Remisshandling Förstudie Rv70 Enköping-Simtuna November 2007
Titel: Förstudie Rv 70 Enköping - Simtuna Objektnummer: VMN 86 11 642 Utgivningsdatum: November 2007 Utgivare: Vägverket Region Mälardalen Distributör: Vägverket Region Mälardalen, Box 1140, 631 80 Eskilstuna vagverket.esk@vv.se, Tfn: 0771-119 119 Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand, SWECO VBB Konsult: SWECO VBB Kontaktpersoner: Frida Scherdén, Vägverket Region Mälardalen Författare: Anders Atterbrand, Håkan Kjerstadius, Mats Green, Roland Pettersson Foton: Anders Atterbrand SWECO VBB, Frida Scherdén Vägverket Publikationstillstånd kartor: Lantmäteriet 1998. Ur GSD-Ortofoto/GSD-Fastighetskarta, Dnr:L1999/139
Sammanfattning Riksväg 70 mellan Enköping och Simtuna utgör ett viktigt stråk för bland annat pendlingstrafik mellan Stockholmsområdet och Dalarna, främst veckopendlare och fjällturister. Vägen är en 13-metersväg, vilket är en farlig typ av väg. Hastigheterna är ofta höga, vilket innebär att olyckor som inträffar på denna typ av vägar riskerar att få mycket allvarliga följder, inte minst mötes- och singelolyckor. Sträckan, som är 17 km lång, föreslås därför byggas om till mötesfri landsväg, en så kallad 2+1-väg. Antalet anslutningar och utfarter från enskilda fastigheter ska begränsas eftersom varje anslutning tillsammans med en öppning i mitträcket innebär en potentiell olycksrisk. Genom att bygga om vägen till en 2+1-väg med mittseparering och säkerställa att vägens sidoområden är trafiksäkra, minskas antalet döda och svårt skadade med 50 %. Mötesolyckor och omkörningsolyckor är de olyckor där de allvarligaste skadorna oftast inträffar, och dessa kan minskas med upp till 90 % med mittseparering. Bärigheten på vägrenarna är dålig på stora delar av sträckan. Innan vägrenarnas bärighet förbättras kan inte mötesfri landsväg genomföras på denna vägsträcka. Genom Simtuna redogörs för två olika alternativ, ett där mitträcket fortsätter genom orten och ett där vägen istället smalnas av för att få ned hastigheterna. Att bygga om vägen till mötesfri landsväg kostar cirka 60 miljoner kronor, varav huvuddelen består av bärighetshöjande åtgärder. Därtill tillkommer kostnader för eventuella vändslingor och uppsamlingsgator. I det fortsatta arbetet är följande punkter extra viktiga för projektet: - samråd med jorbrukare angående öppningar i stängslet och placering av vändslingor, - beslut om huruvuda arkerologisk utredning ska genomföras, - kompletterande geotekniskt sonderingsarbete, - samråd med Upplands lokaltrafik och Enköpings kommun angående hållplatsers läge och utformning. Föreliggande förstudie är en förslagshandling. Den kommer att skickas till länsstyrelsen i Uppsala län som beslutar om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Därefter tar Vägverket ställning till vilka åtgärder som ska utredas/utföras samt hur det fortsatta arbetet ska bedrivas.
Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Vad är en förstudie? 1 1.2 Fyrstegsprincipen 1 1.3 De transportpolitiska målen 2 2. Bakgrund 3 2.1 Brister, problem och syfte 3 2.2 Aktualitet 3 2.3 Tidigare utredningar och beslut 3 2.4 Geografisk avgränsning 4 2.5 Övergripande mål och strategier 4 2.6 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen 5 3. Befintliga förhållanden och utvecklingstrender 6 3.1 Markanvändning 6 3.2 Trafik och trafikanter - resor och transporter 6 3.3 Miljö, viktiga förutsättningar, aspekteroch intressen 8 3.4 Byggnadstekniska förutsättningar 12 4. Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde 13 4.1 Tillgänglighet 13 4.2 Transportkvalitet 13 4.3 Regional utveckling 13 4.4 Trafiksäkerhet 13 4.5 Miljö 13 4.6 Jämställdhet 14 5. Projektmål 14 6. Tänkbara åtgärder 15 6.1 Analys av tänkbara åtgärder 15 6.2 Effekter o konsekvenser 28 6.3 Fortsatt arbete 29 7. Måluppfyllelse 30 7.1 Transportpolitiska målen 30 8. Samråd 31 8.1 Tidigt samråd 31 8.2 Öppet hus 31 Källor 32
Riksväg 70 mellan Enköping och Simtuna, markerad med rött.
