Introduktion till projektledning

Relevanta dokument
Introduktion till projektledning

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Planering och organisering

Guide till projektmodell - ProjectBase

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd

Projektprocessen. Projektprocess

Ramverk för projekt och uppdrag

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

Projektprocessen. Projektprocess

Projektkunskap & ledning Lektion 1

Bilaga 5 b: Mall för projektplan

Examensarbete Verklighetsbaserat utvecklings- och projektarbete - Automationsteknik med mekatronik

Policy för projektarbete

Utöver projektdirektivet ska en teknisk dokumentation för projektet arbetas fram.

Mötesplats Stallarholmen Projektplan

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/ Ks14 1

Guide till slutrapport

Metodstöd 2

Projektarbete. Innehåll

Projektplan för Vision 2025

Specifikt Mätbart Accepterat Realiserbart Tidssatt

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Projektstyrningspolicy för Strängnäs kommun

Startbesked för genomförandefas för exploateringsprojekt Biskopskvarn

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

PROJEKT DOKUMENT-ID VERSION

UFV 2014/1186. Arbetssätt Projektplan. Fastställd av universitetsdirektören Reviderad

Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Projektmodell för Vingåkers Kommun

Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken. 23 mars 2004 Program Management v1.0 1

Startbesked för genomförande av etapp 1 för exploateringsprojekt Strängnäs 2:1, Södra Stadsskogen

Bilaga 5 b Mall för projektplan

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst

Bilaga A Projektmodell. Generell Projektmodell

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Välkommen till. Praktiskt projektarbete. 8 februari 2011

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj Ängelholm

Startbesked för genomförande av etapp 2 för exploateringsprojekt Bresshammar 1:1, Stavlund

Protokoll fört vid enskild föredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1

Projektledning Del 1 Organisation, Faser och Struktur

Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp

Projekt som ledningsutmaning. Läran om projektledning (1) Läran om projektledning (2) Anna Jerbrant

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Projektmetodik. Andreas Lenshof. Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet

Projektorganisation - strategiskt EU-projektarbete. Peter Jadesjö

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning Leif Johansson

Projektmetodik. Johan Nilsson. Institutionen för Biomedicinsk Teknik LTH, Lunds Universitet

Ungdomsprojekt i praktiken

Project Life Cycle. Tollgate-beslutspunkt. Projektets faser: förstudie, initering, planering. Vanliga faställda beslutspunkter i projekt.

Projekt som arbetsform

Vägledning projekt. Version:

HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Projectbase Projektplan

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

LUNDS UNIVERSITET. Projektledning

Bäddat för utveckling

Emanuel P Bramfors Sidan 1 IT-student, Projektledare Distansmöten

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Projekt: Säkra och effektiva webbmöten inom socialförvaltningen.

Projektplan. Mål Resultatet projektet ska leverera, dvs. vad som ska vara uppnått när projektet är genomfört, (se dokument Uppdragsbeskrivning ).

Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Ansvarig för direktiv: Diarienummer: Version: Revisionsdatum:

Region Gotlands projektmodell

Startbesked för genomförande av del av detaljplanen för Vannesta 1:21 m.fl.

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:

Projektplan, milstolpar och organisation

Styrning och ledning av program, projekt och uppdrag

Projektdirektiv. Ledarakademi Skola. Upprättad av Marie Holm, programdirektör Barn och utbildning och Karolina Samuelsson, personaldirektör 1 (7)

Projektstyrningsmodell

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Ansvarig organisation: Ekonomiskt ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande): Förnamn och efternamn. Projektuppgifter: Projekt- och verksamhetsnamn:

Universitetsgemensam ITverksamhet

Revisionsrapport Projektstyrning Hudiksvalls kommun

SP:s projektrutiner Magnus Holmgren

PROJEKTPLAN [PROJEKTNAMN]

Resultat, avslut och uppföljning

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Leader Skåne. Projektplansguide. Vi vill starta ett Leaderprojekt! Hur gör vi då?

Regionalt befolkningsnav Utgåva P Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv

Presentation Leaderträffen i Båstad. Mats Holmquist, Högskolan i Halmstad Jörgen Johansson, Förvaltningshögskolan vid Göteborgs Universitet.

Roller. - Projektets beslutande organ. - Bör ha rätt kompetens och erfarenheter. - Fastställer projektdirektiv och projektplan. - Bedömer resultat

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

IHM PROJEKT- LEDNING


Projektorganisation & rollbeskrivning. valideringstolkutbildning Reviderad VALIDERINGSTOLK

Styr- och handledningsdokument

Utfärdat av: Utf datum: Dokument nr: Utgåva - Issue: Ange för och efternamn Ange Dokumentnummer 001

Projektplan för nytt bostadsförsörjningsprogram. KS

Rubrikförklaringar till projektmallar

Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2. Projektattribut Ett projekt

Projektplansguide. Jag vill starta ett landsbygdsprojekt! Hur gör jag då?

