Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra kommunens ekonomistyrningsregler punkterna 2.5 (Budget och flerårsplan) respektive 2.11 (Resultathanteringsregler) enligt bilaga 1, för att möjliggöra mer flexibla budgetperioder. FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT 1. Kommunens ekonomistyrningsregler punkterna 2.5 (Budget och flerårsplan) respektive 2.11 (Resultathanteringsregler) ändras enligt bilaga 1, för att möjliggöra mer flexibla budgetperioder. SAMMANFATTNING Kommunfullmäktige beslutade 2008-06-17, 106 att från och med budgetåret 2009 införa en tvåårsbudget för att få ett mer långsiktigt fokus, ge nämnderna möjlighet till en mer långsiktig planering samt minska arbetet med budgeten. Kommunens ekonomistyrningsregler anpassades samtidigt till dessa ändrade regler. När det kommer till ändrade majoritetsförhållanden i samband med val har det visat sig att det kan behövas en större flexibilitet i ekonomistyrningsreglerna vad avser budgetperiodernas längd. Därför föreslår kommunstyrelsens förvaltning att ekonomistyrningsreglerna ändras så att kommunfullmäktige i samband med respektive budgetbeslut kan besluta om budgetperiodens längd, utan att ekonomistyrningsreglerna ska behöva skrivas om.
BAKGRUND Kommunfullmäktige beslutade 2008-06-17 106 att från och med budgetåret 2009 införa en tvåårsbudget för att få ett mer långsiktigt fokus, ge nämnderna möjlighet till en mer långsiktig planering samt minska arbetet med budgeten. Kommunens ekonomistyrningsregler anpassades samtidigt till dessa ändrade regler. När det kommer till ändrade majoritetsförhållanden i samband med val har det visat sig att det kan behövas en större flexibilitet i ekonomistyrningsreglerna vad avser budgetperiodernas längd. Därför föreslår kommunstyrelsens förvaltning att ekonomistyrningsreglerna ändras så att kommunfullmäktige i samband med respektive budgetbeslut kan besluta om budgetperiodens längd, utan att ekonomistyrningsreglerna ska behöva skrivas om. Kommunens ekonomistyrningsregler finns samlade i en ekonomihandbok som består av de olika regler och beslut som gäller för kommunens ekonomihantering. Ekonomistyrningsreglerna finns i kapitel 2 och består av följande avsnitt: 2.1 Mål för kommunens ekonomistyrning 2.2 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 2.3 Organisation och ansvar 2.4 Principer för taxesättning i kommunen 2.5 Budget och flerårsplan 2.6 Redovisning 2.7 Uppföljning 2.8 Intern kontroll 2.9 Bokslut och årsredovisning 2.10 Investeringar 2.11 Resultathantering 2.12 Finansiering 2.13 Regler och policy för tekniska monopol I avsnitten 2.5 respektive 2.11 finns idag specifikt angivet att kommunen ska ha en tvåårsbudget. I bilaga 1 finns redovisat förslag till nya ekonomistyrningsregler vad gäller budget och flerårsplan samt resultathantering som innehåller en mer neutral beskrivning av kommunens budgetperiod. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Joakim Kärnborg Peder Brandt
Bilaga 1 2.5 Budget och flerårsplan Ny text Budgetprocessen utgår från gällande mål och ekonomiska ramar. Om målen även ska gälla för externa utförare måste dessa skrivas in i respektive avtal. Gammal text Budgetprocessen utgår från gällande mål och ekonomiska ramar. Även externa utförare kan omfattas av vissa övergripande mål. Detta ska i så fall regleras i upphandlingsprocessen. I avtalen med externa utförare ska sedan dessa mål anges. Anslagsfinansierade nämnder tilldelas en nettoram för sin verksamhet och ska inom den ramen redovisa ett förslag till budget för den kommande budgetperioden samt en plan för därpå följande planeringsperiod. Nämnderna ska även ange