Vilka faktorer tror du är avgörande för att Sundsvalls kommunala skolor ska bli ännu bättre fram till år 2021? De skolor vi ska ha ska det satsas på. Satsa på lärarna. Medel för fortbildning, ex vikarier (back up). Ledarsatsning. Ökad personaltäthet. Begränsa nyetableringen av skolor som urholkar ekonomin. Konsekvensanalys av nyetablerade skolor. Friskolorna ska omfattas av samma regler som de kommunala vad gäller - Kösystem, - Elever med särskilda behov. Minska segregeringen. Värdesätta de kommunala lärarna. Rusta de kommunala skolorna. - Lärare "sträng", rättvis, snäll. - Fler smågrupper utan att "straffa" in mig. - Roligare lektioner. - Kiosken öppen. - Bra och god potatis. - "Bry oss om varandra". - Bra anda och trygg miljö. - Borde vara häftigt med kunskap. Sida1 av 9
Vilka beslut bör barn- och utbildningsnämnden fatta under den närmsta tiden för att Sundsvalls kommunala skolor ska bli ännu bättre till år 2021? Katrinelund - åtgärder snabba ryck tydlighet Åk F-9 Granloholm. Vart hör vi? Eget? Och osäkerheten leder till elevflykt från Granloholm. Klara spelregler stärker den kommunala skolan - vi ska hänga med. Följ upp resultat av planer, enkäter och liknande. Samsyn och tydlig struktur i organisationen (inom kommunen). Lyssna/samtala med pedagoger som jobbar i verksamheten. Det räcker inte med mediabilden av skolan. Konsekvensanalys av segregering (resultat av t.ex friskolor, nedläggning av vissa högstadieskolor). Bort med modellskolor som kostar massor. Besluta om högstadieskola i Granloholm. Hållbar utveckling även på skolområdet. Se över posten "Övrigt". Våga ta beslut. "Små grupper" - möjlighet på den egna skolenheten. Tillhörighet i en grupp. Besluta om Decentralisera så att skolorna får större möjligheter att påverka sin ekonomi. T.ex genom att köpa It, specialpedagogisk spetskompetens, städ, mat mm på samma sätt som friskolorna gör redan idag. Varför vänta till 2021? Se över helheten för skolorna i kommunen så att inte lokalerna slukar resurser. Lägg pengarna på att eleverna i våra olika områden får likvärdiga förhållanden och möjligheter. Ex högstadieskola i Sticksjö, låg/mellan i Granloholm. Ipad till alla barn. Kommunal skolinspektör. Målvärden ska offentliggöras. Närvarande rektorer, dvs att kunna få kontakt och möta skolans rektor. Varför har inte båda föräldrar tillgång till skolan på webben? Endast vårdnadshavare. Båda bör ha tillgång - även umgängesförälder. Ha barnet i fokus - lika chans till utbildning. Våga ta "svåra" demokratiska beslut. Incitamentstyrda effektiviteringsmodeller. Besluta snabbt om lokaler. Våga verkställa! Visa mod. Konkurrenskraftiga löner. Långsiktighet i målskrivning - verksamhetsplanens mål gäller i 5 år. Ta beslut om att verka för ett hållbart samhälle. Lyft vikten av att förskola/skola "utbildar" miljökunniga människor! Sida2 av 9
Vilka är de viktigaste faktorerna utifrån din erfarenhet för att en skola ska vara en bra skola? Lärarna - engagerade, kompetenta, professionella, behöriga. God skol- och klassrumskultur som främjar viljan att lära. En trygg skola där eleverna kan fokusera på lärande och god social miljö, inte på att hantera konflikter och liknande. Kontinuitet. Professionella lärare med tydligt deffinierat ledarskap. Våga visa vad skolan gör som är bra och vad som brister - för att nå ständig förbättring. Krav på politiker som tar sitt uppdrag på allvar och vågar prioritera skola/förskola. Rektorer ska rekryteras utifrån kompetens. Alla barn ska få det stöd/resurser de har behov av. I dagsläget upplevs punkter i skollagen som ett mål som i dagsläget inte nås. Detta är dock ett lagkrav! Att barnen känner sig trygga. - Stabil personalgrupp - Att personalen vill vara kvar. Goda möjligheter för eleverna att lära sig. Att alla personal känner alla elever. Vet vilka eleverna är. Social koll. Eleverna sedda och bekräftade. Att skolan avspeglar samhället. Heterogen skola. Icke-segregerad. Sida3 av 9
Hur vet du att en skola är en bra skola? Vilka är kriterierna för dig? Yttre miljö - skapar bra stämning. Tydliga krav mot olika mål - socialt, kreativt, "skolämnen". Bra personal. Väcka nyfikenheten. Trygghet. Feedback i lagom dos. Möta människor som är olika. Större arbetsbörda = mer resurser. Trygghet. Skolan skall stimulera till ett bra lärande = eleven når mål. Stimulera genom lek, pedagogiskt, varierande utifrån elevens förmåga och olikhet. Förhöjd skolpeng behövs till fler grupper ex barn som bara har 1 förälder. Läxläsning under skoltid. Gott rykte. Personalen är stolt över sin skola och engagerade i arbetet. Att barn/elever känner sig trygga, har lust och glädje. Att skolan visar goda resultat. Att lärare förväntar sig att barn/elever Kan och VILL lära. Att skolans lokaler är ändamålsenliga och estetiskt tilltalande. Hur lokalerna ser ut, inuti och utanpå visar hur viktiga de anses vara. Låg personalomsättning. Att personalen är positiv och intresserad av sitt jobb. Heterogen sammansättning av eleverna. Trygg miljö, fysisk och psykisk. Sida4 av 9
