Skolan som skyddsfaktor



Relevanta dokument
Samverkansavtal Statens institutionsstyrelse (SiS) och

SiSam Samverkansmodell för placerade barn. Samverkanskonferenser kommuner

Meningsfullt lärande på särskilda ungdomshem

Skolverksamheten vid statens särskilda ungdomshem

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

Samverkansavtal Statens institutionsstyrelse (SiS) och xx kommun

Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Uppsala kommun avseende elevers skolgång under placering vid SiS ungdomshem

Samverkansavtal - Statens institutionsstyrelse (SiS) och Värmdö kommun

Från Motstånd till Framgång - Att motivera när ingen motivation finns

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Från Motstånd till Framgång på gymnasieskolans introduktionsprogram - Att motivera när ingen motivation finns. Martin Hugo

Liv & Hälsa ung 2011

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten Antal svar: 19

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Kvalitetsredovisning 2010

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Tre förslag för stärkt grundskola

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! Versionsdatum

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är kronor per år.

Myggenäs skola. Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 1-5

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Remiss - utbildning för elever i samhällsvård och fjärroch distansundervisning (SOU 2012:76)

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013

Lusten att gå till skolan 2013

Engelska skolan, Järfälla

Munkfors kommun Skolplan

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009

I särskola eller grundskola?

Lära och utvecklas tillsammans!

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten Antal svar: 13

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

Eiraskolans elevhälsoplan

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Välkomna till seminariet Om Kökstrappan- En skola i samverkan

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten Antal svar: 51

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

Resultat nationella ämnesprov årskurs 5 läsåret 2009/2010

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Lära och utvecklas tillsammans!

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

En skola med språket i centrum Specialskola i Stockholm och Umeå för elever med grav språkstörning

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten Antal svar: 10

MultifunC. Strukturerad vård i tre delar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten Antal svar: 34

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.

Barn och elevhälsoplan 2011

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11

Vad har vi sett ?

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

Stå upp, stå ut, stå kvar

Urfjäll. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Elevhälsoplan för Tuna skola

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Sammanfattning på lättläst svenska

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN

Transkript:

Skolan som skyddsfaktor Skolan vid SiS ungdomshem & samverkansmodellen SiSam Martin Hugo, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Marcus Eriksson, Statens institutionsstyrelse

- Det här blir ju kanonbra (Lärare) - Ja för faan (Elev) - Du är snart klar med kursen (Lärare) - Vad då för jävla kurs det finns väl ingen kurs för sånt här (Elev) - Jo då kolla här (Läraren visar kursplanen) - Åh faan det hade jag ingen aning om (Elev) - Du är nästan klar med hela den här kursen i gjutning nu (Lärare) - Det var som fan (Elev)

Från ettan till sexan så gick jag till skolan varje dag sen när jag flyttade till XXXX och gick i sjuan så blev det katastrof efter två månader. Jag gick inte i skolan alls. Sen fick jag gå om sjuan men då gick jag inte till skolan alls. Sen flyttade jag till XXXX i åttan, till fosterfamilj så gick jag halva sjuan där och hela åttan sen flyttade jag tillbaka till XXXX och där började jag nian och sen gick det två månader och så åkte jag in här. (Mattias)

Skolan har aldrig varit så viktig som idag! Ett dåligt meritvärde i avgångsbetyget i årskurs 9 är det starkaste enskilda sambandet för att riskera att hamna i en problematisk livssituation med: Arbetslöshet Psykisk ohälsa Självskadebetende Drogmissbruk Kriminalitet 2010) Social Rapport 2010 (Socialstyrelsen,

De flesta av de här ungdomarna lever i miljöer med hem och kompisar som inte värderar skolan och skolprestationer som något med hög status. Det mest avgörande i mötet med ungdomarna vad gäller skolframgång är att få dem att utveckla en mer positiv skolidentitet. Attityder från alla yrkeskategorier påverkar deras skolidentitet.

Några fakta om SiS särskilda ungdomshem: SiS tog över anvaret för dessa ungdomar i början av 90- talet. Det finns 25 särskilda ungdomshem i Sverige. - cirka 700 ungdomar inskrivna. - 40 % är 15 år eller yngre. - 44 % är 16-17 år. - 16 % är 18 år eller äldre. - 1/3 är flickor och 2/3 är pojkar. De är tvångsomhändertagna enligt LVU & LSU.

