men ssjö
Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 5 Ekonomisk sammanställning 6 Resultatbudget 11 Finansieringsbudget 11 Balansbudget 12 Verksamhetsmått/Nyckeltal 14 Budget 2012, ram 2013, plan 2014 15 Bruttobudget för nämnderna 16 Nettobudget för nämnderna 17 Investeringsbudget 2012-2014 18 Vision, mål och statistik 23 Personal 23 Befolkningsprognos 25 Styrmodell tar sikte mot visionen 27 Kommunkoncernens mål 2012 28 Nässjö kommuns mål för hållbar utveckling 29 Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag 31 Sammanställning av nämndernas budgetar 47 Kommunstyrelse 47 Kommunstyrelse bidrag 52 Barn- och utbildningsnämnd 57 Individ- och familjeomsorgsnämnd 64 Kultur- och fritidsnämnd 68 Miljö- och byggnadsnämnd 73 Omsorgsnämnd 76 Teknisk servicenämnd 80 Kommunens revisorer 85 Överförmyndarnämnd 86 Valnämnd 88 Mål för nämnderna 90 2012
4
Kommunstyrelsens ordförande har ordet Kvaliteten är viktig i balansgången mellan broms och gas För ett år sedan flaggade jag för att återhämtningen av den svenska ekonomin efter finanskrisen nog tar längre tid än vad man kunde hoppas. Ja, så blev det! Så sent som i våras kändes det trots allt lite bättre. Skatteintäktsprognoserna från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) var i samma anda. Vi såg fram emot prognosen i augusti, den som vi brukar använda som underlag för budgetförslaget. Tyvärr infriades inte våra förhoppningar. Under hösten kom negativa rapporter från omvärlden om hur skuldtyngda länder kämpade med sina problem. Finanskrisen i Euro-länderna tillsammans med oväntat svag statistik från USA fick genomslag på den svenska ekonomin. Tillväxttakten för BNP sjönk och SKL reviderade i augusti ner sin skatteintäktsprognos för 2012. Och inte ser det bättre ut längre fram Därför är det nu upp till oss att möta denna bistra verklighet genom att se över kostnadssidan av budgeten. Detta måste vi göra utan att såga av den gren vi sitter på. Vad menar jag med det? Jo, jag menar att vi måste värna om kvaliteten i våra verksamheter samtidigt som vi kanske inte gör som vi gjort förut! I de allra flesta fall finns det ju inga naturlagar som talar om hur vi ska organisera vår verksamhet. Inte ens när det finns rättighetslagstiftning med i spelet så är det givet hur verkställigheten kan gå till! Det finns ofta olika vägar att välja. Mot bakgrund av detta har årets budgetarbete varit mycket besvärligt och det hade nog funnits enklare vägar. Det är dock min övertygelse att det inte alltid är den enkla vägen som är den rätta! I skrivande stund pågår arbetet ute i nämnder och styrelser med att omsätta fullmäktiges beslut till praktisk verklighet ett svårt och viktigt jobb. En ljusglimt i det hela är att Nässjö kommun under 2011 ökat befolkningen. Detta efter ett rejält tapp 2010. Den 1 november var vi 29 375 personer, vilket är en ökning med 67 personer jämfört med den 1 november 2010. Särskilt glädjande är det att se att de senaste siffrorna gällande födelseöverskottet ser allt bättre ut. Vårt närmaste mål är att nå balans mellan antalet födda och döda. Det är mot bakgrund av dessa fakta vi ska se våra ansträngningar att göra en attraktiv kommun ännu bättre! I budgeten finns det trots återhållsamheten satsningar som ska göra att det går i den riktningen. Till sist, och jag har sagt det förut, vilken fantastisk bredd det finns på kommunal verksamhet! Det ser vi ju varje år och inte minst när vi arbetar med budgeten. Och inget av detta skulle det bli något av med om vi inte hade alla dessa fantastiska medarbetare. Ibland i vår vardag förblindas vi kanske och ser inte allt bra arbete som utförs, när vi står där med problem som pockar på sin lösning! Bo Zander (S) Kommunstyrelsens ordförande 5
Ekonomisk sammanställning Ekonomisk sammanställning Orosmolnen hopas sig En alltmer samstämd pessimism har brett ut sig om världsekonomin. Efter den akuta finanskrisen 2008 har återhämtningen i ekonomin hackat. Stora stimulanser av betydande belopp har satts in för att ta hand om dåliga krediter. Förutom en expansiv finanspolitik har räntorna hållits låga. Det är dock osäkert om åtgärderna är tillräckliga för att få fart på tillväxten. Bekymren hopar sig skuldkris, bankkris, finansiell kris och efterfrågekris. Samtidigt finns en politisk förtroendekris, då det inte bara varit finansmarknader som misskött sig, utan även regeringar har misslyckats att hålla ordning på ekonomin. Det är stora problem att hantera för i synnerhet Europas regeringar och centralbanker. Under de senaste månaderna har de negativa nyheterna från vår omvärld duggat tätt. Inte minst turbulensen på de finansiella marknaderna har varit uppenbar. Oron har satt avtryck även här på hemmaplan. De svenska statsobligationsräntorna har nått allt lägre nivåer samtidigt som den svenska aktiemarknaden efter en större nedgång kommit att fluktuera våldsamt från den ena dagen till den andra. I olika enkäter besvarade av företag och hushåll beskrivs framtiden i allt mörkare färger. Den internationella oron om ekonomins framtid är något vi numera delar med övriga världen. Trots det ser svensk ekonomi förhållandevis god ut. En förklaring till att det ser bättre ut för svensk ekonomi är att våra finanser är i relativt gott skick. Den offentliga sektorns ekonomi är i balans. Finanspolitiken behöver därför inte som i många andra länder stramas åt. Samtidigt som de offentliga finanserna är under kontroll visar den privata sektorn betydande överskott. En återhämtning i den internationella konjunkturen påbörjas, men återhämtningen är inte tillräckligt stark för att på något mer avgörande sätt hinna rätta till vare sig de finansiella eller de reala obalanserna fram till 2015. Underskotten i de offentliga finanserna liksom arbetslösheten kommer därför vara omfattande i många länder även år 2015. Hyggligt resultat 2011 men utmaningar framåt Skatteunderlagstillväxten Skatteunderlagets ökning 2012 ger bara marginellt större ökning av skatteintäkterna. Den mycket svaga skatteunderlagstillväxten innebär stora utmaningar de närmaste åren. Ungefär hälften av kommunerna tar budgetbeslut före sommaren. När skatteunderlagsprognosen reviderades ned i augusti reviderade många kommuner inte ned verksamheternas budgetramar utan lät de lägre skatteintäkterna istället slå på resultatet. Det innebär att marginalerna