Delrapport 2 Norrbottens län. Dans i skolan. en kartläggning av dansverksamheten i den svenska skolan.

Delrapport 2 Norrbottens län Dans i skolan en kartläggning av dansverksamheten i den svenska skolan.

Dans i skolan - en kartläggning av dansverksamheten i den svenska skolan. Delrapport 2 Norrbottens län Utgiven av NCFF/Örebro universitet 2008 Text sammanställd av: Catarina Palmér, NCFF Ansvarig utgivare: Charli Eriksson, NCFF Produktion: Camilla Bergholm, NCFF Foto: Johan Thyni Tryck: Repro Örebro universitet 2008 ISBN: 978-91-7668-620-1 ISSN: 1654-9570

Förord... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte... 4 Metod... 4 Områden att belysa... 5 Vad är dans?... 5 Norrbottens län... 8 Organisation av dansverksamheten... 8 Dansens form och syfte... 8 Intressanta exempel... 9 Lärande exempel... 10 Övriga insatser inom kartläggningen Dans i skolan... 14 Skolregister... 16

Förord Genom stöd från Utbildningsdepartementet och Statens kulturråd har ett omfattande kartläggningsarbete kring dansen i Sveriges skolor kunnat genomföras. Nationellt Centrum för främjande av god hälsas hos barn och ungdom (NCFF) har koordinerat detta arbete. Insatsen är en del av det nationella programmet Dans i skolan, som initierades av Statens kulturråd. Dans i skolan är ett nationellt utvecklingsprogram där NCFF, Statens kulturråd och Myndigheten för skolutveckling samarbetar för att främja dansen i skolan. En del av utvecklingsprogrammet har fokus på att kartlägga och synliggöra dans i skolan. I en serie rapporter kommer dans i skolan att lyftas fram. Denna rapport ger en översiktlig bild av dansen i skolan inom en av de sju delar av Sverige där vi haft möjlighet att genomföra lokala kartläggningar. I andra rapporter kommer vi att redovisa resultat bland annat från omfattande riksrepresentativa undersökningar av grundskolor och gymnasier. I slutet av rapporten ges en översiktlig bild av hela kartläggningsarbetet. En bild av den del av verksamheten inom Dans i skolan programmet som NCFF koordinerat redovisas i en rapport till utbildningsdepartementet i mars 2008. Hela programmet redovisas av Kulturrådet. Denna rapport är en av åtta regionala kartläggningar som genomfördes under maj 2006-2007. Dessa bygger på systematiska kontakter med skolor, intervjuer och besök. Upplägget av de regionala kartläggningarna har utformats tillsammans i arbetsgruppen, där alla inom programmet Dans i skolan träffas. I rapportserien ingår följande kartläggningar: Dans i skolan en kartläggning av dansverksamheten i den svenska skolan (delrapport 1) Norrbottens län Johan Thyni (delrapport 2) Västerbottens län Johan Thyni (delrapport 3) Värmlands län Maria Vågemo (delrapport 4) Örebro län Regina Alexandersson, Hillevi Karlsson (delrapport 5) Stockholms län Eliza Carlsson, Marie Nyberg (delrapport 6) Västra Götalands region Britt Ramsten (delrapport 7) Hallands län Britt Ramsten (delrapport 8) Denna rapport har redigerats av Catarina Palmér i samarbete med författarna till delrapporterna. Ansvarig för kartläggningen är Charli Eriksson. Det är många som på olika sätt bidragit till dessa kartläggningar. Vi tackar alla personer på skolor runt om i Sverige som delat med sig av sina erfarenheter och gett oss information om skolans verksamhet. Örebro den 28 mars 2008 Charli Eriksson Föreståndare för NCFF, Professor i folkhälsovetenskap Örebro universitet 2

Sammanfattning Det nationella utvecklingsprogrammet Dans i skolan är ett samarbete mellan Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd och Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Målet med programmet är att främja fysisk aktivitet genom att alla barn får tillgång till dans som kunskapsområde och att genom dansen främja lärande. Som en del av detta samarbete har kartläggningar av stora delar av Sveriges grund- och gymnasieskolor genomförts. Syftet är att ge en beskrivande bild av hur grund- och gymnasieskolorna i de kartlagda regionerna arbetar med kunskapsområdet dans. I Norrbottens län uppger mer än hälften av grundskolorna och majoriteten av gymnasieskolorna att man inkluderar dans inom ämnet idrott och hälsa. På ett 20-tal grundskolor dansar man inte alls under skoltid. Orsaken till detta uppges på några skolor till viss del bero på långa avstånd till närmsta ala dans- och musikskola. På andra skolor råder delade meningar huruvida dans bör förekomma i skolan av religiösa skäl. En tredjedel av grundskolorna i kartläggningen köper in extern kompetens genom exempelvis Kulturskolan, lokala dansföreningar, studieförbund, NTO/IOGT eller danslärarstuderande. Hälften av dessa gör detta vid enstaka tillfällen då dans endast förekommer ett par gånger per läsår. Den andra halvan samarbetar med dessa aktörer på skolårsbasis. På gymnasieskolorna leds dansundervisningen till största delen av idrottsläraren under ordinarie idrottslektion, med undantag för de Estetiska programmen och de två dansinriktade programmen som har utbildad danspersonal. Sex grundskolor har anställda danslärare. Andra skolor eftersöker danskunniga lärare, men upplever även här att avstånden gör det svårt att hitta kompetent personal. Även samiskt språkkrav är ett hinder för nyanställningar. Då många av skolorna har ett konkret mål med dansundervisningen i form av en årlig bal, dansuppvisning eller musikal, är det sällskapsdanser som är mest förekommande. Detta gäller både grund- och gymnasieskolorna. Ett par skolor uppger även att man även dansar modern dans. På en del skolor ses aerobics som en bra motionsform eller uppvärmning inför idrottsundervisningen. De yngre barnen har ingen direkt dansundervisning, utan rör sig till musik genom ringdanser och rytmikövningar. Många skolor gör detta med syfte att främja kroppsuppfattning och motorik. Dansen används även inom andra kunskapsområden vid de kartlagda skolorna. 3

Inledning Det nationella utvecklingsprogrammet Dans i skolan är ett samarbete mellan Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd och NCFF. Målet med programmet är att främja fysisk aktivitet genom att alla barn får tillgång till dans som kunskapsområde och att genom dansen främja lärande. Viktiga utgångspunkter för programmet är skolans läroplaner, de nationella kulturpolitiska målen, FN:s barnkonvention, de nationella folkhälsomålen och Kulturdepartementets dagordning för kultur. Samarbetet innebär att dokumentera och lyfta fram er, skolor och högskolor som arbetar med dans i skolan. Man verkar även för kompetensutveckling i dans för olika lärargrupper, samt stimulerar metodutveckling, forskning och utvärdering inom området. NCFF har ansvarat för kartläggningen av dans i skola i Sverige. Bakgrunden är att det fanns mycket lite dokumenterat om detta. Intresset för dans i skolan har ökat. År 1986 fanns dans på skolschemat i åtta av landets er. När programmet Dans i skolan startade för ett par år sedan uppskattades det att dans fanns inom grundskolan i ett åttiotal er och som estetiska program i ett femtital er. Dans finns inskrivet i läroplanerna för skolämnet idrott och hälsa, men de nationella utvärderingarna 2002 och 2003 visar att dansen ställning inom ämnet är mycket varierande. Bakgrunden till karläggningen är också att det finns ett stort behov av att lyfta fram den tysta kunskap och erfarenhet som finns hos de många engagerade personerna som arbetar med dans inom Sveriges grund- och gymnasieskolor. Det är vår förhoppning att kunna ge olika pusselbitar för att bidra till kunskap om hur dansverksamheten i den svenska skolan kan vidareutvecklas. Syfte Syftet med denna rapport är att ge en beskrivande bild av hur grund- och gymnasieskolor i Örebro län arbetar med kunskapsområdet dans. Materialet belyser hur skolorna organiserat dansverksamheten såväl inom som utanför ämnet idrott och hälsa. Även dansens förekomst, form och syfte har dokumenterats. Metod Dans i skolan innehåller en rik variation av olika aktiviteter och verksamheter. För att dokumentera detta insåg vi redan i inledningen av planeringen att det behövs flera olika ansatser för att kunna ge detta område en rättvisande belysning. Därför kom arbetet att bygga på en rad kompletterande undersökningar. Information om vilka skolor som fanns i de berörda erna hittades på respektive s hemsida. Där fanns även information om vem som var rektor vid de olika skolorna. Rektorerna kontaktades sedan via e-post med en beskrivning av kartläggningen och information att de skulle bli kontaktade via telefon. De som inte önskade medverka ombads skicka ett mail om detta. Ett fåtal rektorer avböjde medverkan. 4

Vi telefonkontakten med rektorerna ställdes frågorna; 1) om skolan satsade på fysisk aktivitet i någon form 2) om dans i någon form förekom vid skolan samt 3) om "rörelse" för de yngre eleverna tillämpades. Huvudsakligen telefonintervjuades rektorer. I de fall rektorn inte ansåg sig ha tillräcklig kunskap på området, kompletterades informationen av idrottslärare, fritidspedagoger, musiklärare och klasslärare. Utifrån de uppgifter som framkom under intervjuerna har även besök gjorts på skolor där man bedrivit intressant dansverksamhet. I dessa fall har lektionerna även videofilmats och fotograferats för att tydligare kunna förmedla hur dessa skolor arbetat med dans. Dessa kortfilmer finns på samlings-dvd:n "De nya guldkornen". Kartläggningens övriga delar, som behövs för att ge en god nationell överblick, beskrivs i det avslutande avsnittet av rapporten. Områden att belysa Organisation av dansverksamheten - Dans inom ämnet idrott & hälsa - Insatser skilt från ämnet idrott & hälsa - Dans som fritt val/fria aktiviteter - Privata alternativ/samarbete med externa aktörer Dansens form och syfte - Dans som träningsform - Dans som kulturell form - Dans som expressiv form - Dans för annat lärande Undervisning - Egen personal - idrottslärare - Egen personal - danspedagog - Inhyrd personal - danspedagog - Annan Vad är dans? Att definiera dans är förmodligen lika vanskligt som att definiera begrepp som idrott eller friluftsliv bl.a. för att det rymmer så många olika rörelseformer. Skiftande svar ges om vad som tillhör respektive inte tillhör beroende på vilken erfarenhet och relation den tillfrågade har till begreppet. Här finns inget facit och förmodligen inga felaktiga svar. Trots svårigheterna att definiera kunskapsområdet är det ändå viktigt att precisera vad dans är beroende på vilka mål och syften som är aktuella i det specifika sammanhanget. Är du professionell dansare eller danspedagog finns andra mål än om du är lärare i idrott och hälsa. Dansar jag för mitt eget välbefinnande eller är dansen ett medel för annat lärande? Dansar jag för att utveckla specifika tekniker, för att kunna ge utlopp för känslor och uttryck och kanske stå på scen? Dansar jag ensam eller tillsammans med andra? Dansar jag för att träna smidighet och koordination? Syftena kan vara flera och kombineras med varandra men ofta finns ett övergripande och främsta syfte. Ett generellt svar kan vara att dans är att röra sig till musik, men räcker det som definition? Nej, dans är mer än så menar många. Dans uppstår när kropp, själ och intellekt förenas i rörelse säger Cecilia Björklund Dahlgren, utvecklingsledare för programmet Dans i skolan. I det svaret antyds att det krävs något mer än att mekaniskt röra sig till musik. Ett annat svar som uttrycker något liknande är; Dans är inte 5

enbart en yttre rörelse utan kanske framförallt en inre rörelse. Som i andra estetiska uttrycksformer handlar det om att bli berörd eller låt sig beröras. I lärarutbildningen på GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan benämner man kunskapsområdet Dans och rörelse. Då ingår även rörelser till musik i specifikt syfte att träna kondition och styrka, något som stöds av gällande kursplaner i Idrott och hälsa. Figurerna nedan är inspirerade och till stor del hämtade ur GIH:s skriftserie Idrotteket nr 8. 1 Figur 1 Figuren visar kunskapsområdet dans och rörelse med musiken som omgivande ram De flesta människor berörs av musik och musiken är ofta en viktig inspirationskälla som påverkar oss på olika sätt. Rörelserna påverkas av musikens tempo och rytm och musikens karaktär inspirerar till skilda rörelseuttryck. Visst kan man dansa till andra rytmer än de som ges via musiken. Det kan t.ex. vara klappar, stampar, sånger eller tystnad. Eftersom musiken ofta har stor betydelse för barn och ungdomar är den ett viktigt läromedel som kan skapa delaktighet hos eleverna. Figur 2 Figuren visar tre rörelseformer utifrån olika mål och syften För att underlätta och förtydliga använder GIH ovanstående tre skilda rörelseformer för att ge studenterna en bred upplevelse, erfarenhet och kunskap i området. Vi som undervisar menar att det är dessa rörelseformer som bör förekomma inom ämnet Idrott och hälsa. Det är visserligen inga vattentäta skott mellan de tre rörelseformerna men ändå viktigt att särskilja för 1 Idrotteket nr 8. Didaktik i rytmik, rörelse och dans. Idé och sammanställning Jane Meckbach, Suzanne Lundvall, Eva Wedin 6

att underlätta didaktiska överväganden. Vilka syften är aktuella för den specifika lektionen/lektionsserien? När läraren är medveten om det blir det lättare att göra urval samt välja arbetsformer. Figur 3 Figuren visar andra tänkbara syften med dans Förhoppningsvis dansas det även på annan tid än inom ämnet Idrott och hälsa och då gärna under ledning av danspedagog. Då kan även andra syften vara aktuella. Kanske ges eleverna möjlighet att skapa sina egna danser för att också kunna visa upp dem i olika sammanhang. De bör också ges möjlighet att möta dans som konstform både som utövare och betraktare. Dansen är även ett mycket lämpligt medel i övrigt lärande som t.ex. att möta andra kulturer och historiska perioder. Kulturell form eller dans som umgängesform Gemensamt för denna rörelseform är det sociala samspel som utvecklas samt den inblick i andra kulturers dansande som möjliggörs. Exempel på detta är; Sällskapsdans, Folkdans, Internationella danser, Riter och Mixers Expressiv form eller dans som uttryck Gemensamt för denna rörelseform är att kreativa arbetsformer fokuseras. I olika processer får utövarna uttrycka känslor, händelser eller liknande med hjälp av rörelser. Ramarna för improvisation kan vara snäva eller vida beroende på ålder och erfarenhet. Inom denna form ryms även mer specifika och avancerade dansformer som studenterna endast möter i begränsad omfattning eftersom de kräver kunskaper i dans som få studenter på GIH har. Exempel på dans i expressiv form är; Rörelseimprovisation, Rörelseikation, Jazzdans, Modern dans, Fridans, Klassisk balett och Expressiv dans Träningsform Gemensamt för denna rörelseform är att dess främsta syfte är att åstadkomma träningseffekt ur ett fysiologiskt perspektiv. Här praktiseras träningslärans principer för att skapa olika träningsprogram i syfte att träna kondition, styrka och koordination. Till denna rörelseform hör bl.a; Uppvärmningsprogram, motionsprogram/gympapass, aerobic, vattengymnastik och avspänningsformer. 7

Norrbottens län I Norrbottens län är 180 grundskolor och 16 gymnasieskolor kartlagda och omfattar erna Kiruna, Gällivare, Pajala, Jokkmokk, Övertorneå, Överkalix, Arjeplog, Boden, Kalix, Arvidsjaur, Haparanda, Älvsbyn, Luleå och Piteå. Organisation av dansverksamheten I Norrbottens län uppger mer än hälften av grundskolorna och majoriteten av gymnasieskolorna att man inkluderar dans inom ämnet idrott och hälsa. På ett 20-tal grundskolor dansar man inte alls under skoltid. Orsaken till detta uppges på några skolor till viss del bero på långa avstånd till närmsta ala dans- och musikskola. På andra skolor råder delade meningar huruvida dans bör förekomma i skolan av religiösa skäl. En tredjedel av grundskolorna i kartläggningen köper in extern kompetens genom exempelvis Kulturskolan, lokala dansföreningar, studieförbund, NTO/IOGT eller danslärarstuderande. Hälften av dessa gör detta vid enstaka tillfällen då dans endast förekommer ett par gånger per läsår. Den andra halvan samarbetar med dessa aktörer på skolårsbasis, vilket visar sig på dansundervisningen då de flesta av dessa skolor satsar på dans regelbundet under hela året som en del i den ordinarie undervisningen. 13 grundskolor erbjuder dans inom Elevens val. Detta förekommer även på gymnasieskolorna och då främst inom de Estetiska programmen. På gymnasieskolorna leds dansundervisningen till största delen av idrottsläraren under ordinarie idrottslektion, med undantag för de Estetiska programmen och de två dansinriktade programmen som har utbildad danspersonal. Sex grundskolor har anställda danslärare. Andra skolor eftersöker danskunniga lärare, men upplever även här att avstånden gör det svårt att hitta kompetent personal. Även samiskt språkkrav är ett hinder för nyanställningar. På de skolor som uppger att dans ingår i ämnet idrott och hälsa leds dansundervisningen främst av idrottsläraren. Andra resurser uppges vara elever, lärare från andra ämnen och fritidspedagoger. Som nämnts ovan har många grundskolor löst problemet med personal genom samarbete med andra aktörer. Dansens form och syfte Då många av skolorna har ett konkret mål med dansundervisningen i form av en årlig bal, dansuppvisning eller musikal, är det sällskapsdanser som är mest förekommande. Detta gäller både grund- och gymnasieskolorna. Ett par skolor uppger även att man även dansar modern 8

dans. På en del skolor ses aerobics som en bra motionsform eller uppvärmning inför idrottsundervisningen. En skola har tillgång till en aerobicsledare som erbjuder eleverna ett pass i veckan. De yngre barnen har ingen direkt dansundervisning, utan rör sig till musik genom ringdanser och rytmikövningar. Många skolor gör detta med syfte att främja kroppsuppfattning och motorik. Dansen används även inom andra kunskapsområden vid de kartlagda skolorna. På några skolor förekommer den som ett medel att träna motorik och trygghet, men också inom spanskundervisningen och naturorienterade ämnen. Några skolor använder sig även av dans som en naturlig del vid redovisningar inom andra kunskapsområden. Intressanta exempel Kiruna I ur och skur Vita Viddernas barnskola: Den mesta rörelsen sker i kombination med utomhusaktiviteter. Rörelse genomsyrar även andra skolämnen till exempel får eleverna använda kroppen för att forma bokstaven A, B, C osv. i bokstavsinlärningslektioner. Dans förekommer specifikt 40 min/vecka, efter överenskommelse med dansföreningar, privatpersoner, eller kulturskolans pedagoger. Gällivare Malmens friskola: Rörelse tillämpas av läraren i många olika former inom ämnet idrott under samlingsnamnet kamratrörelse, som tjänar samma syfte: att öka motoriken och samverkanstryggheten mellan eleverna på skolan. Rörelse och dans tillämpas som kunskapsområde inom till exempel de naturorienterade ämnena eleverna dansar blodomloppet. Inför balen i årskurs 9 satsar skolan mer på traditionell pardans med en för ändamålet särskilt inhyrd danslärare. Älvsbyn Parkskolan (Åk 4-6): Idrottsläraren dansar själv folkdans och har ringlekar med mera inom ämnet Idrott och hälsa. Inom ämnet Elevens val ger Dansdraget (en lokal förening) eleverna möjlighet att dansa showinriktade danser såsom bugg och cheerleeding. Skolan har också en kombination av undervisning och fritidsaktiviteter på helger genom bland annat Handslaget arrangeras danstillställningar fyra gånger på hösten och lika många gånger på våren på Forum i Älvsbyn. Då dansar eleverna till dansbandsmusik, senast till ett liveband. 9

Lärande exempel Junosuando centralskola, Junosuando - Kreativ problemlösning för trygga elever Foto: Johan Thyni Renée Smedkvist-Videkull tillämpar ett ledarskap i klassrummet, som går ut på att hon ger eleverna så lite färdiga svar som möjligt. Istället låter hon eleverna själva hitta fram till lösningen på hur de ska gestalta till exempel en dans. Eget skapande jobbar jag mycket med i klasserna, berättar Renée. Alla duger, allt ska gå att göra. Och eleverna ska kunna uttrycka det de gör med sin kropp. Junosuando, en by i Pajala, är starkt förknippad med dans. Detta främst på grund av att det sedan tidigare finns en stark tradition av att dansa sällskapsdans och folkdans på orten. Tidigare gjordes vid skolan i byn en del musikaler med ibland historiska teman. Även teater har förekommit. När det nu gäller dans, är streetdance den nya företeelsen bland eleverna. Renée Smedkvist-Videkull är alltid noga med att låta eleverna vara med i diskussionerna. Hon undviker att diktera fram dansen. Ofta får eleverna istället själva, i mindre grupper, prata ihop sig sinsemellan för att lösa en given uppgift. Något som fungerar bra, enligt Renée. Jag låter kreativiteten vakna inifrån eleverna. Och allt är accepterat. Ingenting är fel. På så sätt stärks också elevernas självförtroende. 10

Montessoriskolan Bergsviken, Luleå - Stenfri hinderbana ger också motorikträning Foto: Johan Thyni Lotta Hemmingsson är fritidspedagog med ansvar för bland annat ämnena Idrott och hälsa samt Hem- och konsumentkunskap vid Montessoriskolan Bergsviken i Luleå. Hon försöker få eleverna att bli självständiga och mer vana att ta eget ansvar. Vid skolan är utomhusaktiviteter vanligt förekommande varje dag, men man har för den skull inte regelrätt idrott varje dag. Lotta Hemmingssons mål med undervisningen är alltid att få eleverna att trivas med idrotten; eleverna ska tycka det är roligt att ha idrott och röra på sig. Metoden för att få eleverna känna glädje till rörelse, kan till exempel uppnås genom att låta eleverna springa genom en hinderbana eller, för den delen, stimuleras genom olika avslappningsövningar. Hemmingsson arrangerar också koncentrationsövningar för sina elever. Dessa går till så, att eleverna parvis i tur och ordning ritar enklare figurer på varandras ryggar. Den elev som blir ritad på, får gissa vad figuren som kamraten ritar föreställer. Eleverna ber inte om hjälp de frågar efter råd En viktig effekt av Renées undervisning, är att eleverna numera sällan ber om hjälp. Istället frågar de efter råd och kommer allt som oftast även med ett förslag till hur ett problem kan lösas. På senare tid har Renée Smedkvist-Videkull jobbat mycket med dansföreställningar. Nästa läsår (2007/2008) kommer hon att sätta upp en föreställning med specialskriven musik och en lokalanknuten handling. 11

Kullenskolan, Öjebyn - Mångkonstnärlig skola med prisat dansarbete Foto: Bo-Staffan Johansson Foto: Johan Thyni För Liselott Nordström (bilden nere t. h.) är dans i skolan en utmaning och ett intressant fält att upptäcka, som ger mersmak. Hon arbetar 60 procent med dans i skolan på dagtid och har frivilliga grupper på kvällstid (motsvarande 40 procent av en heltidssysselsättning). Hon är anställd vid den ala kulturskolan, Piteå musik- och dansskola, i Piteå. De äldre elever som har Nordström som pedagog, ges modern dans blandat med jazzdans. De yngre eleverna ges mer fri dans och viss baletträning. På Danshögskolan i Stockholm utbildades Liselott Nordström i främst flamenco och karaktärsdans. Efter högskolan tog hon kortare kurser i afrikansk dans, något som hon på senare tid har låtit sig inspireras av. Jag vill ge barnen exempel på vad dans kan vara berättar Nordström. Det jag vill förmedla är när man uttrycker något, förmedlar en känsla med sin kropp. Min dröm är att få jobba parallellt med blivande danslärare och skolbarn. Bred syn När det gäller dans i skolan, vill Nordström presentera en bred syn på dans för eleverna. Traditionellt har klassiskt skolade dansare och danser vunnit mycket framgång, men Liselott vill inte ta ställning för någondera dans så länge den kan dansas av alla barn och ungdomar. Jag tittar inte så mycket på det faktiska resultatet, erkänner hon, utan jag tittar snarare på om barnen vågar och tycker det är roligt att dansa. Den dans Liselott Nordström förespråkar, är modern dans i kombination med jazzdans (för de äldre) eller fri dans med inslag av balett (för de yngre). Hon återkommer till att attityder, både till dans generellt men också eleverna emellan, är mycket viktiga för dansens framgång. Hon tror också att dans kan användas för att positivt förändra att hårt arbetsklimat på en skola, eftersom dans kräver att alla deltagare är vänliga mot varandra. 12

Egen musiker viktigt Vid Kullenskolan i Öjebyn, som den 9 maj 2007 belönades med 10 000 kronor i stimulansbidrag Utmaningen!, finns en lärare som också kan fungera som musiker. Nordström nämner att en musiker är guld värd i danssammanhang när eleverna vid skolan repeterade inför en föreställning där dans, musik och drama ingick, blev eleverna mycket besvikna vid de tillfällen då musikern inte var närvarande och musiken istället spelades från en cd. Nordström gör också en reflexion angående musikens betydelse för elevernas engagemang och inställning till dans: ännu är musik mer spritt och tillämpas generellt i högre grad än dans, vilket gör att eleverna lättare och i högre utsträckning kan ta till sig musik eller, för den delen, själva spela ett instrument. Att ha en musiker närvarande vid varje dansrepetition och träning, gör att eleverna tydligare förstår kopplingen mellan å ena sidan dans och å andra sidan kultur och konst eller, för den delen, nöje. Musikern legitimerar till viss del dansens genomförande och skänker dansen en ny mening och extra dimension. Det bästa med dans är att där inte finns utrymme för diskriminering eller sura miner. Man ska visa artighet inför varandra och alla duger gott som de är. Inga steg är fel i dansen kan alla mötas, avslutar Liselott Nordström. Filmdokumentation av dans i skolan Nedanstående dokumentation finns samlade på dvd:n De nya guldkornen : Filmdatum: 2006-10-30 Film: Bokstavsinlärning på Vita viddernas barnskola i Kiruna Ett kort videoutdrag från en lektion där eleverna fick bekanta sig med bokstaven T. Normalt hålls denna lektion utomhus, men på grund av dåligt filmväder fick gruppen genomföra lektionen inomhus. Förutom själva bokstavsutformningen (som syns på videon), ingår under en lektion flera moment, såsom exempelvis sagostund och mer traditionella bokstavsskrivövningar. Filmdatum: 2006-11-07 Film: Repetition inför föreställning om skolskogen på Gammelgårdens skola utanför Kalix Ett kort videoutdrag från ett repetitionstillfälle där förinspelad musik användes. Annars inkluderade föreställningen levande musik, framförd av skolans elever. Föreställningen inkluderade även skolämnet bild (därav maskerna och vissa elevers klädsel, som syns i bakgrunden) och dramatiserade avsnitt (för vilka en dramapedagog från Kulturskolan var engagerad). Filmdatum: 2007-03-14 Film: Lärande lekar från Malmens friskola i Malmberget Videoexempel med tydligt förklarande speaker på hur rörelse kan användas i biologi- och kemiundervisningen. Exemplet som beskriver syrets väg genom kroppen kan göras mer spännande för eleverna, genom att läraren tar tid på hur snabbt eleverna tar sig igenom hinderbanans olika stationer vem är snabbast? 13

Övriga insatser inom kartläggningen dans i skolan Programmet arbetar med att dokumentera och synliggöra den kunskap som finns inom dans i skolan området. Kartläggningen har pågått sedan maj 2006 och kommer att slutföras under 2008. Under året kommer delrapporter successivt att publiceras. Dessa kan lättast nås via NCFF:s hemsida. Dans i skolan en kartläggning av dansverksamheten i den svenska skolan I en första delrapport ges en översiktig bild av dansen i skolan inom de sju delar av Sverige som kartlagts med hjälp av den regionala arbetsgruppen inom programmet Dans i skolan. Rapporten bygger på systematiska kontakter med skolor, intervjuer och besök och belyser hur skolorna organiserat dansverksamheten såväl inom som utanför ämnet idrott och hälsa. Även dansens förekomst, form och syfte har dokumenterats. En riksrepresentativ skolundersökning Med hjälp av SCB har ett riksrepresentativt urval av grundskolor och gymnasier tagits fram. Det omfattar alla huvudmän. En enkät riktas till skolledare och en mer omfattande enkät riktas till lärare inom idrott och hälsa. De anställda med lönebidrag inom Access har alla aktivt medverkat i utformningen av dessa enkäter. Ett omfattande material med enkäter besvarade av skolledare och lärare i idrott och hälsa har insamlats. Totalt deltog 270 skolledare vid grundskolor och 95 skolledare vid gymnasier samt 175 lärare i idrott och hälsa på grundskolenivå och 72 från gymnasier. För att få en mer detaljerad dokumentation av arbetet med dans i skolan riktades en särskild enkät till lärarna inom idrott och hälsa, det skolämne som har dans inskrivet i kursplanerna. Denna enkät bygger delvis på tidigare studier av detta skolämne som genomförts av NCFF (Charli Eriksson) och GIH (Marie Nyberg), som tidigare studerat denna lärargrupps syn på dansundervisningen inom ämnet. Undersökningens fältfas pågick under våren 2007, dataregistreringen genomfördes under sommaren och arbete med analys och rapportering pågår. Översiktlig studie Statistik över personal som arbetat inom Sveriges er har sammanställts för åren 1985, 1990, 1995, 2000 och 2005. Under hösten har en serie frågeundersökningar utvecklats. En särskild enkät kommer att skickas till den skolansvarige i Sveriges er. En jämförelse kommer att göras med den enkät som Kulturrådet genomförde 1986. Samverkan sker med Sveriges er och landsting i denna delstudie, vars fältfas kommer att genomföras under 2008. Granskning av kulturskolor Genom att föreningen för musik- och kulturskolor nyligen genomfört en kartläggning av verksamheterna inom detta område har vår kartläggning begränsats. Kulturskolornas samverkan med grund- och gymnasieskolor belyses genom frågor i enkäten till skolorna. 14

Kartläggning av satsningar inom Handslaget Den förra regeringen gjorde ett handslag med idrottsrörelsen och gav därigenom medel för samverkan mellan idrottsorganisationer och skolan. I vår kartläggning har projekt med dans identifierats. Insats av danssportförbundet och gymnastikförbundet sammanställs i en särskild artikel i NCFF:s nyhetsbrev. Insamling av dans i skola med hjälp av regionala danskonsulenter Genom kulturrådets medverkan har goda kontakter utvecklats med de regionala danskonsulenterna. Deras insatser för att främja dans i skolan och den kunskap de har om pågående verksamheter har bidragit till de lokala kartläggningarna. Som ett komplement kommer också en e-post förfrågan att skickas till samtliga regionala danskonsulenter under våren 2008. De regionala danskonsulenterna har medverkat i konferenser och möten som genomförts för att synliggöra och främja dans i skolan. Danspedagogernas arbete En intervjuundersökning har genomfört med åtta danspedagoger. En kvalitativ analys av detta intressanta material pågår. En enkät kommer att utvecklas på basen av dessa intervjuer för att få en bredare belysning av danspedagogers verksamhet inom skolan. Denna del planeras ske under hösten 2008. Fördjupad dokumentation reportage, filmning En central uppgift som återstår är besök på skolor som i de olika kartläggningarna har visat sig ha utvecklat särskilt intressanta verksamheter inom dans i skolan. De lokala kartläggningarna har visat att 3-4 skolor i varje område har sådan verksamhet. Tillsammans i arbetsgruppen väljs dessa för att därigenom uppnå en stor spridning av dessa lärande exempel. Den fördjupade dokumentationen sker genom intervjuer och samtal vid besök där även fotografering och filmning kan ske. Allt för att möjliggöra för andra att ta del av arbetet. Kartlägga material och publikationer Genom olika databaser via universitetsbiblioteket i Örebro har material om dans i skolan samlats in. Detta kompletteras av kontakter med högskolor och universitet för att få del av olika uppsatser som skrivs inom ramen för olika utbildningar. Detta material läggs nu ut på hemsidan. Kartlägga utbildningar & fortbildningar En sammanställning av aktuella utbildningar och fortbildningar har skett. Denna information uppdateras och finns tillgänglig via hemsidorna. 15

Kommun Skola Aktivitet och omfattning Årskurs Danslärare anställd ja/nej Kiruna Abisko skola Utöver de ordinarie lärarledda idrottslektionerna som innehållit dans, har skolan såvitt känt haft tre elevledda idrottslektioner där eleverna dansat folkdans och koreograferat egna danser till musik. 1-6 Nej. Högalidskolan Dansar 1-2 ggr/år i alla årskurser. På låg- och mellanstadiet dansar man i Högalidskolan både svenska och utländska danser såsom chottis, fyrmanna- och jenka. Bugg förekommer på mellanstadiet. Bugg är mest populärt bland mellanstadieeleverna. 1-6 Nej. I högstadiet dansar alla tre årskurser (åk 7-9) tillsammans, den manliga och den kvinnliga idrottsläraren leder lektionerna samtidigt. Trojka och All amerikan promenade dansas på högstadiet särskilt inför grundenten - balen, som även innehåller mer klassisk pardans senare under kvällen. Alla elever får så småningom leda en idrottslektion med valfritt innehåll ett år bestämde en elev att man skulle dansa salsa. 7-9 Svappavaara skola Vittangi skola Övre Soppero skola Svappavaara: dans inom idrott och hälsa. Varierar från läsår till läsår, i samråd med eleverna. F-9 Nej. Vittangi: i samarbete med Vittangi sportklubb inslag av dans under idrottslektionerna. Tornedalsteatern kommer med musikaler till bland annat Vittangi. Musikalerna innehåller stora inslag av dans Övre Soppero: dans i mindre omfattning. Rektorn ser positivt på dans, men en hake är att idrottslärarna byts ut då och då. F-9 F-6 Triangelskolan Dans ingår i idrottsplanen. Dansar även 3-4 gånger/termin tillsammans med anlitad dansinstruktör. Några elever ägnar sig åt dans på fritiden också. Vissa veckor dansar vissa årskurser. Störst genomslag har dansen under idrottslektionerna hos de äldre årskurserna. Förra året innehöll mycket dans. Särskilt framhålls Grundenten (skolbalen) som målet för elevernas dans. F-9 Nej. Bergaskolan Ibland danslekar samt jullekar, dans inom idrotten förekommer. Salsa kan vara på gång som ett led i spanska-språkundervisningen. F-9 Nej. Bolagsskolan Dansar på höst och vårterminen, 1-2 veckor.musik och rörelse från förskolan och uppåt. Mer avancerat i åk 5-6 (polka och traditionella enkla danser). Föreningar utifrån kommer in och ger extra dansskjuts till idrottsundervisningen, till och med till årskurs 2, som fick lära sig bugg förra läsåret. På högstadiet övergår det hela till att bli sällskapsdanser (pardanser). Lärarna upplever ett gott gensvar från sina elever, när dansstegen väl sitter. Bolagsskolan ordnar alltid Grundenten i Kiruna F-9 Nej. 16

Jukkasjärvi skola Tuolluvaaraskolan Rytm och rörelse (inte dans av religiösa skäl) inom idrotten. Ekonomi och kompetensen avgör. Karesuando skola Kuttainen skola I Kuttainen säger man rörelse till musik hellre än dans. Lomboloskolan I Karesuando har man rörelse till musik för de yngre årskurserna och dans ges till de högre årskurserna i samband med idrottslektionerna. Rektorn pekar på vissa slitningar av religiös karaktär. Karesuando har även rastvärdar som aktiverar (de yngre) eleverna på rasterna utomhus när vädret tillåter i bollsporter och ringlekar. Eleverna dansar och rör sig till musik under de Idrottslektioner där till exempel dans ges. Mest positiva är elever från årskurs 9. F-9 1-9 Nej. Luossavaaraskolan Dans i alla idrottspass för de högre årskurserna 2-3 veckor per läsår. Yngsta eleverna mycket rörelse i vardagen, på raster och dylikt. För de äldre eleverna dans genom idrottslektionerna. Pekar på religiösa problem att dansa i andra sammanhang (t ex matematik eller historia). F-9 Nej. Raketskolan Inte mycket dans, kanske 1-2 ggr/termin. Däremot mer (rörelse till) musik under idrotten. I fjol förekom mer fysisk aktivitet vid sidan av idrotten, nu aktiveras eleverna mest på rasterna. Vissa klasser promenerar dock emellanåt. 1-6 Nej. Friluftsskolan Vargen Utöver idrottstimmarna (där dans förekommer) har skolan under en månads tid förra läsåret haft en danslärare timanställd för årskurserna 4-6 och 4-7. Under Elevens val-lektionerna har en lokal förening hållit i dans med eleverna, mycket på elevernas egen begäran. 4-8 Nej. I Ur och Skur Vita Viddernas barnskola Den mesta rörelsen sker i kombination med utomhusaktiviteter, ca 11 h/vecka. Rörelse genomsyrar även andra skolämnen till exempel får eleverna använda kroppen för att forma bokstaven A, B, C osv. i bokstavsinlärningslektioner. Dans förekommer specifikt 40 min/vecka, efter överenskommelse med dansföreningar, privatpersoner, eller kulturskolans pedagoger. Generellt gillar flickorna dansen mer än pojkarna, som hellre tycker om att vara utomhus. F-3 Nej. 17

Sameskolan Karesuando Sameskolan Lannavaara Sameskolan Kiruna Dans inom idrotten ca 2-3 ggr/läsår. I Karesuando har eleverna rörelse schemalagt 1 h extra/vecka. I alla skolor måste eleverna vara ute minst 1 rast/dag, rastvakter kontrollerar att det efterlevs. Rektorn är positivt inställd till dans men efterlyser ökad danskompetens bland lärarna för att kunna tillämpa dans som kunskapsområde. Eftersom sameskolorna har samiska språkkrav på sina lärare och eftersom de mindre orterna ligger väldigt avsides, är det svårt att finna personal som dessutom är danslärare. Annan fysisk aktivitet som ges eleverna är fjällvandringar, arbeten vid rengärden, skidåkning vintertid och diverse andra utflykter. Avståndet och de avsides orterna benämns som problem jämte samiskt språkkrav för att finna lämplig danslärare. Gällivare Gunillaskolan Danspedagog från Kulturskolan kommer varannan vecka till skolan. Därutöver har förskolelärarna ibland drama, rörelse till musik, med eleverna. Har pratat om att bygga in bland annat musik och rörelse i andra ämnen, men timplanen för skolorna medger inte det. Att mixa ämnena kräver också nya lärare. 1-3 Nej. Idrottsläraren dansar med eleverna under vissa lektioner. 4-8 Hedskolan I Idrottsundervisningen ingår dans på samma sätt som för årskurserna 4-8. Inför balen kommer danspedagoger från Kulturskolan för att dansa pardans med eleverna. Rektorn berättar att träningen inför balen mottas väl av eleverna, som tycker det är roligt. Dans är inslag i Idrott och hälsa. Därutöver har årskurs 2-3 har haft projekt via Kulturskolan där eleverna fått dansundervisning och sedan haft dansuppvisning för sina föräldrar. Mycket uppskattat. 9 F-9 Nej. Mariaskolan F-2 dansar och rör sig till musik med danspedagog som kommer via Kulturskolan. Myranskolan Nya Malmstaskolan Puoltikasvaara skola Emmaskolan (Mettä-Dokkas) På förskolan ingår rörelse och dans i samlingarna. Danspedagog från Kulturskolan har tidigare dansat med elever från 6 år till årskurs 2. I årskurs 4-9 introduceras enkla danser, de svårare danserna ges i de högre årskurserna. Möjlighet att utöva teater finns också, tack vare en kvinnlig fritidspedagog. Genom kulturskolan tas en orkester in vid träningen för eleverna i årskurs 9:s dans inför grundalbalen. Under repetitionerna dansar även kvinnor från expeditionen ifall det är udda par flickor/pojkar. Klassfester förekommer ofta med discodans. F-9 Nej. Kulturskolan dansat med eleverna i åk 1-2. 1-6 Nej. Puoltikasvaara: 5-6 tillfällen per läsår kommer en danspedagog till skolan. Emmaskolan: Omkring 1 h/vecka speciella utomhusaktiviteter (skidåkning på vintern, promenader när det är barmark). 5-6 tillfällen per läsår kommer en danspedagog till skolan. Dans och rörelse i lite 18

Nattavaraby skola högre omfattning på denna skola än i Nattavara och Puoltikasvaara. Sjöparksskolan Nattavaraby: Omkring 1 h/vecka speciella utomhusaktiviteter (skidåkning på vintern, promenader när det är barmark). 5-6 tillfällen per läsår kommer en danspedagog till skolan. De lägre årskurserna har mindre schemalagd idrott, men rör sig desto mer på raster och i samband med olika uteaktiviteter o. dyl. Bugg har förekommit som dansinslag bland de yngre. De högre årskurserna har mer schemalagd idrott (där dans ingår). Tankar finns på att utöka de äldres scheman med schemalagd rörelse, men det dröjer innan detta förverkligas. Inför balen tar skolan in dansinspiratörer. F-9 Nej. Ullatti skola Ullatti skola: Dans och rörelse bara som del i kursplanen för Idrott och hälsa. F-4 Nej. Hakkas skola Nilivaara skola Hakkas skola: Dans och rörelse bara som del i kursplanen för Idrott och hälsa men årskurs 9 brukar ha lite mer dans inför balen. F-9 Nilivaara skola: Dans och rörelse bara som del i kursplanen för Idrott och hälsa. 1-6 Malmens friskola (friskola) Sameskolan i Gällivare Rörelse tillämpas av läraren i många olika former inom ämnet idrott under samlingsnamnet kamratrörelse, som tjänar samma syfte: att öka motoriken och samverkanstryggheten mellan eleverna på skolan. Rörelse och dans tillämpas som kunskapsområde inom till exempel de naturorienterade ämnena eleverna dansar blodomloppet. Inför balen i årskurs 9 satsar skolan mer på traditionell pardans med en för ändamålet särskilt inhyrd danslärare. Rektorn ser positivt på dans. Eftersom detta är en liten skola, arbetar personalen med olika ämnen efter kunskap och intresse en av de två samisktalande ordinarie lärarna som under innevarande termin ska ansvara för idrottslektionernas innehåll, har stort intresse i dans, varvid chanserna till dans är goda. 6-9 Nej. Tjautjasjaure skola Förskolan har mycket rörelse. Fler gånger i veckan ute i naturen, undervisning och promenader. Även lekar inomhus, rörelse till musik. Ringdans på musiken, ej annars dans. F-1 Nej. Pajala Pajala centralskola Smedskolan Lärarna leder ibland på morgonen under samlingarna rörelsepass. Kulturskolan ger intresserade elever extra undervisning under ledning av danspedagog. Nej. 19

Sattajärvi skola Muodoslompolo centralskola Tärendö centralskola Junosuando centralskola Fysisk aktivitet och rörelse ges varje dag. Dans max 4 tillfällen/läsår inom idrotten. Sattajärvi skola: ingen dans av religiösa skäl. Rörelse varje dag utomhus prioriteras vid fint väder. Svårt inomhus när idrottslokalen ofta är bokad. Annars dans inom idrottsämnet. I Tärendö ges möjligheter till rörelse i samtliga årskurser. Friskvård ges, utöver den ordinarie idrotten, till årskurserna 3-9. På lågstadiet går rörelsen under beteckningen sprattel, en form av lek. I Junosuando dansar eleverna med en mycket duktig och framför allt dansant allmänlärare. Utöver idrottslektionerna, ges dans i mellanstadiet och i Skolans val för årskurs 4-6. Dans ingår även i Elevens val för årskurserna 4-9 (Dans, styrka och kondition). För årskurserna 7-9 är friskvård Skolans val. De yngre årskurserna erbjuds rörelseträning. F-9 Nej. F-9 Gårdbyskolan Rörelse vare dag i alla klasser men på olika tider 4dagar/veckan (2 korta rörelsepass och 3 lektionslånga rörelsepass). Pardans under Idrott: 3 ggr /termin. Dans (pardans) som ett moment i Idrottsämnet samt dans via Kulturskolan vissa gånger. Detta läsår kan dansintresset komma att öka till följd av den två veckor långa kulturfestivalen Nattfestivalen den 1-13 december. F-9 Nej. Erkheikki Naturskola Eleverna får vara mycket ute i naturen, och spela bollsporter och leka lekar. Dans sker mest inom idrottsämnet. Kangos kultur- och ekologiskola Dans inom idrotten under vissa lektioner, ca 2-3 gånger/år Mer modern dans än klassisk dans. 1-9 Nej. Jokkmokk Kåbdalis skola Hälsorunda ca 1 gång per vecka samt promenader innan raster. Skolan är däremot dålig på dans, även om musik används inom idrotten vid till exempel uppvärmning. Nu är sista läsåret för skolan, sedan stängs den pga. för få elever. Eleverna som nu läser i Kåbdalis åker nästa läsår till Västra skolan. F-3 Nej Porjus skola Årskurs 1-3 nyttjar rörelser i form av lekar och rörelsevisor. Dans förekommer emellertid i mycket liten omfattning i samtliga årskurser vid skolan. 20

