Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Relevanta dokument
Teach back en samtalsmetod för ökad patientmedverkan och patientsäkerhet

Teach back en samtalsmetod för ökad patientmedverkan och patientsäkerhet

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Jag har ju sagt hur det ska vara

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Kognitiv ergonomi i arbetet

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

När föräldern har kognitiva svårigheter

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen

Patientcentrerad konsultation

Kognitivt tillgängliga möten checklista och information

Bilkörning, vapen Öl Anna Tölli

Patientlagen 2014:821

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Samtal med den döende människan

DIVISION Landstingsdirektörens stab

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Bemötandeguide. En vägledning i möte med personer med olika funktionsnedsättningar

God kommunikation mellan patient och personal

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016

Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Riksförbundet Attention: Vi är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vi företräder våra

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

INFORMATION OM INVEGA

Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Varför införs en patientlag?

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet

Attentions Ekonomikoll. 1

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.

regiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Bemötande av barn och unga med kognitiva svårigheter

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården

Vägledning vid samtal

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Att arbeta med suicidnära patienter

NPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?

Psykisk ohälsa hos äldre Bemötande och förhållningssätt Sara Oscarsson Hannuksela

Hållbar stad öppen för världen. Hälsopepp

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Ett sätt att mötas och förstå

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

Arbetsterapeuter kan bidra i skolan

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Universal Design (UD)

Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta om du vill veta mer.

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare

Interkulturell kompetens. Lyssna aktivt - en guide i sju steg

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Transkript:

Varför gör dom inte som vi säger? Agenda Inledning Vad är följsamhet? Olika hinder för god följsamhet Tips och råd för att öka följsamhet Aron Sjöberg STP-psykolog Rehabcentrum Gotland/Minnesmottagningen aron.sjoberg@gotland.se Tel: 0498-26 88 25 Det handlar egentligen om samma sak... Följsamhet Bemötande Respekt Behov Behandlingsförutsättningar Framgångsfaktorer Hinder Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Patientlag (2014:821) Vad är följsamhet? The physician should keep aware that patients often lie when they state that they have taken certain medicines. 1

Compliance Från complire som betyder att man skall uppfylla och således fullgöra en handling, transaktion eller process samt att hålla ett löfte. Till vilken grad följer pat. vårdgivarens råd och godtar behandlingen? Adherence Från adhaerere som betyder att hålla fast vid, hålla nära eller bevara konstant. Betoning på att pat. har en större valfrihet att följa de givna ordinationerna eller ej - ordinationer ska inte tolkas som order utan som rekommendationer och man skall försöka nå en överenskommelse. Att se människan bakom samt att lyssna och samtala ökar förutsättningarna för att personal och person ska förstå varandra! Olika hinder för god följsamhet Information ÄR svårt! Den mänskliga hjärnan 40-80% av all medicinsk information är glömd direkt (Kessels 2003) Nästan hälften av den information som pat. kommer ihåg är felaktig (Anderson et al 1979) Mer information gör att mer information glöms (Guire 1996) 98% av alla medicinska misstag är kommunikationsrelaterade (AMA 2007) FRONTALLOB TEMPORALLOB HJÄRNSTAM PARIETALLOB OCCIPITALLOB CEREBELLUM 2

Kognitiva funktioner Verbala funktioner Perceptuella funktioner Uppmärksamhet Inlärning och minne Exekutiva funktioner Neurokognitiva störningar Neurodegenerativa sjukdomar Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Förvärvade hjärnskador Stroke Traumatiska hjärnskador Anoxiska hjärnskador Neurokognitiva störningar (forts.) Neurologiska sjukdomar MS Parkinson ALS Hydrocefalus Epilepsi Somatiska sjukdomar Cancer Infektioner Endokrina sjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Psykiatriska diagnoser Depression Schizofreni Ångest Personlighetsstörning Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ADHD ADD Autismspektrumtillstånd Intellektuell funktionsnedsättning och mycket annat! Läs- och skrivsvårigheter Svagbegåvning (HIK 70-85) Kulturella skillnader Personlighet Värderingar Tidigare erfarenheter 3

Två olika vägar Tips och råd för att öka följsamhet Mjuka lösningar bemötande, förhållningssätt, kommunikation etc. Hårda lösningar hjälpmedel, automatiska påminnelser, tekniska lösningar etc. Vad tycker pat. har betydelse?... är engagerade och bryr sig... tar sig tid... gör något extra... gör undantag... kommer ihåg... är experter och medmänniskor... respekterar patientens värdighet... finns kvar visar lugn och ro, lyssnar på en, inte sitter och tittar på klockan, i almanackan eller på papper, att dom visar att dom lyssnar. För om den här personen inte är koncentrerad eller på något annat sätt inte är närvarande så i mitt fall, jag får panik, och jag kan inte koppla av, jag blir stressad och jag tror att som patient så är det viktigt att man känner sig avstressad när man sitter där. Myndigheten för vårdanalys Patienter har tillgång till den information de behöver. Patienterna behandlas som individer. Verksamheten har en helhetssyn på patientens behov. Patientens familj och nära vänner engageras och involveras. Samordningen av vården. Resultaten visar att när en patient är delaktig ökar till exempel motivationen att följa vårdens råd och rekommendationer. Detta bidrar i sin tur till ett bättre behandlingsresultat, vilket spar både lidande och pengar. 4

De tre F:en S.I.M.P.L.E. Patienten bör få möjlighet att berätta om sina...... farhågor... föreställningar... förväntningar Simplifying regimen characteristics Imparting knowledge Modifying patient beliefs Patient communication Leaving the bias Evaluating adherence Patientkommunikation Planera för att ha så god kännedom om patienten. Inled med en öppen fråga. Ge återkoppling och bekräftelse. Ögonkontakt (om pat. trivs med det)! Korta sammanfattningar under samtalet. Be patienten att sammanfatta vad som sagts! Patientkommunikation (forts.) Fråga pat. varför behandlingen inte följs! Undvik att omedelbart erbjuda en lösning! Tror pat. själv på behandlingen? Förstår pat. vad hen ska göra? Har pat. förutsättningar att följa behandlingen? Innebär behandlingen bestraffningar? Ber vi pat. om för mycket? Kognitivt och kommunikativt stöd AKK alternativ och kompletterande kommunikation Minneshjälpmedel Skriftliga sammanfattningar Digital journal Shared decision making (SDM) 5

Teach-back Metod för att säkra att muntlig och skriftlig information till pat. är tydlig och begriplig. Teach-back (forts.) Be den du informerar att med egna ord förklara vad de behöver göra eller vad de känner till på ett omtänksamt sätt! FÖRKLARA ÅTERBERÄTTA FÖRTYDLIGA FÖRSTÅELSE Teach-back (forts.) https://youtu.be/o0h0-czacjk Att tänka på! Visa empati med personen framför dig! Använd ett enkelt språk! Prata i ett lugnt tempo! Undvik krångliga begrepp! Fokusera på max tre saker i taget som är viktiga att komma ihåg! Frågor och (kanske) svar! Tack för er uppmärksamhet... och hör gärna av er! 6