sannolikt är små i kommunernas budget 2012 och att risken för underskott vid överskridande av någon kostnadspost är hög. Den svagare efterfrågan i ekonomin innebär att den sedan 2010 pågående återhämtningen på arbetsmarknaden mattas av och senare bryts. Förloppet i SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) prognos innebär att antalet arbetade timmar för helåret 2011 fortfarande ökar kraftigt jämfört med 2010. Nästa år 2012 blir däremot markant sämre med i det närmaste oförändrad sysselsättning. Det betyder också att arbetslösheten ökar något jämfört med i år. De genomsnittliga ökningarna av timlönerna har pressats ner markant under 2010 och 2011. Orsaken är naturligtvis den mycket djupa svackan på arbetsmarknaden. Lönerna framåt ökar därför bara med drygt 2 procent i årstakt. Vad driver kostnadsutvecklingen i kommunerna? Kostnaderna för kommunal verksamhet har historiskt sett ökat varje år. Först och främst ökar de till följd av löneökningar, då kommunal verksamhet till största delen består av lönekostnader. Priser på andra varor och tjänster bidrar också till att kostnaderna ökar. När behovet av eller ambitionsnivån för en kommunal service förändras, antingen genom demografiska förändringar, förändringar i lagstiftning eller lokala politiska ambitioner, påverkas också kostnadsutvecklingen. 6
Ekonomisk sammanställning Budget 2012 för Nässjö kommun Budget 2012, ram 2013, plan 2014 Antal invånare 29 300 Prognos för skatter/bidrag Sveriges Kommuner och Landsting (11:34)* Prognos för fastighetsavgiften Sveriges Kommuner och Landsting (11:16) Skattesats 21,45 (21,78)* Resultat 9,8 miljoner kronor Nyupplåning får ske med 40 miljoner kronor *reviderad med skatteväxling för länstrafiken med 33 öre Skatteintäkter Skatteintäkterna är beräknade till 1 067,5 miljoner kronor och statsbidrag kommunal utjämning på 291,7 miljoner kronor. Fastighetsavgiften 49,6 miljoner kronor. Tillsammans uppgår intäkterna till 1 409 miljoner kronor (2011 enligt prognos kvartal 3: 1 403 miljoner kronor). Detta betyder att intäkterna ökar med endast 6 miljoner kronor mellan prognoserna. Utjämningssystemet Kommunalekonomisk utjämning är en förutsättning för att alla kommuner ska kunna ge sina invånare likvärdig utbildning, vård och omsorg oavsett var man bor i landet. Strukturella och opåverkbara skillnader elimineras genom utjämningssystemet. I resultaträkningen, under posten Kommunal utjämning/statsbidrag, budgeteras 291,7 miljoner kronor för statsbidrag/kommunal utjämning. I denna post ingår: Inkomstutjämning: Nässjö kommun tillhör de kommuner som inte når upp till medelskattekraften utan får del av utjämningen. Detta ger 241,9 miljoner kronor. Kostnadsutjämningen utjämnar för kostnader som kommunen inte själv kan påverka. Med hjälp av mätbara och objektiva faktorer beräknas ett strukturellt mått på skillnader i förutsättningar och behov. Sammantaget får Nässjö kommun kompensation med 29,9 miljoner kronor. Regleringsposten används för att justera utjämningssystemet. Den fungerar så att om summan av samtliga bidrag minus de inbetalda avgifterna blir ett lägre belopp än det belopp staten beslutat tillföra, får alla kommuner ett regleringsbidrag motsvarande mellanskillnaden. Om summan däremot blir negativ tas mellanskillnaden ut i form av en regleringsavgift från kommunerna. För 2012 har kommunen ett regleringsbidrag motsvarande 13,6 miljoner kronor. För 2012 får kommunen enligt prognos ett bidrag för LSS-utjämningen om 6,3 miljoner kronor, det slutliga beskedet kommer under april 2012. Fastighetsavgift Kommunen tillförs även 49,6 miljoner kronor då den statliga fastighetsskatten har avskaffats och ersatts med en kommunal avgift. Finansnetto De finansiella nettokostnaderna uppgår i budgeten till 7,6 miljoner kronor, av dem avser det mesta räntor på lån. Verksamhetens nettokostnad Nämndernas nettokostnader uppgår till 1 389,5 miljoner kronor för 2012, för 2011 var motsvarande siffra 1 383,2 miljoner kronor (enligt kommunfullmäktige beslut i november 2010). Under året har tilläggsbudget tagits och anslagna medel har räknats upp med 5,3 miljoner kronor. Det betyder att nytt utrymme för 2012 motsvarar 1 miljon kronor, vilket tydligt speglar det kärva ekonomiska läget. 7
Ekonomisk sammanställning Förändringar görs i personalomkostnadspålägget; uttaget för 2012 fastställs till 39,08 procent och samtidigt införs differentierat personalomkostnadspålägg från 2012. Det innebär lägre pålägg för ungdomar under 26 år och äldre än 65 år, vilket minskar anslagen för nämnderna. Därmed blir jämförbarheten av budgetanslagen per nämnd bakåt i tiden inte rättvisande. Kostnader för avtalspension är budgeterad i två delar. De avtalspensioner som intjänas under året finansieras genom personalomkostnadspålägget i verksamheterna, medan utbetalningar från ansvarsförbindelsen avseende intjänad pension före 1998 budgeteras som löpande pensioner. För 2012 är utbetalningar från ansvarsförbindelsen det vill säga löpande pensioner budgeterade till 37 miljoner kronor och utbetalning till framtida pensioner är beräknade till 44 miljoner kronor, inklusive löneskatt. Något som inte beaktats i budgeten är omvärdering av pensionsskulden, ansvarsförbindelsen. Pensionsskulden räknas som nuvärdet av alla framtida pensionsutbetalningar. Den diskonteringsränta som används för beräkning av pensionsskulden avstäms utifrån utvecklingen av den tioåriga statsobligationsräntan. Diskonteringsräntan har sänkts, vilket innebär att det beräknade nuvärdet av framtida pensionsutbetalningar, det vill säga pensionsskulden, blir högre. Sammantaget rör sig denna förändrade nuvärdesberäkning om en ökad skuld i storleksordningen 40 miljoner kronor för Nässjö kommun. Investeringar Investeringsutgifterna för 2012 uppgår till 87,2 miljoner kronor, varav investeringsinkomsterna uppgår till 4 miljoner kronor. Under treårsperioden 2012-2014 uppgår investeringsbudgeten totalt till närmare 300 miljoner kronor. Investeringarna uppgår netto 2012 till 87,2 miljoner kronor, för 2013 till 90 miljoner kronor och 122 miljoner kronor för 2014. Bland de större investeringsprojekten kan nämnas åtgärder efter energianalys, ishall på Skogsvallen, ny förskola i Stensjön. För 2012-2014 upptas 44,4 miljoner kronor årligen till avskrivningar i resultaträkningen. Årets resultat Det