Vilken typ av skola behöver framtidens elever/barn? Kunskapsmålen stärks. Läsfärdighet. Förståelse. Teknisk kompetens. Hur mäter vi? Tydliga mål - nya läroplaner - medvetenhet. Måtta på administrationen. Öppna mot omvärlden - Stödja barnen i förståelse av omvärlden. IT, studiebesök, gäster, PRAO. En skola där alla möts, socialt och kulturellt. En röd tråd från 0-16 år i närområdet (inte 5 km bort). En skola där man blir sedd, får bekräftelse och känner trygghet. Personalresurs efter elevens behov. Lugn och ro. Inkludering ja, men hänsyn till grupp. (en elev i svårigheter får inte prägla gruppen och inte missa sin egen inlärning). Tidiga insatser. Diagnostiserade elever ska få den anpassning och stöd som de är i behov av. Idag räcker inte resurserna till. Resurserna räcker bara till de elever som har de absolut största behoven. Kuratorer, skolvärdinnor. Hållbar organisation på skolenheten. En F -9 -skola i närområdet. Som är/har fräsch, teknisk välutrustad, utbildad/kompetent personal tar hand om alla elever från F A-betyg. En inkluderande skola. En skola där aktivitet pågår från morgon till kväll - KUNSKAPENS HUS - för både barn och vuxna. En skola som ligger i framkant - forskning, it. Viktigt med röd tråd 0-20 år. En skola som ger möjlighet till ett utforskande arbetssätt - med många olika sätt att lära på. Sida5 av 9
Hur blir skolan en arbetsplats som är modern både vad gäller teknik och arbetsmiljö? Tydligt och definierat ledarskap - rektor och lärare. Våga synliggöra både styrkor och brister i verksamheten - våga ha ambitiösa mål. Är lokalhyrorna rimliga utifrån standard/miljö? Ställs krav på fastighetsägaren? Eftersatt underhåll. Prioritera upp barn och utbildning i ekonomin. Låt skolan kosta. Låt varje skolenhet själv förhandla om IT/teknik. Idag kostar det, men ändå fungerar det inte tillräckligt. Lyssna och gör personal och elever delaktiga i beslut. Bryt den negativa skoldebatten. Lyft fram det postitiva för att förbättra arbetsmiljön för både elever och personal. (Hattie) Hur påverkas elever och personal i kommunala skolor, som ständigt får höra att de är "sämst", "inte duger", "du når inte målet"??? Sida6 av 9
Hur ser ni på skolstrukturen i ert skolområde i framtiden? Som föräldrar boende i Granloholm är vi fundersamma till högstadieskola. Engelska skolan och Mimers framstår som bra och tänkbara alternativ. En gemensam skola årskurs 1-5 (6) i Granloholm (Sticksjö). Ett högstadium i Granloholm. Miljön vid Sticksjö skola är väl anpassad för de yngre åldrarna. Åk 1-5 (6) har behov av fler parallellklasser än äldre eftersom utflytt till friskolor är större för åk 6-9. God arbetsmiljö - Trevlig, inbjudande, trygg. Överlåt budgeten för fastigheter på skolorna, så att de själva bestämmer. Bra utrustning och underhåll. Lokalerna ska vara anpassade så att alla elever har möjlighet att lära utifrån sina förutsättningar. Ta till vara på elevers och lärares önskemål vid om- och nybyggnationer. Matsal som främjar matro. Fundering: Varför Katrinelund från åk 6 (områdesstruktur). Varför inte Bergsåker eller Engelska skolan. Det känns långt och onaturligt att börja där. Det känns som om mycket handlar om ekonomi. * Viktigt för skolstrukturen är trygghet och TRIVSEL. * Fundering: Vad händer om elevantalet ökar? Hur löser ni det? * Uppmaning: Bygg för flexibilitet och kostnadseffektivitet. Bibehålla sociala värden. Anledningen till att mina barn går i kommunal skola är närhetsprincipen. Om skolan läggs ner ser jag ingen anledning att välja kommunal. Då väljer jag skola utav andra kvaliteér och troligtvis friskola. Fundering: Hur ska jag som förälder få information om de enskilda skolorna. Efterlyser någon form av utvärdering och jämförelsematerial? Förslag: Skolplan/Handlingsplan behöver uppföljningsinstrument vid terminerna som är offentligt dokument. Ex en kommunal oberoende skolinspektör som utvärderar 1 gång per termin. Hur blir skolan modern? Elda upp och bygg nytt! Kostar för mycket att renovera. IT kostnaderna - är de jämförbara för samhället i övrigt? Lär kommunen att skriva kravspecifika upphandlingar så att de vet vad de köper. (Mycket att prata om, hann inte arbetsmiljö)! Alla lärare ska ha en egen dator och svara på mail. Sida7 av 9
Hur ska skolan vara utformad vad gäller lokaler? Stora skåp. Ljusa, öppna. Fik, Kafé, uppehållsrum tillgängligt. Olika rum. Lagom stor. Ska finnas utrymme att finna mitt "gäng". Människorna gör rummen. Sida8 av 9
Övrigt