Kävlinge kommun Delårsbokslut
Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Kävlinge kommuns organisation 1 Koncernen 1 Viktiga händelser 2 Utveckling i korthet 2 Omvärldsanalys 3 Uppföljning av strategiska mål 5 Finansiell analys 6 Personalredovisning 10 Kommunstyrelsen 11 Tekniska nämnden 14 Miljönämnden 17 Kulturnämnden 19 Socialnämnden 25 Övergripande nämnder 30 Räkenskapsmaterial Resultaträkning 31 Balansräkning 32 Finansieringsanalys 33 Driftbudgetavräkning 34 Investeringsredovisning 35 Exploateringsredovisning 37 Redovisningsprinciper och noter 38 Ekonomisk ordlista 44 Delårsrapporten har varit föremål för revisionens granskning. Rapport från granskningen har avgivits separat och finns på kommunkansliet. 1
Förvaltningsberättelse Kävlinge kommuns organisation Kommunfullmäktige S M Fp SD C Kd Mp Spi V 20 9 5 4 2 2 1 1 1 Revisionen Kommunstyrelsen Nämnder Valnämnd Överförmyndarnämnd Kommunala bolag KKB Samverkan Landskrona-Kävlinge- Svalövs Gymnasieförbund Kommunassurans Syd Försäkrings AB Sydvatten AB SYSAV Räddningstjänsten Syd Teknisk nämnd Miljönämnd Kulturnämnd Socialnämnd Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt av större vikt. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översiktsoch detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 45 ledamöter och 28 ersättare. Mandatfördelningen är S 20, M 9, Fp 5, Sd 4, C 2, Kd 2, Mp 1, Spi 1 och V 1. Koncernen Kävlinge kommun har ett dotterbolag, Kävlinge Kommunala Bostads AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 %. Dessutom äger Kävlinge kommun mindre andelar i följande organisationer: Kommunassurans Syd AB, Sydvatten, Räddningstjänst Syd, Gymnasieförbundet och SYSAV. Kommunassurans Syd AB Kommunförbundet Skåne beviljades den 24 februari koncession för ett skadeförsäkringsbolag Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget ska verka som försäkringsbolag för Skånes kommuner. 1
Förvaltningsberättelse Sydvatten Sydvatten är ett kommunägt företag som ägs av 13 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,6 %. Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd är ett samarbete mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Samarbetet inleddes den 1 januari och syftar till att optimera resurser som idag är utspridda på de olika kommunerna. Verksamhetsområdet skall vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 8,9 %. Gymnasieförbundet De tre kommunerna Landskrona, Kävlinge och Svalöv driver sedan 1992 ett gemensamt gymnasieförbund. Gymnasieförbundet erbjuder 14 gymnasieprogram och gymnasiesärskola fördelade på sju självständiga skolor i de tre kommunerna. Ägarandelen uppgår till 9 %. Sysav Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med 2025. Konsortialavtalet är ett samarbetsavtal som ingåtts av Sysavs samtliga delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,8 %. Viktiga händelser Ekonomin fortsatt god Kävlinge kommuns resultat för perioden är 18,1 mkr och prognosen för pekar på ett resultat på 38,9 mkr, vilket är det bästa ekonomiska resultatet på 2000- talet och 20 mkr bättre än. Prognoserna indikerar att de finansiella målen kommer att kunna uppfyllas. Företagslots För att underlätta för förtagarna i deras kontakt med kommunen har från årsskiftet en företagslots inrättats. Denna ska hjälpa företagarna att hitta rätt handläggare och informera dem om vilka handlingar som krävs för olika tillstånd för att på så sätt kunna minska handläggningstiderna för deras ärenden. Kävlinge 2014 med segel mot framtiden Arbetet med kommunens vision har under våren fortsatt med dialogmöten ute i orterna. Till hösten ska ett bearbetat förslag till vision ligga klart för remiss till de politiska partierna samt till ungdomsrådet. Styrelse tillsatt på Tallgården Projekt Tallgården som går ut på att driva en del av kommunens verksamhet under företagsliknande former har startat och en styrelse är tillsatt med ledamöter från kommunen och personer med företagserfarenheter. Utveckling i korthet Bokslut 2003 Bokslut 2004 Bokslut Jan-juni Prognos Antal invånare 31/12 25 539 26 024 26 704 27 041 27 200 Skattesats kommunen kr 18,51 18,51 18,51 18,51 18,51 Antal årsarbetare 1 661 1 669 1 718 1 630 1 673 Verksamhetens nettokostnad mkr 730,0 749,5 781,6 422,1 833.8 Nettokostnadsandel av skatteintäkter 101 101 98 98 97 och kommunalekonomisk utjämning % Nettoinvesteringar mkr 37,5 32,8 55,7 31,7 70,1 Soliditet % 82 79 76 74 75 Soliditet inkl ansvarsförbindelse % 32 30 30 30 30 2
Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. Positiva prognoser förstärks De tidigare goda prognoserna för den globala tillväxten har under det först halvåret förstärkts ytterligare och tillväxten bedöms bli något högre än i tidigare prognoser. Att tillväxten nu tar fart i Japan och i Euroområdet bidrar till att stärka världsekonomin. Tillväxten i den amerikanska ekonomin bedöms vara god men avta under senare delen av för att ytterligare minska 2007. Kina och övriga Asien förutspås få en fortsatt stark tillväxt de närmaste åren. I Kina är det extremt höga investeringsnivåer, stark inhemsk privat konsumtion och omfattande export som driver på. I Japan tog tillväxten fart under förra året och fortsätter att utvecklas i god takt även med en BNP tillväxt på 3 %. Optimism i Euroområdet Efter flera år av svag tillväxt blev ökningen högre än förväntat. De tecken som funnits på en fortsatt uppgång i euroområdet har under det första halvåret stärkts. Ett uppdämt konsumtionsbehov framförallt i Tyskland och en stigande export bland euroländerna bidrar till ökad tillväxt. Låga räntor och ökat kapacitetsutnyttjande tillsammans med goda vinster i företagen indikerar att investeringarna kommer att ta fart framöver. Ekonomin på högvarv i Sverige De tidigare ljusa prognoserna för svensk ekonomi har ytterligare förstärkts under första halvåret. En svag krona och stark internationell efterfråga på områden där Sverige håller sig väl framme gynnar exportindustrin. Investeringsnivån är fortsatt hög i de flesta branscher. Den höga investeringsnivån fortsätter under för att 2007 2008 ha en något lägre tillväxttakt. Goda reallöneökningar tillsammans med en förbättring på arbetsmarknaden gör att hushållen ser positivt på framtiden. Trots detta har hushållens konsumtion det första halvåret växt svagt. Detta gör att hushållens konsumtion spås öka kraftigt de närmaste åren. Aktieindex på den svenska börsen fortsatte upp med cirka 15 % fram till maj månad. Därefter har börsen fallit för att vid halvårsskiftet stå oförändrad jämfört med årets början. Orsaken är oro på den internationella börsen. Oron för en ökad amerikansk inflation förväntas strama åt finanspolitiken. Det är dock inget som påverkar den gynnsamma konjunkturen negativt. BNP-tillväxt % 2003 2004 2007 Världen 3,9 4,9 4,3 4,3 3,8 USA 2,7 4,2 3,5 3,3 2,5 Kina 10,0 10,1 9,9 9,0 8,5 Euroområdet 0,7 1,8 1,4 2,3 1,8 Sverige 1,7 3,7 2,7 3,6 2,9 Källa Nordea Ekonomiska utsikter april. Fortsatt låga inflationstal i Sverige Inflationen har varit mycket låg under 2004 och. Inflationsförväntningarna är fortsatt låga dock med något stigande nivåer de kommande åren. De ökade energipriserna och fortsatt höga oljepriser kan påverka inflationstalen uppåt. En ökad inflation hålls tillbaka av bland annat, god tillgång på arbetskraft och den internationella konkurrensen som håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Inflation % 2003 2004 2007 USA 2,3 2,7 3,4 3,0 2,5 Kina 1,2 3,9 1,8 1,7 1,5 Euroområdet 2,1 2,1 2,2 2,1 2,1 Sverige 1,9 0,4 0,5 1,1 1,6 Källa Nordea Ekonomiska utsikter april. Starka resultat i kommunerna Landets kommuner uppvisade för år ett resultat före extra ordinära poster på 8,5 miljarder och är i nivå med vad som anses vara god ekonomisk hushållning. Sett till de enskilda kommunerna var det cirka 160 stycken som uppnådde denna nivå det vill säga hade ett resultat som motsvarade 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Endast 17 kommuner hade underskott förra året. En fortsatt stram kostnadsutveckling samtidigt som intäkterna ökat i snabbare takt än kostnaderna är de främsta skälen till resultatförbättringen. Kommunernas resultat för år förväntas hamna i samma nivå som förra året. Även för åren fram till 2009 bedöms kommunernas samlade resultat ligga på 6-8 miljarder årligen. Att resultaten fortsätter ligga i nivå med riktmärket för god ekonomisk hushållning beror i huvudsak på att skatteunderlaget fortsätter att ha en god tillväxt. De generella statsbidragen ökar både i form av resurstillskott och överföring från riktade statsbidrag. Den demografiska påverkan på kostnadsutvecklingen är marginell och att kommunerna fortsätter att ha en återhållsam ökning av kostnaderna. Källa Sveriges kommuner och landsting. 3
Förvaltningsberättelse Befolkningsutveckling slår prognosen Skåne län har under den senaste 10-årsperioden ökat sin befolkning med 55 096 invånare till att vid årsskiftet / vara 1 169 464. Det senaste årets ökning på 8 645 invånare eller med 0,7 % beror till största delen på att det är fler som flyttar in till regionen än flyttar ut. Det är främst kommunerna i Skånes västliga delar som står för ökningen. Kävlinge kommuns målsättning är att få en befolkningstillväxt där kommunen kan följa med i utbyggnaden av infrastruktur och service. Målsättningen är en genomsnittlig befolkningsökning på cirka 1,5 % per år fram till 2010. De senaste 10 åren har befolkningsökningen i genomsnitt varit 1 % eller 245 personer per år. Redan efter årets sex första månader har helårsprognosen för årets befolkningstillväxt uppnåtts och det med råge. I prognosen beräknades invånarantalet vara 26 951 personer vid årsskiftet /2007. Kävlinge hade den 30:e juni 27 041 invånare och det är en ökning med 337 invånare sedan årsskiftet eller med 1,3 %. Skillnaden jämfört med prognosen är framför allt ökningen i åldersgrupperna 19-24 och 25-64. 27 500 27 000 26 500 26 000 25 500 25 000 24 500 24 000 23 500 1997 1999 2001 2003 Diagrammet visar befolkningsutveckling 1997-. Källa Kommuninvånarregistret. En ökande befolkning och dess åldersfördelning har betydelse för i vilken verksamhet efterfrågan av den kommunala servicen uppstår. Befolkningen beräknas jämfört med halvårssiffrorna fram till 2010 att öka i förskoleåldern med 180 barn och i grundskoleålder med 170 elever medan de i gymnasieålder beräknas minska med 40 elever. Precis som utvecklingen i landet visar prognoserna att de i åldern 65 år och äldre kommer att öka kraftigt under prognosperioden. Fortsatt het bostadsmarknad i Kävlinge För att uppnå en befolkningsökning på 1,5 % per år behöver det byggas ungefär 200 bostäder årligen. Kävlinge kommun arbetar därför aktivt med mark- och planfrågor och för att tillgången på byggbar mark inte skall bli ett framtida hinder för fortsatt befolkningsökning pågår arbete med en markförsörjningsstrategi. Bostadsmarknaden i Kävlinge kommun fortsätter att vara het. Efterfrågan på bostäder i kommunen är stor och det byggs eller planeras för byggande i samtliga större tätorter. Hos Kävlinge Kommunala Bostads AB, KKB, är det fortsatt fler bostadssökande i kö än antalet lediga lägenheter. KKB har pågående byggprojekt i Kävlinge med 24 lägenheter och i Löddeköpinge med 26 lägenheter. Dessutom planeras till hösten för byggstart av 74 lägenheter i Lödde Centrum. Förutom de beslutade planerna finns även så kallade utredningsområden där bostadsbyggande kan bli aktuell framöver. Dessa områden är bland annat Hofterup - södra, Löddeköpinge -Lyckorna, Löddeköpinge norr om Mellanvången och Furulund öster om Lomma banan. Nu tar arbetsmarknaden fart Under första halvåret har arbetsmarknadsläget ljusnat och sysselsättningen har ökat snabbt. Sedan årsskiftet har antalet arbetslösa i riket minskat med cirka 20 000 personer och 6 000 fler personer är i någon form av arbetsmarknadsprogram. Uppgången omfattar de flesta verksamhetsgrenarna men har varit särskilt stark inom verkstads-, transport- och byggsektorn Kävlinge ligger kvar på en lägre nivå öppet och totalt arbetslösa jämfört med både riket och Skåne län. Ungdomsarbetslösheten, åldern 18-24 år, sjunker men fortsätter att ligga på en hög nivå och var vid halvårsskiftet 8,5 % (9,2 %) i riket och (7,0 %) 7,7 % i Kävlinge, siffrorna inom parantes anger nivån vid årsskiftet /. % Kävlinge Riket Kävlinge Riket Juni 05 Juni 06 Arbetslösa 3,5 4,6 2,8 3,9 I program 1,6 1,9 1,6 2,3 Totalt 5,1 6,5 4,4 6,2 Tabell Obalanstalet, Källa AMV Tabellens halvårssiffror över obalanstalet kan jämföras med siffrorna vid årsskiftet och var för riket 6,5 % och för Kävlinge 5,0 %. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen nedan. Händelseförändring +/- mkr 1 kr förändring i utdebitering 42 Löneförändring med 1 % 5 Generell prisförändring med 1 % 5 10 heltidstjänster 3 Upplåning 10 mkr 0,4 Nettokostnadsförändring med 1 % 8,5 4