budgeterade resultatet uppgår för 2012 till 9,8 miljoner kronor, vilket är cirka 0,7 procent av skatter och statsbidrag. Ambitionen är att resultatet ska stärkas för att uppgå till det tidigare uppsatta målet om1,5 procent för 2012. Tillskott i form av ökade skatteintäkter eller bidrag ska tillföras resultatet för att möjliggöra att målet kan nås under året. Mål enligt god ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska formulera mål, både finansiella mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Detta understryker vikten av att verksamheterna bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt, samt att resurser, verksamhetens omfattning och målen ska stämma överens. Årets resultat ska, som beskrevs ovan, motsvara 1,5 procent av skatter och statsbidrag för därefter öka till 2 procent. Självfinansieringsgraden av investeringarna ska uppgå till 90 procent under 2012 och 2013, för att öka till 100 procent 2014. Självfinansieringsgraden beskriver hur investeringarna ska finansieras, antingen helt eller delvis via skattemedel eller genom lån. Ambitionen har under tidigare år varit att kommunen ska självfinansiera investeringarna, detta mål revideras dock för kommande period. Målet om självfinansiering kan tyckas motstridigt i förhållande till investeringsbudgetens storlek och resultatnivån, men tillskott under året i form av ökade skatteintäkter eller generella bidrag ska tillföras resultatet för att möjliggöra att målet kan nås. Soliditeten, kommunens långsiktiga betalningsberedskap, ska vara minst 65 procent vid utgången av 2012. Målen för verksamheterna tydliggörs genom den så kallade Pilen. Det grundläggande syftet med Pilen är att skapa en målbild för Nässjö kommunkoncern som tar sikte på den övergripande visionen och som kan mätas, utvärderas och följas upp utifrån en gemensam mål- och uppföljningsmodell. Detta ger förutsättningar för att alla nämnder drar åt samma håll och arbetar mot ett gemensamt mål. Målen har utarbetats både på koncernövergripande nivå och på nämndsnivå. De koncernövergripande målen fastställs av kommunfullmäktige och revideras varje år. Utifrån de koncernövergripande målen fattar respektive nämnd beslut om sina mål för sina verksamheter. En handlingsplan med prioriterade aktiviteter utarbetas för varje mål, och indikatorer bestäms, som indikerar hur man ska stämma av måluppfyllelsen. 8
Ekonomisk sammanställning Måluppfyllelsen stäms av vid årets slut i samband med årsredovisningen. En delavstämning görs vid halvårsskiftet och redovisas i delårsrapporten. Läs mer under respektive nämnd. Kommunkoncernen Örnen i Nässjö AB Örnen i Nässjö AB är moderbolag i kommunkoncernen Örnen i Nässjö AB. Bolaget har bl.a. till uppgift att äga och förvalta aktier och värdepapper. Örnen ska bereda kommunfullmäktiges möjlighet att ta ställning innan beslut som är av principiell betydelse eller i övrigt av större vikt fattas. Bolagets styrelse fungerar även som beredande organ till kommunstyrelsen i ärenden som Nässjö kommun ska ta ställning till. Fastighets AB Linden Budgeterat resultat för 2012 är 1 miljon kronor. Arbetet med att ta hand om det eftersatta underhållet fortsätter. Enligt övergripande mål 2009 2012 ska 120 lägenheter renoveras under fyraårsperioden. Mot bakgrund av behovet är renoveringstakten för långsam, men arbetet måste också hanteras på ett ekonomiskt hållbart sätt. Tre hus i fastigheten Semaforen, Norråsagatan 42, 44 och 46 har nu totalrenoverats. Under hösten 2011 fortsatte renoveringsarbetet på andra sidan gatan i fastigheten Lokföraren, Norråsagatan 29. Inflyttning sker etappvis från halvårsskiftet 2012. Projektering pågår också för att eventuellt fortsätta renoveringsarbetet i Runneryd, med kvarteret Trädgården. Varje hus medför utgifter på 30 40 miljoner kronor vilket fördelas mellan investeringar och underhåll. Kostnaderna för avskrivningar ökar eftersom investeringarna, delar av renoveringar och ombyggnader, läggs på avskrivningsplan. I takt med ökade underhållsinsatser förväntas kostnaderna för reparationer och skador minska något. Arbetet med att ansluta samtliga Lindens fastigheter till bredband via stadsnätet har försenats något och kommer ekonomiskt att belasta även 2012. Åtgärderna innebär en sammanlagd investering på ungefär 15 miljoner kronor och beräknas vara slutförda under våren 2012. På driftsidan höjs priserna i samtliga skötselavtal och för media ökar kostnaderna för värme, vatten, el och sopor. Administrationskostnaden ökar med förväntade löneökningar samt ökade kostnader för fastighetsvärdering och ny hyressättningsmodell. De finansiella kostnaderna förväntas öka under 2012 på grund av ett ökat lånebehov, men också till följa av lagstadgad borgensavgift till Nässjö kommun. Genom swapavtal säkras en del av ränterisken, men verksamheten är fortsatt känslig för större ränteökningar. NAV-koncernen I koncernen ingår moderbolaget Nässjö Affärsverk AB samt dotterbolaget Nässjö Affärsverk Elnät AB. Höglandsvind AB, som tidigare ingick i NAV-koncernen, avyttrades under sommaren 2011. Det budgeterade resultatet för NAV-koncernen 2012, vilket inkluderar prishöjningar motsvarande cirka 5,2 miljoner kronor, uppgår till 37,6 miljoner kronor. Priset inom fjärrvärmeverksamheten och VA-verksamheten kommer att höjas med 3 procent 2012. Inom värmeverksamheten är prisökningen i första hand föranledd av ökade avskrivningskostnader, stigande oljepriser samt minskade intäkter från elproduktionen. VA-verksamhetens prisökningsbehov motiveras i första hand av det omfattande reinvesteringsbehovet avseende ledningsnätet. Förutom höjningen av brukningstaxan höjs även anslutningsavgifterna inom VA-verksamheten med 10 procent. Motivet till detta är att höja självkostnadsgraden vid anslutning av fastigheter vilken bl.a. stipuleras i VA-lagen. Elnätsavgifterna kommer att höjas med 2 procent 2012. Prisökningsbehovet beror i första hand på stigande kostnader avseende transitering på överliggande regionnät. Prisökningen inom elnätsverksamheten överensstämmer med till Energimarknadsinspektionen inrapporterade uppgifter för den så kallade Förhandsregleringen. Som en konsekvens av de senaste årens investeringsnivå ökar avskrivningskostnaderna 2012 med 2,9 miljoner kronor jämfört med 2011. Koncernens samlade avskrivningskostnader beräknas uppgå till 45,2 miljoner kronor 2012 och öka ytterligare under planeringsperioden (47,6 miljoner kronor 2014). Koncernens räntekostnader beräknas uppgå till 10,1 miljoner kronor 2012. Dessa baseras på ett effektivt snittränteantagande på cirka 3,25 procent. I takt med förväntad konjunkturuppgång antas marknadsräntorna stiga 9