1. Inledning 1.1 Vad är en förstudie? Förstudien är i huvudsak ett inventeringsskede inför den eventuellt fortsatta planerings- och projekteringsprocessen. Framtagandet av förstudien ska präglas av ett vidsynt och förutsättningslöst arbetssätt samt en öppen dialog med myndigheter, organisationer, allmänhet och näringsliv. Tonvikten ska ligga på insamlande av befintlig information, problembeskrivning utifrån denna samt på vilka mål som ska uppnås, det vill säga vad som ska uppnås. Åtgärdsförslagen (hur) med deras effekter och konsekvenser berörs endast översiktligt och bearbetas vidare i det fortsatta arbetet. Huvudsyftet med förstudien är således att utgöra en bra plattform för det eventuellt fortsatta planerings- och projekteringsarbetet. Det färdiga förstudiedokumentet är därför ett viktigt underlag vid konsultupphandling av fortsatt arbete. Dokumentet behöver ofta bifogas vägutredning respektive arbetsplan, som viktigt komplement, vid till exempel utställelse och prövning. Delsyften med en förstudie är att; skapa möjligheter till samråd, information och förankring, ge en bild av de behov/problem som finns, beskriva viktiga värden/kvaliteter i området, utarbeta mål för projektet och det fortsatta arbetet, beskriva tänkbara åtgärder och ge förslag på lösningar samt vara ett underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Vägplaneringen omfattar normalt en förstudie- och en vägutredningsfas. Under detta planeringsskede väger de allmänna intressena tyngst. Vägplaneringen har ofta föregåtts av olika former av behovs- och problemstudier i samband med den långsiktiga planeringen. Syftet med en förstudie är att den ska utgöra underlag för åtgärdsplaneringen och vara en säker grund för det fortsatta arbetet och klargöra förutsättningarna för detta. Den är första steget i den fysiska planeringen och är i första hand ett inventeringsskede samt förväntas ge svar på bland annat följande frågor; vilka är problemen och möjligheterna, vad händer om ingenting görs, finns det alternativa sätt att lösa problemen, ska objektet drivas vidare eller ej samt vilket område ska avgränsas. 1.2 Fyrstegsprincipen Vägverket har utarbetat den så kallade fyrstegsprincipen. Enligt denna ska förslagen till lämpliga lösningar på identifierade problem diskuteras och prövas på ett förutsättningslöst sätt. I det sammanhanget rekommenderades att innan ny- och ombyggnad av väginfrastruktur föreslås ska man kunna visa att alternativa lösningar analyserats och övervägts. Detta sker i fyra steg: - Steg 1 Först ska sådana åtgärder övervägas och prövas som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. 1 (33)
- Steg 2 I ett andra steg prövas åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Det kan vara åtgärder som styrning, reglering, information, väginformatik och avgiftssystem. Steg 1 och 2 är en del av den långsiktiga planeringen. Det behövs en redovisning i förstudien över vad som har lett fram till den. Det vill säga: Varför har man bestämt sig för att arbeta i steg 3 och 4, vad har hänt i steg 1 och 2? - Steg 3 I det tredje steget prövas begränsade utbyggnadsåtgärder. Det kan vara breddning, mitträcke, sidoområdesåtgärder, ombyggnad av korsningar och andra förbättringsåtgärder i kombination med väginformatikåtgärder. - Steg 4 I det fjärde steget prövas nyinvesteringar i form av omfattande ombyggnader eller rena nybyggnader i ny terrängkorridor. 1.3 De transportpolitiska målen Det övergripande transportpolitiska målet är: Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Detta övergripande mål är uppdelat i sex delmål; 1. Tillgängligt transportsystem - Målet är ett tillgängligt transportsystem, där vägtransportsystemet utformas så att medborgarna och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Barns, äldres och funktionshindrades situation ska särskilt beaktas i frågor om tillgänglighet. 2. Hög transportkvalitet - Målet är att vägtransportsystemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet. 3. Positiv regional utveckling - Målet är en positiv regional utveckling, där vägtransportsystemet främjar en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnaderna i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. (Region kan avse lokal arbetsmarknadsregion eller annat större område.) 