Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns rättigheter, som sedan dess är en del av folkrätten. Denna konvention ger en global bild av barns rättigheter och staters skyldigheter att se till att dessa infrias. Den kommunala självstyrelsen ålägger, i ljuset av detta, Sveriges kommuner att ansvara för vissa områden, så som skola och omsorg. En av de första kontakterna ett barn har med sin kommun är genom förskolan. Det är därmed viktigt att konventionen här aktivt integreras. Barnkonventionen tydliggör genom flertalet artiklar ramarna för förskolans verksamhet; här nämns alla barns lika värde och skydd mot diskriminering. Att oavsett fysiska och psykiska funktionshinder ha rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället. Konventionen tydliggör att varje barn skall skyddas mot fysiskt och psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som tar hand om barnet. Barnets rätt till utveckling och utbildning, lek, vila och fritid står även i fokus, samt att staten skall göra konventionens innehåll känt bland såväl vuxna som barn. 1 Trots detta ratificerade traktat far många barn illa. Förskolans ansvar att tillgodose barnets rättigheter när hen deltar i den befintliga verksamheten är ett första steg. Men här finns även en skyldighet att vara uppmärksam på barnets hemförhållanden. 2 En minst lika viktig del i arbetet med barn. Syfte och frågeställning Jag har valt att fokusera min rapport på hur Linköpings kommuns förskolor arbetar med ovanstående punkter. Detta leder till den givna frågeställningen; Hur verkar kommunala förskolor i Linköpings kommun för att införliva barnkonventionen i dess verksamhet? 1 Unicef; barnkonventionen 2 Socialstyrelse; anmälningsskyldighet när barn far illa
Strategi och design Eftersom rapporten kommer att beskriva på vilket sätt förskolorna får in barnkonventionen i sin dagliga verksamhet så utgör detta en normativ problemställning. 3 Utgångspunkten för arbetet är just den att förskolor bör implementera konventionen i sitt arbete med barn, som tydliggjordes under rubriken Bakgrund. 4 För att avgränsa analysen har jag valt att fokusera på den geografiska enheten Linköpings kommun. 5 Denna kommun har varken gjort sig känt för sitt goda arbete för barns rätt eller det motsatta, samt är en av landets största kommuner sett till befolkningsmängd. 6 Dessa faktorer gör att jag anser denna kommun vara lämplig för en deskriptiv rapport, som i tillägg kan komma att ge en generell bild över andra kommuners arbete med just barns rättigheter. Metod För detta normativa arbete kommer jag att använda mig av kvalitativ deskriptiv metod. Det innebär att jag vill ta reda hur förskolorna arbetar med barns rättigheter rent praktiskt, med hjälp av en kvalitativ ansats. Jag kommer att kombinera samtalsintervjuer; enskilt och i fokusgrupper, med en kvalitativ textanalys av relevanta dokument. Enskilda samtalsintervjuer Det är viktigt att understryka att jag här strävar efter en intervju av informantkaraktär, eftersom jag enbart vill undersöka på vilket sätt förskolorna arbetar med konventionen. 7 Den person som känns relevant för just en sådan intervju är avdelningschefen för Barn- och ungdomsnämnden. Det kommer genom en sådan intervju bli tydligt vad de övergripande målen är för förskolans verksamhet, när det kommer till dessa frågor. Det kommer att ge rapporten ett ovanifrånperspektiv. Genom att spela in och sedan transkribera intervjun får arbetet en mer lättillänglig version av kommunens målsättning. Fokusgrupper Här vill jag få möjlighet att samtala med de som har den yttersta kontakten med barn i förskolan, nämligen förskollärarna. 8 Urvalet består av legitimerade förskollärare som har anställning vid någon av Linköpings kommunala förskolor. Frågorna kommer vara kopplade 3 Esaiasson, mfl. 2012:29 4 Esaiasson, mfl. 2012:42 5 Esaiasson, mfl. 2012:47 6 Statistiska centralbyrån; befolkningsstatistik 7 Esaiasson, mfl. 2012:227 8 Esaiasson, mfl. 2012:318
