Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund 2016 2018



Relevanta dokument
Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: IT 08 1(6) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Underlag för utformning av lokal digital plan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Utvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

tala är silver dela är guld

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

IKT-Strategi. En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: :5179. Rektor Mats Holm Telefon

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Verksamhetsplan Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare

Verksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Bildningsstaden Borås

Systematiskt kvalitetsarbete

Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! Versionsdatum

Mycket goda studieresultat

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Beslut för gymnasiesärskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Sammanfattning Rapport 2010:5. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6

Stockholm Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan

Matematikstrategi

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Verksamhetsplan Arbetsåren

Beslut för gymnasieskola

ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

Utbildningsförvaltningen Gymnasieskolan Spyken

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skogslyckan 2014

STOCKSÄTTERSKOLAN. F - 6 skola. Stocksätterskolans digitala resa. Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun Antagen av kommunfullmäktige

Biblioteksplan för Lerums kommun

LOKAL ARBETSPLAN 2014

2012/2013 PÄRLANS FÖRSKOLEKLASS

Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut Kvalitetsuppföljning ht 2014

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Systematiskt kvalitetsarbete

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September Ink:

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE ( version )

Beslut för gymnasiesärskola

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2014

V VÄRDEGRUND OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT L LEDARSKAP OCH MEDARBETARSKAP

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Storken 2014

Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Verksamhetsplan för förskolan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Verksamhetsplan för Storåskolan

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Enhetsplan för Irstaskolan

IKT-Plan. NKC-Nättrabyskolan- Möjligheternas skola

Skolinspektionens uppdrag Skolinspektionen granskar förskolan. Skolinspektionen

Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Barn och elevhälsoplan 2011

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

ELAFSKOLANS VERKSAMHETSPLAN. En skola inom Aprendere Skolor AB

Rapport skolutveckling och digitalisering

Verksamhetsplan Utbildningsnämnd

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Grindskolans handlingsplan Mål och konkreta åtgärder

Strategi för skolutveckling

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan

Bakgrund och förutsättningar

Transkript:

1 (7) Datum 2015 10 12 Ärendebeteckning GYF 2015/0681 05.01 Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund 2016 2018 1. Varför behövs en digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund? Syfte De utmaningar skolan sta r info r besta r i att utveckla metoder och arbetssa tt som ger skillnad i lärandet för såväl medarbetare som elever. Kalmarsunds gymnasiefo rbund ska ta vara pa de nya mo jligheter som bjuds fo r att fa ett o kat reellt inflytande o ver va r la rprocess, eftersom fo rbundet vet att inre motivation samt lust och medskapande ger de ba sta fo rutsa ttningarna fo r ett livsla ngt la rande och en arbetsplats som hela tiden växer med samtiden in i framtiden. Liksom samha llet i o vrigt omdefinierar sig efter samtiden, ska gymnasiefo rbundet omdefiniera va ra processer fo r att vara i fas med tiden. Fo rbundet beho ver tilla gna sig nya tankemo nster och da rfo r anva nda moderna verktyg och processer fo r la rande likaväl som befästa de redan etablerade framgångsrika processer som existerar i förbundet. Gymnasieförbundet etablerar därför en digital agenda som kan sätta fokus på de förväntningar som förbundet har på alla i organisationen. På detta sätt skapas tydlighet kring förväntningar, förutsättningar och möjligheter som skolans digitalisering skapar för Kalmarsunds gymnasieförbund. 2. Vision och mål 2.1 Vision Inom Kalmarsunds gymnasieförbund har alla studerande nått sina kunskapsmål och som fria och ansvarstagande människor berikade med kunskaper och färdigheter lämnar de sin utbildning väl rustade för att möta yrkeslivet och vidare studier. Den digitala agendan ska tillse att gymnasieförbundet ständigt strävar mot denna vision och den ska vara en del av detta arbete. 2.2 Mål Mål ur verksamhetsplanen: Elevers digitala kompetens ska stärkas. Lärarnas digitala kompetens ska stärkas.