4. Säker trafik - Målet är en säker trafik, där det långsiktiga målet för trafiksäkerheten ska vara att ingen dödas eller allvarligt skadas till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. Vägsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta. 5. God miljö - Målet är en god miljö, där vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador samt att en god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas. Vägtransportsystemets utformning ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås. 6. Ett jämställt transportsystem - Målet är ett jämställt vägtransportsystem som är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning, och deras värderingar ska tillmätas samma vikt. 2 (33)
2. Bakgrund 2.1 Brister, problem och syfte Riksväg 70 mellan Enköping och Simtuna är en 13-metersväg med god standard med avseende på sikt- och linjeförhållanden. Vägen utgör ett viktigt stråk för bland annat pendlingstrafik mellan Stockholmsområdet och Dalarna, främst veckopendlare och fjällturister. En 13-metersväg är en farlig typ av väg. Höga hastigheter är vanligt förekommande och olyckor som inträffar på denna typ av vägar riskerar att få mycket allvarliga följder, inte minst mötes- och singelolyckor. Huvudsyftet med denna förstudie är att genom att studera vägens utformning och omgivning redovisa förutsättningarna för att öka trafiksäkerheten genom att tillskapa mötesfri landsväg, genom mittvajerräcke eller genom målning/fräsning. Åtgärderna skall syfta till att minska risken för samtliga trafikgrupper att dödas eller skadas allvarligt längs vägen. Norr om korsningen med väg 254 mot Fjärdhundra, ska trafikmiljön längs hela bebyggelsen utredas för att översiktligt kunna föreslå trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Typiskt vägavsnitt på sträckan. 2.2 Aktualitet Sträckan finns ej upptagen i gällande Länstransportplan för 2004-2015. Däremot finns nationella trafiksäkerhetsanslag som skulle kunna finansiera projektet förutsatt att föreslagna åtgärder blir samhällsekonomiskt effektiva. 2.3 Tidigare utredningar och beslut Under 2003 genomfördes en förstudie gällande ny utformning på korsningen mellan väg 70 och väg 558. Förstudien föreslår att korsningen byggs om till en cirkulationsplats. 3 (33)
En vägutredning för riksväg 70 mellan Simtuna-Kumla från 2002 studerar olika alternativ för en förbättrad förbindelse mellan de två orterna. Utredningen kompletterades 2004 med förslag till mötesfri landsväg. I förslaget har sträckan mellan Simtuna kyrka och tingshuset väster om Simtuna ett körfält i vardera riktning och ett separerande mitträcke. Hösten 1997 sammanställdes en vägutredning för anslutningen av väg 254 till väg 70 i Simtuna/Fjärdhundra. I utredningen beskrivs fyra alternativ till anslutning som alla innebär en ny korsning väster om den befintliga. Den nya korsningen förses med vänstersvängsfält och den gamla anslutningen vid Lillån stängs. Vidare föreslås en gång- och cykelbana på norra sidan längs väg 70, från kyrkan och in i Fjärdhundra. 2.4 Geografisk avgränsning Projektets startpunkt är vid korsningen med länsväg 558 norr om Enköping och slutpunkten ligger ett par hundra meter norr om korsningen med väg 254 vid Fjärdhundra. Från Enköping till korsningen med väg 254 är vägen 13 meter, norr om korsningen är vägen cirka 7 meter bred. Vägen norr om korsningen med väg 254 mot Fjärdhundra, genom Simtuna. 2.5 Övergripande mål och strategier Riksdagen beslutade 2001 att Nollvisionen ska vara grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. I Nollvisionen slås fast att det är oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. Trafiksäkerhetsarbetet i Nollvisionens anda innebär att vägar, gator och fordon i högre grad ska anpassas till människans förutsättningar. Ansvaret för säkerheten delas mellan dem som utformar och dem som använder vägtransportsystemet. Olycksstatistiken visar att mötes- och singelolyckorna står för den största andelen trafikolyckor som resulterar i döda och svårt skadade personer. Att genom mötesseparering eliminera risken för mötesolyckor och genom sidoområdesåtgärder minska skade- 4 (33)
