Temanummer. Dans i skolan. Dans på väg! "Dans i skolan för alla" Inspiration & tips från NCFF:s nyhetsbrev

Transkript

1 Temanummer Inspiration & tips från NCFF:s nyhetsbrev Dans i skolan Dans på väg! "Dans i skolan för alla"

2 Hoppa, springa, leka, skutta, äta, dansa......titta in på och bli inspirerad! På vår hemsida finns massor av idéer om kul saker att göra, nyttan och nöjet av att äta gott - och hur allt hänger ihop för att barn och ungdomar ska må bra och därmed säkerställa sin förmåga till inlärning. Tipsen är konkreta och nya idéer tillkommer hela tiden. Lägg upp hemsidan som en favorit och ta för vana att titta in med jämna mellanrum. Det kostar självfallet ingenting! På NCFFs hemsida hittar du bland annat: praktiska tips och idéer matens betydelse för hälsa och lärande möjlighet att prenumerera på vårt nyhetsbrev - gratis! fakta, nyttiga länkar och andra spännande lästips lärande skolexempel aktuella nyheter dans i skolan vårt kalendarium Välkommen!

3 Dans - en metod för lärandet! Klockan är halvnio en onsdagsförmiddag i början på februari på en skola i Örebro län. Musiken ljuder från högtalarna och de tjugo barnen, i åldrarna sju till åtta år, springer runt tillsammans. Vi studsar, snurrar runt och flyger fram. Barnen härmar olika frukter de rör sig runt, över, och till slut faller alla barnen till vila. Efter ett kort avbrott är det dags för spegelövningar. Barnen sitter två och två mitt emot varandra i djup koncentration. Det är alldeles tyst, nu är det kroppens språk som gäller. Vi dansar rymden, vårt solsystem och lär oss genom kroppen hur varmt det är på planeterna Venus och Merkurius. Vi gestaltar marsianerna på Mars och vi dansar Saturnus som är den näst största planeten i vårt solsystem. Detta är en kort beskrivning av en upplevelse jag hade när jag arbetade som danslärare för några år sedan. De här barnen kommer aldrig att glömma hur varmt det är på planeterna Venus och Merkurius eller glömma hur vårt solsystem ser ut. Utifrån mina erfarenheter behövs det mer kunskap i skolan om hur man arbetar med att integrera kultur i skolan. Och kultursektorn behöver också mer kunskap om skolans riktlinjer och uppdrag. En central förutsättning för ett lyckat samarbete är respekten för varandras kompetenser. För att utveckla tanken kring hur man skulle kunna integrera dansen mer i skolan får vi inte glömma det viktigaste av allt, nämligen BARNEN. Låt barnen vara med och påverka, låt dom komma med idéer och förslag. Innehåll Det är i princip bara fantasin som begränsar oss. Anette Granberg Utvecklingsledare/kultur Danspedagog

4 Vad är dans? Text: Marie Nyberg, GIH Stockholm Att definiera dans är förmodligen lika vanskligt som att definiera begrepp som idrott eller friluftsliv bland annat för att det rymmer så många olika rörelseformer. Skiftande svar ges om vad som tillhör respektive inte tillhör beroende på vilken erfarenhet och relation den tillfrågade har till begreppet dans. Här finns inget facit och förmodligen inga felaktiga svar. Trots svårigheterna att definiera kunskapsområdet är det ändå viktigt att precisera vad dans är beroende på vilka mål och syften som är aktuella i det specifika sammanhanget. Är du professionell dansare eller danspedagog finns andra mål än om du är lärare i idrott och hälsa. Dansar jag för mitt eget välbefinnande, är dansen ett medel för annat lärande eller både och? Dansar jag för att utveckla specifika tekniker, för att kunna ge utlopp för känslor och uttryck och kanske stå på scen? Dansar jag ensam eller tillsammans med andra? Dansar jag för att träna smidighet och koordination? Målen kan vara flera och kombineras med varandra men ofta finns ett övergripande och främsta syfte med den dans som utövas. Kulturell form eller Dans som umgängesform Gemensamt för denna rörelseform är det sociala samspel som utvecklas samt den inblick i andra kulturers dansande som möjliggörs. Det kan till exempel vara; Sällskapsdans Folkdans Internationella danser Riter Mixers Expressiv form eller Dans som uttryck Denna rörelseform fokuserar den kreativa arbetsformen. I olika processer får utövarna uttrycka känslor, händelser eller liknande med hjälp av rörelser. Ramarna för improvisation kan vara snäva eller vida beroende på ålder och erfarenhet. Inom denna form ryms även mer specifika och avancerade dansformer som studenterna endast möter i begränsad omfattning eftersom den kräver kunskaper i dans som få lärarstudenter har. Följande moment kan således inrymmas: Rörelseimprovisation Rörelsekommunikation Jazzdans Modern dans Fridans Klassisk balett Expressiv dans Träningsform eller Dans som motion Gemensamt för denna rörelseform är att dess främsta syfte är att åstadkomma träningseffekt ur ett fysiologiskt perspektiv. Här praktiseras träningslärans principer för att skapa olika träningsprogram i syfte att träna kondition, styrka, rörlighet och koordination samt kroppslig och mental avspänning. Till denna rörelseform hör bland annat exemplen nedan: Uppvärmningsprogram Motionsprogram/Gympapass Aerobics i olika former Vattengymnastik Avspänningsformer Förhoppningsvis kan detta försök till definition vara till inspiration när du som pedagog funderar över vad dans är för dig och för dem du undervisar. Återigen, det finns inget facit, men genom att fundera och problematisera dina personliga värderingar kommer du troligen ett steg närmare ditt egna facit. Lycka till! Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Det nationella utvecklingsprogrammet "Dans i skolan" är ett program där samarbetsparterna Statens Kulturråd, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) och Myndigheten för skolutveckling (MSU) samarbetar för att introducera och utveckla dansen i skolan. Målet är att främja fysisk aktivitet genom att alla barn får tillgång till dans som kunskapsområde och att genom dansen främja lärande. Utvecklingsprogrammet innehåller kartläggning, opinionsbildning och kunskapsutveckling. Kartläggningsrapporten är en av flera rapporter i kartläggningen av dansverksamheten i Sveriges grundoch gymnasieskolor. Skolans läroplaner, FN:s barnkonvention, de nationella folkhälsomålen och de nationella kulturpolitiska målen är viktiga utgångspunkter för programmet Dans i skolan. Kompetensutveckling i dans för lärare och pedagoger i skolan arrangeras kontinuerligt genom

5 sommarakademier, lokala mötesplatser och regionala och nationella konferenser. Utöver att dans är ett eget kunskapsområde, ger dansen eleverna utsökta möjligheter till lärande i till exempel historia, matematik och språk. Det kan vara spännande att få dansa medeltiden och gestalta sin kunskap i dans. Eleverna kan uttrycka mycket i dans som de kanske aldrig kunnat säga med ord. Regionala kontaktpersoner Sex personer arbetar under 2006 och 2007 med att kartlägga och inventera vilken Dans i skolanverksamhet som förekommer i Sveriges kommuner. I uppdraget innefattas också uppgifter som att stödja och informera om forskning och utveckling av området samt att genom lokala mötesplatser och regionala och nationella konferenser synliggöra dans i skolan. Kontaktuppgifter: Regina Alexandersson tel: e-post: regina.alexandersson@adm.oru.se Hillevi Karlsson tel: 019- e-post: hillevi.karlsson@adm.oru.se Kartläggning De regionala kartläggningarna visar att majoriteten av skolorna inkluderar dans inom ämnet idrott och hälsa. Av de skolor som inte dansar på idrottslektionerna har många i stället valt att satsa mer koncentrerat på dansen i form av temadagar eller temaveckor, julshower, musikaler etc. I dessa fall tar man oftast hjälp av inhyrd personal, då det i många kommuner och regioner finns ett utbrett samarbete mellan kommunala eller privata aktörer. Denna typ av samarbete sker både på skolårsbasis, terminsvis eller vid enstaka tillfällen. En del skolor tar även hjälp av kunniga föräldrar, lärare, lokala dansgrupper eller dramapedagoger. På vissa skolor dansas det även inom musikämnet. Dansundervisningen leds dock i de flesta fall av idrottsläraren. Faktorer som bristande danskompetens hos idrottslärarna och lokalbrist ses dock av en del skolor som en försvårande faktor för dansunder-visningen i skolan. Dans som fritt val/elevens val under en termin eller läsår förekommer på en del skolor. Då majoriteten av skolorna inte har någon danspedagog anställd blir det för många en ekonomisk fråga, då man måste hyra in personal för att leda undervisningen. Detta gäller även gymnasieskolorna i kartläggningen, med undantag för de gymnasieskolor som erbjuder estetiskt program med inriktning dans. Då många av skolorna i kartläggningen har ett konkret mål med dansundervisningen i form av en årlig bal, dansuppvisning eller musikal, är det sällskapsdanser som är mest förekommande. Till jul är det vanligt med traditionella juldanser på idrottslektionerna. Andra danser som dansas i skolorna är hip-hop, bugg, foxtrot, vals, polka, jenka och salsa. Aerobics ses som en bra motionsform eller uppvärmning inför idrottsundervisningen för de äldre eleverna. För de yngre barnen är det vanligare att röra sig till musik genom ringdanser och rytmikövningar. Många skolor gör detta med syfte att dels främja kroppsuppfattning och motorik, men även som en del i bokstavsinlärning genom så kallad skrivdans där barnen lär sig bokstäver genom att forma dem med kroppen. Andra skolor i kartläggningen framhåller dansens roll i arbetet med värdegrundsfrågor och socialt samspel, men även som en naturlig del vid redovisningar inom andra kunskapsområden. Mötesplatser Programmet "Dans i skolan" anordnar tillfällen till möten i dansens tecken tillsammans med lokala aktörer. Det är en skola som står som värd för dagen och skolor i omgivningen bjuds in. NCFF och Programmet Dans i skolan har valt att kalla den här typen av lokal konferens för Mötesplats. Det kan vara danspedagoger från Kulturskolan, lokala förmågor inom den ideella verksamheten eller lärare och pedagoger i skolan som har fått in dansen på ett bra sätt i verksamheten som berättar och ger praktiska tips om hur det på ett enkelt sätt går att få in dansen i skolans verksamhet. Mötesplatsen vänder sig till verksamma lärare och pedagoger inom skolan, till skolledare och till politiker. Programmen för en mötesplats kan se olika ut. Tillfälle ges till diskussioner om dans i skolan samt möjlighet att utbyta erfarenheter. Vill din skola stå som värd för en Mötesplats hör av er till: NCFF Regina Alexandersson eller Hillevi Karlsson. Utmaningen Programmet Dans i skolan har utmanat landets grundskolor och gymnasieskolor. Utmaningen löd: Hur arbetar er skola med dans som fysisk aktivitet, konstform eller med dansen i övrigt lärande? Alla de 81 inkomna bidragen är på sitt sätt lärande exempel på hur de är möjligt att skapa bra förutsättningar för dans i skolan. Följande sex grundskolor har tilldelats ett stimulansbidrag på vardera kr: Andersbergsskolan F-5, Halmstad Dans i skolan

6 Hällbyskolan F-6, Västerås Kullenskolan F-4, Öjebyn Täby friskola F-9, Täby Vasa lärcentrum gymnasium, Göteborg Ålberga skola F-6, Jönåker För att läsa motiveringarna till de vinnande bidragen gå in på NCFF s hemsida Dans som pedagogik - Ålberga skolan ett lärande exempel Text: Regina Alexandersson Namn: Åsa Ölander Arbetar som: Lärare på Ålberga skola Fritidsintressen: Fotboll, pyssla med hem och trädgård, läsa, baka, umgås med familj och vänner Äter och dricker: Kycklingspett med jordnötssås och Coca-Cola Läser gärna: Facklitteratur eller deckare Dold talang: Korsstygnsbroderier. Ålberga skola är en liten F-6 skola på landsbygden med närhet till naturen, läsåret 2007/2008 gick det inte fler än 68 elever på skolan. Åsa Ölander är en av de tiotalet pedagoger som arbetar på skolan. Åsa är till stor del ansvarig och drivande vad det gäller dansen på skolan men just nu jobbar hon deltid då hon också är mammaledig och hemma med bebisen Celine. Naturligtvis dansar eleverna även om inte Åsa är på skolan varje dag, för kvar på skolan finns nämligen Ulrika Edlund Granat som också bidraget mycket till att man dansar på Ålberga skola. Åsa berättar om hur det var i starten. - Vi var lite trevande i början eftersom vi inte kunde så mycket och så vidare men ju mer vi provade på desto mer blodad tand fick vi. Eva Perbrand Magnusson (danskonsulent i Sörmland) var vårt stora stöd. Hon gav både oss lärare inspiration och dansade med eleverna. Det tillsammans med det vi fick med oss från Cecilia Björklund Dahlgren (utvecklingsledare för programmet Dans i skolan) och annan fortbildning (2 lärare från skolan har gått varsin 5-poängskurs i dans vid Linköpings universitet) gjorde att vi vågade köra själva. Ålberga skola kallar sig inte bara hälsofrämjande skola utan också en av länets två dansskolor det innebär att de använder den kulturella dansen i undervisningen och i det hälsofrämjande arbetet. Både det hälsofrämjande arbetet och dansen fick sin start efter att pedagogerna deltagit på NCFF s sommarakademi Syfte och mål är att använda dansen både motoriskt och socialt, man anser att dansen utvecklar elevernas sociala beteende precis som arbetet med vett och etikett. Dansen har integrerats i alla klasser. När Åsa pratar om vilka förutsättningar som krävs för att börja med dans på sin egen skola så låter det inte allt för oöverstigligt. Det som behövs, enligt Åsa, är: lite material en musikanläggning inspirerade lärare ett bra stöd från ledningen på skolan - Klart att det funnits en del motgångar och hinder på vägen, säger Åsa och det som kändes lite svårt till en början var att få tag på bra inspirationsmaterial när man själv inte var så insatt. - Det var också svårt att motivera de äldre eleverna och deras föräldrar när det kom till det stora fridansprojektet. Men ibland är det svårt att motivera varandra så att alla kollegor vill hänga med på tåget. Danskonsulent Eva Perbrand Magnusson har varit en viktig resurs för att komma vidare med dansen och hon har kommit regelbundet till skolan sen starten Det handlar om att kunna integrera dansen i det vardagliga skolarbetet. Våren 2006 jobbade hela skolan med hembygdstema i samtliga klasser, ett utmärkt bra tema för dans, berättar Eva. Förutom att redovisa med text och bild blev samtliga elever involverade i danser. Varje klass hade minst en dans kopplad till hembygdstemat. Åsas tips till andra som vill börja med dans på sin skola är att samla på sig lite material och gå några kurser samt kontakta länets danskonsulent. Sen menar hon att det är bara att ge sig ut i dansens virvlar! Det gör inget om man dansar fel, tappar takten osv. det visar bara eleverna att man själv också är mänskliga och kan göra fel. Det stärker eleverna. Det viktiga är att du som lärare är engagerad och visar dansglädje!! Vill du veta mer kontakta Ålberga skola, Åsa Ölander, asa.olander@edu.nykoping.se Höstterminen 2006 deltog Ålberga skola i NCFF s utmaning Dans i skolan för alla, Läs mer om det på sida XX? Dans via Handslaget/ Idrottslyftet Text: Marie Nyberg, GIH Stockholm 6

7 Det finns stora möjligheter att söka projektmedel för dans via Idrottslyftet som efterföljaren till Handslaget kallas. Under Handslagets fyra år har många olika dansprojekt genomförts via olika idrotts- och specialidrottsförbund. Nedan presenteras några förbund som via Handslaget medverkat till dansprojekt. Svenska Gymnastikförbundet Lena Liljedahl, ansvarig för handslagssatsningarna på Svenska Gymnastikförbundet berättar att det genomfördes 386 projekt det tredje handslagsåret. Av dessa projekt var det elva som hade en tydlig dansinriktning. Beloppen som söktes och beviljades varierade mellan kr. Projektens inriktning var bland annat dans i samverkan med skolan. Det fjärde året tilldelades gymnastik åtta miljoner. Då genomfördes fyra projekt med dans i samverkan med skolan. Sökta och beviljade belopp låg kring kronor. Exempel på projekt var Samarbete med idrottslärare inom området. Förbundet ser mycket positivt på regeringens satsning och efter en ganska lång startsträcka ökar nu antalet projektansökningar enormt. Här finns pengar att söka för aktiva föreningar med sikte på mer dansverksamhet! Danssportförbundet Tomas Claesson på Svenska Danssportförbundet redovisar ett stort antal dansprojekt. Handslagets tredje år beviljades ett trettiotal projekt i femton föreningar som arbetat med olika samverkansprojekt med skolan. Föreningen Laxbuggarna var mest aktiva med 18 projekt. År fyra kunde medel sökas av medlemsföreningar, som hade en bra projektidé kring hur de skulle få nya, inaktiva barn att börja röra på sig genom dans. Här finns pengar att söka för aktiva klubbar och föreningar som vill bedriva sällskapsdans i skolan! Svenska Skolidrottsförbundet Det fjärde Handslagsåret tilldelades Svenska Skolidrottsförbundet kronor. Dessa medel skulle oavkortat gå till projekt och aktiviteter i landets alla skolidrottsföreningar. Skolidrottsföreningarna kunde söka projektpengar för att i första hand öppna dörrarna för fler och satsa mer på flickors idrottande. Även kriteriet att delta i kampen mot droger var aktuellt. Här finns pengar att söka för aktiva skolidrottsföreningar som vill dansa mer i skolan! Distriktsidrottsförbund I och med Idrottslyftet har Distriktens idrottsförbund fått ett tydligare uppdrag kring samverkan med skolan. Enligt Svenska Danssportförbundet ska t.ex. dans i samarbete med skolan i första hand sökas från respektive Distriktsförbund. Dessa 21 förbund har totalt fått 80 miljoner att fördela till samarbeten förening-skola. I kriterierna för samverkansprojekt med skolan står bland annat att verksamheten ska vara beslutad av idrottsförening och skolledning, genomföras under den samlade skoldagen utan att ersätta ämnet idrott och hälsa och helst inte elevens val, ha ledare för idrottsaktiviteterna och leda till utökad rörelse. Idrottsförbunden ser gärna att samverkan sker mellan flera idrottsföreningar, att fler satsningar genomförs i samverkan med skolår 6-9 och gymnasiet samt att även skolan avsätter resurser till samverkan. Här finns goda möjligheter att söka pengar för alla skolor som vill dansa mer! Som förhoppningsvis framgått av texten ovan finns stora möjligheter till att söka och få projektmedel till dansverksamhet. Dans i olika sammanhang och former stämmer väldigt väl överens med de övergripande kriterier som finns uppsatta för Idrottslyftet. Att öppna dörrarna för fler, satsa mer på flickors idrottande, få fler att stanna kvar inom idrotten samt arbeta drogförebyggande passar som hand i handske när det gäller dans. Eftersom många dansskolor och liknande inte är anslutna till RF måste sökvägarna se lite annorlunda ut. Vänd er till något av de ovan nämnda förbunden för att förverkliga era idéer till mer dans i skolan! För att läsa mer om möjligheter att söka pengar för dansverksamhet via Idrottslyftet besök Utbildning och fortbildning Inom kunskapsområdet dans kan man arbeta både med dansen i sig och med dans som metod i andra ämnen. Arbetet med dansen i sig kräver professionellt utbildade danspedagoger eller danslärare medan klassläraren kan använda dansen som metod i andra ämnen. Dessutom finns dansen som aktivitet inom ramen för ämnet Idrott och hälsa. Det finns nu ett ökat intresse för att dansen skall komma in på skolschemat i större utsträckning. Efterfrågan på danslärare är mycket stor i hela landet och det utbildas alldeles för få. Luleå tekniska universitet/institutionen för musik och medier i Piteå är först i landet med Lärarutbildning inriktning dans poäng. Dans i skolan 7

8 För att arbeta med dans i skolan krävs inte att man är professionell dansare, danslärare eller danspedagog. Det finns många kortare utbildningar på universitet/ högskolor och i privat regi som utvecklar kunskapen om dans i skolan. Universiteten i Karlstad och Örebro är några av de som har kortare utbildningar inom området dans i skolan. Det finns många privata företag som anordnar utbildningar och fortbildningar inom området. Se NCFF s hemsida för några förslag. Pedagogiska verktyg Ormen är lös - nytt läromedel för skoldans Ormen är lös vänder sig främst till lärare och pedagoger i skolor som vill dansa med sina barngrupper men inte riktigt vet hur de ska börja. Materialet innehåller dans-, sång- och klapplekar. I ett texthäfte finns enkla beskrivningar av olika aktiviteter samt en CD-skiva med allt från folkmusik till hiphop. Med materialet följer också en DVD-skiva där man får se barn från olika skolor framföra de 53 aktiviteterna. Materialet finns att beställa hos Mavy Marklund på eller mavy.marklund@kf.pitea.se Dansande fantasi Dansande fantasi innehåller tre härliga berättelser som ger dig inspiration och tänder barnens entusiasm. Enkla tips och idéer på hur man kan komma igång med dans som ett skapande konstuttryck. Utöver denna huvudbok finns även handböcker, en för varje berättelse samt tillhörande CD-skivor med specielkomponerad musik. Allt för att ge ett komplett underlag för att skapa med kropp och själ det vill säga dansa. För beställning kontakta Britta Terling movement@telia.com Dans som idrott Ett användbart material som är framtaget av Gymnastikförbundet. Tips och idéer på danser, danslekar och klappramsor för barn i åldrarna 6-9 år. Paketet innehåller häfte och CD-skiva. Macarena, Maja min Maja och Golfsmurfen är några av de danser som ingår i de fyra färdiga lektionsplaneringarna som finns i boken. För beställning och mer information om materialet besök SISU:s hemsida Känsloresan Känsloresan handlar om hur man kan använda klassisk musik i arbetet med barn, för att utveckla dem emotionellt och träna dem att förstå och uttrycka sina känslor. Boken och den tillhörande CD:n, med 23 klassiska musikstycken, fungerar även som en idébok för dig att utveckla nya metoder för att stärka barnens fantasi och känsloutveckling. Mer information finner du på Rullstolsdans - en häftig känsla En inspirerande film om rullstolsdans för barn med flera funktionshinder till skolor och andra institutioner och organisationer. Det är takt, fart och fläkt i danserna, rytmen går från den vuxne via rullstolen och känns in i kroppen - en häftig känsla. Dansen ger också gruppkänsla och stimulerar utvecklingen av tids-, rums-, kvalitets- och kvantitetsuppfattningen. Materialet innehåller förutom filmen, en CD innehållande de låtar man dansar till samt ett texthäfte som beskriver dansturerna. Materialet är primärt utvecklat för personer som arbetar med barn och ungdomar med flera funktionsnedsättningar i träningsskolan. Rullstolsdans 2 en häftig känsla, Bok, CD och VHS Fart, fläkt och glädje även i detta material som utgör en fortsättning och ett komplement till den förra utgåvan av Rullstolsdans. Fantasiresan - kassett, häfte, affisch I det här barngympapaketet från 3-10 år träffar du dansande dinosaurier, rockande smurfar, en tokig papegoja och Björne som hjälper oss - allt med glad musik och härlig barngympa. Fantasiresan innehåller ljudkassett, rörelsehäfte och affisch - allt förpackat i en resväska av hårdpapp. Programmet är ett roligt gympaprogram med inspirationsbank. Sidan A med talinstruktion och häfte använder du för inlärning. Sidan B med enbart musik kan du använda när du vill anpassa rörelser och idéer till din egen barngrupp. Till flera av musikavsnitten finns ett alternativ som är anpassat för de lite större barnen. Du kan naturligtvis använda tips och idéer härifrån även annars när du känner att det 8

9 passar din grupp. För beställning och mer information om materialet besök Idrottsbokhandeln Litteraturtips! Dansande ungdom en etnologisk studie Författare: Liisa Ängquist Liisa Ängquist tar upp skillnader och samband mellan dans historiskt sett och dansen idag. De olika förutsättningar som finns idag jämfört med tidigare tidsepoker. Några frågor som boken försöker besvara är: Varför dansar människor? Hur dansar ungdomar? Hur lär sig ungdomar att dansa? Vidare tar Liisa Ängquist i sin bok upp och förklarar några av dagens dansformer, både dess historia och dess karaktärsdrag. I samtal och intervjuer med lärare och elever i några grundskolor, beskrivs fungerande strategier för lärande. tillgänglig? Vilka verktyg kan en lärare utveckla för att bedöma hur undervisningen fungerar? Denna bok har skrivits utifrån ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som författaren genomfört om dans som ett nytt estetiskt ämne i skolan. Resultaten visar att det utifrån en teoretisk referensram är möjligt att identifiera begrepp och observera beteenden som är väsentliga för barns inlärning och prestation. En del av dessa begrepp har traditionellt inte uppmärksammats, t.ex. villighet, uthållighet, engagemang och glädje. Ett syfte med boken är att den enskilde läraren, oavsett undervisningsämne, själv ska kunna utveckla ett personligt verktyg för analys av undervisningen och dess effekter. Boken beskriver också den studerade traditionen inom barndans och dess spridning. Dans på schemat vänder sig till alla slags lärare samt till kulturarbetare, politiker och föräldrar med intresse för barn och utbildning. För beställning och mer information om materialet besök Idrottsbokhandeln Röster om danspedagogik Författare: Erna Grönlund och Anne Wigert I denna antologi skildras vägen till kunskap och hur dansaren lär sig att dansa. När vi talar använder vi vår röst, när dansarens talar använder denne sin kropp. Men vad är danspedagogik? Hur lär man sig dans, att dansa och hur lärs dans ut? I Röster om danspedagogik skildras dansens roll, dans som konstform och uttryck, dansens och dansarens lärande, metoder och tradition, mästarlära och pedagogik. Utifrån olika synvinklar får vi en bild av dansens roll och betydelse. Att känna rörelse - en danspedagogisk metod. Författare: E. Sjöstedt Edelholm och Anne Wigert Boken består av en teoretisk och en mer praktisk del för hur du kan jobba med rörelse och dansuttryck. Först beskrivs den struktur som ligger bakom metoden och därefter ges talrika förslag på övningar och lektionsupplägg. Dessa är användbara när man vill utveckla barns känsla för och medvetenhet om rörelse såväl som deras personliga dansuttryck. Dans på schemat Författare: Gertrud Ericson Ett professionellt förhållningssätt till undervisning vad innebär det? Hur kan den tysta kunskapen hos den enskilde