2 3. Förutsättningar Det finns ett antal förutsättningar som agendan kommer att utgå från, dessa är konstruerade utifrån den större debatten om digitalisering i lärandet såväl nationellt som internationellt samt från de unika processer som utvecklats under Kalmarsunds gymnasieförbunds arbete med modern digitalisering av undervisning och lärande. 3.1 Lära att lära i en digital samtid Förmågan att lära om och lära nytt är och kommer alltmer att bli en viktigare kompetens att utveckla. Vårt samhälle är statt i förändring och stora förändringar inom arbetslivet är på gång vad gäller yrken och framtida arbetsplatser. Här behöver såväl elever som personal ha stor förmåga att värdera ny kunskap, sätta den i ett sammanhang och se när, var, hur och om den är relevant samt använda den. Det livslånga lärandet omfattar alla i vår organisation. 3.2 Media och informationskunnighet Vår världsbild formas till stor del via medier. Idag bidrar många också själva till informationsflödet som publicister i sociala medier. För att kunna fatta medvetna beslut i vår medievardag är idag medie och informationskunnighet MIK en nödvändig kompetens för alla i samhället. 3.3 Bedömning för lärande I allt väsentligt pekar forskningen på att bedömning för lärande och ett formativt förhållningssätt leder elevers lärande framåt. Kärnan är att eleven ska utveckla en näsa för kvalitet och för att det ska ske krävs en god kommunikation och goda kommunikationsvägar mellan lärare och elev. Allt för att läraren ska få den information som hen behöver för att styra undervisningen mot elevernas behov. 3.4 Didaktiska Fenomen Många pedagogiska diskussioner kring vad gymnasieförbundet vill att tekniken ska göra för oss bör hamna i vilka didaktiska fenomen förbundet vill åt. Det handlar inte om huruvida en funktion eller tjänst ska användas utan om de fenomen förbundet vill se skapade. Det handlar ofta om ett synliggörande av lärande, elevers inflytande, autentiska lärsituationer, stimulerande lärmiljöer, relationsskapande, individualisering, feedback som leder lärandet framåt, utvärderingar som leder undervisningen framåt och att låta eleverna vara en resurs för varandra samt ett tydliggörande av målen.

3 4. Förväntan Vid framtagandet av den Digitala agendan har följande utgångspunkter varit en grund för beskrivande av förväntningar på olika grupper inom förbundet: Ta ansvar Driva och utveckla Förebildlighet Personlig strävan att ständigt bli bättre Delakultur 4.1 Eleven ska Ta ansvar för sitt eget lärande på digitala arenor, och utveckla strategier som gynnar eget lärande i digitala miljöer. Vara nyfiken, aktiv och engagerad i användadet av digitala verktyg och resurser för att förstå och navigera i sin samtid. Vara delaktig i att utveckla processer och modeller för sitt egna lärande i digitala miljöer. Utveckla ett källkritiskt förhållningssätt där olika källor granskas, värderas och ifrågasätts för att kunna ta medvetna beslut om källornas användbarhet och trovärdighet. Agera som en förebild och god kamrat vid olika former av samverkan i digitala miljöer. 4.2 Lärare ska Med digitala verktyg fo rsta rka kvalite n i la randet fo r o kad motivation och ma luppfyllelse, med utga ngspunkt i elevers vardagserfarenheter. Arbeta med digitala verktyg i la rprocessen vid kunskapsinha mtning, bearbetning, analys och reflektion, pa ett likva rdigt och inkluderande sa tt. Tillsammans med elever arbeta med formativa la rprocesser och ge dem fo rutsa ttningar att ta till vara och utveckla sin digitala kompetens och la ta elever vara fo rebilder fo r varandra och andra, samt att uppmuntra elever att lära av varandra.

4 4.3 SYL ska Vara en förebild i användande av digitala verktyg i undervisningen och att främja en delarkultur inom förbundet. Tillsammans med kollegor arbeta med formativa la rprocesser och ge dem fo rutsa ttningar att ta till vara pa och utveckla sin digitala kompetens samt la ta elever vara fo rebilder fo r varandra och andra. 4.4 IKT pedagog ska Efterfråga hur lärare genom att använda digitala verktyg som en naturlig del av lärprocessen utvecklar elevers lärande. Stödja lärare i formativa lärprocesser och vara en förbild i drivandet och användandet av formativa lärprocesser. Samverka med skolledningar och ta initiativ till utvecklingsarbete som leder till ökad måluppfyllelse avseende lärares digitala kompetens. Vara delaktig i och ta initiativ till uppföljandet av förbundets Digitala agenda och utifrån resultat planera och genomföra kompetensutveckling för lärare och rektorer. Vara uppdaterad på aktuell forskning och de modeller som används för att utveckla lärande med digital verktyg och ha detta som grund för vidare skolutvecklingsarbete. 4.5 Rektor ska Ge fo rutsa ttningar, samt efterfra ga, att personalen utvecklar elevernas la rande genom att anva nda sig av digitala verktyg som en naturlig del i la rprocessen. Vara en förebild genom att använda digitala verktyg i det egna arbetet och även våga pröva nytt. Verksta lla och fo lja upp fo rbundets Digitala agenda som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Vara uppdaterad på aktuell forskning och de modeller som används för att utveckla lärande med digital verktyg och ha detta som grund för vidare skolutvecklingsarbete.