Ekonomisk sammanställning efterhand, vilket innebär att räntekostnaderna successivt ökar och förväntas uppgå till 10,5 miljoner kronor 2014. Kostnadsökningen dämpas dock något med hänsyn till en planerad amortering om 10 miljoner kronor 2012 och 2013. Koncernens samlade investeringsbehov beräknas under åren 2011-2014 uppgå till cirka 246 miljoner kronor. Större delen, 80 procent, av behovet återfinns inom fjärrvärme- (70 miljoner kronor) och VA-verksamheterna (127 miljoner kronor). Ett axplock av förändringar Den besvärliga situationen i världsekonomin och de finansiella obalanserna har lett till en lång period med ett mycket lågt ränteläge i världen. I Sverige var den tioåriga statsobligationsräntan nere på 1,6 procent i september, vilket är det lägsta värde som någonsin uppmätts. En konsekvens för kommuner och landsting är att det blivit nödvändigt att omvärdera pensionsskulden. Förslag om förändringar i utjämningssytemet (SOU:39) kommer, om det går igenom, att inledningsvis få negativ effekt för Nässjö kommun. Införandereglerna ger vid hand att alla ska medfinansiera införandet. Något som inte beaktats i budgeten. Vidare presenterades ytterligare en utredning i september 2011, Spara i goda tider för en stabil kommunal verksamhet (SOU:2011:59). I utredningen föreslås att kommuner och landsting ska få möjlighet att spara överskott och kunna använda medlen för att klara balanskravet när intäktsutvecklingen är svag. Den 1 januari 2012 träder den nya kollektivtrafiklagen i kraft. En viktig förändring är att strategiska beslut kring den regionala kollektivtrafiken ska fattas i förvaltningsform av regionala trafikmyndigheter. Kommuner och landsting måste därför ta ställning till hur de nya trafikmyndigheterna ska ordnas. I Jönköpings län är man överens om en skatteväxling där landstinget blir huvudman för kollektivtrafiken. Detta har beaktats i budgeten. För tillfället pågår även diskussioner om att kommunalisera hemsjukvården, Komhem (SOU 2011:55). Skatteväxling är planerad till 2013-01-01. I länet är flera arbetsgrupper tillsatta och beslut i frågan kommer att fattas i samtliga kommuner under våren. Mot slutet av 2011 fattade AFA Försäkring beslut om att sänka avgiften för AGS-KL och avgiftsbefrielseförsäkringen till noll både för innevarande år och nästa år. Det innebär en sänkning med 0,50 procentenheter avseende såväl år 2011 som 2012 (jämfört med tidigare preliminär avgift). Bakgrunden till sänkningen är den lägre sjukfrånvaron samt att försäkringen är väl konsoliderad. Detta är inte beaktat i budgeten, men motsvarar knappt 4 miljoner kronor. Avslutande kommentar Välfärdstjänsterna är idag betydligt mer omfattande än tidigare, välståndsökningen har gjort detta möjligt. Allt pekar på att utvecklingen kommer att fortsätta och att medborgarnas förväntningar och krav fortsätter att öka. Hur ska vi göra för att möta den demografiska förändringen och ambitionshöjningarna? Ytterst handlar det om att krama ut så mycket som möjligt ur varje skattekrona. En viktig metod är att kartlägga och jämföra verksamheter. Detta ökar möjligheterna att dra lärdom av varandra. Även analyser över tid inom den egna verksamheten är viktig. Förutsättningarna har aldrig varit bättre än nu! Det finns många databaser och jämförelser att välja mellan, till exempel Öppna jämförelser inom grundskola, gymnasieskola, vård och äldreomsorg, socialtjänst, trygghet och säkerhet samt folkhälsa. Kostnad per brukare, kostnad per invånare och - Vad kostar verksamheten i Din kommun är ytterligare exempel för benchmarking. Nässjö den 10 december 2011 Katrin Fritz ekonomichef 10
Ekonomisk sammanställning Resultatbudget Belopp i mkr 2012 2013 2014 Verksamhetens nettokostnader -1 391,5-1 435,4-1 472,8 Skatteintäkter 1 067,5 1 108,1 1 158,0 Kommunal utjämning/statsbidrag 291,7 286,7 281,0 Kommunal fastighetsavgift 49,6 49,6 49,6 Finansnetto -7,6-7,5-7,4 Årets resultat, förändring av eget kapital 9,8 1,5 8,5 Finansieringsbudget 2012 2013 2014 Belopp i mkr Tillförda medel Medel från verksamheten 54,2 45,9 52,9 Nya lån 30,0 40,0 70,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,6 0,0 0,0 Summa tillförda medel 84,8 85,9 122,9 Använda medel Nettoinvesteringar 87,2 90,0 122,0 Utlämnade lån 0,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 Summa använda medel 87,2 90,0 122,0 Förändring av likvida medel -2,4-4,1 0,9 11
Ekonomisk sammanställning Balansbudget 2012 2013 2014 Belopp i mkr Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 910,4 956,0 1 033,6 Finansiella anläggningstillgångar 20,0 20,0 20,0 Summa anläggningstillgångar 930,4 976,0 1 053,6 Omsättningstillgångar Förråd 0,0 0,0 0,0 Fordringar 43,8 43,8 43,8 Bank och kassa 44,2 40,1 41,0 Summa omsättningstillgångar 88,0 83,9 84,8 Summa tillgångar 1 018,4 1 059,9 1 138,4 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital 630,9 632,4 640,9 Avsättningar Avsättning pensioner och löneskatt 26,1 26,1 26,1 Skulder Långfristiga skulder 190,0 230,0 300,0 Kortfristiga skulder 171,4 171,4 171,4 Summa skulder 361,4 401,4 471,4 Summa Eget kapital och skulder 1 018,4 1 059,9 1 138,4 Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse, pensioner 583,7 584,0 580,2 Ansvarsförbindelse, löneskatt på pensioner (24,26 %) 141,6 141,7 140,8 Borgensåtaganden * 725,3 725,7 721,0 *Enligt prognos från KPA 2011-08 12
Ekonomisk sammanställning Nässjö kommun har i december 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per 2010-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Nässjö kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2010-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 183 455 180 724 kronor och totala tillgångar till 178 833 146 269 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 100 731 084 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 072 998 878 kronor. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemmars respektive ägarandel i Kommuninvest. Nässjö kommun hade den 31 december 2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,60 procent. 13