vilka effekter detta får för verksamheten. Verksamhet som inte är anslagsfinansierad1 ska upprätta budgetförslag utifrån beräknade intäkter. Normalt ska en sådan budget redovisa ett nollresultat. Respektive nämnd beslutar om ifall enheterna får budgetera övereller underskott för hela eller delar av sin verksamhet. Anslagsfinansierade nämnder får en nettoram för respektive år och ska redovisa ett förslag till budget för de kommande två åren med plan för påföljande två år som ryms inom ramen samt ange vilka effekter detta får för verksamheten. Verksamhet som inte är anslagsfinansierad 2 ska upprätta budgetförslag utifrån beräknade intäkter. Normalt ska en sådan budget redovisa ett totalt 0-resultat för respektive nämnd. Respektive nämnd beslutar om och i så fall hur enheter får budgetera övereller underskott för hela eller delar av sin verksamhet. 2.5.1 Budgetprocessen Kommunallagen föreskriver när kommunstyrelsen respektive kommunfullmäktige måste upprätta respektive fastställa kommunens budget. Normalt ska budgeten upprättas av kommunstyrelsen före oktober månads utgång och fastställas av kommunfullmäktige före november månads utgång. Om det finns särskilda skäl kan tidplanen förskjutas en månad. 2.5.1 Budgetprocessen Kommunfullmäktige fastställer senast i november varje år skattesats och en samlad resultat- och finansieringsbudget för kommunen för nästkommande kalenderår med plan för efterföljande två år. 1 T.ex. verksamhet som är uppdragsfinansierad eller finansierad via upphandling/avtal. 2 T.ex. verksamhet som är uppdragsfinansierad eller finansierad via upphandling/avtal.
Anvisningar för budgetarbetet utarbetas och fastställs av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ansvarar för att budgetprocessen inte endast fokuserar på budgeten utan även på planperioden i sin helhet. Kommunfullmäktige beslutar om för vilken tidsperiod budgeten och därpå följande plan ska avse. Kommunfullmäktige fastställer senast i november vartannat år nämndernas ramar för de kommande två åren med plan för påföljande två år. Valår fastställs tvåårsbudget och plan av nyvalda fullmäktige i november. Direktiv och anvisningar för budgetarbetet utarbetas och fastställs av kommunstyrelsen. Respektive nämnd ska i budgeten formulera och besluta om mål för sin verksamhet. Dessa ska visa hur respektive nämnd avser att bidra till uppfyllandet av kommunens övergripande mål och strategier. Budget och plan ska innehålla mål för verksamheten samt beräknade: Kostnader och intäkter Investeringar och investeringsbidrag Resultat och effekter för verksamheten Respektive nämnd ska i budgeten formulera och besluta om verksamhetsmål inom sitt uppdrag. Detta görs inom ramen för av kommunfullmäktige anvisade ekonomiska ramar. Verksamhetsmålen ska visa hur respektive nämnd avser att bidra till uppfyllandet av de övergripande mål och strategier som finns i Strategisk plan med övergripande mål, riktlinjer som leder till god ekonomisk hushållning samt övriga planer och program fastställda av kommunfullmäktige. Tvåårsbudgeten med plan ska innehålla verksamhetsmål, prestationer, ekonomi och investeringar samt förväntade resultat och effekter för respektive år. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning3. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning 4. 3 En god ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop, utan innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt (Styrsystemet i Linköpings kommun). 4 En god ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna gå ihop, utan innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt (Styrsystemet i Linköpings kommun).
