, MAT OCH MÅLTIDER I ETT HÅLLBART SAMHÄLLE, 10 poäng Food and meals in a sustainable society Introductory level Kursnivå: 1-20 poäng. Introductory level 1. FASTSTÄLLANDE Kursplanen är interimistiskt fastställd av 2001-11-12 och reviderad 2002-11-12. Ansvarig institution: Institutionen för hushållsvetenskap Utbildningsområde: Undervisning. 2. KURSENS INPLACERING Kursen benämns Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 10 poäng, och ingår i inriktningen Hem- och konsumentkunskap inom Lärarprogrammet. Kursen kan också ges som fristående kurs på nivå 1-20 poäng. 3. TILLTRÄDESKRAV/FÖRKUNSKAPER För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier. 4. SYFTE Hushållsvetenskapligt perspektiv i kursen Hushållsvetenskap beskriver, förklarar och tolkar vardagslivet med utgångspunkt från människorna själva. Kursen fokuserar på beslutsfattande, val och vanor som berör mat och måltider. Resurshushållning i samband med mat och hälsa är ett centralt tema i kursen. Kursens syfte Kursen syftar till att du skall utveckla kompetens för att hantera situationer som rör mat, måltider och hälsa i hushåll samt sätta detta i relation till begrepp som rör näring och livsmedelskvalitet i ett hållbart samhälle. För att uppnå detta syfte behöver du utveckla skicklighet i att - identifiera, analysera och hantera situationer som kan uppstå i ett hushåll vid val av mat och måltider - hantera olika verktyg för att värdera måltidskvalitet och miljöbelastning - studera verksamheter i skolan och anlägga olika perspektiv på mat och måltider - kunna omsätta vunna insikter i handling, bland annat i verksamhetsförlagd utbildning - reflektera över det egna lärandet Förslag till reviderad kursplan 1 2002-09-27
5. INNEHÅLL I kursen arbetar du med att urskilja, definiera, studera och lösa problem utifrån ett hushållsvetenskapligt perspektiv. Utgångspunkt är hushållens strategier för att uppfylla grundläggande mänskliga behov inom området mat och måltider. Livskvalitet, hälsa samt hållbar utveckling utgör tema i kursen. Praktisk tillämpning och utveckling av undervisningsmodeller är viktiga inslag. Informationsteknik ingår. I kursen analyserar och bearbetar du - matbudskap riktade till barn och ungdomar och deras betydelse för måltidsvanor. - konsumenters val, vanor och beteende och kulturens inverkan på preferens - kvalitetsaspekter på mat och måltider med tonvikt på sensorik, näring, livsmedelssäkerhet, miljö, etik och estetik - hälsa och väbefinnande i relation till individers olika behov av energi och näring - livsmedelskedjans energianvändning och miljöbelastning - didaktiska teorier, begrepp och modeller samt exempel på hur de kan användas vid planering och genomförande av undervisning inom området mat och måltider - progression i undervisningsprocessen 6. GENOMFÖRANDE Studierna utgår från dina egna personliga mål grundade på din kunskapsprofil samt kursens syfte. Undervisningen organiseras i projekt där ungdomar och massmediernas matbudskap utgör inspiration för val av tema. Erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning problematiseras. och du studerar och fördjupar dina kunskaper inom valda teman med utgångspunkt från egna mål. Projektet redovisas skriftligt i rapportform samt muntligt i en workshop där du presenterar inhämtade kunskaper samt leder arbetet i din studentgrupp. Referens VFU samt Periodisk VFU Den verksamhetsförlagda utbildningen riktas mot skolans undervisning i hem- och konsumentkunskap. I början av kursen genomför du 1 poäng referens VFU och studerar verksamheten med utgångspunkt från ungdomar och matbudskap för att identifiera möjliga tema till projekt. Under senare delen av kursen kommer du att genomföra 1 poäng periodisk VFU då du bearbetar och prövar didaktiska modeller för att organisera aktvititer inom kunskapsområdet mat och måltider. Du genomför en demonstration inför en elevgrupp. Förslag till reviderad kursplan 2 2002-09-27
7. FORMER FÖR BEDÖMNING Formerna för bedömning skall relateras till kursens innehåll och utformning. Olika examinationsformer tillämpas. För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. 8. BETYG Antalet betygsgrader är tre; Underkänd, Godkänd, Väl Godkänd. 9. UTVÄRDERING/KVALITETSSÄKRING Varje kurs skall utvärderas och resultaten ska bli föremål för diskussion mellan studenter och lärare. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion ska avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen ska ske, dels efter avslutad kurs, dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle ska det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. 10. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER Student, som har underkänts två gånger i prov för viss kurs eller del av kurs, har rätt att hos institutionsstyrelsen begära att en annan examinator utses. Jämlikhets- och jämställdhetsaspekterna skall beaktas i innehåll, litteratur och utvärdering. Internationella förhållanden skall beaktas i innehåll och litteratur. Kursen förbereder för verksamhet i grundskola år 4-9. 11. KURSLITTERATUR Obligatorisk, gemensam litteratur: Abrahamsson, Lillemor. m.fl. (1999) Näringslära för högskolan. Stockholm: Liber.