Ekonomisk sammanställning Verksamhetsmått/Nyckeltal Prognos Budget Ram Plan (Belopp i mkr) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Verksamhetens 1 153,3 1 214,6 1 263,6 1 279,6 1 346,5 1 397,4 1 391,5 1 435,4 1 472,8 nettokostnad Ökning i % 3,0 5,3 4,0 1,3 5,2 3,8-0,4 3,2 2,6 Skatteintäkter/stb/ 1 169,6 1 227,5 1 284,0 1 322,6 1 372,2 1 403,4 1 408,9 1 444,4 1 488,6 utjämning Ökning i % 4,8 5,0 4,6 3,0 3,8 2,3 0,4 2,5 3,1 Nettokostnadernas andel i % av skatteintäkter/stb 98,7 98,9 98,4 96,7 98,1 99,6 98,8 99,4 98,9 Eget kapital 536,1 551,7 563,8 599,6 619,9 621,1 630,9 632,4 640,9 Förändring av eget kapital Långfristiga skulder 11,6 15,6 12,1 35,8 20,3 1,2 9,8 1,5 8,5 394,7 350,6 349,6 158,6 96,8 160,0 190,0 230,0 300,0 Nettoinvesteringar 84,2 64,7 56,7 15,9 55,9 96,2 87,2 90,0 122,0 Verksamhetens nettokostnad inkluderar räntor/avskrivningar och löpande pensioner. Långfristiga skulder minskar 2009 till följd av att Örnen i Nässjö AB övertagit lån om 190,9 mkr. 14
Ekonomisk sammanställning Budget 2012, ram 2013, plan 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-24 Belopp i mkr Ursprungl Disponibelt Budget Ram Plan budget anslag 2011 2011 2012 2013 2014 Kommunstyrelse -71,273-71,968-76,157-78,287-80,741 Kommunstyrelse, bidrag -60,676-61,076-44,522-42,962-42,560 Barn- och utbildningsnämnd -569,911-578,473-582,080-598,012-613,639 Individ- och familjeomsorgsnämnd -94,217-93,659-102,966-104,514-107,727 Kultur- och fritidsnämnd -50,486-52,266-51,667-52,540-53,695 Miljö- och byggnadsnämnd -14,414-14,580-15,063-15,568-15,745 Omsorgsnämnd -444,540-444,425-447,753-461,224-473,103 Teknisk servicenämnd -58,210-58,814-55,797-56,622-58,076 Revisorer -1,175-1,175-1,023-1,015-1,036 Överförmyndarnämnd -2,111-2,111-2,047-2,079-2,122 Valnämnd -0,010-0,010-0,010-0,010-0,700 Resultatenheter 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Centralt anslag att ev omfördela -16,155-9,939-10,401-20,616-21,613 Nämndernas nettokostnad -1383,178-1 388,496-1 389,486-1 433,449-1 470,757 Interna räntor/avskrivningar 82,563 82,563 79,400 80,400 80,400 Differentierat po för ungdomar 8,000 8,000 Löpande pensioner -36,000-36,000-37,000-38,000-38,000 Avskrivningar -43,200-43,200-44,400-44,400-44,400 Verksamhetens nettokostnad -1 371,815-1 377,133-1 391,486-1 435,449-1 472,757 Skatteintäkter 1 052,703 1 047,659 1 067,532 1 108,099 1 157,963 Budgetprop tillskott, förslag 6,000 Kommunal utjämning/statsbidrag 282,993 299,588 291,731 286,685 281,045 Fastighetsavgift 46,170 46,277 49,632 49,632 49,632 Finansnetto -5,600-5,600-7,600-7,500-7,400 Resultat före extraordin k/i 10,451 10,791 9,809 1,467 8,483 Extraordinära kostnader/intäkter Årets resultat 10,451 10,791 9,809 1,467 8,483 Skatteintäkter enligt cirka 11:34, reviderade med effekten av skatteväxling, 33 öre. Prognosticerat invånarantal 29 300. Fastighetsavgift rev enligt cirka 2011:16 15
Ekonomisk sammanställning Bruttobudget för nämnderna 2012 2013 2014 (Belopp i tkr) Kostnader Kommunstyrelse 137 092 139 222 142 893 Kommunstyrelse, bidrag 44 602 43 046 42 648 Barn- och utbildningsnämnd 657 655 673 587 689 214 Individ- och familjeomsorgsnämnd 103 558 105 106 108 319 Kultur- och fritidsnämnd 59 537 60 410 61 565 Miljö- och byggnadsnämnd 24 637 25 623 26 063 Omsorgsnämnd 550 815 565 016 577 645 Teknisk servicenämnd 68 455 69 280 70 734 Kommunens revisorer 1 023 1 015 1 036 Valnämnd 10 10 700 Överförmyndarnämnd 3 147 3 179 3 222 Centralt anslag 10 401 20 616 21 613 Summa kostnader 1 660 932 1 706 110 1 745 652 Intäkter Kommunstyrelse 60 935 60 935 62 152 Kommunstyrelse, bidrag 80 84 88 Barn- och utbildningsnämnd 75 575 75 575 75 575 Individ- och familjeomsorgsnämnd 592 592 592 Kultur- och fritidsnämnd 7 870 7 870 7 870 Miljö- och byggnadsnämnd 9 574 10 055 10 318 Omsorgsnämnd 103 062 103 792 104 542 Teknisk servicenämnd 12 658 12 658 12 658 Kommunens revisorer Valnämnd Överförmyndarnämnd 1 100 1 100 1 100 Centralt anslag Summa intäkter 271 446 272 661 274 895 16
Ekonomisk sammanställning Nettobudget för nämnderna 2012 2013 2014 (Belopp i tkr) Kommunstyrelse 76 157 78 287 80 741 Kommunstyrelse, bidrag 44 522 42 962 42 560 Barn- och utbildningsnämnd 582 080 598 012 613 639 Individ- och familjeomsorgsnämnd 102 966 104 514 107 727 Kultur- och fritidsnämnd 51 667 52 540 53 695 Miljö- och byggnadsnämnd 15 063 15 568 15 745 Omsorgsnämnd 447 753 461 224 473 103 Teknisk servicenämnd 55 797 56 622 58 076 Kommunens revisorer 1 023 1 015 1 036 Valnämnd 10 10 700 Överförmyndarnämnd 2 047 2 079 2 122 Centralt anslag att ev omfördela 10 401 20 616 21 613 Summa nettokostnader 1 389 486 1 433 449 1 470 757 17
Ekonomisk sammanställning Investeringsbudget 2012-2014 Tekniska servicenämnden 2012 2013 2014 (Belopp i tkr) Utbyte av trygghetslarm 900 Riskhantering 500 Driftövervakning - styr o övervakning 350 Ospec kost mindre arbeten 300 Mottagningskök Åker 6 500 Lås och passersystem skola 500 PCB-sanering efter inventering 600 Omklädning/dusch/vent i skolor Invändiga dörrar i hissar enl lag 1 500 Lekplatsutrustning 200 200 200 Utbyte av golv i gymnastiksalar 550 Projektering inför nästkommande år 350 Installation av brand/inbrottslarm i tre försk/år 220 Mindre ombyggn av kök pga ny livsmedelslag 500 500 500 Åtgärder efter energianalys 10 000 10 000 10 000 Räddningstjänsten, verksamhetsförändring 500 500 Utbyte av wc grupp Sandsjöbaden 750 Rondell vid Skogsvallen-Mastbacken Ombyggnad Björkliden 3 500 Ospecat TSN larm mm 1 000 1 000 1 000 Ny ishall Skogsvallen 26 000 Ombyggnation wc-kök Parkgården 4 400 Byggnadsavdelningen 44 550 16 600 21 870 GC-vägar och trafiksäkerhet 1 500 1 500 1 500 Gatubelysning energisparprojekt 1 200 1 000 1 000 Tillgänglighetsåtgärder 500 500 500 Ospec Centrumgruppen 500 700 Ospec gata/park 1 500 1 500 1 500 Exploatering Mastbacken 200 200 200 Ombyggnad av Rådhusgatan 3 600 2 600 Stadsparksstråket 1 000 Slutsanering imp anläggning Grimstorp 4 000 Försäljn massor, Slutsanering imp anläggning Grimstorp -1 000 Industrimarksutbyggnad 2 500 2 500 2 000 18