ADAD-intervjuer angående skolbakgrund 50 % har fått kontinuerlig specialundervisning. 40 % har varit avstängda från undervisning under längre perioder. 25 % har gått om minst en årskurs i grundskolan. 13 % har gått i särskola. Nästan alla har ofullständiga grundskolebetyg. Det finns en överrepresentation av ungdomar med diagnoser av olika slag

4.5 Skolan här på SiS är den bästa skola jag har gått i 4.5.1 Upplevelsen av att bemötas med respekt i skolan 4.5.2 Negativa skolerfarenheter från tidigare skolgång 4.5.3 SiS situationen Att vara tvångsomhändertagen 4.5.4 Att få uppleva en stolthet och glädje över sina skolprestationer

4.8 Lärandet sker i relationen Allt hänger på vilken relation man har annars är de inte öppna för att vilja lära sig något. [ ] Utan en relation så kommer du ingenstans med de här grabbarna. Det är inte ämnet som bär utan det är jag som person som bär i samband med dem [ ] att få det här personliga mötet och känna att det här är en intresserad vuxen person som tycker om mig som jag är. (David)

4.9 Några framgångsrika pedagogiska strategier Över-Tröskeln pedagogik Förståelsen för omställningstid Att utgå ifrån eleven Eleverna får inte uppleva sig misslyckade igen Dialogpedagogik Högläsning, berättelser och beröring Struktur och tydlighet ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ------------ Handledning av psykologer

Avgörande för att dessa elever ska kunna nå skolframgång utanför institutionen är hur stödfunktioner samordnas

Skolan som skyddsfaktor En bra utbildning utgör den största skyddsfaktorn för alla barn. Ökat pro-aktivt fokus för att ge alla barn en god utbildning. Arbeta för att öka skolförankringen (School connectedness) för alla barn Se t.ex: http://www.cdc.gov/healthyyouth/protective/pdf/connectedness.pdf

Strategier för ökad skolförankring Vilka faktorer kan öka elevers skolförankring? Vuxnas stöd: Föräldrar och personal ägnar tid, intresse och engagemang åt att understödja elever i deras lärande. Prosocial kamratmiljö: Tillgång till kamrater som positivt påverkar ungdomars uppfattning om skolan och lärande. Tilltro till skola som institution: Tron på att skolan är viktig för framtiden och tilltro till att de som verkar i skolan gör detta för elevernas bästa ökar elevers engagemang i utbildningen. Skolmiljö: Fysisk och psykosocial skolmiljö

Problemet Placerade barn är eftersatta på alla områden, däribland skola. Placeringen omgärdas sällan av fokus på elevers skolgång och kunskapsutveckling Skolan är så gott som aldrig systematiskt involverad i planeringen av vård vid placering på ungdomshem. Ökad proaktivitet för att arbeta med detta som en skyddsfaktor.

SiSam - regeringsuppdrag Uppdraget ges till SiS och SPSM som i samverkan med kommunernas socialtjänst och skola ska åstadkomma: Obruten skolgång för unga som är föremål för samhällsvård. Utvecklande av en god skolförankring hos målgruppen. Projekt 2013-2015. SPSM

Samverkan Tecknas av VD (SiS) FC (Soc- & Utb.förv) Utses av IC (SiS) FC (Soc- & Utb.förv) Utses av RC (SPSM) FC (Soc- & Utb.förv)

Delar i modellen Övergångshandling: Kartläggning: Dokument Insats för att som kartlägga används av elevens ungdomshemmet för att utbildningsbehov löpande i de fall sammanställa samverkan i sig, eller informationen om om elevens utbildningsbehov är otillräcklig Skolöverenskommelse Dokument (2) som formulerar utbildningsbehovet och den utbildning eleven ska ha vid in- respektive utskrivning

Ungdomshemmets samverkan Behov av att integrera skol- och behandlingsplanering Genomföra möten vid inskrivning och inför utskrivning med hemskola, socialförvaltning och ungdomshem.

Rutiner

Rektorers ansvar Bistå socialsekreterare med skolinformation och överlämning. Skolöverenskommelse vid inskrivning formulerar utbildningen eleven ska ha vid ungdomshemmet. Skolöverenskommelse vid utskrivning - kvalitetssäkrar planering och insatser för skola efter utskrivning