Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation



Relevanta dokument
Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).

ITiS Våren Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander

Hedvig från A Ö. ITiS rapport. Montessorispåret Sånna Lena Askfelt Lena Hagberg Marie Hammarsten Ingegerd Sturesson

Kvalitetsrapport Så här går det

Tema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär

Varför bär de sjalar?

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg

Att överbrygga den digitala klyftan

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

ITiS. Upptäckare och uppfinnare. Skogshöjdens skola HT 2001

Projektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola

Karlsängskolan - Filminstitutet

1-6:an skriver sig till läsning läsåret

Handlingsplan. Hägneskolan

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Projektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga

Konstverket Air av Curt Asker

ITiS-rapport Köpinge skola

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Barn och familj

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg

Sjuntorpskolan höstterminen 2000

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Rapport 5 preliminär, version maj Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten Antal svar: 19

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan

Arbetsplan för Herrgårdens förskola Läsåret 2015/2016

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Elevledda utvecklingssamtal

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2012 Stigslund/Strömsbro förskoleområde

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Lagga. Lokal IT plan

ITiS - PROJEKT. Karlstorpsskolan år 3, 4 och 5 Vårterminen Vårt arbetslag består av :

Inger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Lära och utvecklas tillsammans!

Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

2.3 Elevernas ansvar och inflytande

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg

Yttrande över Förslag till skolplan för Stockholms stad

en lektion från Lärarrumet för lättläst - Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning

KVALITETSREDOVISNING

Grindskolans handlingsplan Mål och konkreta åtgärder

Rapport Våra Viktiga Barn 2014

En presentation av ett komplett skriv- och läsinlärningsmaterial som är specialanpassat för nyanlända och det flerkulturella klassrummet

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten Antal svar: 10

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Sammanfattning på lättläst svenska

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten Antal svar: 34

Lokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Projektmaterial INTERNATIONELLT PERSPEKTIV. Bäckedals folkhögskola

Elevernas trygghetsplan

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Inför föreställningen

FRÅN TANKE TILL SKRIVET SPRÅK

Bra bättre bäst! Resultat i korthet för gymnasieverksamhet i Nacka kommun

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Lust till förbättring Team Hjortsjöskolan.

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Hyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Just så arbetar vi dagligen, där ingen annan dag är den andra lik.

IT ute i ur och skur - bland snödroppar och regndroppar

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Av kursplanen och betygskriterierna,

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Läsglädje med lek och musik

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

Pedagogiskt material till föreställningen

Grön Flagg

SPRÅKUTVECKLING GENOM IT

Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013

Transkript:

Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med sex elever i varje grupp. Åldern i båda grupperna är 9-12 år. Alla är pojkar. Våra elever är mestadels diagnosticerade (ADHD/DAMP, Asperger och Tourette) och har mycket olika problematik. Vårt arbete går ut på att hjälpa elever med inlärningssvårigheter, låg motivation och brister i social kompetens. In sin artikel Lathund för rapportskrivning: Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete skriver Kjell Granström på sid 4 Alla elever i skolan skall lära sig använda IT. På så sätt kan undervisningsmiljön förnyas, pedagogiken utvecklas och inlärningen förbättras (SOU 1994:118, s9). Detta är även vår intention. Roger Säljö vid Göteborgs universitet har skrivit en intressant artikel som heter Lärande då och nu: Informationsteknik och andra tankestöttor. I sin artikel citerar vi från sid. 10: Informationstekniken är en delvis ny arena att spela på och den kommer att förändra lärandets karaktär, den löser en del problem och skapar andra. Vi som arbetar i skolan får inte bli passiva och vägra följa med i informationsteknikens frammarsch. Naturligtvis kommer vi alla med hjälp av den nya tekniken att inhämta kunskaper och utveckla kommunikation/interaktion människor emellan på ett annorlunda sätt. Varje invention har alltid förändrat oss och samhället. Därför vill vi fördjupa oss och finna nya vägar så att vi bättre skall kunna hjälpa våra elever.

2 Syfte Vårt syfte med vårt arbete har varit att stimulera eleverna att utveckla skrivprocess och kommunikation med hjälp av IT-teknik och då framför allt datorn. Vi kände att vi behövde hitta nya vägar för att få eleverna aktivare och mer motiverade i sitt arbete; ge dem lust/nyfikenhet att lära. Vi undrade om eleverna vid terminens slut skaffat sig bättre färdigheter i följande: Kan alla skriva E-mail och använda olika funktioner inom First Class? Kan alla använda datorn som en ordbehandlare? Klarar alla att bearbeta och infoga bilder i ett dokument? Kan alla ta foto med digitalkamera? Kan de samarbeta bättre i olika teman? Kan de redovisa inför grupp? Har eleverna blivit aktivare i sitt skrivande? Som pedagoger hade vi ett viktigt syfte med vårt Itis-projekt. Vi själva ville skaffa oss mera kunskaper om IT och datorn för att kunna hjälpa eleverna. Tillvägagångssätt Inledningsvis diskuterade vi med eleverna om att vi alla är olika, lär oss saker på olika sätt (auditivt, visuellt, taktilt), vi har olika behov mm. Detta intresserade oss efter att vi läst en artikel av Ingela Cronsioe Lusten att lära och lusten att leda: Om inlärningsstilar, IT och Skolutveckling. Eleverna fick därefter skriva ner hur de bäst lär sig och vi har samtalat om detta vid ett par tillfällen. Efter en föreläsning av Stig Roland Rask Etik & Källkritik på Internet (Kristianstad sept. 2000) diskuterade vi med eleverna hur man skall kunna hantera den enorma mängd information som nu finns tillgänglig via nätet. Vi vill mana dem till eftertanke att allt är inte sanning som skrivs på Internet vi uppmanar dem hela tiden till att tänka kritiskt. Dessutom informerades eleverna om vilka ordningsregler som gäller på Buffen. Inför projektet erhöll alla elever sitt personliga konto på Buffen. Därefter skrev de sin egen presentation.

3 Vi hade genomgång av digitalkameran och eleverna fotograferade varandra. Dessa foton infogades i ett Word-dokument tillsammans med deras presentation. De fick lära sig göra sändlista och därefter sände de sina presentationer till två elevgrupper på Ö. Sönnarslövs Resursskola. Sedan inleddes ett mer omfattande bildprojekt. Detta gick ut på att eleverna i bild illustrerade känslor. Digitalkameran användes och bilderna redigerades i Paint Shop Pro. Därefter skrev de text till sina bilder och mailade sina arbeten till Ö Sönnarslövs Resursskola och till Åhus Resursskola. Eleverna har haft kontinuerlig mail-kontakt med Åhus och vid två tillfällen har vi träffats och umgåtts. Några elever har också scannat bilder och redigerat dessa till sina arbeten. För ytterligare träning i kommunikation öppnade vi en egen konferens på Buffen Nymö-lådan. Här sänder elever och personal olika meddelanden. Vi har haft flera träffar och sammankomster än tidigare i de två elevgrupperna. Inslag då har varit frågesport, redovisningar och diktläsning. Under arbetets gång har vi på ett mer aktivt sätt med datorns hjälp arbetat med individanpassade temaarbeten för att då träna kommunikation och samarbete och därigenom ge social träning, läs- och skrivträning. Resultat När vi startade projektet så var vårt mål att utveckla skrivprocess och kommunikation. Våra förhoppningar och ambitioner har till stor del infriats men i vissa fall har vi inte uppnått önskade mål. Både elever och vi lärare har fått delvis nya arbetsrutiner, skaffat oss ny kunskap inte minst avseende IT. De flesta elever har självmant och av egen lust skrivit fler berättelser och använt mail mycket mer än tidigare.

