ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception



Relevanta dokument
Om autism information för föräldrar

Dagens schema Kort presentation. Genomgång om sinnena, prova på

Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar perception, kognition, samspel och känslor Ida Eriksson & Lotta Wolff, 2016

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

Särskilt sensitiv. Web: Lättrörd. Sinnen. Samvetsgrann. Om alla gjorde som jag. finn dina strategier

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Välkommen till Grundkurs om NPF

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Sinnenas samspel. Eva Staffans

Vår grundsyn. Rektorsområde skolor för elever med autism Kirseberg SDF Malmö Stad. grundbultar

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

Boendeenhet: Kontaktpersonal: Sjuksköterska: Levnadsberättelse finns: Ja Nej

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala Annika Flenninger

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

GOLFINSPIRATION Inledning. Släpp kontrollen

Bruksanvisning. Bestic software version Äthjälpmedel. Internet:

Malmö stad Vård och omsorg Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder

Krångel och problem när barn ska äta

Arbete med barn och elever med autism

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet

MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Sinnesintryck. Informationsprocessen. Sinnesintryck perception. Utföra. Diagnos- och erfarenhetsgrupp Tillfälle 2. Minnas, bearbeta, planera

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Naturen ger nya chanser

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Nallelek Lärarvägledning

Snäckans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lev utan Stress & Oro

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

Arbetssätt, beskrivning, exempel. Vi använder naturen som ett lärande rum. Mycket av det som vi lär inne kan vi lära oss utomhus.

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Spel som interaktiva berättelser

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Barn som bråkar. sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström

Ätsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Verksamhetsplanering, läsåret Trappgränds montessoriförskola

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass.

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

pedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening

Plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva. Carina Bäckström & Ola Olefeldt

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget

Sinnena den mänskliga hårdvaran

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

I särskola eller grundskola?

Varma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

Att på olika sätt ta hand om sig själv, sin kropp och själ påstår jag är en av de viktigaste livsuppgifterna vi har under vår stund på jorden.

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Du kan stötta ditt barn

Annorlunda perception hos personer med autismspektrumtillstånd

Nivåbeskrivningar, funktionstillstånd (FK 7270) Nivåbeskrivningar för bedömning av funktionstillstånd medicinska förutsättningar för arbete 1 (11)

Dagens föreläsning kommer att finnas på. dning/handelshogskolan/

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Lathund, till Photo Story, för skräckslagna lärare

Tips och verktyg för studietiden om studieteknik och stresshantering. Carina Bäckström & Karolina Källoff Studentcentrum

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass

Sinnesbearbetning vid autismspektrumtillstånd

Daglig Verksamhet. Funktionsnedsättning Stöd och Service FuSS

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Verksamhetsplan för Montessoriförskolan Asplyckan

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.

Checklista - vanliga stressorer

Utbildningsmaterial kring bemötande av våld och hot om våld. Självskyddstekniker. B.Taylor H.Ekström. D.Blomkvist S.Widmark

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Göteborg 15 januari 2008

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Arbetsplan läsåret Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Vad är viktigt i en bra skola

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

Grundkurs om NPF för skolan

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint

Kärlekens språk En analys

Transkript:

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION Barbro Ivars-Àroch Överläkare BUP Umeå/ Umeå Universitet Perception! Den grundläggande funktion genom vilken vi människor håller oss informerade om vår omgivning.! Ett samarbete mellan våra sinnen och hjärnan! Hjärnan bearbetar sinnesintrycken, urskiljer detaljer, sorterar bort ovidkommande intryck och skapar via det meningsfulla upplevelser! Vid perceptionsstörningar har individen svårt att samordna intrycken till en fungerande helhet, vilket gör att misstolkningar och felaktiga slutsatser uppstår! Vanligt förekommande vid utvecklingsrelaterade funktionshinder, kanske tydligast vid autism.

De sju sinnena! Hörsel! Syn! Känsel! Lukt EXTERNA SINNEN! Smak! Vestibulärt sinne! Proprioceptoriskt sinne INTERNA SINNEN Gestaltperception! Oförmåga att skilja mellan förgrunds- och bakgrundsinformation.! Svårigheter att skilja mellan relevanta och icke-relevanta stimuli, hjärnan kan inte sålla utan tar in allt.! Tar in alla detaljer, en noggrannare bild, men om en detalj förändras blir bilden (gestalten) främmande.! Enligt Olga Bogdashina ett vanligt problem hos individer med autism.! Kan medföra informationsöverbelastning! Kan föra med sig förvrängningar under informationsbearbetningen såsom fragmentering, hypersensitivitet, fördröjd bearbetning etc.