Om budgeten omfattar mer än ett år görs ingen ny samlad budget för kommande år, men däremot kan tekniska justeringar av nämndernas ramar göras med anledning av förändrade skatteintäkter, demogra fiska förändringar, pris- och lönejusteringar med mera. I oktober år ett görs en teknisk justering av nämndernas ramar för år två med anledning av förändringar av demografi, prisökningar och av kommunstyrelsen godkända löneökningar som inte redan är beaktade i ramarna för år två. Respektive nämnd ansvarar för att hantera övriga förändringar inom givna ekonomiska ramar. Respektive nämnd ansvarar för att hantera förändringar som inte avser demografi, prisökningar eller av kommunstyrelsen godkända löneökningar inom ram, det innebär att verksamhetsplanen för nämnden vid behov ska justeras så att verksamheten för år två kan bedrivas inom fastställd ram. Nya skatteprognoser från Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt de tekniska justeringarna ovan utgör underlag när kommunfullmäktige senast i november år ett fastställer en justerad samlad resultat- och finansieringsbudget för kommunen för nästkommande kalenderår med plan för följande två år. 2.5.2 Anslagsbindning driftbudget 2.5.2.1 Huvudregel Kommunfullmäktige fastställer i budgeten en nettoram (kostnader minus intäkter) för respektive anslagsfinansierad nämnd. Nämnden kan öka eller minska sin bruttoomslutning så länge nettoramen hålls. Nämnden kan också omfördela medel mellan olika verksamheter inom sitt ansvarsområde. Tilldelade medel får inte omfördelas mellan icke konkurrensutsatt och konkurrensutsatt verksamhet. 2.5.2 Anslagsbindning driftbudget 2.5.2.1 Huvudregel Kommunfullmäktige fastställer i budgeten en nettoram (kostnader minus intäkter) för respektive anslagsfinansierad nämnd. Nämnden kan öka eller minska sin bruttoomslutning så länge nettoramen hålls. Nämnden kan också omfördela medel mellan olika verksamheter inom sitt ansvarsområde. Tilldelade medel får inte omfördelas mellan icke konkurrensutsatt och konkurrensutsatt verksamhet.
2.5.2.2 Undantag Omprioriteringar mellan verksamheter eller förändringar av bruttoomsättningen som bedöms vara av principiell betydelse i förhållande till de av kommunfullmäktige beslutade målen eller inriktningen för en verksamhet ska alltid beslutas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. I dessa fall ska konsekvenser, på kort och lång sikt, utifrån samtliga aspekter framgå tydligt av beslutsunderlaget. De ekonomiska konsekvenserna ska särskilt belysas. Ökade intäkter eller minskade kostnader som beror på omständigheter utanför nämndens kontroll5, får endast användas för ny eller utökad verksamhet efter särskilt beslut i kommunstyrelsen. 2.5.2.3 Övrigt Nämnden ska redovisa beslutade omdisponeringar och under året erhållna tilläggsanslag i en särskild bilaga till delårsrapporten för augusti. Motsvarande redovisning ska göras i nämndernas verksamhetsberättelser för det gångna året. 2.5.2.2 Undantag Omprioriteringar mellan verksamheter eller förändringar av bruttoomsättningen som bedöms vara av principiell betydelse i förhållande till de av kommunfullmäktige beslutade målen eller inriktningen för en verksamhet ska alltid beslutas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. I dessa fall ska konsekvenser, på kort och lång sikt, utifrån samtliga aspekter framgå tydligt av beslutsunderlaget. De ekonomiska konsekvenserna ska särskilt belysas. Ökade intäkter eller minskade kostnader som beror på omständigheter utanför nämndens kontroll 6, får endast användas för ny eller utökad verksamhet efter särskilt beslut i kommunstyrelsen. 2.5.2.3 Övrigt Nämnden ska redovisa beslutade omdisponeringar och under året erhållna tilläggsanslag i en särskild bilaga till tertialbokslutet för augusti. Motsvarande redovisning ska göras i nämndernas verksamhetsberättelser för det gångna året. 2.5.2.4 Budgeterade medel för tillkommande behov När nämnden i budgeten får utökade ramar för något av nedan angivna ändamål: nya avskrivnings- och räntekostnader demografiska förändringar justeringar för pris och lön (inkl PO) nystart av verksamheter 2.5.2.4 Budgeterade medel för tillkommande behov När nämnden i budgeten får utökade ramar för något av nedan angivna ändamål; nya avskrivnings- och räntekostnader demografiska förändringar justeringar för pris och lön (inkl PO) nystart av verksamheter 5 Till exempel ändrade demografiska förhållanden, försenade driftstarter eller försenade investeringar. 6 Till exempel ändrade demografiska förhållanden, försenade driftstarter eller försenade investeringar.