Förvaltningsberättelse Uppföljning av strategiska mål God ekonomisk hushållning beaktar både det finansiella- och verksamhetsmässiga perspektivet. De finansiella målen utgör den yttre ramen för inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Hushållningen utifrån verksamhetsperspektivet innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Målen har även en tidsdimension där både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv beaktas där dagens skattebetalare betalar för sin konsumtion och inte övervältra detta ansvar på kommande generationer. Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna skall uppgå till 99 % under en rullande fyra års period. Målet innebär att positiva resultat ska uppnås för att användas till att finansiera investeringar, framtida satsningar och möta konjunktursvängningar. Investeringarna skall till 100 % självfinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Detta sätter tillsammans med målet att ingen extern upplåning ska ske ett tak för investeringsvolymerna. Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr. Ovanstående mål följs upp i den finansiella analysen. Befolkningstillväxt En jämn befolkningstillväxt är positiv både för kommunens organisation, företag och boende. Vi blir fler som delar på investeringar, ger förutsättningar för en mer effektiv och produktiv kommunalverksamhet, större köpkraftunderlag för butiker med flera, en ökad rekryteringsbas och fler arbetstillfällen. Mål och mått: Befolkningstillväxt på i genomsnitt 1,5 % per år fram till år 2010 räknat från år 2000. Den genomsnittliga befolkningstillväxten från år 2000 fram till och med år 1,7 %. Fram till halvårsskiftet har befolkningstillväxten varit 1,3 %. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro har inte bara en direkt kostnad i form av sjuklön och eventuella vikariekostnader utan kan även ha en negativ inverkan på kontinuitet och kvalité på det arbete som ska utföras. En låg sjukfrånvaro kan också vara ett tecken på en väl fungerande arbetsplats. Mål och mått: Att den totala sjukfrånvaron i förhållande till den tillgängliga arbetstiden årligen minskar för att 2010 vara som högst 7,0 %. År 2004 var nyckeltalet 8,0 % och år 7,8 %. Jämfört med halvårsskiftet har sjukfrånvaron minskat med 0,5 procentenheter till 8,1 % och bedömningen är att sjukfrånvaron på helårsbasis kommer att vara lägre än. Fastighetsunderhåll Kommunen äger och förvaltar cirka 100 000 m 2 lokalyta och dessa fastigheter utgör ett stort tillgångsvärde. Är fastigheterna välskötta och fungerande motverkar detta att det uppstår stora oplanerade underhålls- och investeringstoppar och även att kostnader för skadegörelse kan hållas på en låg nivå. Mål och mått: För att bibehålla fastigheternas värde bör det sammantagna fastighetsunderhållet under en rullande fyraårsperiod i genomsnitt ligga mellan 150 175 kr per m 2. Under åren 2002 till har underhållsnivån i genomsnitt varit 146 kr per m2. För förstahalvåret är underhållkostnaden 60 kr per m 2 men helårsbudgeten ligger på 150 kr per m 2. Skola Genom tillfredsställande måluppfyllelse kan eleverna fullfölja sina studier på treårigt nationellt program - utan kostnader för ett fjärde år på gymnasieskolans IVprogram. Dessutom får de en beredskap inför kommande yrkesliv eller fortsatta studier. Mål och mått: Det nationella målet för grundskolan är att alla elever i årskurs 9 ska uppnå godkänt resultat för att ha behörighet till gymnasiets nationella program. Detta är också kommunens långsiktiga mål men på vägen dit är delmålet att öka andelen med minst 2 % per år och senast 2009 ska andelen elever som är behöriga till gymnasieskola innan sommarskolan vara minst 95 %. Måttet var 88 % 2004 91 % och 2003 95 %. Uppgifterna för finns inte tillgängliga förrän under hösten. Hemvård En effektiv hemvård karakteriseras bland annat av en låg kringtid, det vill säga tid som inte är direkt omsorgsarbete, utan att huvuddelen av den arbetade tiden går till mötet med vårdtagaren. Mål och mått: Utifrån olika analyser och jämförelse med andra kommuner bör målsättningen för en effektiv hemvård vara att kvoten arbetade timmar i förhållande till beslutade biståndstimmar ligger mellan 1,3 1,4 för att uppfylla kraven på en effektiv hemvård. Måttet var 1,3 2004 1,42 och prognosen för pekar på 1,27. Detta innebär att mer av den arbetade tiden går till mötet med vårdtagarna. 5
Förvaltningsberättelse Finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Kävlinge kommun används en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna som benämns, resultat, kapacitet och risk, kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. Periodens resultat Kävlinge kommun redovisar för perioden ett positivt resultat med 18,1 mkr. I samband med delårsbokslutet förra året uppgick periodens resultat till 4,9 mkr. Prognosen för årets resultat är 38,9 mkr vilket är 18,1 mkr bättre än budget. Resultatet var 19,0 mkr. Jan-juni Jan-juni Bokslut mkr Prognos Periodens resultat 4,9 18,1 19,0 38,9 Jämförelsestörande poster I periodens resultat ingår ett antal jämförelsestörande poster. I verksamhetens intäkter ingår en jämförelsestörande post på 3 792 avseende försäljning av anläggningstillgångar. I posten ingår reavinst i samband med försäljning av inventarier till Räddningstjänsten Syd. I samband med delårsbokslutet belastades resultaträkningen med extraordinära kostnader och intäkter i samband med Center Sydmålet. Periodens resultat belastades med 3 365 och årets resultat med 6 800. Kostnader och intäkter Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna kallas finansnetto. För perioden är finansnettot 8 689. För helåret prognostiseras att finansnettot lämnar ett överskott på 1 200. Överskottet beror på ränteintäkter från exploateringsverksamheten. Kostnads- och skatteintäktsutveckling En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. För helåret prognostiseras nettokostnaderna öka med 7 % och uppgå till 833 856. Ökningen är 2 procentenheter lägre än budgeterat. Helårsprognosen för skatteintäkter inklusive kommunalekonomisk utjämning innebär att de ökar med 8 % och uppgår till 862 100. Årlig utveckling Jan-juni Bokslut Prognos Skatteintäkter 8 % 7 % 9 % Nettokostnad 6 % 4 % 7 % Nettokostnaders andel av skatteintäkter Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick år till 98 %. I samband med delårsbokslutet visar helårsprognosen ett relationstal på 97 %. Det finansiella mål som antagits i budget innebär att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 99 %, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Målsättning 99 % Nettokostnadsandel av skatteintäkter Balanskrav Jan-juni Jan-juni Bokslut Prognos 100 % 98 % 98 % 97 % Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommunens resultat skall överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis skall realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Enligt balanskravet skall minskningen av det egna kapitalet, till följd av underskott, återställas inom tre år. Jan jun mkr Jan jun Periodens resultat enligt resultaträkning 4,9 18,1 Avgår realisationsvinster - 3,6 Avgår extraordinära poster 3,4 - Justerat periodens resultat 8,3 14,5 6