5 4.6 Förbundsledning ska Ge fo rutsa ttningar fo r, samt arbeta aktivt fo r att varje rektor och verksamhet arbetar utifra n dokumentet Digital agenda. Vara en förebild genom att använda digitala verktyg i det egna arbetet och även våga pröva nytt. Utifra n aktuell forskning och de modeller som anva nds fo r att utveckla la randet via digitala verktyg, sto tta rektorer och verksamheter i arbetet med att dra upp riktlinjer och visa va gen ga llande skolutveckling. 4.7 Politisk ledning ska Ge fo rutsa ttningar fo r, samt efterfra ga, att varje rektor och verksamhet arbetar utifra n dokumentet Digitala agenda. Vara en fo rebild genom att nyttja befintliga verktyg i det egna arbetet och va ga prova nya. Vara uppdaterad pa aktuell forskning och de modeller som anva nds fo r att utveckla la randet via digitala verktyg och sto tta verksamheterna i arbetet med att dra upp riktlinjer och visa va gen ga llande skolutveckling. 5. Kompetensutveckling För att kunna uppfylla intentionerna i den Digitala agendan är det viktigt med en kontinuerlig kompetensutveckling för gymnasieförbundets personal. Kompetensutvecklingen ska bygga på fyra viktiga begrepp som ska vara vägledande för planering, genomförande och uppföljning. Anpassat det finns en spännvidd inom personalgruppen när det gäller användning av digitala verktyg i undervisning. Kompetensutveckling behöver därför anpassas efter olika personers behov och efterfrågad kunskapsutveckling. Hållbart kompetensutveckling som startas upp ska inte bara vara här och nu, utan följas upp över tid. Kollegialt Kalmarsunds gymnasieförbund vill skapa strukturer inom gymnasieförbundet där ett bärande element är det kollegiala lärandet, samt att bygga upp en delarkultur där goda exempel sprids inom förbundet. Undervisningsnära kompetensutveckling ska ha en direkt koppling till lärares undervisning och elevers lärande. Vid kompetensutveckling ska alla delarna i personalens digitala kompetens beaktas.

6 Den digitala kompetensens olika komponenter 6. Utvärdering och uppföljning För att Kalmarsunds gymnasieförbunds Digitala agenda ska bli ett dokument som gör skillnad för undervisningen ska det processas av chefer på olika nivåer för att dess intentioner ska förverkligas. Förbundets Digitala agenda utvärderas och följs upp enligt modellen för det systematiska kvalitetsarbetet. Se modell nedan. Utvärdering och uppföljning av förbundets digitala agenda enligt modellen för det systematiska kvalitetsarbetet.

7 Kalmarsunds gymnasieförbund vill genom ett systematiskt kvalitetsarbete av digitaliseringen i lärandet synliggöra vilken kvalitet förbundets skolenheter har inom området och få en bild av likvärdigheten inom gymnasieförbundet. Arbetet syftar också till att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse. Genom att engagera såväl elever som olika personalkategorier skapar förbundet delaktighet och en dialog om måluppfyllelse, utvecklingsbehov och åtgärder. Utvärdering av digital agenda görs minst en gång per år i syfte att ständigt förbättra verksamheten. I kvalitetsarbetet belyses verksamheten utifrån styrelsens beslutade mål och en bedömning av uppnåendegraden hos olika grupper utifrån kapitel 4 Förväntan. Kalmarsunds gymnasieförbund gör såväl kvantitativa som kvalitativa uppföljningar för att få ett material som skolenheterna, under rektors ledning, kan göra kvalificerade analyser utifrån. Resultaten från uppföljningarna sammanställs av IKT pedagogen på respektive skola och presenteras för skolans ledningsgrupp. De åtgärder som analysen leder till noteras med en tidsplan och ansvarig för genomförandet i respektive skolenhets utvecklingsplan. De verktyg som gymnasieförbundet använde sig av i uppföljningarna är: Enkäter elever, lärare, rektorer Fokusgrupper elev, lärare Sveriges kommuner och landstings självvärderingsverktyg LIKA I styrgruppen analyseras skolornas utvärderingar vid minst ett tillfälle per år och detta arbete utgör grunden till kommande strategiska beslut på förbundsnivå. 7. Uppdatering Kalmarsunds gymnasieförbunds Digitala agenda ska minst en gång per år ses över och vid behov justeras. Ansvarig för detta är gymnasieförbundets styrgrupp.