BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Uppföljning genom egenkontroll 7 Samverkan för att förebygga vårdskador 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 8 Hantering av klagomål och synpunkter 9 Resultat 9 Övergripande mål och strategier för kommande år 10 2
Sammanfattning Bakgrund Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL att gälla. Enligt den nya lagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Riktlinjer enligt den nya patientsäkerhetslagen upprättades av förvaltningschefen 2011-05-06. Av patientsäkerhetsberättelsen skall framgå 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår 2. vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten 3. vilka resultat som uppnåtts. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Sammanfattning Nivåerna avseende ansvar för den kommunala hälso- och sjukvården har strukturerats. Ett nytt avvikelse/klagomåls system samt nytt datoriserat journalsystem har införts. Riktade utbildningsinsatser har genomförts. Inom alla områden har inte resultaten, i nuläget, kunnat följas upp på ett tillfredsställande sätt. Inför kommande år har därför bl.a. egen- kontrolls uppföljningar införts från 2012. Patientsäkerhetsberättelsen har tagit fram i samarbete med enhetscheferna för hälso- och sjukvård, Jill Borglin och Helen Hansson som ett led i att skapa samsyn kring patientsäkerheten. 3
Övergripande mål och strategier SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, kap 3. 1 1 Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) respektive tandvårdslagen (1985:125) upprätthålls. 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. MÅL Socialnämndens övergripande mål är bl.a.: - Äldre och funktionshindrade skall så långt möjligt leva ett självständigt liv i sin valda miljö - Förebyggande insatser skall prioriteras så att vårdbehovet minskar - Äldre skall ges möjlighet till en meningsfull vardag och funktionshindrade skall ges möjlighet till en meningsfull fritid och sysselsättning Av Hälso- och sjukvårdslagen framgår följande: 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. STRATEGI - Öka kunskapen - om sekretess och integritet - om malnutrition (näringsbrist) - om fallprevention i särskilt boende - om diabetes och infektionssjukdomar - om brytpunktssamtalets betydelse - Säkra kommunikationsvägarna mellan olika professioner - Erbjudande av fallförebyggande verksamhet till alla som under året fyller 81 år - Fallombud i särskilt boende - Använda beslutsstöd som modell för ordination av hjälpmedel 4
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap 9 och SOSFS 2011:9. 7 kap, 2, p 1 9 Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. 2 Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Utöver vad som framgår av 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen ska patientsäkerhetsberättelsen innehålla uppgifter om hur 1. ansvaret enligt 3 kap. 9 patientsäkerhetslagen har varit fördelat, Vårdgivaren är ansvarig för patientsäkerhetsarbetet. Vårdgivaren fastställer mål och strategi för det systematiska patientsäkerhetsarbetet samt följer kontinuerligt upp och utvärderar mål. Enhetschefen ansvarar för att alla medarbetare engageras och har rätt kompetens och befogenhet för att bedriva säker vård. Ansvarar för att operativa mätbara mål formuleras i enheten och för att målen nås. Ansvarar för att utfallet analyseras och att medarbetare delges resultatet samt att åtgärder initieras. Samverkar med övriga yrkesfunktioner som sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Ansvarsnivåer avseende patientsäkerhetsberättelsen. Socialnämnden, som är vårdgivare, ansvarar för att kommunen ger en god och säker hälso- och sjukvård. Förvaltningschefen/verksamhetschefen ansvarar för att verkställa patientsäkerhetsberättelsen inom angiven tidsram. Uppdrag/verkställighet Statistik som utgör underlag för patientsäkerhetsberättelsen sammanställs och delges verksamheterna av medicinskt ansvarig sjuksköterska/kvalitetssamordnare. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast, sammanställer en gemensam beskrivning, inom respektive enhet/område, med åtgärder enligt riktlinjen. Beskrivningen lämnas till enhetscheferna senast den 20 januari, årligen. Enhetscheferna för hälso- och sjukvården ansvarar för att underlag för patientberättelsen inkommer till medicinskt ansvarig sjuksköterska/kvalitetssamordnare, senast den 1 februari, årligen. Förvaltningsövergripande sammanställning skrivs av Medicinskt ansvarig sjuksköterska/kvalitetscontroller och lämnas till förvaltningschefen senast den 20 februari, årligen. 5
Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Vårdskador mäts kontinuerligt genom uppföljning i ett datoriserat avvikelsesystem, där samtliga involverade i verksamheten samverkar utifrån sitt ansvarsområde, kring den gemensamma patienten. Uppföljning via kontinuerliga möten i kvalitetsråd och s.k. hälsooch sjukvårdsgrupp. Involverade i uppföljningen och ansvarig för åtgärder är - avdelningschef/enhetschefen för den fysiska verksamhetsorganisationen, dvs. området eller enheten - enhetscheferna för hälso- och sjukvård, dvs. för sjukgymnaster, arbetsterapeuter och sjuksköterskor - omvårdnadsansvarig sjuksköterska - patientansvarig sjukgymnast, arbetsterapeut Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 10 Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, 2. vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten Ett utvecklingsarbete har skett rörande nutrition och detta projekt kommer att sammanställas mars 2012. All personal har erhållit nutritionsutbildning och senareläggning av kvällsmålet i det särskilda boendet har skett. All personal har genomgått en halvdags utbildning i sekretess och datasäkerhet. Tydlig ansvarsfördelning har utarbetats i samband med införandet ett nytt avvikelse- klagomålhanterings system samt igenom datoriserat journalsystem. Utbildning för all hälso- och sjukvårdspersonal om diabetes, infektionssjukdomar och brytpunktssamtal har genomförts. 6
Beslutsstöd används vid förskrivning av tekniska hjälpmedel, vilket innebär att en riskbedömning görs och att patienten är delaktig i processen. Fallombuden finns på varje särskilt boende och deras uppgift är att ge tips och råd samt vara ett stöd till kollegorna i det fallförebyggande arbetet. Arbetsterapeut och sjukgymnast håller 4 gånger om året träffar med fallombuden för att öka samverkan och ge kontinuerlig utbildning inom området fallprevention. Fallförebyggande hembesök av arbetsterapeut erbjuds alla som fyller 81 år under året. 68 % av de tillfrågade har tackat ja till hembesöket och 67 % har förändrat något i hemmet efter besöket. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska utöva egenkontroll. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. 7 kap. 2 p2 2 Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Utöver vad som framgår av 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen ska patientsäkerhetsberättelsen innehålla uppgifter om hur 2. patientsäkerheten genom egenkontroll enligt 5 kap. 2 har följts upp och utvärderats, Utredning och uppföljning av avvikelser. Utredning och uppföljning av klagomål och synpunkter. Granskning av journaler och annan dokumentation. Jämförelse av verksamheternas resultat med Öppna jämförelser. Jämförelse av verksamheternas nuvarande resultat med tidigare resultat. Inhämtande av synpunkter från revisionsrapporter. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 6 Vårdgivaren ska identifiera de processer enligt 2 där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i 7
den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter. I samverkan mellan kommunen och Region Skåne finns ett antal samverkansdokument som reglerar samverkan inom olika områden avseende den kommunala hälso- och sjukvården. Kommunen har en nära och tät samverkan med hälsovalsenheten med utgångspunkt från patientsäkerheten, genom olika samverkansmöte och överenskommelser. Samverkan sker också internt genom ett nytt avvikelse/klagomåls system där samtliga professioner och verksamheter måste samverka kring den enskilda händelsen i en avvikelserapport. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 4 Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. 2 Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Utöver vad som framgår av 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen ska patientsäkerhetsberättelsen innehålla uppgifter om hur samverkan enligt 4 kap. 6 har möjliggjorts för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada, risker för vårdskador har hanterats enligt 5 kap., rapporter enligt 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen har hanterats, All personal uppmuntras/uppmanas skriva en rapport när en händelse upptäcks som medfört eller skulle kunnat medföra skada eller sjukdom hos patienten. Rapporteringen sker genom datoriserat system som alla anställda har tillgång till. Det finns även pappersdokument för den som så önskar. Rapporten är utformad så att händelser inom samtliga lagrum tillgodoses. Respektive enhetschef följer upp rapporterna inom sina respektive områden och det finns också en övergripande funktion som rapporterar till förvaltningschefen och denna i sin tur till socialnämnden. Enhetschefen för tillbaka erfarenheter och händelser på arbetsplatsträffar, både till den delegerade personalen och i gruppen med hälso- och sjukvårdspersonal. 8
Hälso- och sjukvårdsavvikelser analyseras och åtgärdas av den arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska som ansvarar för det geografiska område som patienten tillhör. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har full tillgång till samtliga avvikelser, och i systemet ligger, som en styrande faktor, att rapporter som klassas som betydande enligt socialstyrelsens risk och händelseanalys inte kan avslutas av annan än medicinskt ansvarig sjuksköterska. Ev. Lex Maria utredningar och anmälningar hanteras av medicinskt ansvarig sjuksköterska. Alla rapporter diarieförs och skrivs in i patientjournalen. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 för den som bedriver socialtjänst att utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande finns i 14 kap. 6 socialtjänstlagen (2001:453), och inkomna klagomål och synpunkter enligt 5 kap. 3 som har betydelse för patientsäkerheten har hanterats. Klagomål avseende hälso- och sjukvård som inkommer från patienter besvaras direkt av enhetscheferna för hälso- och sjukvård eller den arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska som ansvarar för det geografiska område som patienten tillhör, eller av medicinskt ansvarig sjuksköterska. Avgörande för vem som hanterar klagomålet och därmed kontaktar patienten är den inträffade händelsen. I övrigt hanteras rapporten så som beskrivits under föregående rubrik. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 10 Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 3. vilka resultat som har uppnåtts. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den Antal Hälso- och sjukvårdsavvikelser 2010 var 661. Av dessa var 423 fallolyckor, 194 läkemedel och 44 övrigt. Antal Hälso- och sjukvårdsavvikelser 2011 var 732. Av dessa var 9
522 fallolyckor, 181 läkemedel och 29 övrigt. Övergripande mål och strategier för 2012 Mål Förslag läggs till socialnämnden att fatta beslut om mål för den kommunala hälso- och sjukvården. Målen som föreslås är - kommunen skall ha en trygg och säker hälso- och sjukvård - kommunens hälso- och sjukvård ska följa de nationella riktlinjer som finns inom, för den kommunala hälso- och sjukvården, relevanta områden. Strategi - Öka följsamheten till kommunens gällande riktlinjer och rutiner - Kvalitetssäkra delegeringsförfarandet - Minska fallolyckorna med 15 % - Alla som bor i särskilt boende ska ha fått en läkemedelsgenomgång enligt Skåne modellen - 90% av alla som har insatser enligt SoL eller HSL skall ha erbjudits riskbedömning. (MNA, Norton och DownTon) - Kollegial granskning av patientjournaler ska införas - Införande av egenkontrolls uppföljning 10