Ekonomisk sammanställning Iordningsställande av bostadsmark 500 500 500 Järnvägstunnel Forserum 5 500 Friluftsområde Handskeryd inkl tunnel Om- och tillbyggnad gata industribyn 800 Åtgärder i anslutning till Handskerydsskolans IP Ombyggnad Esplanaden 500 Utbyggnad av parkering kv Oxen 3 000 3 000 Markinköp industri- och bostadsändamål 500 500 500 Specialfordon och maskiner 200 200 200 Utredning Södra vägen 500 Markförsäljning -3 000-3 000-3000 Samhällsbyggnadsavdelningen 13 000 18 000 9 600 Kostavdelningen, inventarier 500 500 500 Övrigt tekniskt kontor 500 500 500 Summa tekniska servicenämnden 58 050 35 100 31 970 19
Ekonomisk sammanställning Barn- och utbildningsnämnden 2012 2013 2014 Brinellskolan aula, utbyte av fönster m.m. Åker (Snickaren 2) ny förskola, proj 900 Åker (Snickaren 2) ny förskola, byggnation 18 000 10 000 Stensjön, ny förskola 14 300 Tuvan (Väpnaren 1) Centralkök 14 000 Tuvan (Väpnaren 1) ny förskol. 14 450 Runnerydsskolan, proj 5 000 Runnerydsskolan, om- och tillbyggnad Norråsakolan, utredning Handskerydsskolan, nytt låssystem sporthall 150 Bodafors, skollokaler utredning, proj o upph Bodafors, skollokaler byggnation Åkersskolan, 3 klassrum- bibliotek- matsal 960 9 500 Bu-lokaler, ospecat 500 500 500 Annebergs sporthall, ljudabsorbenter Annebergs skola / Flisby, utredn 250 Grimstorp, ny förskola/fritids, utredning Talgoxen, om- och tillbyggnad av förskolan, utr Inventarier, Brinellgymnasiet 1 000 1 000 1 000 Inventarier, grundskola 1 000 1 000 1 000 Åker, ny förskola inventarier 2 800 Stensjön, ny förskola inventarier 1 430 Tuvan, ny förskola inventarier Runnerydsskolan, inventarier Bodafors, skollokaler inventarier Åkersskolan, inventerier 1 296 Summa barn- och utbildningsnämnden 19 380 35 610 45 546 20
Ekonomisk sammanställning Kultur- och fritidsnämnden 2012 2013 2014 Skogsvallen, renovering läktare 150 Skogsvallen, bandysarg till nya ishallen 100 Skogsvallen, avbytarbås, sekretariat, m.m. 250 Skogsvalen, ismaskin bandy nettoinv 1 000 Skogsvallen, asfalt runt konstgräsplan 120 Skogsvallen, stavhoppsmadrass Skogsvallen, toppbeläggning och linjer allvädersb Skogsvallen, gräsklippare 300 Lövhult, ny parkering Lövhult, ramp m.m. ridhus 75 Lövhult, konstsnöanläggning 2 000 Lövhult, utveckling 500 Stadsparken-Pigalle, utredning o proj, café m.m. 300 Utrustning för utställningsverksamhet Konstinköp 100 100 100 Brinellhallen, nytt förråd 150 Simhall 5 000 30 000 Näridrottsplatser, utveckling av befintliga Näridrottsplatser, nya 250 Näridrottsplats, centrum skatepark 100 Maskiner och utrustning för samtliga anläggn 200 200 200 Digitala lås på anläggningarna 200 Robotgräsklippare 100 100 Summa kultur- och fritidsnämnden 3 920 5 925 31 750 21
Ekonomisk sammanställning Omsorgsnämnden 2012 2013 2014 Ospecificerat, omsorgsförvaltningen 245 245 245 Ekbackagården, ny parkering 400 Summa omsorgsnämnden 645 245 245 Individ- och familjeomsorgsnämnden 2012 2013 2014 Vipan, ombyggnad plan 4 300 5 000 10 000 Summa individ- och familjeomsorgsnämnden 300 5 000 10 000 Kommunstyrelsen 2012 2013 2014 Gamlarps kombiterminal, utbyggnad 3 450 3 450 Stadskärneutveckling 1 000 1 000 1 000 IT-baserat stödsystem för ekonomi- och versamhets 1 200 Nytt ekonomisystem 1 000 Reservkraftverk 500 500 Ombyggnad IT-sal/sammanträdesrum 500 Utveckling, kransorter 1 000 1 000 Summa kommunstyrelsen 4 950 8 150 2 500 TOTALT 87 245 90 030 122 011 22
Vision, mål och statistik Personal Antal anställda Mätdatum 2011-11-01 Antal månadsanställda (totalt) Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat månadsanställda (Antal årsarbetare) Barn- och utbildningsförvaltning 1 022 912 110 Individ- och familjeomsorgsförvaltning 70 63 7 Kommunledningskontor 93 83 10 Kultur- och fritidsförvaltning 49 46 3 Miljö och byggförvaltning 36 30 6 Omsorgsförvaltning 910 875 35 Tekniskt servicekontor 190 183 7 Totalt 2 370 2 192 178 Mätdatum 2010-11-01 Antal månadsanställda (totalt) Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat månadsanställda (Antal årsarbetare) Barn- och utbildningsförvaltning 1 026 917 109 Individ- och familjeomsorgsförvaltning 70 63 7 Kommunledningskontor 87 82 5 Kultur- och fritidsförvaltning 47 44 3 Miljö och byggförvaltning 31 27 4 Omsorgsförvaltning 914 883 31 Tekniskt servicekontor 186 178 8 Totalt 2 361 2 194 167 Anställda enligt avtal BEA (arbetsmarknadspolitiska insatser) och PAN (personliga assistenter) ingår inte. Statistiken är hämtad ur personalavdelningens lönesystem i november 2011. I nämndernas berättelser redovisas antal årsarbetare som ligger till grund för budgeterade personalkostnader 2012. 23
Vision, mål och statistik Arbetad tid och frånvaro Mätperiod 2010-11-01-- 2011-10-31 2009-11-01-- 2010-10-31 (Antal timmar) Arbetad tid Månadslön, faktisk tid 3 461 687 3 279 496 Timlön 385 544 346 708 Fyllnadstid 51 878 61 476 Övertid 9 858 7 900 Totalt 3 908 967 3 695 580 Frånvaro Semester 378 028 366 607 Ferie/Uppehåll 137 345 152 177 Sjukdom 221 456 236 008 Föräldraledighet 170 063 173 400 Vård av sjukt barn 22 631 20 487 Övrig frånvaro 193 113 205 861 Totalt 1 122 636 1 154 539 Tabellen redovisar antalet samtliga anställda enligt avtal AB fördelat på verkligt arbetade timmar och frånvarotimmar. 24
Vision, mål och statistik Befolkningsprognos Nässjö kommuns totala befolkning uppgick till 29 375 personer den 1 november 2011. Det är det invånarantal som kommer att ligga till grund för kommunens skatteunderlag. Under våren 2010 gjordes en befolkningsprognos för Nässjö kommun under den kommande tioårsperioden 2010-2019. Denna framgår nedan. Enligt den kommer kommunens befolkning att minska fram till år 2015 och därefter öka fram till 2019. Enligt prognosen förväntas folkmängden i kommunen bli cirka 29 499 personer 2019. Vid en jämförelse med verkligt invånarantal 2010 och 2011 kan man konstatera att prognosen är något högt räknad. En ny prognos för perioden 2012-2021 kommer att tas fram under våren 2012. Prognostiserad befolkningsförändring för Nässjö kommun 2010-2019 År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Förändring 2010 29465 301 366-65 1270 1230 40-25 2011 29441 303 362-59 1275 1240 35-24 2012 29417 307 357-50 1275 1249 26-24 2013 29399 308 352-44 1280 1254 26-18 2014 29385 310 347-37 1280 1256 24-13 2015 29381 312 342-30 1280 1253 27-3 2016 29390 313 338-25 1280 1246 34 9 2017 29414 313 334-21 1280 1235 45 24 2018 29452 312 329-17 1280 1226 54 37 2019 29499 312 325-13 1280 1218 62 49 Antalet födda barn förväntas ligga på en relativt oförändrad nivå under prognosperioden, medan antalet döda förväntas sjunka. Enligt prognosen väntas födelsenettot (födda