behålls budgetmedlen under kommunstyrelsens ansvar tills dess att respektive nämnd kan avropa dem i samband med att ny verksamhet startar, investeringarna aktiveras, demografiska förändringar har inrapporterats eller när de lokala löneförhandlingarna är avslutade. Ekonomidirektören ges i uppdrag att på delegation fördela medlen efter avrop från respektive nämnd. Budgeterade medel för tillkommande behov disponeras genom att kommunbidraget justeras i motsvarande grad. Avskrivnings- och räntekostnader kan disponeras i takt med att investeringar aktiveras. Demografiska förändringar disponeras genom att antal barn, elever, hemtjänsttimmar etcetera rapporteras till ekonomiavdelningen. Slutjusteringar för pris- och lön görs när de lokala löneförhandlingarna är avslutade. Medel för budgeterade nystarter kan disponeras genom att anmäla starttidpunkten till ekonomiavdelningen. När ekonomiavdelningen får in de olika uppgifterna sammanställs dessa och ökar nämndernas kommunbidrag för den kommande månaden. I samband med kommunens delårsrapporter redovisas en sammanställning över vidtagna justeringar till kommunstyrelsen. behålls budgetmedlen under kommunstyrelsens ansvar tills dess att respektive nämnd kan avropa dem i samband med att ny verksamhet startar, investeringarna aktiveras, demografiska förändringar har inrapporterats eller när de lokala löneförhandlingarna är avslutade. Ekonomidirektören ges i uppdrag att på delegation fördela medlen efter avrop från respektive nämnd. Budgeterade medel för tillkommande behov disponeras genom att kommunbidraget justeras i motsvarande grad. Avskrivnings- och räntekostnader kan disponeras i takt med att investeringar aktiveras. Demografiska förändringar disponeras genom att antal barn, elever, hemtjänsttimmar etcetera rapporteras till ekonomiavdelningen. Slutjusteringar för pris- och lön görs när de lokala löneförhandlingarna är avslutade. Medel för budgeterade nystarter kan disponeras genom att anmäla starttidpunkten till ekonomiavdelningen. När ekonomiavdelningen får in de olika uppgifterna sammanställs dessa och ökar nämndernas kommunbidrag för den kommande månaden. I samband med kommunens tertialrapporter redovisas en sammanställning över vidtagna justeringar till kommunstyrelsen.
2.5.3 Taxor och avgifter Kommunfullmäktige fastställer riktlinjer samt principiella ändringar vad gäller kommunala taxor och för hyror kommunala anläggningar. Kommunens nämnder och bolag fastställer inom ramen för fastställda principer taxorna inom sina verksamhetsområden. Se vidare information i avsnittet "principer för taxesättning i kommunen". 2.5.4 Verksamhetsplan och Internbudget Varje nämnd ska fastställa en verksamhetsplan och en internbudget för sin verksamhet. I verksamhetsplanen ska nämnden där det behövs bryta ned målen i budgeten till mätbara mål för verksamhetsåret. Internbudgeten ska innehålla en bruttoredovisning och en detaljfördelning av de medel som nämnden erhållit i årsbudgeten. Eftersom respektive nämnd ansvarar för att hantera de förändringar som inte avser demografi, prisökningar eller av kommunstyrelsen godkända löneökningar inom ram, ska nämnden vid behov justera verksamhetsplan och internbudget så att verksamheten kan bedrivas inom fastställd ram. I internbudgeten kan nämnd göra avsteg från den uppdelning av nettokostnaderna på verksamheter som redovisats i budgetförslaget - dock med beaktande av fullmäktiges beslut vad gäller mål, inriktning och omfattning av verksamhet samt eventuella uppdrag. Internbudgeten ska redovisas till kommunstyrelsen 2.5.3 Taxor och avgifter Kommunfullmäktige fastställer riktlinjer samt principiella ändringar vad gäller kommunala taxor och för hyror kommunala anläggningar. Kommunens nämnder och bolag fastställer inom ramen för fastställda principer taxorna inom sina verksamhetsområden. Se vidare information i avsnittet "principer för taxesättning i kommunen". 