Förvaltningsberättelse Investeringar Periodens nettoinvesteringar uppgick till 31 655 och för samma period förra året var nettoinvesteringarna 35 701. Investeringsvolymen har de senaste åren legat på en högre nivå jämfört med tidigare år. Relationstalet investeringsvolym i förhållande till bruttokostnader låg 2003 och 2004 på 4 %. minskade med tre procentenheter framförallt beroende på att anläggningstillgångarna har en högre ökningstakt än det egna kapitalet. Anläggningstillgångarna har ökat dels på grund av den höga investeringstakten och dels på grund av det ökade värdet på kommunens pensionsportfölj. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse uppgick vid halvårsskiftet till 30 %. Vid samma tillfälle förra året uppgick soliditeten också till 30 %. Nettoinvesteringar mkr Investeringsvolym/ bruttokostnader % Jan-juni Jan-juni Bokslut Prognos 35,7 31,7 69,2 70,1 8,9 7,5 8,9 8,4 Jan-juni Jan-juni Bokslut Soliditet 77 74 76 -Tillgångsförändring 14 10 -Förändring av eget kapital 6 4 % De flesta investeringsprojekten under första halvåret genomfördes av tekniska nämnden och bland dem kan nämnas: Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 30 30 30 VA-ledningar exploatering 10 552 Ridhus 9 200 Ombyggnad aulan Korsbacka skolan 5 142 Söderparks förskola 5 609 Ny förskola Furulund 5 045 Investeringsredovisning på nämndsnivå finns på sidan 36-37 Skattefinansieringsgraden av investeringarna Skattefinansieringsgraden av investeringarna uppgår i helårsprognosen för till 94 %. I samband med bokslutet uppgick skattefinansieringsgraden till 82 %. Det innebär att sparade medel tagits i anspråk för att finansiera investeringarna, vilket även framgår av att kassalikviditeten minskat. Vid beräkning av skattefinansieringsgraden har endast likviditetspåverkande investeringar medtagits. Den fortsatt höga investeringstakten innebär att nyckeltalet även kommer att understiga 100 %. Skuldsättningsgrad Av de totala tillgångarna har 26 % finansierats med främmande kapital. Detta mått är motsatsen till soliditetsmåttet. Sedan 1994 har kommunen inte haft någon långfristig skuld. De kortfristiga skulderna har ökat sedan bokslutet. Tre faktorer utgör den huvudsakliga förklaringen till ökningen: leverantörsskulderna har ökat till följd av införandet av ankomstregistrering, periodiseringen av anslutningsavgifter och en ökad periodiseringsvolym. Jan-juni Jan-juni Bokslut Skuldsättningsgrad 23 26 24 - varav avsättningar 1 1 1 - varav kortfristig 22 25 23 skuldsättning - varav långsfristig skuldsättning 0 0 0 Kommunalskatt % Skattefinansieringsgrad Jan-juni Jan-juni Bokslut % Prognos 49 99 82 94 Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, beräknas uppgår till 431 452 för årets första sex månader och är en ökning med 33 348 jämfört med motsvarande period förra året. Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Soliditeten uppgick i samband med delårsbokslutet till 74 %. Relationstalet för samma period förra året uppgick till 77 %. Detta innebär att soliditeten Enligt skatteintäktsprognosen för Kävlinge kommun ökar skatteintäkterna inklusive utjämning mellan bokslut och helårsprognos med 68 879, vilket kan jämföras med att verksamhetens nettokostnader ökar med 53 416. En viktig del vid bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken potentiell möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. Bland annat bör en 7
Förvaltningsberättelse låg kommunalskatt på sikt ge större utrymme att påverka kommunens finansiella situation positivt. Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 28,90 kr. Detta har under åren 2002- varit den lägsta kommunalskatten i Sverige. Sedan årsskiftet är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgick till 18,51 kr, vilket är 1,84 kr lägre än genomsnittet i Skåne och 2,96 kr lägre än genomsnittet i riket. Risk och kontroll Risk skall spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll avser hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. Ränterisk - finansnetto Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna kallas finansnetto. Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg vilket beror på att kommunen sedan flera år inte har några långfristiga skulder. Börsens upp- och nedgångar är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen och därmed påverkar finansnettot och årets resultat. Jan-juni Jan-juni Bokslut mkr Prognos Finansnetto 9,0 8,7 14,1 9,5 Likviditet De likvida medlen uppgick vid halvårsskiftet till 95 844, vid föregående halvårsskifte var samma siffra 105 580. I början av har 20 mkr överförts till pensionsförvaltningen. Kassalikviditeten beskriver hur finansiellt stark kommunen är att möta utgifter det närmsta året. Kassalikviditeten var år 91 %. I samband med delårsbokslutet uppgick nyckeltalet till 79 %. Minskningen av kassalikviditeten beror främst på att de kortfristiga skulderna har ökat. Det är framförallt leverantörsskulderna och de upplupna kostnaderna som ökat jämfört med samma period förra året. Leverantörsskulderna har ökat eftersom kommunen sedan mitten av juni tillämpar ankomstregistrering. En kassalikviditet kring 60-70 % innebär att den kortsiktiga betalningsberedskapen kan upprätthållas. En ökad investeringsvolym påverkar både likviditeten och nyckeltalet kassalikviditet. Jan-juni Jan-juni Bokslut Likviditet mkr 105,6 95,8 111,3 Kassalikviditet % 101 79 91 Pensionsskuld Från och med 1998 tillämpas enligt redovisningslagen den så kallade blandmodellen för pensionskostnader. I kostnaden ingår de från och med 1998 intjänade pensionsförmånerna samt förräntningen av dessa. Därutöver redovisas i resultaträkningen utbetalningar av pensionsförmåner inklusive särskild löneskatt. Kommunen tillämpar från och med 1998 utbetalning av maximal individuell del. Kommunen anlitar KPA för beräkning av framtida pensionskostnader. KPA:s prognoser påverkas bland annat av reallöneutveckling, inflation, statslåneränta, nyanställningar och avgångar. I början av har 20 mkr satts in i pensionsförvaltningen. Under de senaste tre åren har pensionsportföljen ökat mer i värde än ansvarsbindelsen. Ansvarsförbindelsen kommer dock att öka i snabbare takt framöver. Redogörelse enligt Rådet för kommunal redovisning: Avsättning för pensioner och liknande -7 863 Ansvarsförbindelse -342 074 Periodens ökning av ansvarsförbindelse 4 279 Finansiella placeringar (bokfört värde) 220 572 Totala förpliktelser./. finansiella placeringar 129 365 (bokfört värde) Finansiella placeringar (marknadsvärde) 235 479 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 Ansvarsförbindelse Pensionsplacering 2002 2003 2004 Diagrammet visar utvecklingen av ansvarsförbindelsen och pensionsplaceringar Förvaltning av medel avsatta för framtida pensioner Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till delårsbokslutet har det satts in totalt 137 580. Marknadsvärdet och det bokförda värdet har under första halvåret ökat från 213 940 till 235 479. Värdeökningen beror framförallt på att 20 mkr sattes in i värdeportföljen i början av året. 8
