Château Pédesclaux, Pauillac Château Belgrave, St.-Laurent, Haut-Médoc Château de Camensac, St.-Laurent, Haut-Médoc Château Cos Labory, St.-Estèphe Château Clerc-Milon, Pauillac Château Croizet Bages, Pauillac Château Cantemerle, Macau, Haut-Médoc Klassificering söta viner Sauternes Premier Cru Supérieur Château d Yquem, Sauternes

Premier Crus (första-cru) Château La Tour Blanche, Bommes (Sauternes) Château Lafaurie-Peyraguey, Bommes (Sauternes) Château Clos Haut-Peyraguey, Bommes (Sauternes) Château de Rayne-Vigneau, Bommes (Sauternes) Château Suduiraut, Preignac (Sauternes) Château Coutet, Barsac Château Climens, Barsac Château Guiraud, Sauternes Château Rieussec, Fargues (Sauternes) Château Rabaud-Promis, Bommes (Sauternes) Château Sigalas-Rabaud, Bommes (Sauternes) Deuxième Crus (andra-cru) Château de Myrat, Barsac Château Doisy Daëne, Barsac Château Doisy-Dubroca, Barsac Château Doisy-Védrines, Barsac Château d Arche, Sauternes Château Filhot, Sauternes Château Broustet, Barsac Château Nairac, Barsac Château Caillou, Barsac Château Suau, Barsac Château de Malle, Preignac (Sauternes) Château Romer, Fargues (Sauternes) Château Romer du Hayot, Fargues (Sauternes) Château Lamothe, Sauternes Château Lamothe-Guignard, Sauternes Klassificering St. Emilion Premiers Grands Crus Classés A Château Angélus (A) Château Ausone (A) Château Cheval Blanc (A) Château Pavie (A) Premiers Grands Crus Classés B Château Beauséjour (héritiers Duffau-Lagarrosse) Château Beau-Séjour-Bécot Château Bélair-Monange Château Canon Château Canon la Gaffelière Château Figeac Clos Fourtet Château la Gaffelière

Château Larcis Ducasse La Mondotte Château Pavie Macquin Château Troplong Mondot Château Trottevieille Château Valandraud Druvsynonymer Bouchet Cot Petite Bouchet Petite Vidure Vidure Cabernet Franc Malbec Cabernet Sauvignon Cabernet Sauvignon Cabernet Franc Exempel praktiskt tvåbetyg Bordeaux Vitt vin Druva Land Region Sauvignon Blanc Frankrike Bordeaux