till arbetets frågeställning om hur barnkonventionen införlivas i förskolan. En fördel med en gruppdiskussion som denna är att deltagarna förhoppningsvis kommer vilja framhäva den egna verksamhetens arbete, samt att jag det gör mitt arbete mer tidseffektivt. En annan fokusgrupp är förskolebarn mellan 4-6 år. Barn i denna ålder kan på ett aktivt sätt dels tillgodogöra sig det pedagogiska arbetet i förskolan, samt delta i mindre diskussionsgrupper. Det är självklart viktigt att samtalsledaren är väl förberedd och van vid samtal med barn. Här är syftet att undersöka på vilket sätt barnen förstår sina rättigheter och i hur stor utsträckning som denna kunskap kommer från just förskolan. Alltför stor vikt skall inte läggas på just denna fokusgrupp, då trovärdigheten i svaren kan vara svårbedömd. Detta skall snarare tillföra en mer konkret bild av förskolans verksamhet. Dokument Jag kommer i arbetet med rapporten behöva gå igenom relevanta styrdokument så som förskolornas verksamhetsplaner, förskoleutbildningens kursplaner, samt att noga sätta mig in i FN: s konvention om barns rättigheter. Här kan jag inte använda mig av en kvalitativ textanalys eftersom rapportens syfte inte är att uppmärksamma några bakomliggande faktorer vad gäller konventionens uppkomst. 9 Alternativ metod Enkät Detta arbete skulle kunna ha genomförts ur en kvantitativ utgångspunkt. En enkät skulle då ha föredragits framför intervjuer. 10 Dessa skulle ha skickats till förskollärare och de som pågår en sådan utbildning. För de legitimerade förskollärarna skulle enkäten kunnat vara utformad med påståenden om hur de inkorporerar barnkonventionen i verksamheten. Påståendenas fokus för personer i utbildningsfasen skulle läggas på huruvida barnkonventionen är en del av utbildningen och i så fall hur de blivande lärarna förbereds att använda sig av denna, i sitt framtida yrkesliv. Dessa påståenden skulle vara att föredra framför öppna svar för att kunna göra enkäterna enhetliga mätbara. En betygskala på 1-10, där 10 indikerar högt samtycke med påståendet, skulle vara en förutsättning för att kunna operationalisera konventionen och sedan kunna dra en statistisk slutsats. 11 Anledningen till att den kvantitativa metoden inte föredrogs i detta fall var att jag ansåg att den uteslöt en viktig aspekt; kreativiteten. En enkätundersökning med förutbestämda 9 Esaiasson, mfl. 2012:210 10 Esaiasson, mfl. 2012:232 11 Esaiasson, mfl. 2012:55
påståenden skulle inte göra förskolans arbete rättvisa. Att arbeta med barn kräver ett mått av påhittighet. Att inte låta förskollärarnas idéer och tankar, om hur barnens rättigheter skall komma dem tillgodo i verksamheten, synas är i min mening att begränsa syftet med denna rapport. Statistik Att använda sig av redan befintlig statistik skulle tillföra rapporten större bredd och trovärdighet. Men detta anser jag snarare samman med en kvantitativ metod. Hade så varit fallet skulle jag här kunnat jämföra resultat av enkätundersökningen, över exempelvis hur många förskollärare som anser sig ha ingripit eller avstått från att ingripa då de upplevt att ett barn farit illa, med antalet lex Sarah-anmälningar i kommunen. 12 Validitet och reliabilitet Eftersom denna rapport är normativ och utgår ifrån redan givna operationella och definierade begrepp, som finns att finna i barnkonventionens 54 artiklar, försvåras diskussionen kring validitet och reliabilitet. 13 Validitet förutsätter att en begreppsanalys har stått i fokus för rapporten, vilket inte är fallet här. 14 Ett problem jag dock ser med validiteten i detta arbete är dock att språkbruket i konventionen kan vara svårtydig och att det redan här bör göras en operationalisering av dessa begrepp. Anledningen till att jag inte valt att fokusera på detta är att det finns tillräcklig lättillgänglig information om just detta. På Unicefs hemsida kan man få läsa konventionen i sin helhet, som en kortare version, samt en lättläst variant. Jag förutsatte i arbetet med rapporten att de som intervjuades, i enskilt samtal och i grupp, redan hade en föreställning om barnkonventionen. I det fall de inte skulle ha det såg jag inte detta som ett problem för själva rapporten, utan att det i sig skulle visa på en viktig aspekt av hur förskolor förväntas ta sig an konventionen i praktiken. Nämligen att där redan finns ett befintligt problem, om varken nämndemän eller förskollärare har en tydlig bild av konventionen, som rapporten i sådant fall bör belysa. Vad gäller reliabiliteten, som orsakas av slump- och slarvfel under datainsamlingen, kan intervjuerna leda till stora brister. 15 Vid möte med människor, vare sig de är vuxna eller barn, spelar något så enkelt som personkemi stor roll. Att våga öppna upp sig och prata om sina bedrifter och brister, i detta fall rörande något så viktigt som barns rättigheter, kan vara 12 Socialstyrelsen; lex Sarah 13 Beckman, L, 2005:33 14 Esaiasson, mfl. 2012:58 15 Esaiasson, mfl. 2012:63