Förvaltningsberättelse Tillgångsfördelningen var vid halvårsskiftet enligt följande: % Räntepapper 59 Svenska aktier 33 Utländska aktier 8 Rättslig tvist Kävlinge kommun har tre pågående rättsliga tvister, den ena rör Center Syd målet och de båda andra dröjsmål med att tillhanda hålla insatser enligt LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Center Syd målet är en tvist från 1995 och rör kommunens beslut att medge livsmedelsförsäljning på Center Syd området. Löddekärnan AB har framfört ett skadeståndsanspråk på kommunen på 123 mkr. Tingsrättens dom som föll i maj innebar att kommunen ska betala skadestånd inklusive ränta på 8 231 till Löddekärnan AB. I samma dom beslutas att Löddekärnan AB döms att ersätta kommunen för rättegångskostnader på 1 511 inklusive ränta. Båda parter har överklagat tingsrättens dom men Kävlinge kommun har medgivet ett skadestånd till Löddekärnan AB på 1 720 jämte ränta på 1 822. Dessa belopp minskat med kommunens ersättning för rättegångskostnaderna 1 511 har utbetalats till Löddekärnan AB. Ärendet kommer att behandlas i Hovrätten under september månad. Länsstyrelsen har ansett att Kävlinge kommun vid två tillfällen underlåtit att tillhandahålla insatser enligt LSS och har hos Länsrätten begärt att kommunen skall dömas att betala en särskild avgift på 1 175. Kävlinge kommun har framfört en annan åsikt. Ärendena har behandlats i Länsrätten där Kävlinge kommun dömdes att betala sammanlagt 175. Dessa domar har Länsstyrelsen överklagat till Kammarrätten som gett prövningstillstånd. Socialnämnden har yttrat sig över Länsstyrelsens överklagande men Kammarrätten har inte behandlat ärendena än. Utifrån försiktighetsprincipen har de ekonomiska effekterna avseende både Center Syd målet och socialnämndens tvist tagits upp fullt ut i års bokslut. Budgetföljsamhet och målavstämning Kävlinge kommun har under de senaste åren redovisat stora budgetavvikelser. Budgetavvikelsen i år prognostiseras till 18 095. Skatteintäkterna beräknas följa budget. Prognosen av skatteintäkterna bygger på kommunförbundets senaste beräkningar. I samband med att maskiner och inventarier avyttrades till Räddningstjänsten Syd uppkom en reavinst på 1 400. Tilläggsanslaget för befokningsökning och löner beräknas lämna ett överskott på 2 030. Det nya pensionsavtalet KAP-KL gäller från och med och ersätter det tidigare avtalet PFA. Det nya avtalet innebär att både pensionsskulden och pensionspremierna måste räknas om. Ytterligare faktorer som försvårar prognosen kring pensionskostnaderna är avvecklingen av städenheten och personalövergången till Räddningstjänsten Syd. För närvarande bedöms pensionskostnaderna lämna ett överskott på 1 500. Osäkerheten kring denna prognos är dock stor. Finansnettot beräknas lämna ett överskott på 1 200 till följd av ränteintäkter från exploateringsverksamheten. Nämndernas prognostiserade budgetavvikelser framgår av nedanstående tabell. Bokslut Prognos vid uppföljning 060331 Prognos Budgetavvikelser Kommunstyrelsen 6 849 1 960 3 230 Tekniska nämnden 7 202 1 722 2 562 Miljönämnden -3 132 200 300 Kulturnämnden 5 628 500 2 817 Socialnämnden 10 149 3 000 3 060 Finansförvaltning 1 693 4 446 6 130 Summa 28 389 11 828 18 095 Mkr Årets resultat 19,0 32,7 38,9 Budgetavvikelse 28,4 11,8 18,1 I samband med budgetbeslutet antogs finansiella mål för kommunen. De finansiella målen uppnås på följande sätt i helårsprognosen : Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna skall uppgå till 99 % under en rullande fyra års period. I helårsprognosen uppgår andelen till 97 %. Under perioden 2003-helårsprognos uppgår nyckeltalet till 99,4 %. Investeringarna skall till 100 % självfinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Självfinansieringsgraden uppgår till 94 % i helårsprognosen för. För perioden 2003- helårsprognos uppgår självfinansieringsgraden i genomsnitt till 100 %. Ingen extern upplåning. Ingen upplåning har skett under året. Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr. Ingen förändring av skattesatsen har skett under året. 9
Förvaltningsberättelse Personalredovisning Årets löneuppgörelse blev den första som till stora delar genomfördes lokalt på respektive arbetsplats och i form av ett resultat av ett samtal mellan chef och medarbetare. Nivåmässigt slutade uppgörelserna inom det fastställda utrymmet på 3 %. Årsarbetare per anställningsform Årsarbetare 1 646 1 630 Tillsvidareanställda 1 348 1 312 Visstidsanställda 202 213 Timanställda 96 99 * Årsarbetare är beräknade på tillgänglig arbetstid Totalt sett har antalet årsarbetare minskat med cirka 1 %. Inom tekniska nämnden har antalet anställda reducerats med nästan hälften, med anledning av att räddningstjänstens samt städorganisationens personal från och med årsskiftet lämnat kommunens organisation. Inom övriga förvaltningar har det skett en ökning med totalt 52 årsarbetare, det vill säga cirka 3,5 %. Personal och pensionskostnader Löner mm till anställda 200 683 207 553 Ersättning till förtroendevalda 1 937 2 239 Summa löner och ersättningar 202 620 209 792 Arbetsgivaravgifter 84 617 89 910 Övrigt 2 642 3 668 Summa personalkostnader 289 879 303 370 Löner och sociala avgifter är cirka 60 % av nettokostnaderna och kommunens största kostnadspost. Frisknärvaro för tillsvidare och visstidsanställda Frisknärvaro i % 47 45 Frisknärvaron, det vill säga, anställda som inte haft en enda sjukdag, har minskat något under första halvåret och detta kan vi se för huvuddelen av våra förvaltningar. Nästan hälften av all personal har inte haft en enda sjukdag under första halvåret. Lägger vi till den personal som haft korttidsfrånvaro upp till fem dagar så är motsvarande siffra cirka 65 procent. Sjukfrånvaro för samtliga anställda Total sjukfrånvarotid av tillgänglig arbetstid i % Sjukfrånvaro längre än 59 dagar av den totala sjukfrånvaron i % 8,6 8,1 69,0 68,2 Sjukfrånvaron fortsätter att minska. Under första halvåret har den minskat med 5,8 %. Sjukfrånvaron överstigande två månader är också mindre än föregående halvår. Sjuklönekostnad jan.- jun Sjuklön 2 996 3 102 Mellanskillnadsersättning* 134 120 Ersättning obekväm arbetstid 123 112 Arbetsgivaravgift 1 366 1 401 Sjukförsäkringsavgift 573 612 Summa 5 193 5 348 *För arbetstagare med en inkomst överstigande 25 per månad. Den totala kostnaden för sjukskrivning har ökat med 3 %, det vill säga cirka 155. Framtidsbedömning Med en svensk ekonomi på högvarv som uppvisar de högsta tillväxttalen på många år, en ökande sysselsättning med mera så ser det ekonomiska läget ljust ut för Sveriges kommuner och inte minst Kävlinge kommun. Vi har en prognos för årets resultat som är den högsta på 2000-talet, 38,9 mkr. Resultat på denna nivå kommer att behövas även de närmaste åren för att vi ska klara av att självfinansiera de planerade investeringar i framförallt förskolor och skolor som är en effekt av vår befolkningstillväxt. Vi har en fortsatt hög inflyttning till kommunen och det ser ut att fortsätta även de närmaste åren. Förutom att Kävlinge geografiskt ligger bra till så bidrar säkert väl fungerande verksamheter som ger en god service till våra medborgare och som anstränger sig för att vara effektiva till att vi är en attraktiv kommun att flytta till. Men det gäller nu att inte slå sig till ro och tro att högkonjunkturen varar för evigt, utan fortsätta utveckla och effektivisera vår verksamhet. Vi bör även vara återhållsamma med stora kostnadsökningar så att vi nu sparar för sämre tider. Kommunkansliet Bo Ekensteen Kommundirektör Mikael Persson Ekonomichef 10