Bourgogne Vinregionen Bourgogne, som ligger på den 47:e breddgraden, är belägen i nordöstra Frankrike och omfattar alla vinodlingar från Chablis i norr till Beaujolais i söder. Bourgogne omfattar delar av fyra departement: Yonne (Chablis), Côte d Or (Côte d Or), Saone-et-Loire (Côte Chalonnaise och Mâconnais) och Rhône (Beaujolais). Det framställs cirka 1,5 miljoner hektoliter vin per år och den planterade arealen är 28 000 hektar. Mer än 50 procent av vinerna framställs av negocianter, odlarna står för strax över 30 procent och resterande av kooperativ. Mer än 50 procent av produktionen är regionala AOPviner. Bourgognes vingårdar kallas climat. Muromgärdade vingårdar har ofta tillhört kloster och benämns clos. Ett vingods som mer liknar ett château i Bordeaux kallas ofta domaine. I och med att vingårdarna i sin tur kan vara uppdelade i ett stort antal mindre delar (parcelle) med många ägare, kan kvaliteten på vin från en och samma vingård vara mycket skiftande. Ett berömt exempel är grand cru-vingården Clos de Vougeot på 50 hektar som har cirka 80 delägare. Situationen med många ägare gör att vinodlarna sällan framställer sitt eget vin, utan de säljer musten eller druvorna till de stora vinfirmorna, les négociants-eleveurs. Det är alltså viktigt att veta vilka firmor som är bra och pålitliga när man ska inhandla en flaska bourgogne. Det var romarna som tog med sig vinet till Bourgogne. Kyrkan kom att spela en avgörande roll av expansion och utveckling av tekniker och reglering av vin. Många av dagens främsta vingårdar var gåvor till klostren från adeln, bland annat Clos de Vougeot. Bourgogne hade stora problem med sjukdomar under 1800-talet, bland annat mjöldagg och vinlus. Sjukdomarna innebar att odlingsarealen minskade med nästan 70 procent. Bourgogne har inlandsklimat eller kontinentalklimat med kalla vintrar och varma somrar. Medelhavsklimatet når ibland upp och ger soligt och bra mognadsväder på hösten. Hagel och störtregn kan orsaka stora förluster för odlarna. Mikroklimatet har stor betydelse och kan mildra det nyckfulla vädret och utgöra skillnaden mellan en framgångsrik och en mindre lyckad skörd. Jordarnas beskaffenhet skiftar från krita (kimmeridge) i Chablis till hårdare kalkskiffer på de övre sluttningarna och bördig finjord på de lägre i Côte de Nuits. I Côte de Beaune dominerar flinta, kalksten och lera, och i Beaujolais vittrad, sur granit. Något om vinlagstiftning och klassificering Vinlagstiftningen i Bourgogne är berömd för att vara komplicerad. De viktigaste delarna förklaras under respektive distrikt nedan. På grund av tidigare arvregler har vingårdarna speciellt i Bourgogne ofta många ägare. Det gör att kvaliteten på vin från en och samma vingård kan vara mycket skiftande.

Den övergripande appellationen är Bourgogne och vinerna skall vara framställda på Pinot Noir eller Chardonnay. År 2011 kom appellationen Coteaux Bourguignons, den innefattar alla vingårdar inom regionen inklusive nedklassificerade Beaujolaisviner eller en bladning av dessa. I den här appellationen ingår numera Bourgogne passe-tout-grains, som måste ha minst 30 % Pinot Noir, minst 15 % Gamay och övriga druvor (Chardonnay, Pinot Blanc, Pinot Gris) får inte överstiga 15 % tillsammans. Druvsorter Druvsorter som är markerade med * finns mer utförligt beskrivna i druvbilagan längst bak i boken. Blå druvor Pinot noir* Vinernas karaktär skiftar med jordmånen. Sandiga jordar ger lätta viner, lerjordarna i botten på floddalen ger tyngre och mer alkoholrika viner medan grövre kalkjordar främjar aromen. Viner framställda av pinot noir är ofta relativt ljusa i färgen och måttligt tanninrika. Gamay* Beaujolais stora och i stort sett enda druva är gamay. Gamaydruvan ger fruktiga viner, som kan drickas unga. Vinerna kan ha en karakteristisk doft av päron, bananer och etylacetat, som kommer från jästen. Mycket av fruktigheten kommer av framställningsmetoden macération carbonique. Gröna druvor Chardonnay* Detta är den stora druvan för vit bourgogne och en av världens mest populära druvsorter. Aligoté Aligotédruvan har tunt skal och hård syra. Den kan ge riktigt kraftiga och fylliga viner under bra år. De bästa vinerna som är gjorda på aligoté kommer från byn Bouzeron i Côte Chalonnaise. Pinot Beurot (Pinot Gris) Pinot Blanc Sauvignon Blanc