Vuollerimskolan Projekt blev en dansföreställning. Under hösten finns en danspedagog anställd på 50 % via Kulturskolan, omfattningen på dennes tjänst vid Vuollerimskolan är oklar. I övrigt har läraren mest haft foxtrott och bugg, särskilt på högstadiet. Insatserna för dans har växlat från år till år men när det gäller rörelse tillämpar mellanstadiet i ur och skur 15-minuters promenader varje dag. På högstadiet finns motsvarigheten RIS (rörelse i skolan), 2 km lång promenad. Även lågstadieeleverna tar en kortare promenad varje dag. Dessutom finns på mellanstadiet natur och hälsa på schemat i form av vissa temadagar. F-9 Nej. Östra skolan Västra skolan Jokkmokks sameskola Idrott enligt timplan med bland annat fri rörelse och vissa inslag av dans. Utöver idrotten: Hälsa i skolan 1 h/vecka: rörelse i olika former till exempel promenader, bollsporter och dylikt men även avslappning. Detta läsår tänker personalen utöka antalet rörelsetillfällen under skolveckan. Vartannat eller vart tredje år arrangerar skolan musikal ( show ). Skolan har alltid haft en hög musikalisk kvalitet, därav musikaliskt val hellre än rena dansshower, även om den förra var starkt inspirerad av musikalen FAME. Musikläraren och andra lärare på skolan är mycket engagerade. Sedan flera år har skolan haft som mål att schemalägga 30 min/rörelse varje dag. De har inte riktigt nått målet, men strävar ditåt. Däremot erbjuder skolan sina elever kamratövningar och har tre lärare som vid sidan av sina ordinarie tjänster arbetar som äventyrspedagoger. Äventyrspedagogik är ett processinriktat arbete som inte bara inbegriper promenader och skogsutflykter, utan även problemlösning i grupp och enskilt. Vidare ingår dans i en temavecka 5 dagar per läsår och inom idrotten, genom skolans timplan. Idag har eleverna vid skolan i princip ingen dans ens under idrotten. Det beror dels på brist på pengar, men också lärarkompetens. Å andra sidan får eleverna en hel del rörelse naturligt via skolans fokus på utomhusvistelser. 6-9 Nej. F-5 Nej. Övertorneå Svansteins centralskola Juoksengi Pello skola Svanstein: Väldigt lite dans och rörelse utöver idrotten skolan saknar helt tradition för aktiviteter av nämnda slag. Men strax före jul kan det bli ändring, då en plussjobbare med erfarenhet av bl. a. barndans träder i tjänst. Juoksengi: 30 min rörelse varje dag. Har dansprojekt på gång med Dans i Nord. F-6 1-9 Nej. Övertorneå grundskola Pello: mest rörelse. Dans och musik spiller över från Finland och influerar skolan genom inte minst språk- och kulturprojektet som snart ska avslutas. På lågstadiet tillämpas mycket musik, lite rörelse men nästan ingen dans. Även inslag av teater förekommer. Nu ska årskurs två börja arbeta med en musikal under namnet Tutti Frutti, där sång och exotiska frukter är huvudingredienserna. Lärare Tina menar att personalkompetensen på varje skola måste vara avgörande för skolans arbete med rörelse och dans. F-6 2 Nej. 21

Rörelse/fyspass ges varje dag då eleverna inte har idrott. Annars förekommer dans inom idrottslektionerna, dock möter dansen ett ganska stort motstånd hos framför allt pojkarna. 6-9 Hietaniemi Friskola Promenad varje dag, förekommande lägerskola plus friluftsdagar och dylikt. Dans till och från. Utöver ett tidigare projekt med Dans i Nord har man på skolan varje år en julföreställning som är mer en pjäs än bara tomtar och troll (jfr. Bakom kulisserna ) där dans alltid ingår. F-9 Nej. Överkalix Överkalix friskola Utöver idrottslektionerna har man mycket utomhusaktiviteter, där särskilt de yngre barnen rör mycket på sig. Dans förekommer mest i projektform. F-9 Nej Överkalix grundskola Ingen schemalagd dans. Rytmik då och då. Uteaktivitet två dagar/vecka. Danslekar förekommer ibland under idrottspassen. F-1 Nej. Har haft några dansprojekt tidigare. Olika danser på elevens val (ledare från studieförbundet har hållit i elevens val). Annars dans inom Idrotten som moment, cirka 2-3 gg/termin. 2-9 Arjeplog Kyrkholmsskolan Öbergaskolan Kyrkholmsskolan: Rörelse: promenader eller annan form av aktivitet mitt på dagen. Dans i samband med idrotten. 7-9 Nej. Öbergaskolan: Rörelse: promenader eller annan form av aktivitet mitt på dagen. 1-6 Slagnäs skola Ute mycket på rasterna. Nyttjar gymnastikhallen mycket även utanför idrottslektionerna, när eleverna har behov av rörelse. F-6 Nej Bodens Prästholmsskolan Skolan har genomfört promenader, skidåkning, skridskor, kubb, boule, hopprep, skoljoggen och Robinsontävling vid sidan av idrottslektionerna. Under idrottslektionerna dansar man ibland som uppvärmning, men det är inte så ofta. I övrigt tillämpar Prästholmsskolan musik kombinerat med olika rörelser både för de yngre och de äldre eleverna. 22

Harads skola och Svartlå skola Skolorna har fysisk aktivitet varje dag, alltså även de dagar eleverna inte har idrott. Eleverna dansar under vissa idrottslektioner. Man har varje år ett danstema som avslutas med en danskväll med liveorkester i danslokalen Edeborg. Det är Elevrådet som planerar och genomför danskvällen med klasserna 7-9. Vid de yngre elevernas morgonsamlingar är det vanligt med rörelse till musik. Massage till musik är ett pågående projekt som visat sig vara populärt och trygghetsfrämjande. Harads skola: F-9 Svartlå skola: F-6 Nej. Bredåkers skola Under rasterna har eleverna möjlighet till promenader, lekar, massage och ryggympa. En grupp elever i årskurs 6 ordnar rastaktiviteter för skolans elever en dag/vecka. Dessutom har eleverna i årskurs 6 dans under vissa idrottslektioner någon gång per termin. Dans förekommer även som träning inför vårbalen, men någon vårbal har inte ordnats de senaste två åren. För de lägre årskurserna ges danslekar, alltså rörelse till musik. Sandenskolan Utöver idrotten har eleverna fysisk aktivitet 3x30 min/vecka, tema 1x110 min/vecka. Friluftsdagar ordnas 5 gånger per år, varav en är skidåkning för alla. Dansveckor arrangeras 1 gång/termin regelbundet. Dessutom tillkommer dansmoment i bland annat uppvärmning innan idrotten. Eleverna dansar en del även under tematid och kan också välja att arbeta med dans under en sexveckorsperiod som specialarbete. Vissa elever genomför slutligen uppvisningsdans på skolavslutningen. 7-9 Nej. Mårängskolan Uppgift saknas F-5 Nej. Torpgärdaskolan Brönjaskolan Promenader, bollspel, rephoppning, lekar på skolgård och i skogen, skidåkning och skridskoåkning förekommer under rasterna. Dessutom har skolan turneringar i fotboll, handboll, innebandy, friidrott och rinkbandy i arenor på stan. För något år sedan hade man på skolan en cheerleadergrupp som hade lektioner under en vecka. Därutöver förekom linedance, först med gratis instruktör. Sedan ledde 3 tjejer från årskurs 6 linedance en gång i veckan i gymnastiksalen. Under idrottslektionerna förekommer dock inte dans i någon särskilt hög omfattning. Varje klass/grupp har 20 minuter schemalagd rörelse per dag. Dessutom har skolan ett uteklassrum som nyttjas flitigt och som ligger tio minuters promenad från resten av skolan. När det gäller dans, förekommer den inte så ofta på idrottslektionerna eftersom idrotttslärarna själva inte har dans som huvudintresse. Däremot har skolan dans som inslag i Elevens val och sätter upp musikaler med dansare. 3-6 Nej. 6-9 Nej. Svartbjörnbyns skola (Svaren gäller för årskurserna 4-6.) Skolan ger sina elever fyra idrottspass i veckan, totalt 80 minuter mer än vad ordinarie skola ger. Däremot ges inte dans i någon särskild omfattning. Tidigare fanns dock en cheer-leadergrupp som dansade. Även breakedance har förekommit. 23