Kommunstyrelsen Kommunalråd Roland Palmqvist Kommundirektör Bo Ekensteen Viktiga händelser Kommunkansliet har under våren påbörjat en omorganisation. Ekonomi- och IT-avdelningarna har slagits samman till en enhet och en ny enhet för näringsliv och turism kommer att tillskapas. Förhandlingar har hållits i Miljödomstolen om serviceoch avställningsdrift för Barsebäcksverket. Kommunen har genom sitt juridiska ombud begärt att någon avställningsdrift ej ska medges och att arbetet med bortförsel av det radioaktiva materialet ska ske omedelbart och skyndsamt. I andra hand har kommunen krävt en starkt tidsbegränsad avställningsperiod. Miljödomstolen har dömt till en tidsbegränsad avställning. Kommunen har överklagat. Takten på bostadsproduktionen i kommunen har varit fortsatt hög och kommunen har under perioden sålt mark respektive skrivit exploateringsavtal i bl. a centrala Löddeköpinge och Västra Gryet i Kävlinge. Verksamhetsområden Politisk ledning Kommunledning Kansli Ekonomi och IT Personal Arbetsmarknad Näringsliv Ekonomisk analys Helårsprognosen för kommunstyrelsen förväntas bli + 3 230 inklusive gymnasieskola och strukturbidrag. Avvikelsen gentemot periodbudgeten är + 2 644. Delårsbokslutet visade på en positiv avvikelse om 5 202. Skillnaden mellan åren beror till största del på att avvecklingskostnader avseende städverksamheten belastar kommunstyrelsen, hittills cirka 2 400 netto. I förra delårsbokslutet var dessutom inte debiteringen för ferielöner medräknade i utfallet under arbetsmarknadsåtgärder. I årets delårsbokslut belastar dessa löner personalavdelningen med 890. En periodisering som inte fanns med i förra årets delårsbokslut har även gjorts avseende medlen för utbildning Kommunal enligt avtal. Det ackumulerade beloppet på 460 har kostnadsförts och balanseras som skuld. Sammantaget förklarar dessa omständigheter den stora skillnaden mellan åren i personalavdelningens utfall. Anslaget för gymnasieskolan kommer inte att användas fullt ut under året och den förväntade avvikelsen gentemot budget är 492. Med anledning av resultatet av städupphandlingen har en ombudgetering skett. Under en övergångsperiod uppkommer avvecklingskostnader som i dagsläget beräknas till cirka 5 mkr och som belastar kommunstyrelsens budget. För att finansiera avvecklingskostnaderna minskas kulturnämndens budget med den kostnadsbesparing som uppstår och anslaget överförs till kommunstyrelsen. Detta innebär att avvecklingskostnaderna kommer att vara finansierade på drygt två år och därefter återförs budgetanslaget till kulturnämnden. Utifrån dessa principer har 1 758 överförts från kulturnämndens budget till kommunstyrelsen, personalavdelningen. Hittills har cirka 2 400 fallit ut under januari - juni avseende städavvecklingen men totalkostnaden prognostiseras till cirka 2 200 för helåret på grund av att rättelser avseende kostnader för städupphandlingen hänförbara till bokslutet gjorts efter 30 juni. Kostnaderna utöver de 1 758 finansieras av medlen för strukturförändringar (1 000 ). Den politiska verksamheten visar för perioden en negativ budgetavvikelse. Detta beror främst på att årsavgifter till bland annat Sveriges Kommuner och Landsting betalas tidigt på året. Helårsprognosen för verksamheten beräknas till +/- 0. Ekonomi- och IT-avdelningen redovisar ett prognostiserat överskott på cirka 1 300 på helårsbasis. ITverksamhetens personalkostnader väntas bli 200 lägre än budgeterat, kapitalkostnaderna 300 lägre samt övriga kostnader cirka 500 lägre än budget. För enheten växel väntas helårsprognosen bli en positiv avvikelse om 300 beroende på vardera 100 lägre kapital-, personal- och övriga kostnader. Ekonomienheten visar en negativ periodavvikelse på 140 beroende på bland annat kostnader i samband med rekrytering och kostnader i samband med införande av elektronisk fakturahantering. Helårsprognosen förväntas bli +/- 0. Kommunledningen förväntas visa en positiv budgetavvikelse för helåret på cirka 800 främst beroende på omstrukturering av personalkostnader inom kansliet. Huvudsakligen på grund av städavvecklingskostnadernas redovisning samt av tidigare nämnda periodiseringar, redovisar personalavdelningen en negativ budgetavvikelse för perioden på cirka 1 000. Helårsprognosen för personalavdelningen ligger i nivå med budget då de mesta av städavvecklingskostnaderna belastar första halvåret. I övrigt märks främst att de interna ersättningarna för personalsociala åtgärder väntas ge en positiv avvikelse på cirka 200 och verksamheter för personalutveckling cirka 100, samt en negativ avvikelse för den del inom förvaltningsservice som avser personaldatorer på cirka 100. Helårsprognosen för arbetsmarknadsåtgärderna är +/- 0, men mängden åtgärder och 11
Kommunstyrelsen inriktningen av åtgärderna kommer slutligen att påverka hur utfallet blir. Information/marknadsföringsverksamheten visar en positiv periodavvikelse på 600, vilket främst beror på att golfarrangemangen inte startat ännu. Helårsprognosen här är +/- 0. Resultaträkning jan-jun jan-jun Budget Prognos Intäkter 7 460 7 898 13 023 13 023 Kostnader -22 663-28 005-56 974-53 744 -personal -12 452-16 707-29 260-27 522 -kapitalkostnader -977-1 029-2 287-1 887 -övrigt -9 234-10 269-25 427-24 335 Nettokostnad -15 203-20 107-43 951-40 721 Budgetram 1-20 980-22 751-43 951-43 951 Resultat 5 777 2 644 0 3 230 Verksamhetsmått Bokslut 2004 Bokslut Prognos Antal årsarbetare - 42 40 Sjukfrånvaro i % - 6,6 2,6 Budgetavvikelse i % 13 15 7 Personal Årsarbetare per anställningsform jan.- jun Årsarbetare 38 40 Tillsvidareanställda 32 33 Visstidsanställda 6 6 Timanställda 0 1 * Årsarbetare är beräknade på tillgänglig arbetstid (enligt årsredovisning av sjukfrånvaro) Frisknärvaro för tillsvidare och visstidsanställda Verksamhetssammandrag Politisk ledning -2 978-3 022-5 660-5 660 Kommunalt partistöd -733-655 -1 378-1 378 Kommunledning -2 878-3 398-8 817-8 017 Kansli -2 931-2 826-5 883-5 883 Ekonomi och IT -4 264-4 586-11 991-10 691 Personal -792-4 233-5 560-5 422 Arbetsmarknad -258-1 122-1 420-1 420 Info- och marknadsföring -242-58 -1 315-1 315 Näringsliv -127-207 -435-435 Gymnasieskola 0 0-492 0 Strukturbidrag 0 0-1 000-500 Summa -15 203-20 107-43 951-40 721 Investeringar -602-792 -3 448-3 448 jan.- jun Frisknärvaro i % 51 58 Nästan tre femtedelar av all personal har ingen sjukfrånvaro under året. Kommunstyrelsen är den nämndsenhet som har den högsta frisknärvaron. Sjukfrånvaro för samtliga anställda Total sjukfrånvarotid av tillgänglig arbetstid i % Sjukfrånvaro längre än 59 dagar av den totala sjukfrånvaron i % jan.- jun 6,6 2,6 53,7 22,4 Den totala sjukfrånvaron har minskat betydligt och sjukfrånvaron överstigande två månader har mer än halverats. 1 Inkl gymnasieskola och strukturbidrag 12