2.5.4 Verksamhetsplan och Internbudget Varje nämnd ska senast under december månad, utom valår då det är senast under januari månad nästkommande år, fastställa en verksamhetsplan och en internbudget för nästkommande år. I verksamhetsplanen ska nämnden där det behövs bryta ned verksamhetsmålen i budgeten till mätbara mål för verksamhetsåret. Internbudgeten ska innehålla en bruttoredovisning och en detaljfördelning av de medel som nämnden erhållit i årsbudgeten. Eftersom respektive nämnd ansvarar för att hantera de förändringar som inte avser demografi, prisökningar eller av kommunstyrelsen godkända löneökningar inom ram, ska nämnden vid behov justera verksamhetsplan och internbudget så att verksamheten kan bedrivas inom fastställd ram. I internbudgeten kan nämnd göra avsteg från den uppdelning av nettokostnaderna på verksamheter som redovisats i budgetförslaget - dock med beaktande av fullmäktiges beslut vad gäller verksamhetsmål, inriktning och omfattning av verksamhet samt eventuella uppdrag. Internbudget ska redovisas till kommunstyrelsen och
utgör underlag för uppföljning av ekonomi. 2.5.5 Investeringar 2.5.5.1 Anslagsbindning - Investeringsbudget Kommunfullmäktige fastställer i budgeten en investeringsram för respektive anslagsfinansierad nämnd utifrån verksamhetsområde och ändamål. För enstaka investeringar av större omfattning7 eller som av annan anledning är av principiell betydelse, fastställs en ram för respektive investering. Nämnden kan inom den tilldelade investeringsramen besluta om ändrad inriktning eller omfattning av investeringarna. Ändringar som innebär en avsevärd förändring eller är av principiell betydelse i förhållande till fastställd budget ska alltid beslutas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. 2.5.5.2 Klassificering av investeringar Investeringar ska i budgeten grupperas utifrån verksamhet och ändamål. Enstaka investeringar av större omfattning eller som är av principiell betydelse särredovisas för att möjliggöra en politisk prioritering av dessa. 2.5.5 Investeringar 2.5.5.1 Anslagsbindning - Investeringsbudget Kommunfullmäktige fastställer i budgeten en investeringsram för respektive anslagsfinansierad nämnd utifrån verksamhetsområde och ändamål. För enstaka investeringar av större omfattning 8 eller som av annan anledning är av principiell betydelse, fastställs en ram för respektive investering. Nämnden kan inom den tilldelade investeringsramen besluta om ändrad inriktning eller omfattning av investeringarna. Ändringar som innebär en avsevärd förändring eller är av principiell betydelse i förhållande till fastställd budget ska alltid beslutas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. 2.5.5.2 Klassificering av investeringar Investeringar ska i budgeten grupperas utifrån verksamhet och ändamål. Enstaka investeringar av större omfattning eller som är av principiell betydelse särredovisas för att möjliggöra en politisk prioritering av dessa. 7 Med större omfattning avses enskilda investeringar vars totala investeringsbelopp under planperioden (4 år) överstiger 15 miljoner kronor eller vars totala investeringsbelopp överstiger 30 miljoner kronor. (Från delegationsbeslut Förtydligande regler för anslagsbindning i Linköpings kommun 2012-10-09) 8 Med större omfattning avses enskilda investeringar vars totala investeringsbelopp under planperioden (4 år) överstiger 15 miljoner kronor eller vars totala investeringsbelopp överstiger 30 miljoner kronor.