minus döda) gå från en nivå på ungefär minus 65 personer 2010 till en nivå på ungefär minus 13 personer 2019. Flyttningsnettot (inflyttade minus utflyttade) förväntas vara positivt mellan 2010 och 2019. Antalet inflyttade till kommunen förväntas öka något under prognosperioden. Utflyttningen förväntas öka fram till år 2014 för att sedan stagnera och minska något åren därefter. Flyttningsnettot förväntas att vara som lägst år 2014 med 24 personer och som högst år 2019 med 62 personer. Barn och ungdomar Antalet nollåringar förväntas öka något under de kommande åren. Antalet barn mellan 1-5 år förväntas minska inledningsvis för att sedan öka mot slutet av prognosperioden. Åren runt 1990 föddes det många barn som nu befinner sig i grundskolan. Det föddes i snitt 414 barn per år under åren 1989-1993 och sedan dess har antalet nyfödda varierat mellan 266 och 386 barn per år. I takt med att de stora årskullarna passerar genom skolsystemet förändras elevantalet vilket ställer höga krav på flexibilitet i skolplaneringen. Yrkesverksamma Under prognosperioden förväntas antalet unga vuxna som lämnar gymnasieskolan att inledningsvis öka för att sedan minska något mot slutet av prognosperioden. Många av dessa kommer förmodligen att söka sig till andra orter för utbildning och arbete. Antalet 25-39 åringar förväntas minska fram till 2014 för att därefter öka igen fram till 2019. Antalet 40-64 åringar förväntas minska med 226 personer under prognosperioden. 25
Vision, mål och statistik Seniorer, 65 år och äldre När andelen äldre i befolkningen ökar, kommer sannolikt efterfrågan på vård och omsorg att öka, men förmodligen endast i en begränsad omfattning fram till år 2016. Detta eftersom många pensionärer då kommer att vara i 65-70 årsåldern, när behovet av vård och omsorg är relativt begränsat. Det är framför allt efter 80 års ålder som behoven av vård och omsorg ökar. Under prognosperioden förväntas antalet personer mellan 65-79 år i kommunen att öka. Befolkningsprognos Nässjö kommun 2010-2019 Ålder 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 0 302 304 308 309 311 313 314 314 313 313 1-5 1590 1570 1570 1570 1581 1604 1613 1621 1626 1629 6-9 1337 1356 1353 1362 1362 1330 1328 1325 1333 1351 10-12 943 979 1032 1057 1052 1066 1070 1079 1059 1044 13-15 1050 1003 982 998 1031 1081 1105 1100 1113 1117 16-18 1353 1310 1202 1097 1056 1037 1052 1084 1128 1149 19-24 2317 2334 2392 2415 2374 2298 2218 2164 2104 2078 25-59 12467 12468 12466 12440 12452 12451 12471 12458 12503 12488 60-64 1972 1912 1851 1849 1820 1832 1817 1848 1793 1814 65-74 3010 3147 3254 3334 3376 3433 3469 3469 3447 3406 75-84 2027 1962 1929 1919 1931 1911 1929 1963 2068 2163 85-w 1096 1094 1077 1048 1038 1027 1005 991 964 946 Summa 29465 29441 29417 29399 29385 29381 29391 29414 29451 29499 26
Vision, mål och statistik Styrmodell tar sikte mot visionen Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver genomtänkt planering. Nässjö kommun har sedan början av 1990-talet arbetat på ett metodiskt och strukturerat sätt med att utveckla kommunens möjligheter inom en handfull olika områden. År 2000 antog kommunfullmäktige en långsiktig vision för hur livet i Nässjö kommun ska te sig lagom till Nässjö stads 100-årsjubileum 2014. Denna vision kan du läsa här nedan. Utifrån visionen har fem arbetsområden utkristalliserats som väldigt viktiga för kommunens fortsatta utveckling: Näringsliv, Attraktivitet/identitet, Kompetens, Kommunikationer och Offentlig service. Varje år genomförs ett flertal aktiviteter inom samtliga kommunala förvaltningar som på olika sätt strävar mot den övergripande visionen och de fem strategiskt viktiga områdena. Sedan 2008 använder vi också så kallad balanserad styrning i vår verksamhet. Det innebär att vi sätter konkreta mål inom de fyra perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare och verksamhet/utveckling. Internt kallas metoden för styrpilen. De övergripande målen hittar du på de följande sidorna. Nämndernas styrpilar hittar du på sidorna 90-105. Förutom de koncernövergripande målen har Nässjö kommun också mål för hållbar utveckling som gäller samtliga nämnder och förvaltningar. Dessa hittar du på sidan 29. Vision 2014 Nässjö kommun ska vara en ur alla aspekter välmående kommun med ett befolkningsunderlag som orkar bära en jämn och långsiktig utveckling. Nässjö kommun ska därtill vara en naturlig tummelplats för krafter för en expansiv utveckling av det efterindustriella samhället. Det ska också finnas tid och rum för en demokratisk process och för mänskliga möten. Näringsliv Nässjö kommun ska vara en kommun i vilket ett varierat och mångfacetterat näringsliv trivs och utvecklas. Ett öppet klimat och ett fritänkande sinnelag, stöttat av professionella krafter, ger alla företag mod och möjlighet till expansiva framtidssatsningar i samklang med vår miljö -- ett mönster och en struktur som lockar nya intressenter. Attraktivitet/Identitet Borta bra, men hemma bäst -- är varje kommuninvånares självklara syn på hembygden. På hemmaplan finns en god och säker livsmiljö, bra bostäder och möjlighet till individuell och hälsofrämjande rekreation. Både liten som stor har goda kunskaper om och en stark förankring i kommunen, vilket skapar trivsel, trygghet och en vilja till engagemang. Kompetens Kunskap är nyckeln till framgång. Barn- och ungdomar i kommunen stöttas och lotsas till individuellt anpassade studier -- ingen lämnas och hamnar på efterkälken. Ett brett utbud av utbildningar på grund- och påbyggnadsnivå i närområdet breddar både den enskildes valmöjligheter och vår bygds konkurrenskraft. Kommunikationer I vår region färdas människa, vara och tanke enkelt och smidigt. Vårt kommunövergripande bredbandsnät länkar samman och öppnar nya möjligheter. Såväl väg- som järnvägsnät i våra trakter är utvecklat och har en god standard som borgar för snabba och miljövänliga transporter såväl lokalt, regionalt som nationellt. God kollektivtrafikstandard för hela kommunen bidrar till att skapa en hel kommun. Offentlig service Nässjö kommun är en organisation där alla anställda utför sitt arbete på ett professionellt sätt och med kunden/medborgarens bästa för ögonen. Det är god kvalitet på de tjänster/service vi levererar. Vi uppmuntrar och tillvaratar en öppen diskussion och ser gärna att människor engagerar sig och med tankar, idéer och faktiskt arbete tar ansvar för kommunens utveckling. 27