Kommunstyrelsen Sjuklönekostnad jan.- jun Kr Sjuklön 86 66 Mellanskillnadsersättning* 54 33 Arbetsgivaravgift 59 42 Sjukförsäkringsavgift 6 0 Summa 205 141 *För arbetstagare med en inkomst överstigande 25 per månad. Med anledning av den kraftigt minskade sjukfrånvaron har också lönekostnaden för sjukskrivning minskat. Strategiska mål Mål Befolkningstillväxt på i genomsnitt 1,5 %/år fram till år 2010 räknat från år 2000 Måluppfyllelse Den genomsnittliga befolkningstillväxten är från år 2000 fram till och med år 1,7 % Framtiden Tredje söndagen i september hålls val till riksdag, landsting/region och kommunfullmäktige över hela landet. Kommunen ansvara genom valnämnden för administration av valen. Nytt för i år är att även ansvaret för förtidsröstningen (tidigare poströstningen) åvilar kommunen. Det nyvalda kommunfullmäktige tillträder i november och ska vid sitt decembersammanträde välja styrelse och nämnder för de kommande fyra åren. I september/oktober hålls förhandlingar i Hovrätten i det s k Center Syd-målet. Mycket talar för att detta blir sista instans i det nu decenniegamla målet. I mitten av juni driftsattes kommunens IT-system för elektronisk fakturahanering. Intrimning och förändringar kommer att fortsätta under andra halvåret. Under hösten kommer arbetet med att ta fram ett prestationsbaserat resursfördelningssystem att avslutas. Ett projekt för att införa beslutsstödssystem kommer att påbörjas under hösten och beräknas pågå även under 2007. Uppnå en jämnare könsfördelning för såväl specifika yrkesgrupper som i kommunen totalt Den externa personalomsättningen ska vara inom intervallet 3-5 % Den totala sjukfrånvaron i förhållande till den tillgängliga arbetstiden årligen minskar för att 2010 vara som högst 7 % Målet har inte kunnat uppnås trots vidtagna åtgärder Målet är uppnått År 2004 var nyckeltalet 8,0 % och år 7,8 % 13
Tekniska nämnden Nämndsordförande Charlie Nilsson Nämndsansvarigchef Tommy Persson Viktiga händelser Den fortsatt starka tillväxten i kommunen ställer krav på en omfattande byggnation av nya bostäder. Sedan tidigare är byggverksamheten intensiv i flera av kommunens tätorter, till exempel Löddeköpinge, Furulund och Dösjebro. I Kävlinge har bostadsbyggandet kommit igång på Västra Gryet där tre projekt nu genomförs och utmed Kansligatan. Förberedelser för bostadsbyggnation görs på Östra Gryet och i Kävlinge centrum (kvarteret Trehörningen). Med nya bostadsområden följer också utbyggnad av gator, gång- och cykelvägar, parker och lekplatser. Resurserna för skötseln av gator, parker med mera är begränsade. Nya resurser tillförs inte i takt med kommunens utbyggnad. År förvärras situationen dessutom av den långa vintern med höga kostnader för vinterväghållningen. Den snabba befolkningsutvecklingen ställer stora krav på nya eller utökade lokaler främst till skola och barnomsorg, men också inom kultur- och fritidssektorn. Stora ansträngningar görs för närvarande för att tillgodose behovet av lokaler. Arbetet bedrivs så gott som alltid inom mycket snäva tidsramar. I samband med verksamhetsförändringar och pensionsavgångar har en översyn av förvaltningens organisation och arbetsformer påbörjats. Verksamhetsområde Administration Markförvaltning Väghållning Park- och grönområde Räddningstjänst Kollektivtrafik Fastighet Vatten och avlopp Avfall Exploatering Helårsprognosen för markförvaltningen är ett överskott på 1 340 till följd av försäljning av markområdet Hallen 2. Väghållningen har efter höga kostnader för bland annat vinterväghållningen beräknats ge ett underskott på 1 000 i helårsprognos. I samband med räddningstjänstens övergång till räddningstjänstförbundet Syd har verksamheten belastats med retroaktiva kostnader. Kostnaderna avser bland annat löneökningar för deltidspersonal under år. Sammantaget beräknas dessa kostnader ge ett underskott på 500. Försäljningen av räddningstjänstens fordon och inventarier till Räddningstjänstförbundet Syd gav en reavinst på 1 416 vilket redovisas under finansiella intäkter. För tekniska nämndens balansenheter redovisas för första halvåret ett överskott på 4 788. Den beräknade helårsprognosen visar ett överskott på 2 722. Fastighetsavdelningen, som vid halvårsskiftet visar ett överskott till följd av att det planerade underhållet senarelagts, visar i helårsprognos ett underskott på 480 beroende på att fastigheten Kusken 1 (AMU) i Furulund inte är uthyrd. Vatten och avlopp visar i helårsprognos ett överskott på 3 350 i förhållande till budget. Kostnaderna för verksamheten har varit lägre än budgeterat vilket beräknas ge ett överskott på 1 000 samtidigt som intäkterna förväntas ge ett överskott på 2 350 till följd av nya avtal samt högre avgifter än budgeterat för industrin. Exploateringsverksamheten beräknas ge ett underskott på 148 i förhållande till budget. Underskottet beror på att exploateringsområdet Arvidsborg avslutades redan i bokslut. Ekonomisk analys Tekniska nämnden redovisar för första halvåret ett överskott på 4 770. Den beräknade helårsprognosen visar ett överskott på 2 562.. De skattefinansierade verksamheterna visar sammantaget ett underskott på 18 för perioden men beräknas i helårsprognos ge ett underskott på 160. 14