Verksamhetsområde Verksamhetsindelningen följer nämndernas normala verksamhetsindelning. Ändamål Ändamålet beskriver typ av investering. Det kan t.ex. vara inventarier, ITutrustning, maskiner, bilar, gatuinvesteringar, cykelvägar, lekplatser etc. Enskilda investeringsprojekt För dessa investeringar ska anges såväl beräknad total investeringsutgift som beräknad utgift för planperioden. Verksamhetsområde Verksamhetsindelningen följer nämndernas normala verksamhetsindelning. Ändamål Ändamålet beskriver typ av investering. Det kan t.ex. vara inventarier, ITutrustning, maskiner, bilar, gatuinvesteringar, cykelvägar, lekplatser etc. Enskilda investeringsprojekt För dessa investeringar ska anges såväl beräknad total investeringsutgift som beräknad utgift för planperioden. 2.5.5.3 Finansiering av investeringar Linköpings kommun strävar efter att långsiktigt kunna finansiera investeringarna med egna medel, årets resultat och avskrivningar. För enstaka investeringar av större omfattning får dock finansiering ske genom upptagande av långfristiga lån om detta skulle behövas av likvidmässiga skäl. 2.5.5.3 Finansiering av investeringar Linköpings kommun strävar efter att långsiktigt kunna finansiera investeringarna med egna medel, årets resultat och avskrivningar. För enstaka investeringar av större omfattning får dock finansiering ske genom upptagande av långfristiga lån om detta skulle behövas av likvidmässiga skäl. 2.5.6 Långsiktig planering Budgetplaneringen omfattar en tidsperiod av sammanlagt fyra år. Budgeten omfattar två år och flerårsplanen fyra år. Kommunstyrelsen ansvarar för att den normala budgetprocessen inte endast fokuserar på de två budgetåren utan även på planperioden i sin helhet.
2.11 Resultathantering 2.11.1 Definition Med resultathantering menas de regler som styr hur ett uppkommet ekonomiskt resultat får hanteras över och mellan årsskiften. 2.11.2 Bakgrund Nämndernas och enheternas resultat avslutas i bokslutet mot posten eget kapital på balansräkningen. 2.11 Resultathantering 2.11.1 Definition Med resultathantering menas de regler som styr hur ett uppkommet ekonomiskt resultat får hanteras över och mellan årsskiften. 2.11.2 Bakgrund Kommunens ekonomimodell innebär att enheters och nämnders resultat i bokslutet avslutas mot posten eget kapital på balansräkningen. Enligt lagen om kommunal redovisning ska varje års resultat redovisas och sammanställas i en årsredovisning. Årets resultat avsätts till posten eget kapital på balansräkningen. Ett överskott ökar kommunens egna kapital och ett underskott minskar det. Det innebär att posten eget kapital därigenom visar enhetens, nämndens eller kommunens ackumulerade resultat. Det finns inga lagliga möjligheter att återföra eget kapital till resultaträkningen som en intäkt eller kostnad nästkommande år. Den enda möjligheten att kunna ianspråkta och därigenom minska posten eget kapital är genom att visa ett underskott. För att ändå ge möjlighet för kommunens enheter att kunna disponera tidigare års överskott kan kommunen budgetera särskilda medel för detta ändamål. Det budgeterade beloppet utgör då en restriktion för hur mycket som kan disponeras. Ett överskott ökar kommunens egna kapital och ett underskott minskar det. Det finns inga lagliga möjligheter att återföra eget kapital till resultaträkningen som en intäkt eller kostnad nästkommande år. Den enda möjligheten att kunna ianspråkta och därigenom minska posten eget kapital är genom att visa ett underskott. Det innebär också att eget kapital därigenom visar enhetens eller kommunens ackumulerade resultat. För nämnderna finns möjlighet att föra med sig resultatet under budgetperioden genom att kommunen gör en markering av eget kapital och sedan ombudgeterar beloppet.