(valda delar) Centrum för tillämpad näringslära (2001) Ät S.M.A.R.T. Samhällsmedicin:Katarinatryck. Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket (1999) Nationella mål och strategier för nutrition 1999-2004. Grönqvist, Margareta & Hjälmeskog, Karin (1998) Hemkunskap - betraktat ur ett didaktiskt perspektiv.uppsala: TK tryck. Institutionen för hushållsvetenskap. Kompendier i livsmedelsvetenskap, 7 volymer: Fisk och skaldjur; Kött och köttvaror; Matfett; Mjölk och mejeriprodukter; Spannmål, bakning och stärkelse; Vegetabilier, köksväxter, frukt och bär, potatis; Ägg. ( Tillhandahålles av IHu) Kjœrnes (ed.) Eating Patterns. A Day In the Lives of Nordic Peoples. Statens institutt for forbruksforskning. Report No. 7-2001 (valda delar) Förslag till reviderad kursplan 3 2002-09-27
Kulturella perspektiv. Svensk etnologisk tidskrift nr 3 2000 årgång 9. Kveli, Anne-Marie (1994) Att vara lärare. Lund: Studentlitteratur. Livsmedelsverket (1997) Svenska näringsrekommendationer. www.slv.se Livsmedelsverket (1999) Matförgiftningar. Vår Föda. Tema nr 5. Livsmedelsverket (1999) Matvanor hos de största invandrargrupperna. www.slv.se. Livsmedelsverket (2000) Skollunchen en viktig huvudmåltid. www.slv.se. Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet (2001) Smaka mera - god mat i skolan. www.slv.se. Livsmedelsverket. Vår Föda. Årsprenumeration. Lokal livsmedelsförsörjning och regional mat. Fakta och råd för fortsatt utveckling (2000). SLU kontakt 10. Otterbeck, Jonas (2000) Islam, muslimer och den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur. Selberg, Gunvor (2001) Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund:Studentlitteratur. Skolverket (2000) Kommentarer till kursplaner och betygskriterier 2000. Grundskolan. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2000) Kursplaner och betygskriterier 2000. Grundskolan. Stockholm: Fritzes. Svenska Näringsrekommendationer, SNR. www.slv.se Utbildningsdepartementet (1998) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94 anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes. Veterinær- og Fødevaredirektoratet (1999) Bakterier- fakta om fødevarehygiejne. www.vfd.dk. Veterinær- og Fødevaredirektoratet (1999) Kritiske punkter i køkkenet. Om bakterier og hygiejne. www.vfd.dk. Veterinær- og Fødevaredirektoratet (1999) Tilberedning- fakta om fødevarehygiejne. www.vfd.dk. Referenslitteratur Andersen, Erling S. & Schwencke, Eva (1998) Projektarbete - en vägledning för studenter. Lund: Studentlitteratur. Förslag till reviderad kursplan 4 2002-09-27
Andersson, Agneta (1996) Dukat för prestation. Stockholm: SISU. Bergström, Nancy (1997) Mat i skrift. Recept och kultur i kokböcker. Forskningsrapport 22. Göteborgs universitet, Institutionen för hushållsvetenskap.. Cullbrand, Ingrid (1998) Att sträva mot mål. Strategier för undervisning i hemkunskap. Göteborgs universitet. Institutionen för hushållsvetenskap. Rapport nr 27. Dahlgren, Östen (1994) Laga mat - Hur man gör och varför. Stockholm: Liber. Ekström, Karin M. & Forsberg, Håkan (1999) Den flerdimensionella konsumenten - en antologi om svenska konsumenter. Kungälv: Tre böcker AB. Folkhälsoinstitutet (1999) Ett liv av vikt fem år senare. Folkhälsoinstitutets distribution. Glant, Heléne (1996) Sluta hetsäta. Handbok för dig som vågar försöka själv. Borås: Natur och kultur. Glant, Heléne (1998) Sluta svälta. Handbok för dig som kämpar mot anorexi. Stockholm: Natur och kultur. Haug, Egil m fl. (1993). Människans fysiologi. Stockholm: Liber. Imsen, Gunn (1999) Lärarens värld. Introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur. Melin, Birgitta (red) (1994) Mat vid diabetes och hjärtkärlsjukdom. Bra mat för alla. Stockholm: LIC. Naturvårdsverket (1997) Att äta för en bättre miljö. Slutrapport från systemstudie Livsmedel. Stockholm: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket (1998) Handla för framtiden. Om mat och miljö i det hållbara samhället. Rapport 4900. Uppsala: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket, Konsumentverket & Livsmedelsverket (1998) Mat med känsla för miljö.värnamo: Naturvårdsverkets. Nordlund, Gerhard & Jacobsson, Tommy (1997) Högstadieelevers matvanor relaterat till hur de mår och känner sig i skolan. Umeå universitet. Pedagogiska institutionen. Rapport nr 53. Nordlund, Gerhard (1997) Skolmåltider i förändring. Umeå universitet. Pedagogiska institutionen. Rapport nr 54. Palojoki, Päivi (1997) The complexity of foodrelated activities in a household context. Study of Finnish Homemakers Food Choices and Nutrition Knowledge. Helsinki Förslag till reviderad kursplan 5 2002-09-27
Departement of teacher education. Diss. Solér, Cecilia (1997) Att köpa miljövänlig dagligvaror. Göteborg: Nerenius och Santenius. Svenska diabetesförbundet (1996) Bra mat för barn - mat vid diabetes. Stockholm: Gothia. Westblom Jonsson, Helen (1997) Mat, tro och tradition. Falköping: Liber. Özer, Synnöve (red) (1993) Mat skall man väl tåla. Om allergi och överkänslighet mot födoämnen. Stockholm: Brevskolan. Ytterligare titlar tillkommer i anslutning till projektarbete. Förslag till reviderad kursplan 6 2002-09-27