följden vid avkörningsolyckor är åtgärder som har god effekt på trafiksäkerheten. Erfarenheter från projekt där sådana åtgärder genomförts visar att antalet svåra trafikolyckor har sjunkit drastiskt. 2.6 Vägplanering- och vägprojekteringsprocessen Förstudien är första skedet i planerings- och projekteringsprocessen. Syftet med förstudien är att inventera och redovisa förutsättningarna, bristerna och motiven för att höja trafiksäkerheten på riksväg 70 mellan Enköping och Simtuna. Förstudien ska också redovisa och föreslå lämpliga former för det fortsatta arbetet. Med förstudien som grund beslutar länsstyrelsen om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan och Vägverket tar ställning till vilka åtgärder som ska utredas/utföras samt hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Om betydande miljöpåverkan föreligger krävs fortsättningsvis ett förfarande med utökat samråd beträffande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Det andra steget i planeringsprocessen är vägutredningen. Vägutredningens syfte är att utgöra underlag för val av vägkorridor och trafikteknisk standard. Vägutredningsskedet behöver dock ej utföras i aktuellt projekt, då alternativa vägsträckningar saknas. Det tredje steget är arbetsplanen. Syftet med arbetsplanen är att utgöra underlag för fastställelseprocessen. Arbetsplanen skall innehålla uppgifter som är nödvändiga för fastställelsen, bland annat redovisning av mark som behöver tas i anspråk för vägändamål. FÖRSTUDIE VÄGUTREDNING ARBETSPLAN BYGGHANDLING Bygghandlingen är det fjärde och sista steget innan själv bygget kan påbörjas. Syftet med bygghandlingen är att utgöra underlag för byggprocessen. Detta innebär att erforderliga entreprenadhandlingar för vägens färdigställande tas fram. 5 (33)
3. Befintliga förhållanden och utvecklingstrender 3.1 Markanvändning Bebyggelse och befolkning Riksväg 70 mellan Enköping och Simtuna går genom ett utpräglat jordbrukslandskap utan större avbrott. Bebyggelsen består av gårdar och friliggande småhus som ligger spridda i jordbrukslandskapet och längs vägen. Husen är koncentrerade till landskapets skogsklädda moränholmar och bergsryggar. Det enda området med samlad bebyggelse mellan Enköping och Simtuna är Gästre by. Den ligger cirka 300 meter från vägen. Cirka 30 hus ligger inom ett avstånd på 50 meter från vägen. På vissa håll har bullerreducerande åtgärder i form av bullerplank genomförts. De fastigheter som berörs av utomhusbuller överstigande 65 db(a) ska åtgärdas enligt Vägverkets riktlinjer. Genom Simtuna finns vägbeslysning på södra sidan av vägen, men på resterande delen av sträckan saknas vägbelysning. Fem kraftledningar korsar vägen, varav en söder om Lådö pekas ut i kommunens översiktsplan genom ett skyddsområde för kraftledning. Utmed hela vägen finns kanalisation nedlagd för tele- och datakablar. Dessa måste lokaliseras i samband med eventuella schakter. Näringsliv och sysselsättning I Lådö finns försäljning av husvagnar, en plantskola och en antikaffär. Men den viktigaste näringen längs sträckan är jordbruket. Det finns stora åkerarealer på båda sidor om vägen som brukas av jordbrukare bosatta längs vägen. Det innebär att det färdas en hel del långsamma fordon både längs och tvärs vägen. Viktiga målpunkter Det finns inga självklara målpunkter som kontinuerligt lockar besökare. Butikerna i Lådö genererar förstås en del besökare likdom Frösthult kyrka. Hållplatserna längs sträckan har en varierande nyttjandegrad. Generellt är det dock kring hållplatserna som flest oskyddade trafikanter rör sig och som passagebehovet är som störst. Kommunala planer, framtida markanvändning I Enköping kommuns översiktsplan från 2001, med aktualitetsförklaring från 2006, finns inga planerade förändringar av markanvändningen längs riksväg 70. Tvärtom betonas betydelsen av jord- och skogsbruk för kommunen då den försörjer en stor del av befolkningen. Vidare slås det fast att nybebyggelse på landsbygden bör ske vid redan etablerad bebyggelse för att minimera störningarna för jord- och skogsbruket. 3.2 Trafik och trafikanter - resor och transporter Biltrafik Riksväg 70 är på huvudelen av den aktuella sträckan 13 meter bred. Vägens linjeföring har god standard vad avser kurvradier och lutningar. Sidoområdena är överlag bra. Det finns ett antal korsningar av varierande storlek och över 40 utfarter från gårdar och åkermark. De senaste trafikmätningarna genomfördes 2002. Mätningarna visade att under 6 (33)