I kommunallagen finns ett balanskrav som innebär att om kommunen går med ett underskott så måste det återställas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom. Lag (2004:775 8 kap 5 ). Motivet för detta är att kommunen inte ska förbruka sina tillgångar och att varje generation ska stå för sina kostnader. 2.11.3 Resultathanteringsmodell Eget kapital finns på tre olika organisatoriska nivåer; enhet, nämnd eller för kommunen totalt. I kommunallagen finns ett balanskrav som innebär att om kommunen går med ett underskott så måste det återställas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom. Lag (2004:775 8 kap 5 ). Motivet för detta är att kommunen inte ska förbruka sina tillgångar och att varje generation ska stå för sina kostnader. 2.11.3 Resultathanteringsmodell Eget kapital finns på tre olika organisatoriska nivåer; Enhet, Nämnd eller Kommunen totalt. 2.11.3.1 Intäktsfinansierad verksamhet Om resultatet är negativt har enheten ansvar för att täcka detta inom tre år. Om resultatet är positivt har enheterna under tre år möjlighet att efter särskild framställan och beslut i kommunstyrelsen, disponera detta inom den särskilda ram som fastställs i budgetarbetet. 2.11.3.1 Intäktsfinansierad verksamhet Enheternas resultat avslutas i bokslutet mot posten eget kapital. Om enhetens resultat är negativt har enheten ansvar för att täcka detta inom en 3-års-period. Om resultatet är positivt har enheterna under en 3-årsperiod möjlighet att disponera detta inom den totala ram som fastställs i budgetarbetet, hittills 8 mnkr per år. Efter tre år förs resultatet vidare till eget kapital under respektive ansvarig nämnd om det inte återställts eller förbrukats. Ansvaret övergår då till nämnden att inom ytterligare en treårsperiod täcka kvarstående underskott. Överskott får på motsvarande sätt disponeras av nämnden inom den särskilda ram som fastställts i budgetarbetet. Efter 3 år förs resultatet vidare till eget kapital under respektive ansvarig nämnd om det inte återställts eller förbrukats. Om enheten misslyckats med att täcka uppkomna underskott övergår ansvaret till nämnden att inom ytterligare en 3-årsperiod täcka kvarstående underskott. Överskott får disponeras inom den totala ram som fastställs i budgetarbetet, hittills 8 mnkr per år
Efter sex år förs enheternas kvarstående resultat tillbaka till kommunens samlade egna kapital. Särskilda styrprinciper gäller för exploateringsverksamheten, Linköpings kommunala friskolor, gymnasieskolornas uppdragsenheter samt fenomenmagasinet. För dessa verksamheter kvarligger eget kapital hos enheten och kan endast flyttas efter särskilt beslut i kommunstyrelsen. För fritidsgårdarnas gårdskassor gäller att de bokförs på skuldsidan på balansräkningen, att uppkomna överskott endast ska användas för fritidsgårdarnas verksamhet och inte får bokföras som resultat i kommunens räkenskaper. 2.11.3.2 Anslagsfinansierad verksamhet Resultatet för anslagsfinansierad verksamhet sätts av till eget kapital under respektive nämnd och behålls under budgetperioden. Uppkomna underskott ska täckas under budgetperioden. Uppkomna överskott får under budgetperioden disponeras inom ett maxbelopp av en miljon kronor eller om överskottet är större, upp till två procent av tilldelad nettobudgetram. Eftersom kommunstyrelsen har ett ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning är det nödvändigt att kommunstyrelsen gör en prövning och kontroll av att nämndernas förslag till resultatöverföring ryms inom kommunens ekonomiska ramar. Efter sex år förs enheternas kvarstående resultat tillbaka till kommunens samlade egna kapital. Särskilda styrprinciper gäller för Exploateringsverksamheten, Linköpings kommunala friskolor, Gymnasieskolornas uppdragsenheter, Fenomenmagasinet samt fritidsgårdarnas gårdskassor. För dessa verksamheter kvarligger eget kapital hos enheten och kan endast flyttas efter särskilt beslut i kommunstyrelsen. 2.11.3.2 Anslagsfinansierad verksamhet Resultatet för anslagsfinansierad verksamhet sätts av till eget kapital under respektive nämnd och behålls under tvåårsbudgetperioden. Uppkomna underskott Uppkomna underskott år 1 ska täckas under år 2. Uppkomna överskott Uppkomna överskott år 1 för disponeras av nämnden inom ett belopp av en miljon kronor eller om överskottet är större, upp till 2 % av tilldelad budgetram. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Eftersom kommunstyrelsen har ett ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning är det nödvändigt att kommunstyrelsen gör en prövning och kontroll av att nämndernas förslag till resultatöverföring ryms inom kommunens ekonomiska ramar.
Kommunstyrelsen ska därför särskilt pröva och fastställa nämndernas förslag till resultatöverföring. Kommunstyrelsen ska därför särskiltpröva och fastställa nämndernas förslag till resultatöverföring. Efter budgetperioden kan årets resultat avläsas ur resultaträkningen och det samlade resultatet för budgetperioden kan avläsas ur posten eget kapital på balansräkningen. När budgetperioden avslutas nollställs nämndernas egna kapital och överförs till kommunens samlade egna kapital, så att nämnderna inför nästa budgetperiod startar om med noll kronor i eget kapital. 2.11.4 Restriktioner Överskott som beror på att nämnden inte utfört planerad verksamhet får inte ombudgeteras utan särskilt beslut i kommunstyrelsen. Sådana överskott ska räknas av i en särskild resultatutredning som varje nämnd ska göra i samband med förslaget till resultatöverföring. Det gäller till exempel: Försenade driftstarter Försenade investeringar och därmed uteblivna kapitalkostnader Demografiska förändringar (till exempel färre antal elever än budgeterat), eller Andra liknande skäl Restriktioner Överskott som beror på något av nedanstående skäl får inte ianspråktas utan särskilt beslut i kommunstyrelsen och ska räknas av i en särskild resultatutredning som varje nämnd ska göra i samband med förslaget till resultatöverföring. Överskott som beror på försenade driftstarter Överskott som beror på demografiska förändringar (till exempel färre antal elever än budgeterat) Överskott som beror på att investeringar har blivit försenade Sådana överskott ska redovisas i en särskild resultatutredning till årsbokslutet. Uppkomna överskott får inte användas för ny verksamhet som innebär permanenta kostnadsökningar. Uppkomna överskott får inte användas för ny verksamhet som innebär permanenta kostnadsökningar.
Kommunens samlade resultat i bokslutet, eventuella markeringar av eget kapital och eventuella avsättningar till resultatutjämningsreserver utgör också begränsningar för hur stort resultat som sammantaget kan ombudgeteras från ett år till nästa. 2.11.5 Åtgärdsplaner vid oplanerade underskott Nämnder och enheter som redovisar oplanerade underskott måste vidta åtgärder för att komma i ekonomisk balans. Åtgärdsplaner vid oplanerade underskott När en enhet visar underskott i samband med årsbokslut förutsätts att enhetens ledning och berörd nämnd vidtar åtgärder för att inom tre år eliminera detta. Nämnd som redovisar eller befarar ett underskott som överstiger en procent av tilldelad nettobudgetram ska, om underskottet då uppgår till mer än en miljon kronor, snarast redovisa en åtgärdsplan till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen kan i undantagsfall kräva in åtgärdsplaner även vid mindre underskott. Nämnder som redovisar eller befarar ett underskott som överstiger en procent av tilldelad budgetram ska, om underskottet uppgår till mer än en miljon kronor, snarast redovisa en åtgärdsplan till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen kan i undantagsfall kräva in åtgärdsplaner även vid mindre underskott. 2.11.6 Synnerligt skäl De gånger som kommunen väljer en längre budgetperiod än ett år, utgör detta samtidigt ett synnerligt skäl att inte återställa ett uppkommet underskott under det första året av budgetperioden. Om kommunens egna kapital efter budgetperioden har minskat, måste kommunen vidta åtgärder i nästkommande budget för att återställa underskottet.