Överflödet av info kan ge upphov till..! Hypersensitivitet/Hyposensitivitet: Ger upphov till att man störs av eller blir fascinerad av stimulit! Inkonsekvent perception (växlar mellan hyper/ hypo)! Fragmenterad perception: Perception i småbitar Går ej på grund av gestaltperceptionen att bryta ner informationen i meningsbärande enheter. Istället hanteras bitar som råkar tilldra sig individens uppmärksamhet. Bilden blir fragmenterad (!svag central coherens)! Förvrängd perception: distorsion. Vanligt vid ökad stress! Sensorisk agnosi (har svårt att tolka ett sinnesintryck)! Fördröjd perception: Upplevelserna tas in bit för bit. Inget automatiserat. Tar tid. Alla upplevelser blir som nya. Svårt att generalisera. Kräver stor mental ansträngning.! Sensorisk överbelastning

Sensorisk överbelastning! Sårbarhetsfaktorer: Oförmåga att skärma av onödig information. Fördröjd bearbetning. Tendens att bara jobba via en kanal i gången ( monoprocessande ). Förvrängd eller fragmenterad information ger upphov till ökad stress, ängslighet, frustration! ökad hypersensitivit! Överbelastningen kan ge upphov till fysisk smärta, utbrott, problembeteende eller att systemet släcker ner, sensorisk agnosi.! Ofta frågan om förhållande mellan bombardemanget och bearbetningskapaciteten. Sista droppen -principen.! Att dra sig undan, stereotypier, monoprocessande sätt att skydda sig mot detta. Perceptuella stilar (för att skydda sig mot överbelastning)! Monoprocessande: hjärnan bearbetar bara en sensorisk modalitet åt gången.! Perifer perception (att undvika direkta intryck). Direktperception leder ofta till fragmentering, vilket inte indirekt perception gör.! Systemen släcker ner: Kan gälla en eller flera kanaler samtidigt.

Perceptuella stilar..! Kompensation av opålitligt sinne med hjälp av annat sinne.! Resonans- att helt gå upp i ett stimuli; ex färger, ljud, ljus, lukter, föremål, växter, djur, människor.! Vakendrömmeri Synen! Hyperseende: Extremt skarp syn. Tittar på små detaljer, ogillar skarpt ljus, ser ofta ner.! Hypovision: Urskiljer bara konturerna (känner sig för) attraheras av ljus, ser intensivt på allt, fängslas av reflexer och skarpa ljus.! Vanligaste visuella sensitiviteten verkar vara känslighet för starkt ljus, flimrande ljus, vissa färger och mönster.! Många autistiska beskriver suddig syn eller förvrängningar vid starkt solsken.

Synen! Fragmenterad perception ( perception i småbitar) kan ge fragmenterade teckningar, svårigheter att se en människa som en helhet( människobitsamling ), svårigheter att läsa av ansiktsuttryck och kroppsspråk.! tittar bort. Välkända saker kan upplevas som vilt främmande om små detaljer förändras. Ger även dåligt lokalsinne.! Förvrängd perception: Förvrängt djupseende, tvådimensionellt seende, förvrängd form, storlek, rörelse. Hörseln! Hyperhörsel: Hör det ohörbara. Rädd för vissa ljud, smärsamt. Håller för öronen, överröstar med egna ljud. Plötsliga ljud, höga ljud, komplexa, sammansatta ljud.! Hypohörsel: Söker upp ljud eller producerar egna ljud.! Fragmenterad perception: hör bara vissa ord, inte hela meningar! Förvrängd perception: Svårt att skilja mellan vissa ljud.! Sensorisk agnosi: beter sig som döv.

Känseln-taktil perception! Hypertaktilitet: Obehag för kramar, beröring, känslig för kläder, hårklippning, nagelklippning, tandborstning Obehag för kladd. Ogillar mat med viss konsistens. Känslig för värme/kyla/smärta.tar flera dagar att vänja sig vid ett plagg. Kan orsaka extrem smärta! Hypotaktilitet: Hög smärttröskel. Känner ej av temperaturförändringar. Gillar tryck, kramas hårt. Gillar vilda lekar. Kan skada sig allvarligt utan att känna detta. Lukt och smak! Hypersmak/hyperlukt: Ger stora problem med maten. Får lätt kväljningar. Tål inte andra människors lukt. Flyr från toaletter, flyr vissa lukter.! Hyposmak/lukt: Luktar och tuggar på allt. Slickar på saker. Dras till starka lukter och smaker.