Vision, mål och statistik Kommunkoncernens mål 2012 Mål Indikator Medborgare Ekonomi Medborgaren i fokus Nöjd medborgarindex (NMI) enligt medborgarenkät ska långsiktigt öka med en enhet per år (NMI 2009 = 50) Attraktiv livsmiljö Befolkningsutveckling, >50 invånare Ökat handelsindex med två enheter jämfört med föregående år Ökad tillgänglighet och dialog Minst 15 förslag till Nässjö kommun Minst 20 frågor till Allmänhetens frågestund Minst 90 % rätt svar av rätt person i rätt tid enligt ROSA-mätning Antal träffar för brukarråd i kommunen ska öka jämfört med föregående år God ekonomisk hushållning Egen skattekraft ska öka minst i takt med länssnittet Resultatnivå 2012 över 1,5 % av skatter och bidrag, 2013 minst 2,0 % och 2014 minst 2,0 % Soliditet minst 65 % vid utgången av 2012 Självfinansieringsgrad av investeringar 2012=90%, 2013=90%, 2014=100% Ökat fokus på verksamhetens resultat och effekter Standardkostnaden ska ligga i intervallet +/-10 % Medarbetare Verksamhet/utveckling Professionella medarbetare Rätt kompetens med uppfylld kravspecifikation, mätt utifrån GAPanalys (andel medarbetare som uppfyller kompetens enligt specifikation) Attraktiva arbetsplatser Sjukfrånvaro ska vara mindre än 4,6 % Medarbetarindex ska uppnå minst indextal 66 i 2012 års enkät Ledarindex ska uppnå minst indextal 69 i 2012 års enkät Attityden till att arbeta i kommunen ska uppnå minst indextal 60 i 2012 års enkät Miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling 75 % av målen för hållbar utveckling ska vara uppnådda Varierat näringsliv Minst 10 tjänsteföretag etableras 28
Vision, mål och statistik Mål för hållbar utveckling 2012 Medborgare Fokusområde Mål Indikator Hälsa & livskvalitet Medborgarna har god hälsa och en aktiv fritid Barn och ungdomar har inflytande över sin vardag Fastigheter i kommunal ägo ska ha en dokumenterat god luftkvalitet (<1000 ppm koldioxid) Andel svarande i medborgarenkäten som utför fysisk aktivitet minst 30 min/dag har 2013 ökat jämfört med 2011 Betygsindex faktorn fritid i medborgarenkäten har 2013 ökat jämfört med 2011 Antal arbetslag på skolor, förskolor och fritidshem som påbörjat arbetet för en bättre ljudmiljö ska vara fler än 15 st Antal projekt/projektidéer där barn och ungdomar deltar har 2012 ökat jämfört med 2011 Andelen elever som enligt LUPP tycker att deras möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen är ganska eller mycket stora ökar 2013 jämfört med 2011 Trygghet & säkerhet Medborgarna har en trygg och säker livsmiljö Antalet brott ska minska med fem procent 2012-2014 i jämförelse med 2008-2011 Antalet suicider och försök till suicid ska minska med fem procent 2012-2014 i jämförelse med 2008-2011 Antalet fallolyckor ska minska med tio procent 2012-2014 i jämförelse med 2008-2011 Antalet trafikolyckor ska minska med fem procent 2012-2014 i jämförelse med 2008-2011 Förebygga och minska konsekvenserna av störningar i dricksvattenförsörjningen Energi & klimat Medborgarna har goda förutsättningar att göra val som får positiv effekt på jordens klimat Andelen medborgare som enligt enkät 2013 brukar köpa miljömärkta/ekologiska eller närproducerade livsmedel ska öka jämfört med 2011 Andelen medborgare som enligt enkät 2013 sorterar och lämnar in förpackningar och papper för återvinning samt lämnar farligt avfall till återvinningscentral ska öka jämfört med 2011 Hushållens genomsnittliga energiförbrukning per invånare och år ska långsiktigt minska Betygsindex för gång- och cykelvägar enligt medborgarenkäten har 2013 ökat jämfört med 2011 Antal resande med Nässjö tätorts kollektivtrafik har 2012 ökat jämfört med 2008 (>5 %) Antal bilar på Rådhusgatan har 2012 minskat från 2008 års nivåer (mer än 10 %) Energi & klimat Barn och ungdomar driver på utvecklingen för ett bättre klimat Antalet personer inom skola och ungdomsverksamhet som anser sig ha möjlighet att ofta eller ibland arbeta med hållbar utveckling i sitt arbete ska öka 2012 jämfört med 2010 (>66 %) 29
Vision, mål och statistik Ekonomi Fokusområde Mål Indikator Hälsa & livskvalitet Förebyggande arbete inom hälsa och livskvalitet ger ekonomiska vinster i ett långsiktigt perspektiv Antalet ungdomar i högstadiet som konsumerar alkohol har 2012 minskat jämfört med 2010 Antalet förebyggande insatser ska öka 2012 jämfört med 2011 Trygghet & säkerhet Minskade kostnader p g a skadegörelse Kommunens kostnader för materiella skador på grund av åverkan ska minska med fem procent under perioden 2012-2014 jämfört med 2008-2011 Energi & klimat Hög energieffektivitet i fastigheter och verksamheter innebär ekonomisk vinst Elförbrukningen inom kommunens fastigheter och verksamheter har 2012 minskat med mer än 5 % jämfört med 2008 Energiförbrukningen för uppvärmning inom kommunens egna verksamheter har 2012 minskat med mer än 10 % jämfört med 2008 Medarbetare Fokusområde Mål Indikator Energi & klimat Medarbetarna har goda förutsättningar att göra val som får positiv effekt på jordens klimat och föregår med gott exempel Antalet beställare som väljer miljömärkt/ekologiskt/fairtrade när möjlighet finns har ökat 2012 jämfört med 2010 (>66 %) Andelen medarbetare som samåker, åker kollektivt, cyklar eller går till arbetet ska öka 2012 jämfört med 2010 (>50 %) Andelen medarbetare som anser att avståndet till sorteringsstation är tillräckligt nära för smidig sortering ska öka jämfört med 2010 (>69 %) Verksamhet/utveckling Fokusområde Mål Indikator Hälsa & livskvalitet Energi & klimat Livskvaliteten höjs genom ökad samverkan, delaktighet och inflytande Konsekvenserna för kommande generationer vägs in i allt arbete med energi- och klimatfrågor Betygsindex för inflytande i medborgarenkäten har 2013 ökat jämfört med 2011 Minst 10 riktade insatser mot utvalda målgrupper under 2012 Antalet utlån på biblioteken ska 2012 vara högre än 2011 Grad av integration mätt som utlandsföddas sysselsättningsgrad jämfört med inrikes födda Kommunens inköp av ekologiska livsmedel har 2012 ökat till över 10 % (mätt som procentuell andel av totala inköp i kr från huvudleverantör) Klimatpåverkande utsläpp från egna transporter minskar årligen med minst 10 % Antal koncernägda anläggningar som helt eller delvis försörjs av förnybar energi är fler 2012 än 2011 30