ett genomsnittligt dygn trafikerades den södra delen av vägen av 7 600 fordon och den norra av 6 800 fordon. Andelen tung trafik var 9 %. Vägen är en primär transportväg för farligt gods. Den skyltade hastigheten fram till Simtuna är 90 km/h. Den breda vägen och det öppna vägrummet inbjuder många till högre hastigheter än så, varför avsnittet försetts med trafiksäkerhetskameror. Dessa mäter fordonets hastighet med radar. Om hastigheten överstiger gällande hastighetsgräns tas en bild av fordonet, föraren och registreringsskylten. Bilden kompletteras med information om bland annat tid, plats och fordonets hastighet som krypteras och skickas automatiskt till polisen. Genom Simtuna är högsta tillåtna hastighet 70 km/h. Kollektivtrafik Det går bussar i linjetrafik på sträckan. Upplands Lokaltrafik trafikerar vägen med en linje, linje 861, som går från Heby via Fjärdhundra till Enköping tur och retur. Hållplatserna längs riksväg 70 har en varierande standard. Det finns de som har bussficka med tillhörande busskur, det finns större eller mindre bussfickor utan kurer och det finns hållplatser som bara består av en stolpe vid vägrenen. Någon statistik för hållplatserna finns ej, men de flesta kollektivresenärer åker hela sträckan från Heby eller Fjärdhundra till Enköping och tvärtom. Enköpings kommun kör dessutom skolbussar på vägen. De följer inte linjetrafikens hållplatser utan stannar där det finns behov, det vill säga vid de platser där det finns skolbarn. Det innebär att skolbarnens vistelse i anslutning till vägen minimeras. Gång- och cykeltrafik Exempel på hållplatser längs sträckan. 7 (33)
Det har inte gjorts några räkningar eller andra undersökningar kring hur omfattande gång- och cykeltrafiken är längs vägen. Vägens utformning och de höga hastigheterna inbjuder dock inte till promenader eller cykelturer på vägen. Något separat gång- och cykelnät finns ej utan de oskyddade trafikanterna delar vägutrymmet med övriga trafikanter. Trafiksäkerhet Under den senaste femårsperioden har det inträffat 32 polisrapporterade trafikolyckor som lett till personskador. Av dem ledde 10 olyckor till svåra skador och 22 olyckor till lättare skador. Sammantaget i dessa olyckor har 12 personer skadats svårt och 48 personer har fått lättare skador. Ingen dödsolycka har inträffat på sträckan under perioden. Den klart vanligaste olyckan är en singelolycka, som svarat för över 40 % av de inträffade olyckorna. Upphinnandeolyckor och viltolyckor kommer därefter, som vardera svarat för drygt 10 % av de polisrapporterade olyckorna. Endast en olycka har klassats som mötesolycka, men särskådas de inträffade olyckor kan det konstateras att fyra singelolyckor och en upphinnandeolycka har inträffat i anslutning till omkörningar. När det gäller oskyddade trafikanter har en olycka inträffat som lett till personskador, en fotgängare som skadades lindrigt. Fotgängare; 1 Korsande; 1 Möte; 1 Moped; 1 Övrigt; 3 Singel; 14 Avsvängning; 3 Vilt; 4 Upphinnande; 4 Polisrapporterade olyckor under de senaste 5 åren. 3.3 Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Landskapskaraktär Riksväg 70 går genom ett jordbrukslandskap med anor från järnåldern. Den öppna och flacka eller svagt böljande lerslätten delas in i mycket stora samt mindre landskapsrum av uppstickande låga och skogsklädda moränkullar eller urbergsryggar. Till dessa moränkullar och bergsryggar är såväl jordbrukets byggnader som villabebyggelsen förlagd. Det lämnar jorbruksslätten helt öppen. När man färdas längs vägen dominerar vida utblickar över jordbruksslätten endast avbrutna av kortare passager genom skogsmark. Det gäller särskilt i området söder om Simtuna där jordbruksslätten bildar ett storskaligt landskapsrum. Frösthult och Simtuna kyrkor utgör landmärken i landskapet och är karakteristiska inslag i landskapsbilden. Vägen ligger mestadels på låg bank över åkermarken. Även när den går genom skogsmark ansluter den mot omgivande terräng utan större skärningar eller bankar. 8 (33)