Proprioception! Det kinestetiska sinnet. Registrerar kroppens hållning och position.! Hypersensitivitet: egendomlig kroppshållning, svårt att hantera små föremål som ex knappar.! Hyposensitivitet: Slappa. Känner ej var de har kroppen i förhållande till rummet, möbler, människor. Tappar saker. Snubblar lätt. Ofta omedvetna om sina kroppsliga behov. Tycker om att gunga Vestibulär perception! Skickar info till hjärnan om huvudets och kroppens position och rörelse = Balanssinnet.! Hypersensitivitet: Känslig för all aktivitet som innebär rörelse och förändring av kroppshållningen! svårt i idrott. Obehag då fötterna lyfter från marken. Gillar ej huvudet upp och ner. Gillar ej ojämna underlag.! Hyposensitivitet: Har svårt att känna av kroppens rörelser, att initiera vissa rörelser. Gillar gungor, karuseller, snurrar runt, gungar fram och tillbaka.

Synestesi! Korsande sensorisk perception. Associationer över sinnesgränserna.! Synestesi omfattande 2 sinnen: ex ett ljud ger en färgupplevelse! Multipel sensorisk synestesi: ex när personer ser eller hör bokstäver upplevs de som färger.! Vanligen enkelriktad. Ofrivillig. Projiceras på den yttre miljön. Stadigvarande och samstämmig, ger eufori. Den sekundära upplevelsen förstärker minnet.! Vanligare hos kvinnor och vänsterhänta. Ojämna kognitiva funktioner. Gillar ordning och symmetri.! 1/2000 enligt Simon Baron-Cohen! Prosopagnosi Ansiktsblindhet! Kan vara genetiskt eller förorsakas av tex. skalltrauma, stroke. Förekommer vid AST! Kan resulter i undvikande av andra människor! Individen utvecklar strategier att känna igen (håret, kläderna, gångstilen )! Svårt läsa av andras känslor och själv uttrycka känslor.

Andra sensoriska tillstånd! Inte vetenskapligt helt accepterade. Finns varken i diagnosmanualerna DSM eller ICD.! (C)APD ( Central auditory processing dosorder): dysfunktion i nervbanorna mellan örat och hörselcentrum. Svårigheter att lyssna.! Scotopisk sensitivetet Irlens syndrom; visuoperceptuellt problem! Dysfunktion i den sensoriska integrationen (Sensory integration disorder, Sensory Processing disorder) Hur hjälpa?! Var observant på vilka svårigheter omgivningen förorsakar. Individuellt för varje barn.! Anpassa miljön. Skydda från plågsamma sinnesintryck. Små förändringar kan vara tillräckliga.! Använd njutbara stimuli som tröst.! Rutiner och ritualer underlättar. Förbered förändringar (minskar fragmenterad perception).! Vid fördröjd perception, ge tillräckligt med tid för att byta fokus mellan olika stimuli! Förbered individen på stimuli som kan vara jobbiga.

Hur hjälpa..! Lär barnet att känna igen symtom på överbelastning. Möjlighet till lugn, trygg vrå att dra sig tillbaka till. Första hjälp-kit! Om monoprocessande, försök identifiera vilken kanal som är öppen.! Tvinga aldrig fram direktperception.! Låt barnet använda kompensatoriska sinnen. Hur hjälpa..! SYN: Överkänslighet(Hyper): Undvik fluorescerande ljus. Använd solglasögon. Mörkläggningsgardiner. Skyddad arbetsstation i klassrummet. Tänk på placeringen i klassrummet. Underkänslighet (Hypo): Använd visuella hjälpmedel! HÖRSEL: Hyper: Håll dörrar och fönster stängda. Förbered inför högljudd miljö. Hörlurar. Lyssna på musik. Arbetsstation. Hypo : Förstärk info med visuella hjälpmedel

Hur hjälpa! KÄNSEL: Hypo: Använd tyngdtäcke. Hyper: varna innan du berör. Närma dig alltid framifrån. En kram kan vara smärtsam! Stötta att borsta håret, duscha själv. Träna beröring av olika kvaliteter. Anpassa kläderna.! LUKT: Hypo: Använd angenäma starka lukter som belöning för att hindra olämpliga stimuli. Hyper: Gör omgivningen så luktfri som möjligt.! BALANS: Hypo: Träna med gungor, karuseller, fånga boll, gå uppför trapporna. Hyper: Bryt ner aktiviteterna i mindre steg. Använd visuella stöd. Hur hjälpa! KROPPSUPPFATTNING : Hypo: Lär armslängd som avstånd. Möbler perifert i rummet. Markera med färgad tape för att markera gränser. Hyper: Träna finmotoriska färdigheter.! ICKE EVIDENSBASERADE BEHANDLINGSMETODER: Auditiv integrationsträning, Irlenmetoden, sensorisk integrationsterapi.

! Litteraturtips: Olga Bogdashina: Sinnesintryck och omvärldsuppfattning vid autism och Aspergers syndrom (Autism- och Aspergerförbundet, 2012)