känsligt för vissa. Eftersom min rapport är normativ utgår jag ifrån att konventionen bör vara en del av arbetet i förskolan. För de i fokusgruppen, eller vid den enskilda intervjun, som inte känner att ett tillräckligt gott arbete bedrivs skulle mina frågor kunna uppfattas provocerande och leda folk i försvarsställning. Det gäller här att vara noga med att skapa en öppen och trygg intervjumiljö som inbjuder till ärliga svar från deltagarna. Källmaterial och källkritik Enskilda samtalsintervjuer Eftersom det finns en tydlig uppfattning att Linköpings kommun aktivt skall arbeta med barnkonventionen, kan en ensam intervjuperson tendera att göra om sanningen så att hen framstår i bättre ljus. Att föredra är att komplettera de viktigaste uppgifter som ges under intervjun med att se om dessa går att finna i officiella dokument. Överensstämmer dessa fakta så ökar graden av oberoende i deltagarens upplysningar, samt trovärdigheten i hens övriga resonemang. 16 Fokusgrupper Som tidigare nämnt är det av stor vikt hur intervjuaren själv agerar gentemot sina intervjudeltagare. Men viktigt att påpeka är också att deltagarna kan påverka varandra. I situationen med förskollärare, från en och samma kommun, som fokusgrupp kan det göra att deltagarna inte vill vara helt uppriktiga i sina berättelser. Möjligen finns där en viss konkurrens sedan innan mellan deltagarna och de färgas då av interna förhållanden. Här bör intervjuaren även ha i beaktande hur nära i tiden exempelvis berättelserna om förskolornas arbete ligger, i förhållande till intervjuns datum. Det finns risk att dessa utsagor inte är helt riktiga, då minnet kan svika och efterhandskonstruktioner tar vid. 17 Dokument Jag anser att de dokument jag använt mig av är äkta då de kommer från pålitliga och erkända källor; Förenta Nationerna, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. 18 Då dessa källor redan beprövats i andra forskningssammanhang anser jag att de går att använda sig av i denna rapport. Dokumenten har jag funnit via varje institutions officiella hemsida. Men sidornas senaste uppdateringar, från ansvarig utgivare, går relativt långt tillbaka tidsmässigt. Detta anser jag vara ett problem för dess samtidighet. 16 Esaiasson, mfl. 2012:283, 285 17 Esaiasson, mfl. 2012:284 18 Esaiasson, mfl. 2012:282
Tryckta källor Både Beckmans Grundbok i idéanalys och Esaiasson med fleras Metodpraktikan utgör i min mening tillförlitliga källor, då är erkända forskare inom metodämnet. Böckerna är utgivna under 2000-talet och är båda väl uppdaterade med teknikens utveckling, som påverkar exempelvis delen om enkätundersökningar som var relevant för min rapport. Den problematik jag ser med Metodpraktikan är dock att de ger den normativa studien ytterst liten del i boken, som annars är så omfattande. Att min rapport inriktades på just denna typ av studie försvårade arbetet med den givna kurslitteraturen som utgångspunkt. Huruvida detta har påverkat rapporten negativt är jag inte redo att svara på. Men säkerligen hade det inte skadat arbetet att få mer uppslag kring den normativa ramen. Källförteckning Elektroniska källor Förenta Nationernas barnfond Unicef, hämtad den 2013-03-04 http://unicef.se/barnkonventionen# Socialstyrelsen, hämtade den 2013-03-04 http://socialstyrelsen.se:80/barnochfamilj/barnsomfarilla/anmalanarbarnfarilla http://www.socialstyrelsen.se/lexsarah Statistiska centralbyrån, hämtad den 2013-03-05 http://www.scb.se/pages/tableandchart 228197.aspx Tryckta källor Beckman, L. (2005) Grundbok i idéanalys. Stockholm: Santérius förlag. Esiassion P, Gilljam M, Oscarsson H & Wängnerud L. (2012) Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB.