FRÅN TANKE TILL SKRIVET SPRÅK

Transkript

1 VERBA VOLANT, SCRIPTA MANENT ITiS-projekt FRÅN TANKE TILL SKRIVET SPRÅK Handledare: Elisabeth Banemark Annalena Welander Ingrid Hermansson Kerstin Adenholm Lasse Wimhed

2 FRÅN TANKE TILL SKRIVET SPRÅK Annalena Welander Ingrid Hermansson Kerstin Adenholm Lasse Wimhed Handledare: Elisabeth Banemark Genom detta ITiS arbete vill vi arbeta fram och formulera en arbetsmetod som motiverar, stödjer och utvecklar barn med olika svårigheter att omsätta tanke till skrivet språk. Vi vill också i detta skrivutvecklingsarbete integrera datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel. Som utgångspunkt har vi våra egna samlade erfarenheter och syn på lärandet som sådant. Vi vill komma fram till en metod som lägger tyngdpunkten mer på hela skrivprocessen, än på själva slutprodukten. En metod som kräver tid, stöd och handledning i skrivandets alla faser. 2

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING 1.1 Syfte 1.2 Frågeställningar 2 LITTERATURSTUDIER 2.1 Vad säger styrdokumenten Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. 2.2 Skrivprocessen teori och tillämpning av Siv Strömquist TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 3.1 F-2 gruppen 3.2 Igos 3.3 Datorarbete gruppen RESULTAT 5 DISKUSSION 5.1 F-2 gruppen gruppen 5.3 F-5 6 LITTERATUR

4 1 INLEDNING I vårt arbete med barn har vi ofta funderat över varför de har så svårt att formulera sina tankar i skrift. Om vi jämför med hur de oftast kan uttrycka sina tankar och åsikter verbalt, är deras svårigheter betydligt större när de ska skriva ner dem. Det kan bero på sociala aspekter som att de i ett tidigt skede av sitt liv inte har fått tillräckligt med språkstimulans eller uppmärksamhet. Det kan också bero på orsaker som bottnar i perceptuella och/eller motoriska störningar. Det är inte vår avsikt att fördjupa oss i detta, även om vi har kunskap om barns olika förutsättningar och dess betydelse. Vad vi vill är att uppmuntra våra elever och stärka deras självförtroende och intresse till att se skrivandet som ett kommunikativt medel. Ett medel som kräver mycket arbete och övning, men som utvecklar deras tänkande och förmåga att även i andra sammanhang göra sig förstådd. Vårt arbetslag består av två fritidspedagoger, en förskollärare och en specialpedagog. Vi arbetar på två olika skolor varav en är F-2 skola och en är 3-5 skola. Vi har ett gemensamt intresse av att ge våra elever goda möjligheter att uttrycka sig i skrift. F-2 skolan arbetar med en grupp på tio barn med varierande kunskaper, förutsättningar och intresse att komma igång med sitt skrivande. Gruppen består av två sex åringar och åtta barn ur årskurs två. 3-5 skolan arbetar med tre mycket olika pojkar. Två pojkar har dyslexi: en har främst visuella men även auditiva svårigheter, en har bara visuella svårigheter. Den tredje pojken har diagnosen DAMP-hypo och har trots ett stort passivt ordförråd, extremt svårt att uttrycka sig i tal och skrift. 1.1 Syfte Vi vill för våra elever skapa en ändamålsenlig skrivsituation som stimulerar och hjälper dem att gå vidare i sin skrivutveckling. 1.2 Frågeställningar Kan vi hitta en metod som stimulerar och utvecklar våra elever från tanke till skrift? Kan vi hos våra elever integrera datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel, och som ytterligare hjälper dem att gå vidare i sin skrivutveckling? 4

5 2 LITTERATURSTUDIER Vi har läst lite litteratur och tittat på vad våra styrdokument säger och faktiskt ålägger oss att arbeta efter. Här följer ett axplock från en del av det vi läst och som vi funnit vara av vikt och intresse för vårt arbete. 2.1 Vad säger styrdokumenten? I Lpo 94 står det om Skolans uppdrag / /Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga./ / / /Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet./ / I stycket om Den enskilda skolans mål står: / /Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas./ / I Mål och Riktlinjer, (2.2 Kunskaper, Mål att sträva mot) står det att: Skolan skall sträva efter att varje elev / /utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, / / I kap. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, under Riktlinjer att Läraren skall / /svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer/ / 2.2 Skrivprocessen Kap.3 Ett övergripande synsätt Ett processinriktat synsätt bidrar till förståelsen av skrivandets villkor, en förståelse som den som handleder mindre erfarna skribenter naturligtvis alltid borde ha Ett processinriktat synsätt gör också själva skrivhandledningen lätthanterligare. / /Man blir en bra skribent genom att skriva. Skrivandet ger en färdighet som förutsätter övning. Skrivförmågan utvecklas bäst om skribenten får skriva mycket men också får handledning. Vi borde ta alla tillfällen i akt att skriva i skolan. / / 5

6 3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 3.1 F-2 GRUPPEN Vi började med att presentera vårt ITiS- projekt för gruppen. Vi berättade också att vi inledningsvis skulle börja med Hälsa-Friskvård, som ett litet tema att ha som utgångspunkt till det fortsatta skrivandet. Vi samtalade kring detta tema och skrev tillsammans ner allt vi visste och kom på. Barnen hade många intressanta synpunkter och tankar om detta ämne. När vi gick igenom de nerskrivna synpunkterna, visade det sig att det var flera ord som återkom gång på gång, uttryckta på olika sätt. Det var ord som kamratskap, gemenskap, lek, nyttig mat, idrott, ensamhet och utanförskap. Det var barnens egna reflektioner om vad som var betydelsefullt för att må bra eller som inte var bra för hälsan. Vi hjälpte barnen att ringa in dessa nyckelord och dess betydelse. Därefter delade vi in dem i grupper vid ett antal tillfällen. Varje grupp fick hjälpas åt att diskutera fram och skriva texter, som på ett eller annat sätt skulle innefatta de inringade orden. Nästa lektion inledde vi med att visa en amatörfilm gjord av ett flickfotbollslag. Den handlade om flickornas tillvaro i en liten fotbollsklubb. Den visade på vikten av kamratskap både i och utanför klubben och om att de gör träningen till en annorlunda upplevelse. Allvar blandades med lek och humor och ingen tilläts vara utanför. Men mest handlade den om vikten av att må bra, vara vänner, äta hälsosamt och ha roligt tillsammans. Filmen bekräftade på ett bra sätt våra elevers egna reflektioner om vad som de tyckte var viktigt för att må bra. Vi fortsatte nästföljande lektioner med att visa ytterligare en film om vänskap och gemenskap. Vi läste några sagor och pratade med barnen om innehåll, struktur och problematik. Vi gjorde dem speciellt uppmärksamma på hur början, mitten och slutet kunde se ut. Sen fick de diskutera med varandra och komma med egna förslag till olika sätt att variera en sagas början, mitt och slut. Barnen fick också fundera över rollfigurerna och deras olika karaktärer: om de gestaltar fantasifigurer eller verklighet samt olika miljöbeskrivningar. Under arbetets gång fick barnen skriva olika övningstexter. Vi pratade om att det finns olika läsmottagare och sätt att uttrycka sig i en text, t ex i dagboksform, brev, faktaberättelse eller saga. 6

7 3.2 IGOS Som ett extra frivilligt stoff att ha med i sina texter, introducerade vi en skiss till en sagofigur. Figurens utseende och personlighet fick barnen själva utveckla. När barnen skulle hitta på ett namn, utgick de från de första bokstäverna i några av sina nyckelord om hälsa. Det blev Igos, som står för Idrott gör oss starka. I mitten av januari påbörjade barnen sina enskilda sagor. Vi valde att låta några barn börja med bilder till sitt textskrivande. På så sätt fick de mer tid att fundera över sin text, medan andra barn genast ville komma igång med sitt skrivande. Våra sexåringar fick berätta sin saga för oss, som vi skrev ner efter hand. De hade ganska klart för sig vad deras saga skulle handla om, så vår hjälp bestod mest av att hjälpa dem med att föra fram handlingen. Vissa av våra tvåor skrev nu i ett enda flöde. På skrivplatser de själva valt, satt de djupt koncentrerade i sin text. Andra behövde en hel del starthjälp innan de kom in i sin text, medan ytterligare andra behövde vårt stöd under hela sitt skrivande. Under hela denna formuleringsfas uppmuntrade och handledde vi barnen stegvis framåt i deras skrivande: hur var och en kunde använda sitt stoffmaterial till att bygga ut och strukturera sin berättelse, men också om stavning, interpunktion och korrekta syftningar, på en för dem begriplig nivå. Efter hand som de blev klara, läste barnen sin saga för varandra. Om de ville fick de komma med frågor och synpunkter, men det skulle vara i positiv anda. Sen hjälpte vi dem med att bearbeta texten ytterligare. 3.3 DATORARBETE Nästa steg för barnen var att skriva sin saga ännu en gång, med datorns hjälp. De barn som ville och behövde det fick stöd under hela skrivandets gång, medan andra ville och kunde klara det mesta skrivandet själva. Med datorn som hjälpmedel, kunde vi på ett lätt och åskådligt sätt, förklara och visa för barnen vikten av bl.a. styckeindelning och talstreck. Vi kunde, om så behövdes, ytterligare redigera texten samt visa olika alternativ för att göra en text lättförståelig och läsarinbjudande. 7

8 GRUPPEN Vi har låtit barnen jobba på olika sätt, för att göra skrivandet mer varierat. De har skrivit sagor, text till bildsekvenser och talesätt, berättat till bilder, skrivit fritt och forskat inom klassens temaområden. De har fått olika introduktioner till de olika arbetena. För att träna sin handstil och motorik har de ibland först fått skriva för hand, och sedan skrivit rent på datorn. I klassens temaarbeten har barnen fått välja inriktning t ex forska om ett land. Arbetsgången som vi har följt är: Vi har valt ett antal lättlästa böcker som barnen har plockat fakta från. Först läser vi texten högt för barnen, sedan får de ta hem texten som läxa till nästa gång. När vi träffas åter samtalar vi om texten och hjälps åt att göra en tankekarta. Sedan är det dags att sammanfatta sina kunskaper på datorn. Detta är eget arbete utan vuxenstöd. Här gäller regeln att barnen själva ska formulera texten och inte skriva några fakta som de inte kan förklara. De får också söka på Internet efter bilder som de infogar i dokumentet. Till slut får de läsa dokumentet högt för en vuxen och rätta eventuellt upptäckta fel med hjälp av bl.a. rättstavningsprogram. När barnen har skrivit sagor, har de dels fått början på en historia som de har fått skriva fortsättningen på, dels har de fått välja en bild ur ett bildarkiv med typiska sagosymboler och fantiserat kring denna. För att träna upp förmågan att få en röd tråd i en berättelse, har barnen också arbetat med sekvensbilder. De har fått åtta bilder som de har lagt i rätt ordning, och sedan har de skrivit meningar till. Detta arbete kan sedan leda fram till en hel liten berättelse kring bilderna. Barnen har också fått välja bilder ur en bildbank med fotografier och berättat om dem. Här har de fått använda fantasin eller berättat något ur verkligheten t ex en semesterresa till Kanarieöarna. Arbetet med talesätt kom till av en slump. Ett av barnen hittade en bok som heter Ingen ko på isen med uttryck som köpa grisen i säcken leva på stor fot en svala gör ingen sommar o s v. Först lär barnen sig ca sex talesätt, och sedan kommer en berättelse där talesätten är inflätade på ett enkelt sätt. Eftersom barnen tyckte det var roligt att lära sig talesätten, bestämde vi att de skulle använda texterna endast som skrivträning på datorn d v s skriva av texten som dikterades och rätta stavfelen med hjälp av rättstavningsprogrammet. Någon gång fick barnen välja ämne helt och hållet själv t ex ett fritidsintresse. 8

9 4 RESULTAT Vilka metoder kan vi finna som stimulerar och utvecklar våra elever från tanke till skrift? Genom vårt ITiS-arbete har vi under arbetets gång lagt grunden till ett synsätt, och gett våra elever olika medel till att utveckla sitt skrivande, som bl. a vilar i den processorienterade skrivundervisningen. (2.2) Kan vi hos våra elever integrera datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel som ytterligare hjälper dem i deras skrivprocess? ITiS-arbetet har ökat barnens förståelse och intresse för datorn som ett arbetsredskap och samtidigt har det ökat deras ordbehandlingskunskaper. Barnen i F-2-gruppen har synbart vidareutvecklat sitt skrivarbete, då de under arbetets gång lärt sig använda datorn som ett lättillgängligt arbetsredskap. Våra barn med särskilda behov har med hjälp av datorn lyckats skapa arbeten, som blir lika fina som övriga klasskamraters, och som de kan känna sig stolta över. 9

10 5 DISKUSSION 5.1 F-2 GRUPPEN Det har varit mycket inspirerande och spännande för oss pedagoger att arbeta med det här ITiS-projektet. Våra elever har till största delen bidragit till detta. Från första början har deras intresse och engagemang varit vår ledstjärna. Det var inte alls så svårt att väcka deras nyfikenhet som vi först befarade. Ända från start har de tagit sig an de olika uppgifterna med stor iver och allvar, som har varit en fröjd för oss vuxna att få ta del av. Därmed inte sagt att det inte har varit en del våndor. Först och främst på grund av att vi inte alltid räckte till i den utsträckning som vi önskade. Det har varit många olika moment att gå igenom, som var för sig har krävt mycket handledning: i smågrupper men fram för allt enskilt. De två yngsta eleverna som ännu inte läser eller skriver har dock haft stort tålamod med detta. De har engagerat sig i de större barnens arbete och även lagt ner mycket tid på att rita om Igos. Vi har haft två lektioner i veckan till vårt förfogande att arbeta med vår grupp. Ibland har det känts kort om tid, speciellt som vi inte kom igång med ITiSarbetet i barngruppen förrän i början av december. Som tur är har vi kunnat använda en del eftermiddagar på fritids till datorarbete. Vid planeringsstadiet av vårt projekt tyckte vi att temat Hälsa-Friskvård var ett bra utgångsläge att börja med. Längre fram i vår ska det bli klassens tema. Vi har en baktanke att gruppens arbete sedan ska kunna integreras i detta. Men att bara arbeta med Hälsa-Friskvård som ett delmoment i skrivandet, var för abstrakt för barnen. Det upptäckte vi ganska snart. Därför uppfann vi Igos tillsammans med barnen. Vi såg också i ett tidigt skede hur osäkra och ovana barnen i vår ITiS-grupp var vid att skriva en berättelsetext. De flesta av barnen skrev sina första övningstexter som om det vore en faktatext med enstaka ord. Flera av dem använde i stort sett bara sina stödord. Det var när Igos kom in i bilden som vi började märka en förändring. Saker och ting föll lite mer på plats, och det var nu som barnen samlade ihop de olika delmomenten till en helhet. Filmerna vi sett; böckerna och hälsomaterial vi läst; diskussionerna vi haft; de olika skrivövningarna vi gjort; om textens utseende och innehåll; och till vem och varför vi skriver. Allt fick ett mer begripligt sammanhang. 10

11 Det var nu som det intensiva skrivandet började. Och det var Igos det handlade om: Igos och kärleken; Igos den hjälpsamme; Figuren Igos; Igos på äventyr; Igos häst; Igos och Ida; Igos firar jul etc. I Igossagorna fick barnen med sina tankar om temat Hälsa-Friskvård. De handlar mycket om att vara ensam och hitta en kompis, fast i olika konstellationer. De handlar om vänskap, hjälpsamhet och nyttig kost. I vårt arbetssätt med barnen har vi velat inspirera, motivera och ge dem ytterligare färdigheter på vägen, i sitt fortsatta skrivande. Vi är medvetna om att de inte är så gamla ännu, men vi har stor tillit till deras förmåga om bara tid och bra skrivsituationer ges. Givetvis måste barnen känna motivation inför sina uppgifter. Vi tror och har sett att det är möjligt att uppnå, bara målen, d v s de olika delmomenten och resultaten, är begripliga i sitt sammanhang. Det är viktigt att de förstår till vem, varför och i vilket syfte de skriver. Det är också viktigt att vi pedagoger har klart för oss själva och gör barnen medvetna om att fantasi (om texten är en saga) inte alltid kommer av sig självt. Alla som skriver en text behöver fundera över och förbereda innehållet innan själva skrivarbetet tar vid. De flesta barn behöver mycket hjälp med att utveckla sitt skrivande och sitt berättande. De behöver hjälp med att klä sina upplevelser och känslor i ord för att ett inre bildskapande ska ges möjlighet att utvecklas. Det är utan tvekan viktigt att våra elever får mycket tid, uppmärksamhet och konstruktiv handledning, för att utvecklas och komma vidare i sitt skrivande. Under arbetets gång har vi sett att vår barngrupp har vuxit med sina uppgifter. De har ofta frågat oss när det är dags för nästa lektion och de har reagerat om vi någon gång har fått ändra vårt schema, eller om något annat har kommit emellan. Igos har även påverkat de övriga barnen i klassen. De har blivit nyfikna såväl på honom som på de andra barnens arbete. Flera gånger har de frågat oss om inte de också ska jobba med ITiS och med Igos. Det känns givetvis inspirerande för oss pedagoger. Vi är bara i början av en process och ytterligare utveckling hos barnen och hos oss själva är möjlig. Vår förhoppning är förstås att det i fortsättningen ska gå att integrera projektarbetet enligt läroplanens riktlinjer. 11

12 GRUPPEN Genom ITiS-projektet såg vi möjligheterna för våra barn att få en extra kick. Ju mer vi samtalade om vilka barn vi skulle välja, desto mer övertygade blev vi att välja just de tre pojkarna som vi gjorde. Två av pojkarna har stora läs- och skrivsvårigheter, den ena med både visuella och auditiva svårigheter, den andra med endast visuella. Eftersom båda går i årskurs fem och snart ska lämna oss för att börja på Väskolan, ville vi ge just dem en extra chans. Den tredje pojken går i årskurs fyra och har diagnosen DAMP-hypo. Han har inget expressivt tal och har mycket svårt att uttrycka sig även skriftligt. Han har dessutom svårt med öga-hand-koordinationen, så att prestera något med penna är mycket mödosamt. Han är den mest typiske kandidaten för vårt projekt, eftersom han måste lära sig att använda datorn som ett arbetsredskap när han skriver. Pojken med auditiva svårigheter hade allmän datorvana från början d v s skapa dokument, mapp o s v, men hade inte använt rättstavningsprogram. Han uttalar ofta ord fel, så det kan bli mycket tokigt när han skriver. Han har ett rörigt tankemönster och det är svårt att se en röd tråd i det han skriver. Pojken som bara har visuella svårigheter har dåligt självförtroende och inte mycket motivation för skolarbete. Han skriver exakt ljudenligt, och funderar aldrig på om det är rätt, om det ska vara punkt och stor bokstav o s v. Våra mål med barnen och deras skrivprocess är att de ska kunna använda datorn och programmet Word på en elementär nivå. De ska kunna skapa/spara/hämta dokument, infoga bild och söka på Internet. De ska också kunna använda rättstavningsprogrammet för att underlätta för sig själva. De ska få förståelse för hur viktigt det är att läsa igenom texten och tänka efter om det låter bra. När vi berättade för barnen om ITiS-projektet, och att vi önskade att just de skulle få vara med, blev de mycket stolta. Även deras föräldrar var positiva till att deras barn fick denna möjlighet. Till en början hade barnen olika inställningar till arbetet som låg framför dem. Alla förstod inte att det krävdes hårt arbete av dem själva för att det skulle bli något resultat. Men efterhand som arbetena blev färdiga och såg bra ut, blev barnen mer och mer intresserade av att fortsätta. De har förvånansvärt snabbt lärt sig att använda rättstavningsprogrammet. Vi har sett en stor förändring i att barnen är måna om att deras arbeten ska se bra ut, och att de i större utsträckning läser igenom sina arbeten och korrigerar de fel de upptäcker. Tyvärr upptäcker de inte alla fel, eftersom rättstavningsprogrammet inte täcker deras feltyper, och den grammatiska delen förstår de inte, men de har fått en bättre självkänsla när det gäller att ta sig an ett skrivarbete. 12

13 Över lag har alla tre ökat takten när det gäller att skriva med hjälp av datorn. En positiv sak är också att pojken med dålig öga-hand-koordination även har fått upp hastigheten i skrivandet med penna. Vi ser också att hans stavning blivit mycket bättre, i synnerhet ljudstridig stavning. De problem vi har haft med ITiS-arbetet har inte berott på barnen utan på organisatoriska förändringar under perioden (t ex luciaträning, studiebesök). Eftersom vi inte har haft så många lektioner att arbeta med barnen, har det känts frustrerande när allt för mycket tid har gått bort. Även om ItiS-projektet nu är slut för dessa barn, kommer vi att arbeta på detta sätt, för att vi känner att detta bara är början och att vi har fler framsteg att vänta. Vår förhoppning är att nästa läsår kunna arbeta på liknande sätt. F-5 I början kände vi en viss osäkerhet inför detta ITiS-projekt. Vi är ett specialkonstruerat arbetslag och vi var lite rädda för att avståndet mellan våra båda skolor skulle innebära svårigheter för oss. Men vi märkte ganska snart att så blev inte fallet. Våra tisdagskvällar varje vecka har varit mycket betydelsefulla. Vi har lärt känna varandra och vi har haft mycket roligt och trevligt tillsammans, medan vi knutit ihop den röda tråden i vårt arbete. Samtidigt har hela arbetet bakom vårt ITiS-projekt varit otroligt lärorikt och inspirerande. VERBA VOLANT, SCRIPTA MANENT (latinskt ordspråk) - Ord flyger sin kos, vad som är skrivet förbliver. 13

14 6 LITTERATUR Strömquist, Siv. (1992). Skrivprocessen. Pedagogisk orientering. Studentlitteratur. Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94.Stockholm:Utbildningsdepartementet 14