Tekniska nämnden Resultaträkning jan-jun jan-jun Budget Prognos Intäkter 93 123 89 063 165 621 168 943 Kostnader -105 363-102 561-207 154-207 914 -personal -24 519-12 842-24 810-25 760 -kapitalkostnad -17 295-18 394-38 669-38 679 -övrigt -63 549-71 325-143 675-143 475 Nettokostnad -12 240-13 498-41 533-38 971 Budgetram -12 685-18 268-41 533-41 533 Resultat 445 4 770 0 2 562 Verksamhetssammandrag Administration -212-599 -1 178-1 178 Markförvaltning -337 1132-738 602 Väghållning -8 320-10 206-17 607-18 607 Park och grönområde -3 536-3 048-8 082-8 082 Räddningstjänst -5 679-7 276-14 768-15 268 Kollektivtrafik -170-223 -518-518 Fastighet -426 1935 0-480 Vatten och avlopp 5 686 3 501-960 2 390 Avfall 920 1 476 0 0 Exploatering -543-190 2 318 2 170 Summa -12 617-13 498-41 533-38 971 Investeringar -15 328-27 465-60 440-60 724 Verksamhetsmått Bokslut 2004 Bokslut Prognos Antal årsarbetare 127 72 Personal Årsarbetare per anställningsform jan.- jun Årsarbetare 140 72 Tillsvidareanställda 123 64 Visstidsanställda 8 5 Timanställda 9 0 * Årsarbetare är beräknade på tillgänglig arbetstid (enligt årsredovisning av sjukfrånvaro) Antalet anställda har reducerats med nästan hälften, med anledning av att räddningstjänstens samt städorganisationens personal från och med årsskiftet inte längre är kvar. Frisknärvaro för tillsvidare och visstidsanställda jan.- jun Frisknärvaro i % 52 51 Frisknärvaron, det vill säga, anställda som under halvåret inte haft en enda sjukdag, är något högre än genomsnittet totalt för kommunen. Sjukfrånvaro för samtliga anställda Total sjukfrånvarotid av tillgänglig arbetstid i % Sjukfrånvaro längre än 59 dagar av den totala sjukfrånvaron i % jan.- jun 8,4 4,7 59,2 47,3 Den totala sjukfrånvaron har minskat med nästan hälften, vilket beror på att städorganisationen inte längre finns inom verksamheten. Inom städenheten fanns ett antal anställda med hög långtidssjukfrånvaro. Cirka hälften av den förekommande sjukskrivningen är längre än två månader. Sjukfrånvaro i % 8 5 Budgetavvikelse i % 18,0 17,8 6,2 15
Tekniska nämnden Sjuklönekostnad jan.- jun Sjuklön 268 120 Mellanskillnadsersättning* 0 0 Arbetsgivaravgift 113 50 Sjukförsäkringsavgift 44 6 Summa 425 176 *För arbetstagare med en inkomst överstigande 25 per månad. Med anledning av den kraftigt minskade sjukfrånvaron har också lönekostanden för sjukskrivning minskat med 58 %. Framtiden Efterfrågan på nya bostäder bedöms bli fortsatt stor. Mycket arbete kommer att läggas på att ta fram underlag, planer med mera för de områden som ska byggas de närmaste åren. Kommunens markreserv behöver också stärkas. En fortsatt snabb befolkningsutveckling ställer också höga krav på satsningar inom den allmänna miljön (gator, parker etcetera) och på nya eller ombyggda lokaler för kommunens service. Strategiska mål Mål Förvalta mark så att gott ekonomiskt utbyte erhålls. Upprätthålla en god standard på vägnätet. Skapa en säker trafikmiljö. Erbjuda ett varierat utbud av parker, grönområden och lekplatser. Stödja den enskilde i at ta eget ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för kommunal verksamhet till lägsta möjliga kostnad. Trygg och säker vattenleverans. Rena avloppsvatten enligt gällande utsläppskrav till lägsta möjliga kostnad. Insamla hushållsavfall på ett kostnadseffektivt, miljövänligt och rationellt sätt. Genomföra exploatering i enlighet med kommunstyrelsens beställning. Måluppfyllelse Har uppfyllts. Delvis uppfyllts. Delvis uppfyllts. Delvis uppfyllts. Utförs av Räddningstjänst Syd. Har uppfyllts. Har uppfyllts. Har uppfyllts. Har uppfyllts. Har uppfyllts. 16
Miljönämnden Nämndsordförande Jan Svensson Nämndsansvarigchef Tommy Persson Viktiga händelser Utökningen av personalen med en byggnadsinspektör har medfört kortare handläggningstider samt att mer tid har kunnat läggas på eftersatta arbetsuppgifter. Miljöoch hälsoskyddsavdelningen har haft en handläggartjänst mindre än normalt under det första halvåret. Statsbidrag för delfinansiering av lokala naturvårdsprogram har resulterat i att bete med nöeatur har införts på Stenbocks vallar samt slåttring av Trulshög. Detaljplanen för ombyggnad av Häradsvägen i planskildkorsning har vunnit laga kraft. Ombyggnad enligt planen medför ökad trafiksäkerhet men utgör också första steget i arbetet med det större planerade utbyggnadsområdet Furulund sydost. Härutöver har planfunktionen bland annat tagit fram program för ett större bostadsområde i Barsebäck samt medverkat i arbetet med markanvisning för ny bebyggelse i kvarteret Trehörningen i Kävlinge tätort. Verksamhetsområde Administration Miljö- och hälsoskydd Bygglov Planfunktion Mätverksamhet Resultaträkning jan-jun jan-jun Budget Prognos Intäkter 4 363 4 228 6 780 7 180 Kostnader -7 940-6 553-12 610-12 710 -personal -3 608-4 322-8 158-8 483 -kapitalkostnad -112-134 -220-270 -övrigt -4 220-2 097-4 232-3 957 Nettokostnad -3 577-2 325-5 830-5 530 Budgetram -2 770-2 981-5 830-5 830 Resultat -807 656 0 300 Verksamhetssammandrag Administration -2 445-679 -1 259-1 259 Miljö- och hälsoskydd -1 743-1 984-3 844-3 844 Bygglov 309 430-76 24 Planavdelning -125-37 -651-451 Mätverksamhet 427-55 0 0 Summa -3 577-2 325-5 830-5 530 Ekonomisk analys Miljönämnden visar för perioden en positiv avvikelse på 656 till följd av fortsatt omfattande byggnation i kommunen. I helårsprognos beräknas miljönämnden lämna ett överskott på 300. Investeringar 0-148 -148-148 Verksamhetsmått Bokslut 2004 Bokslut Prognos Antal årsarbetare 17 17 Sjukfrånvaro i % 2 2,5 Budgetavvikelse i % 75 55 5 Personal Årsarbetare per anställningsform jan.- jun Årsarbetare 16 17 Tillsvidareanställda 15 15 Visstidsanställda 1 2 Timanställda 0 0 * Årsarbetare är beräknade på tillgänglig arbetstid (enligt årsredovisning av sjukfrånvaro) 17
Miljönämnden Frisknärvaro för tillsvidare och visstidsanställda jan.- jun Frisknärvaro i % 50 32 Frisknärvaron, det vill säga, anställda som under halvåret inte haft en enda sjukdag, är lägre än genomsnittet för kommunen. Dessutom har frisknärvaron minskat, vilket är en tendens för de flesta nämndsenheterna. Sjukfrånvaro för samtliga anställda Total sjukfrånvarotid av tillgänglig arbetstid i % Sjukfrånvaro längre än 59 dagar av den totala sjukfrånvaron i % jan.- jun 1,6 2,5 0 0 Strategiska mål Mål Ge administrativ hjälp till förvaltning och miljönämnd. God planberedskap. Tillsyn enligt gällande lagstiftning inom miljöavdelningens verksamhetsområde. Verka för vård och skydd av natur. Information och rådgivning. Handläggning av ärenden gällande bygglov, bygganmälan, kontrollplan samt kvalitetsansvarig enligt plan- och bygglagens bestämmelser. Måluppfyllelse Har uppfyllts. Har uppfyllts. Har uppfyllts. Har delvis uppfyllts - naturvårdsprojekt. Har uppfyllts. Har uppfyllts. Miljönämnden är den nämndsenhet som har den lägsta sjukfrånvaron och som dessutom inte har en enda sjukskrivning överstigande två månader. Sjuklönekostnad jan.- jun Framtiden Förändringar i livsmedels- och djurskyddslagstiftningen, utökad kontroll av lantbrukets tvärvillkor samt förändringar i Plan- och bygglagen kommer att innebära utökade arbetsuppgifter inom nämndens verksamhetsområden. Sjuklön 28 42 Mellanskillnadsersättning* 0 0 Arbetsgivaravgift 12 18 Sjukförsäkringsavgift 0 0 Summa 40 60 *För arbetstagare med en inkomst överstigande 25 per månad. Kostnaden för sjukskrivning har ökat från föregående år, vilket är en effekt av minskad frisknärvaro samt den allmänna kostnadsutvecklingen. 18