läraren formuleras och göras mer Aktuell forskning Erna Grönlund, fil.dr, leg psykoterapeut, danspedagog, dansterapeut och Barbro Renck, legitimerad sjuksköterska med inriktning psykiatri, Doctor of Public Health, universitetslektor i folkhälsovetenskap leder sedan 2001 forskningsprojektet Dansterapi för barn och unga med psykisk ohälsa - icke verbal behandling för aggressivt utagerande pojkar och depressiva, inåtvända flickor. Tre rapporter har utkommit. Dansterapi- en målinriktad behandling som stöd och hjälp för pojkar med diagnosen ADHD/DAMP Aggressivt utagerande pojkar med diagnosen ADHD/ DAMP är en grupp som ökar i samhället. Pojkarna har koncentrationssvårigheter, är hyperaktiva och har bristfällig impulskontroll, vilket medför problem i skolan. Pojkarna har dåligt socialt omdöme och vet inte hur de ska bete sig för att bli accepterade. Risk finns för social utslagning och kriminalitet om inte behandling sätts in tidigt. Dansterapi för deprimerade tonårsflickor samt utvärdering av det samlade dansterapiprojektet Dans i skolan 9

10 Deprimerade tonårsflickor med själdestruktivt beteende är också en grupp i samhället som ökar. Alltmer uppmärksammas tonårsflickors försämrade psykiska hälsa. Flickor, som skär sig för att lätta på ångesten, upplever ofta känslor av skam, meningslöshet och övergivenhet. De har en inåtvänd, dold aggressivitet och tankar på självmord och självmordsförsök är allt vanligare. För första gången inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige prövas och utvärderas dansterapi för deprimerade tonårsflickor i en vetenskaplig studie. Dansterapi för pojkar med ADHD, grupp och individuell behandling Alltfler barn och unga med ADHD anmäls för utredningar och ställs i kö för behandling. I rapporten (delrapport 2) Dansterapi för pojkar med ADHD, grupp och individuell behandling beskrivs hur dansterapi kan hjälpa unga pojkar. För beställning och mer information om rapportenra kontakta Danshögskolan, Stockholm. Länktips! Kulturnät Sverige Webbplatsen ger en skräddarsydd och samlad åtkomst till alla institutioner, organisationer och övriga kulturproducenter och till vad de har att erbjuda av service och tjänster, arbetstillfällen, utbildningar, nyheter och pressmeddelanden, sevärdheter, evenemang, databaser, webbplatser och mycket annat. Övrigt Regionala danskonsulenter Runt om i landet arbetar länsdanskonsulenter med att skapa intresse för dans och för att öka människors kunskap om dans. Det sker bland annat genom nätverk och samarbeten med skolor och högskolor. Danskonsulenterna bedriver ett omfattande utvecklingsarbete för att stärka basverksamheten för danskonsten. De vidareutvecklar också möjligheterna att kunna presentera dans som scenkonst, både genom att ta emot gästspel och genom att producera egna dansproduktioner inom regionen. En stor del av danskonsulenternas tid går åt till bildningsarbete och främjande, särskilt med inriktning mot skolan. För kontaktuppgifter till landets danskonsulenter besök NCFF s hemsida NCFF Nyhetsbrev Nyhetsbrev från NCFF utkommer 6 gånger per år och det är helt gratis att prenumerera på våra Nyhetsbrev! Anmäl dig på vår hemsida Om ni har några frågor eller tips på innehåll så kontakta oss gärna via e-post: camilla.bergholm@adm.oru se Ansvarig utgivare: Charli Eriksson charli.eriksson@hi.oru.se Kontaktperson: Camilla Bergholm camilla.bergholm@adm.oru.se Dansportalen Nordens största danswebsida med länkar till hela världen. Svenska folkdansringen Föreningen bedriver en verksamhet som omfattar den folkliga kulturen, dock med tonvikten lagd på dans, musik, dräkt och slöjd. Musikbutiken Erbjuder ett brett sortiment inom olika områden bland annat Dans och Lek och rörelse 10

11 Dans i skolan 11

12 12