Frukostseminarium - Portföljstyrning med pm3

Stadsrevisionen. Projektplan. Styrning och uppföljning av projekt Älvstaden

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Stefan Berglund

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Om organisationen. Vad är en multiprojektorganisation. Projektportföljen. Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation

PROJEKTPLAN. Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan.

Gatukontoret. Projektledare, delprojektledare och projektmedlem

Transkript:

Introduktion till projektledning Projektledning med inriktning mot social innovation och samhällsentreprenörskap Fredrik Björk, Malmö universitet

Projekt kan ses som Organiseringsform Finansieringsform

Projekt Projektliteraturen ofa fast i industriellt tänkande Projekt för en del skapar det frihet, handlingsutrymme För andra projektsjuka

Fem karakteristika: utmärker de flesta projekt Tillfälliga Skapande Engångskaraktär Viktiga Omfattande, komplexa

Hur hänger projektledning och samhällsentreprenörskap ihop? Projekt: förändringsfokus Många SHE-initati startas med projektstöd Som projektledare eferfrågas ofa entreprenöriella egenskaper (lösningsfokus, organisatonsbyggande etc.)

Projektbegreppets historia Från latinets projicere - kasta fram I projektbegreppet - att skapa, att förändra Industriell utveckling ( fr sena 1800-talet) Allt mer tankar om verksamhetsorganisering Storskalighet, löpande band (Taylorism) 1930-talet - förändring, rationalisering WWII - nya lösningar (Manhattanprojektet) 1960-80 Industriella utvecklingsprojekt (ofta samverkan stat-näringsliv) Idag inom alla sektorer

Projektbegreppets historia BAKGRUND samhällsförändring under 1900-t andra halva Fram till 1973 stark ekonomisk tillväxt - växande offentlig sektor Oljekris! Stora offentliga underskott (80-90-talen) New Public Management (Thatcher/Nyliberalism) Offentlig sektor: mer kundorienterad (beställare-utföraremodeller); hitta lösningar från näringslivet som per definition var bättre Bygger på rationell, industriell logik även outsourcing - offentliga uppgifter utförs av andra organisationer mot ersättning

Svårigheter och hinder för att arbeta i projektform Långsiktighet svårt eftersom projekt är avgränsade i tid Stora arbetsinsatser (uppfinna hjulet varje gång ), skapa nya strukturer och rutiner i varje nytt projekt Överföra projektresultat till kontinuerlig verksamhet

Varför projekt inom social innovation/sociala ekonomin? Finansiering: kontroll på kostnaderna för uppdragsgivare/finansiärer Styrning: Uppdragsgivare kan styra resultat och inriktning - Projektstöd blir ett sätt att genomföra en politisk agenda (ex FRÖN ) Samverkan: möjliggör samverkan med andra organisationer över sektorsgränser Förändring: Nyskapande-nyrekrytering ( riskkapital ) Sätt att finansiera löpande verksamhet

Projektets faser (process) Ett projekt kan indelas i olika faser (exempel på indelning) Initiering (Idégenrering/förundersökning) Planering (direktiv - projektplanering - projektorganisation) Genomförande Avslutning och avrapportering In Pl Ge Av

Intressenter viktiga i projekt Intressentanalys för att hitta de som kan ge projektet framgång Vilka har intresse av att projektet blir - eller inte blir - genomfört? Vilka har någon form av utbytersrelation med projektet? primära /sekundära (inte alltid entydig avgränsning) Analysera m a p utbyte/relationer/makt (ofta Sammanflätade!)

Projektets sammanhang hur kan organisationen se ut? Samarbetspartners Projektägare Styrgrupp Följeforskare projektledare projektgrupp

Målbegrepp Mål - resultat som skall uppnås vid viss tidpunkt Resultat (alt produktmål) antal prod enheter, uppnått önskat läge Syfte - inriktning, ej mätbart Effektmål - Önskade långsiktiga verkningar Visioner - Ej konkret formulerade målsättningar; inte riktigt uppnåeliga (bör dock inte vara uppenbart orimliga). Om man använder begreppet övergripande mål - för man också ofta in begreppet Operationella mål - mätbara mål.

Projektbeskrivningar Projektplan - övergripande begrepp (tidsplan, budget, organisation etc.) Skapas i ett tidigt skede och syftar till att kommunicera projektet (internt/externt). Få detaljer - kommer senare i detaljplaner. Projektbeskrivning - lösare begrepp Uppdrag

Vad är det iiktgaste i projekt? Prioritet på process (lärande) eller produkt? Produktmål Lärandeprocesser