Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet
Hjärnans dopaminerga belöningssystem Prefrontala hjärnbarken Ventrala tegmentala arean Nucleus accumbens
Vägar till beroendet Beroende en bio-psyko-social sjukdom Positiv och negativ förstärkning En kick man har svårt att vara utan? En flykt från det som är jobbigt?
Ett bredare tänk kring riskbruk och beroende? Diversifiering av användare bruk av beroendeframkallande substanser ser olika ut Diversifiering av brukarna men vet vården och samhället det?
Narkotikarelaterad dödlighet i Sverige
Alkoholkonsumtion, vuxna i Sveriges befolkning Riskbruk (13%) Icke-riskbruk (74%) Ickekonsumenter (13%) Alkoholberoende: 4-5%
Varför är frågan om alkoholberoendebehandling så svår? Alkoholberoende vanlig folksjukdom Problemet upptäcks ofta där behandlingen inte finns Vanligt med onödig specialisering av alkoholfrågor Komplicerad modell för beroendevård
Nya modeller för mer tillgänglig behandling
Beroendetillstånd Evidensläge i dag Framtida utmaningar Alkohol Heroin m fl illegala opioider Opioidberoende med/utan smärta Bensodiazepinberoende Centralstimulatia (amfetamin, kokain) Cannabis Anabola androgena steroider Blandmissbruk Flera psykologiska/psykosociala metoder (KBT, MI, 12-steg, CRA etc). Fyra läkemedel. Små effektstorlekar. Underhållsbeh metadon och buprenorfin. Få studier. Underhållsbehandling med buprenorfin prövas. Få studier. Nedtrappning. Inga etablerade farmaka. Lågt vårdsökande. Naltrexon viss effekt. Psykosoc metoder, visst stöd. Ingen evidens läkemedel. Lågt vårdsökande. Ingen behforskning. Ingen eller liten behandlingsevidens. Implementering av evidens. Spridning till primärvård mm. Fler farmaka? Samsjuklighet. Sidomissbruk. Psykoterapi. Forskningsbehov. Samordning med smärtvård. Forskningsbehov. Samsjuklighet. Implementering. Forskningsbehov. Forskningsbehov läkemedel/terapi. Forskningsbehov. Organisatoriska behov. Forskningsbehov. Motivationsarbete.
Substance use disorder, substansbruksyndrom (DSM-5) beroende-kriterier + missbruks-kriterier: 7 + 4 = 11 legala kriteriet försvann craving tillkom 2-3: milt substansbruksyndrom 4-5: måttligt substansbruksyndrom 6-: svårt substansbruksyndrom
Substansbruksyndrom 2 eller fler av följande 11 kriterier under senaste året Toleransutveckling Abstinens Mer omfattande intag än planerat Upprepade försök att sluta Tidsåtgång Andra aktiviteter åsidosätts Fortsatt bruk trots vetskap om skadeverkningar Craving Upprepad försummelse av förpliktelser Upprepade riskfyllda situationer Fortsatt bruk trots sociala konsekvenser
Fler beroendetillstånd? Spelberoende (om pengar) etablerad diagnos sedan 1980. I svensk lagstiftning 2018. Dataspelsberoende (gaming disorder) diagnos i ICD-11 2018 (Sverige 2020?) Mat, sex, shopping, arbete, träning ökade mängd kliniska data men ännu svagare vetenskapligt stöd. Beroende?
Spelberoende DSM-IV: spelmani (impulskontrollstörning) DSM-5 (2013): hasardspelsyndrom (beroendetillstånd) ICD-10: spelberoende (impulskontrollstörning)
Addiction-like mobile phone behavior validation and association with problem gambling Andreas Fransson, Mariano Chóliz, Anders Håkansson (Frontiers in Psychology, 2018) Samband mellan mobilanvändning och problemspelande? Web-enkät, allmänbefolkning 1515 svarande Problemspelande associerat med frekvens av mobilanvändning, subjektivt mobilberoende, och mobilanvändning för dataspel Beroendeliknande mobilbeteende signifikant kopplat till problemspelande
Vårdsökande patienter, spelberoendemottagningen Malmö (N=106) Psykiatrisk samsjuklighet Ja 58% - Ångestsjukdomar 29% - Depressiva tillstånd 22% - Beroendesjukdom 12% - Neuropsykiatriska tillstånd 12% Högre icke-substansrelaterad samsjuklighet hos kvinnor (76%) än hos män (46%)
Spelberoendemottagningen Region Skåne - KBT - KBT/ÅP - Individuellt (mest) eller grupp - Mycket varierande antal besök - Individualiserad behandling
Internet gaming disorder Ofta låg egen behandlingsmotivation Föräldrar rapporterar högre spelfrekvens/omfattning Ungdomar rapporterar mer internaliserande symptom Lågt behandlingsutbud
Hur vanligt kan gaming-beroende vara? Norge, befolkningsmaterial av spelare (N=3389) 1,4% gaming-beroende + 7,3% problemspelare (+3,9% engagerade spelare ) 87,4% normala spelare Riskfaktorer: manligt kön, yngre ålder Wittek et al., 2016
Dagens och framtidens utmaningar Stort evidensbehov för flera tillstånd Specialiserad beroendevård på fåtal ställen i landet - stort behov av spridning till psykiatri och primärvård Fortsatt (komplicerad) uppdelning av huvudmannaskap landsting-kommun Forskningsintensivt område stor kunskapsutveckling senaste decennierna