4 Av våra 12 elever kan 11 st skriva E-mail och använda olika funktioner inom First Class. En elev är inte läs- och skrivkunnig. Han är helt beroende av vår hjälp. Vi läser mailen för honom och han dikterar och vi skriver. Eleverna kan skriva texter, redigera dessa och spara dem på rätt plats. Dessutom klarar merparten att bearbeta och infoga bilder i dokument. De kan ta foton med hjälp av digitalkameran. I våra temaarbeten har samarbete tränats på olika sätt. Det är svårt för oss att bedöma om samarbetet har förbättrats, eftersom projektet har pågått under så kort tid. Samarbete mellan våra elever är mycket svårt eftersom de har stora svårigheter att samsas utan att det blir konflikt. Träning i samarbete kan för oss innebära att: * 2 elever sitter samtidigt i ett litet datarum * samling/diskussion tillsammans i lilla gruppen och i storsamling * måla gemensam bild * eleverna hjälper varandra; t ex att läsa, räkna och arbeta vid datorn Samtliga elever gillar att redovisa de tycker om att stå i centrum. De gör detta bra. Den svåra biten är att lyssna när kamraterna berättar. Eleverna har varit aktivare i skrivprocessen. Skolans egen konferens Nymö-lådan fungerar mycket bra. Vid Itis-arbetets start fick vi (lärarna) genomgå Knapptryckarkurs och First Class och här lärde vi oss grundläggande kunskaper. Vi har hittat arbetssätt där datorn blivit ett naturligt hjälpmedel i undervisningen. Diskussion Datorn har visat sig vara ett utmärkt arbetsredskap i undervisningen. Vi förstår genom våra studiebesök på olika arbetsplatser att kunskaper inom IT är idag ett måste för alla och därför är det viktigt för alla unga att skaffa sig dessa kunskaper.

5 Genom våra litteraturstudier har vi fått igång nyttiga och givande diskussioner ibland ifrågasättande. Klart är att kommunikation är viktigt! För att återkoppla till Säljös artikel (se sid. 1) där han pekar på informationsteknikens för- och nackdelar ser vi att elever med stora läsoch skrivsvårigheter riskerar att bli utanför i konkurrensen med andra. Nytänkande och förändringar i arbetssättet är roligt. Vårt bildprojekt har varit bra eleverna har utifrån sina bilder skrivit texter/tankar och dessa har sen lett till diskussioner. Vi hade från början ambitionen att eleverna skulle skriva kontinuerligt i sina loggböcker. I början gick det bra men sen avtog det. Kontakten med Ö Sönnarslövs Resursskola blev inte som vi hade tänkt oss. Detta berodde på ny personal och svår elevgrupp. Elevernas mail-kontakt med dem skulle ha varit bättre förankrad, så att det blev en ömsesidig kommunikation. Det blev oftast en envägskommunikation. Så småningom blev en bra lösning vår konferens Nymö-lådan (Buffen) och sedan även Åhus Resursskola. En svårighet för eleverna har varit att kunna hemlighålla sina personliga lösenord på First Class. Ordningsreglerna på Buffen har varit svåra att följa för några elever. En viktig faktor i Itis-arbetet ska vara att projektet är ämnesövergripande, problembaserat samt elevorienterat. - ämnesövergripande: vi har vävt samman skrivning, läsning, oä och bild. Muntlig framställning har tränats och kan då ha handlat om ett arbete i oä, diktläsning, bokrecensioner och egna skrivna berättelser. - problembaserat och elevorienterat: Vi har hela tiden försökt utgå från var och en av våra elevers möjligheter, deras problematik och önskemål. Varje elev arbetar individuellt utifrån sina förutsättningar. Vi upplever att utvecklingsarbetet har varit ett spännande projekt nytändning för personal och elever.

6 Litteraturförteckning Cronsioe, I. (1999). Lusten att lära och lusten att leda: Om inlärningsstilar, IT och Skolutveckling. Delegationen för IT i skolan. Utbildningsdepartementet. Granström, K. & Colnerud, G. (1999). Lathund för rapportskrivning: Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete. Delegationen för IT i skolan. Utbildningsdepartementet. Rask, S. R. (1999). Med eller utan filter? KK-Stiftelsens skriftserie, nr 5. Säljö, R. (1999). Lärande då och nu: Informationsteknik och andra tankestöttor. Delegationen för IT i skolan. Utbildningsdepartementet. Nymö resursskola 2000-11-17 Ingrid Larsson Marianne Ohlsson Eva Ådermark