Landskapsbildsskydd är ett förordnande enligt 19 naturvårdslagen och omfattar områden med jord och skogsbruk. Förordnandena, som gäller på den nora delen av sträckan, innehåller vissa restriktioner av måttlig betydelse för den pågående markanvändningen. I översiktsplan 2000 för Enköping uttalas att förordnandet bör upphävas och ersättas med andra regleringar. Förordnandet gäller dock tills vidare. Det öppna jordbrukslandskapet avbryts bara av kortare passager genom skogsmark. Landskapsbildsskydd på norra delen av sträckan. 9 (33)
Naturmiljö I Enköping kommuns översiktsplan redovisas några naturområden som är av regionalt och kommunalt intresse och som ligger i närheten av riksväg 70. De är våtmarker, ekologiskt känsliga områden och naturområden redovisade i länsstyrelsens naturvårdsprogram. Kulturmiljö Hela området från Enköping och upp till Simtuna är en gammal kulturbygd. Från Frösthult kyrka fram till Simtuna genom Fjärdhundrabygden utgör området ett riksintresse för kulturmiljövården. Motivering av riksintresset är odlingslandskap i slättbyggd med rikt innehåll av fornlämnings- och bebyggelsemiljöer från äldre järnålder till historisk tid. Naturmiljö av intresse efter sträckan, fritt från Enköping kommuns översiktsplan. Skärvstenshögar och stensträngssystem tyder på fasta bosättningar i området sedan bronsålder och äldre järnålder. Yngre järnåldersgravfält ligger intill flera av byarna i området. Det ålderdomliga vägnätet med hålvägssystem markeras av runstenar. Den öppna lerslätten var en gång ett stort våtängsområde. Slätten har sedan länge brukats vilket gör att bebyggelsen placerats i övergången mellan slätten och de skogsklädda moränkullarna och bergsryggarna. Området har sedan medeltiden haft central betydelse för Simtuna härad. Områdets tunanamn antyder en central funktion redan under förhistorisk tid. Områdets två kyrkor, Simtuna och Frösthult, är medeltida. Gästre by, helt nära riksväg 70, är områdets största by. Bebyggelsen har under århundraden varit grupperad med fyrkantsbyggda gårdar i kvarter runt ett bytorg, en mycket ovanlig gruppering i Uppland. 10 (33)
Simtuna Fjärdhundra Gästre Frösthult kyrka Lådö Riksintresse kulturmiljö Enköping Område av kulturhistoriskt intresse Kulturhistorisk lämning Kulturintressen längs sträckan. 0 500 1 000 2 000 meter 11 (33)
I miljöbalken 3 kap finns de grundläggande bestämmelserna för hushållning med markoch vattenområden. I miljöbalken kap 4 finns särskilda bestämmelser för särskilt utpekade områden. Syftet med hushållningsbestämmelserna är att redovisa vilka intressen som är av särskild betydelse för samhällsutveckligen och som därför ska ges ett försteg framför andra intressen när markanvändningsfrågor ska avgöras. Bestämmelserna betonar miljöfrågornas betydelse i planeringen och att vi hushåller med våra mark- och vattenområden på ett långsiktigt och uthålligt sätt. De allmänna intressena är att skapa goda miljöer för boende, rekreation med mera genom lämplig lokalisering samtidigt som man värnar om natur- och kulturvärden. Om de allmänna intressena är av riksintresse får ingen exploatering ske som påtagligt kan skada värdet av riksintresset. Naturresurser Omgivningen runt riksväg 70 används till stor del för jordbruk. Två gårdar med större djurbesättning finns längs sträckan. Rv 70 Närmast norr om Enköping och öster om riksväg 70 har försvaret ett kasernområde och övningsfält. Rekreation och friluftsliv I Enköping kommuns översiktsplan redovisas två närströvområden som ligger i anslutning till riksväg 70. Det ena ligger omedelbart norr om Enköping och väster om riksväg 70. Det andra lig- Grönt område norr om Enköping markerar skjut- och övningsfält med bullerzon, fritt från Enköping kommuns översiktsplan. ger norr om Simtuna. Områdena har bedömts vara av intresse för tätortsnära friluftsliv. 3.4 Byggnadstekniska förutsättningar Bärigheten på vägrenarna är dålig på stora delar av sträckan där vägen sker genom terräng med sedimentära jordlager, till exempel åkermark. Det har genomförts åtgärder för att förbättra bärigheten på vissa ställen, bland annat utfördes dikesförbättringar på en del av sträckan under 2006. Samma år grävdes en cirka 550 meter lång sträcka ur varpå getoextil och nytt fyllningslaget utlades och packades. 12 (33)
4. Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde 4.1 Tillgänglighet Syftet med transportsystemet är att det ska tillgodose de behov av transporter som medborgare, näringsliv och offentliga organisationer har. Med god tillgänglighet menas att det är möjligt att nå önskade destinationer utan alltför stora uppoffringar. Tillgängligheten till transportsystemet för fordonstrafiken inom utredningsområdet bedöms som god. Transportbehovet tillgodoses på ett tillfredställande sätt. För de oskyddade trafikanterna saknas separata gång- och cykelvägar och till och från busshållplatser finns brister gällande tillgängligheten. 4.2 Transportkvalitet Detta delmål har en tydlig inriktning mot näringslivets godstransporter. Med hög transportkvalitet avses att transporter kan ske med hög regularitet, säkerhet och tillförlitlighet. Detta kräver ett transportsystem med tillräcklig kapacitet och drift- och underhållsstandard. Det finns bärighetsproblem på vägrenarna på riksväg 70, men dessa bedöms inte påverka möjligheterna till god transportkvalitet. De största riskerna för transportkvaliteten finns norr om förstudieområdet, då vägens bredd minskar och linjeföringen blir sämre. 4.3 Regional utveckling Syftet med detta delmål är att tillvarata transportsystemets möjligheter att bidra till en positiv regional utveckling. Riksväg 70 sträcker sig från Enköping via Sala till orter som Avesta och Borlänge och vidare mot Mora och Idre för att därefter fortsätta mot Norge. Det är en viktig länk, både lokalt och regionalt, bland annat för pendlingstrafik mellan Stockholmsområdet och Dalarna. 4.4 Trafiksäkerhet Vägen saknar såväl mittseparering som viltstängsel. Det finns ett antal korsningar och ett stort antal utfarter från gårdar och åkermark. De oskyddade trafikanterna som rör sig vid vägen tvingas dela utrymme med övrig trafik. Mot bakgrund av att den gällande hastighetsbegränsningen är 90 km/h kan målet om hög trafiksäkerhet inte sägas uppfyllas för vägen. 4.5 Miljö Trafiken på vägen påverkar omgivningen. Den alstrar buller som påverkar boende och arbetande kring vägen. Trafiken innebär också föroreningar till luft och mark. Några beräkningar av halter har inte gjorts, men inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas. Detta innebär inte att omgivningen inte påverkas. Luft- mark- och vattenföroreningar är negativa för växtlighet och i förlängningen också för djur och människor. Trafikmängderna och hastigheterna innebär dessutom att vägen utgör en barriär för oskyddade trafikanter som vill röra sig längs och tvärs vägen. 13 (33)
4.6 Jämställdhet Män och kvinnor reser på olika sätt. Män kör bil dubbelt så mycket som kvinnor medan kvinnor oftare reser med kollektiva färdmedel. Kvinnor går och cyklar dessutom mer än männen. Fler män än kvinnor deltar i planering och förvaltning av transportsystemet. Nuvarande transportsystem kan till stor del sägas vara uppbyggt för biltrafik, vilket förstås gynnar personer med tillgång till bil. Att resa kollektivt är mindre bekvämt och tar längre tid. Kollektivtrafiken längs riksväg 70 består av buss i linjetrafik. För att kunna erbjuda säkra och attraktiva transporter måste vägen till och från hållplatserna och också hållplatserna i sig hålla en hög standard gällande trygghet och säkerhet. Det är inte fallet längs riksväg 70. 5. Projektmål Målet med projektet är att översiktligt föreslå de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att förbättra trafiksäkerheten på riksväg 70 mellan Enköping och Simtuna. Förutsättningarna för mötesfri landsväg, så kallad 2+1-väg, ska studeras och redovisas. Åtgärderna skall syfta till att minska risken för samtliga trafikgrupper att dödas eller skadas allvarligt längs vägen. Förstudien ska ge underlag till Vägverkets ställningstagande om eventuellt fortsatt planerings- och projekteringsarbete samt Länsstyrelsens beslut om objektet kan medföra betydande miljöpåverkan. 14 (33)