Distrikt Chablis Chablis ligger som en ö i det nordligaste Bourgogne, halvvägs mellan Paris och Beaune i departementet Yonne. Viner med beteckningen Chablis är uteslutande torra, vita viner på chardonnaydruvan. Inom Yonnne görs det också viner på Sauvignon Blanc under appellationen St-Bris och Chardonnay och Pinot Noir under appellationen Bourgogne Côte d Auxerre. Chablisvinerna odlas på den mycket kalkhaltiga och lerblandade jorden som bildats av de lösa kritbergarterna Portland och Kimmeridge. Orten Kimmeridge, i Dorset på andra sidan engelska kanalen, där bergarten bestående av förhistoriska ostronskal också återfinns, har gett den dess namn. Kvalitetsklasser Chablis grand cru de sju bästa lägena i sydsluttningen just norr om staden Chablis. Ett åttonde inofficiellt grand cru-läge delas mellan två av de sju övriga. Grand cru-lägena ligger tillsammans söder och väster om staden Chablis och floden Serein. Grand Cru-lägena representerar bara 2 % av den totala planterade arealen i distriktet. Chablis premier cru från de näst bästa vingårdarna. Det finns 40 premier cru-vingårdar, men på franskt manér tillåter lagen att de mindre kända gårdarna använder namnet på ett mer känt samlingsläge istället. De senare är 17 till antalet. Chablis övergripande AOP-beteckning. Petit chablis viner som vuxit på icke kalkhaltig jord. Grand Cru-lägen Chablis Blanchot Bourgros Grenouilles Les Clos Les Preuses Valmurer Vaudésir La Moutonne (inofficiellt, ligger mellan Les Preuses och Vaudésir) Côte d Or Distriktet ligger i hjärtat av Bourgogne mellan städerna Dijon och Chagny. Det är uppdelat i två områden, Côte de Nuits i norr och Côte de Beaune i söder.

Kvalitetsklasser Vingårdarna i Côte d Or är indelade i fyra kvalitetsklasser. De två främsta, grand cru och premier cru är en klassificering av enskilda vingårdar. Kommunappellationen gäller naturligtvis den egna kommunen, medan de övriga appellationerna gäller ett ännu större område, eller som den enklaste, hela Bourgogne. Grand cru den högsta klassificeringen, omfattar idag 32 vingårdar. Merparten av dessa ligger i Côte de Nuits. Varje Grand cru är en egen appellation. På etiketten behöver producenten bara sätta ut vingårdens namn. Exempelvis Corton, La Tache eller Le Montrachet, ibland med tillägget Le. Grand Cru-vinerna motsvarar 1,5 procent av regionens produktion. Kommunen som gården ligger i kan till sitt namn lägga namnet på den förnämsta cruvingården inom kommunen. Premier cru på etiketten kombineras kommunen med vingårdens namn, med bokstäver i samma storlek. Det finns 635 vingårdar som har rätt till beteckningen Premier Cru och det motsvarar 11 procent av allt vin i Bourgogne. Med tanke på det stora antalet är det stor variation i kvalitet mellan de olika. Exempel på Premier Cru är Chambolle-Musigny Les Amoreuses. Appellation communale cirka en tredjedel av allt vin i Bourgogne har denna klassificering, t.ex. Chambolle-Musigny, Pommard och Volnay. Det är tillåtet att lägga till vingårdsnamn. Appellation régionale eller appellation générique lite drygt hälften av allt vin i Bourgogne har denna klassificering, exempelvis Beaujolais. Côte de Nuits Härifrån kommer flertalet av de stora röda bourgognerna. Vingårdarna är oftast mycket små och dessutom uppdelade på ett stort antal ägare. Denna splittring gör området svåröverskådligt och därför betyder tillverkarens namn mycket. Viner med vingårdsbeteckningen Chambertin kan produceras av tio olika firmor. Alla är naturligtvis inte lika bra. Jordmånen består av kalksten från de övre platåerna, som vittrar och sakta glider ner i dalen och blandar sig med den fetare rödbruna märgeln, en kalkhaltig art av lera. Tillsammans med lite sand, grus och större bitar av kalkstenen bildar den perfekt jord för odling av Pinot Noirdruvan. Kommunerna i Côte de Nuits är följande från norr till söder. I uppräkningen av egendomar med Grand Cru-status avser alla röda viner bortsett från Musigny som förutom rött och producerar lite vitt. Fixin Har inga egendomar med Grand Cru-status.

Gevrey-Chambertin Här framställs några av de bästa röda vinerna I Bourgogne. Def finns åtta egendomar med Grand Cru-status: Chambertin, Chambertin Clos de Bèze, Chapelle Chambertin, Charmes- Chambertin/Mazoyèrez Chambertin, Griottes Chambertin, Latricières-Chambertin, Mazos- Chambertin och Ruchottes-Chambertin. Morey-St.-Denis I denna kommun där jorden är rik på kalksten finns fem egendomar med Grand Cru-status: Clos de La Roche, Clos de Tart, Clos Saint-Denis, Clos des Lambrays och Bonnes Mares. Chambolle-Musigny Denna kommun är också rik på kalksten och har två egendomar med Grand Cru-status: Musigny och Bonnes Mares som delas med Morey-Saint Denis, Vougeot. Vougeot Här finns den 50 hektar stora Grand-Cru egendomen Clos de Vougeot som är uppdelad på circa 80 ägare. Flagey-Echézeaux Här finns två egendomar med Grand Cru-status Echézeaux och Grands Echézeaux. Vosne Romanée I denna berömda kommun finns sex egendomar med Grand Cru-status, två av dem Romanée- Conti och La Tâche är monopole som ägs av Domaine de la Romanée-Conti. Övriga fyra är Romanée, Romanée-Saint-Vivant, Richebourg och La Grand Rue. Nuits-St.-Georges I denna kommun längst I söder finns inga Grand Cru-egendomar. Côte de Beaune Det här distriktet är berömt såväl för sina röda som vita viner. Störst berömmelse har kanske det vita vinet från Le Montrachet. De bästa jordarna i Côte de Beaune är kalksten täckt av flintstenar, lera och grus. Kommunerna i Côte-de-Beaune är följande från norr till söder:

Aloxe-Corton Här finns tre egendomar med Grand Cru-status. Corton som gör framställer rött och lite vitt samt Charlemagne och Corton-Charlemagne för vita viner. Pernand-Vergelesses Har inga egendomar med Grand Cru-status. Här produceras både röda och vita viner. Savigny-lés-Beaune Har inga egendomar med Grand Cru-status. Här produceras både röda och vita viner. Beaune Har inga egendomar med Grand Cru-status. Mer än 90 procent av produktionen är röda viner. Pommard Har inga egendomar med Grand Cru-status och producerar enbart röda viner. Volnay Har inga egendomar med Grand Cru-status och producerar enbart röda viner. Meursault Har inga egendomar med Grand Cru-status och är den kommun i Côte d Or som producerar mest vita viner. Puligny-Montrachet Har fyra egendomar med Grand Cru-status. Två av dem Montrachet och Bâtard-Montrachet delas med grannkommunen Chassagne-Montrachet. De övriga två är Bienvenue-Bâtard- Montrachen och Chevalier-Montrachet. Chassagne-Montrachet Har tre egendomar med Grand Cru-status, förtutom de två som delas med Puligny-Montrachet har de Criots-Bâtard-Montrachet. Santenay Kommunen längst I söder har inga Grand Cru-egendomar och närmare 90 procent av produktionen är röda viner. Côte Chalonnaise Söder om Côte de Beaune ligger distriktet Côte Chalonnaise. Vinodlingarna är inte sammanhängande utan delade i tre större områden. Côte Chalonnaise är en del av Bourgogne

som alltid levt i skuggan.av sina nordligare grannar. Distriktet har gjort en uppryckning under det senaste decenniet och producerar idag hög kvalitet till gynnsamma priser. Viktiga kommuner i Côte Chalonnaise (från norr till söder): Bouzeron Känt för sitt vita bourgogne Aligoté Bouzeron. Den enda appellationen för kommunappellationen för Aligoté i hela Bourogne. Rully Produktionen domineras av vita och mousserande som står för två tredjedelar. Mercurey Den mesta området i Côte de Chalonnaise. Nittio procent av produktionen är röda viner. Givry Den minste av de fem stora appellationerna i Côte de Chalonnaise. 85 procent av produktionen är röda viner. Montagny Montagny längst i söder gör enbart vita viner på Chardonnay Máconnais Máconnais producerar mer vitt vin än övriga Bourgogne tillsammans. Nittio procent av vinerna görs på Chardonnay. Berggrunden i det här distriktet är mestadels kalksten. Den övergripande appellationen för distriktet Mâcon gäller för vitt, rött och rosé. Tillåtna druvsorter är Pinot Noir, Gamay och Chardonnay. Appelationen Mâcon-Village omfattar endast vita viner på Chardonnay., Mâcon + kom. munnamnet, t.ex. Mâcon-Prisse gäller för vitt, rött och rosé. Längst i söder mot Beaujolais finns appellationerna Pouilly-Fuissé, Pouilly-Loché, Pouilly- Vinzelles, Saint-Véran och Viré-Clessé som omfattar vita viner på Chardonnay. Beaujolais Beaujolais producerar ungefär lika mycket vin som resten av Bourgogne tillsammans. Gamay är den helt dominerande druvan och de granitbaserade grusjordarna passar perfekt för druvans tillväxt. Distriktet är känt för sina saftiga, lättdruckna rödviner och kvalitetsryktet är växande. De bästa vinerna är betecknade med någon av de tio cru -byarna. Vinerna vinifieras ofta enligt processen macération carbonique.

Vintypen Beaujolais Nouveau eller Beaujolais Primeur är en lönsam uppfinning. Vinet tappas på flaska direkt efter jäsningen och levereras till kunden. Producenten får betalt omgående och slipper dyrbar fat- eller flasklagring. Vinerna börjar säljas redan tredje torsdagen i november, ungefär två månader efter skörd. De ska drickas unga, helst före påsk nästa år. Den högsta klassificeringen är Cru Beaujolais. Namnet cru till trots är det inte enskilda vingårdar som är klassificerade, utan 10 byar. Den näst högsta klassificeringen är Beaujolais Villages och där återfinns 38 stycken byar som har rätt till den här appellationen. Därefter följer klassificeringen Beaujolais, den lägsta kvalitetsklassen, vilket innebär att vinerna kan vara en blandning på druvor från hela Beaujolais. Beaujolais Nouveau betraktas som en egen klass. Grand Cru i Côte de Nuits för rött vin: Bonnes-Mares Chambertin Chambertin-Clos de Bèze Chapelle-Chambertin Charmes-Chambertin Clos de la Roche Clos de Tart Clos de Vougeot Clos des Lambrays Clos Saint-Denis Échezeaux Grands Échezeaux Griotte-Chambertin La Grande Rue La Romanée La Tâche Latricières-Chambertin Mazis-Chambertin Mazoyères-Chambertin Richebourg Romanée-Conti Romanée-Saint-Vivant Ruchottes-Chambertin

Grand Crui Côte de Nuits för rött och lite vitt: Musigny Grand Cru i Côte de Beaune för vitt vin: Bâtard-Montrachet Bienvenues-Bâtard-Montrachet Charlemagne Chevalier-Montrachet Corton-Charlemagne Criots-Bâtard-Montrachet Montrachet Grand Cru i Côte de Beaune för rött och lite vitt: Corton Druvsynonymer Beaunois (Chablis) Pinot Beurot Chardonnay Pinot Gris Exempel praktiskt tvåbetyg Bourgogne Vitt vin Druva Land Region Chardonnay Frankrike Bourgogne (ej Chablis eller Côte d Or) Rött vin Druva Land Region Pinot Noir Frankrike Bourgogne Druva Land Region Gamay Frankrike Bourgogne