Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur



Relevanta dokument
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning

CEN/ISO EN13606 in Sweden

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

Introduktion till nationell informationsstruktur

Introduktion till nationell informationsstruktur

Tillämpningsanvisningar

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Strukturering av fritext

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Terminologibindning. Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

NI 2015:1 Kort introduktion

Visionen för e-hälsan 2025

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010

Bilaga 7 Förslag på dokumentation av proof-of-concept

Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Rapport Fortsättning Barnhälsodataprojektet (juni februari 2013)

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg

Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel:

Introduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Kompetensbeskrivning

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

ehälsa i praktiken . vad är gjort hittills inom insatsområdet för Gemensam informationsstruktur? Leif Wikman, Piteå kommun

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

SEMANTISKA STANDARDER BEHÖVS DE? Jessica Rosenälv

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Slutrapport

Processtänket måste stödjas och stuprörstänket måste bort. Nationell Informationsstruktur

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna

Nationell informationsstruktur 2016:1

Begreppsmodell över StandIN:s ramverk

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Referensarkitektur för Grunddata & Katalog. Marcus Claus, projektledare Inera

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nyttan med strukturerade journaler.. Stockholm 19/ Carina Zetterberg Utredare Socialstyrelsen/leg läkare

Exempel på hur teknisk interoperabilitet kan bidra till god vård och omsorg

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig

Klassifikationer och hkodverk

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationell informationsstruktur för vård och omsorg

Återrapportering - Aktivitetsplan 2014 Samverkansnämnden i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan

Nationell informationsstruktur 2016:1

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten

Nytta med arketyper i journalsystem

Nationell statistik om äldres hälsa, vård och omsorg. Utvecklingsplan

Slutrapport Projekt SIDIP

Gemensamt språk för säkrare vård och omsorg mars 2009 Elmia Jönköping

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Process för terminologiarbete

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet

Gemensamt språk ICF en grund för tvärprofessionell dokumentation? Lars Midbøe, Sveriges Kommuner och Landsting

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Transkript:

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur VTIM, 13606, openehr Klinisk process 3 perspektiv på informationshanteringen Kartläggning av informationsbehov Arketypstyper Referensarketyper Verktyg för arbete med arketyper: arketyp editor Vad är en arketyp, vad är ett kluster Demografiska arketyper Kliniska arketyper Svensk CKM Nästa steg i arbete - specifika kliniska arketyper Projekt Vårdrelaterade Infektioner Strategi för terminologibindning i arketyper Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

Page 3 Nationell Informationsstruktur 2006 publiceras Nationell IT-strategi för vård och omsorg i Sverige På regeringens uppdrag startar Socialstyrelsen arbete med framtagandet av Nationella Informationsstrukturen Arbetet genomförs inom ramar för projektet Nationell Informationsstruktur (NI) under 2007-2009 Huvudresultat av NIs projektet var verksamhetsorienterade generella modeller: begrepps-, process- och informationsmodell som beskriver hälso- och sjukvårdsprocesser, vad olika intressenter behöver kommunicera om och vilken typ av information de behöver i denna kommunikation Dessa modeller skapar grund för klinisk interoperabilitet Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

Page 4 Generisk nivå NIs verksamhetsorienterade begrepps-, process- och informationsmodeller Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

Page 5 NI process model

Page 6 VTIM VerksamhetsTillämpad InformationsModell Under 2007-2009 genomför Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbete med framtagandet av VerksamhetsTillämpad InformationsModellen (VTIM) 2007 beslutar landstingsdirektörer att VTIM ska vara referensmodell för alla nationella projekt VTIM är ramverk för innehåll i informationsmodellen för kärnprocessen inom hälsooch sjukvården där patientens behov ligger i fokus VTIM är grunden för semantisk och klinisk interoperabilitet VTIM är resultat av nationellt och regionalt arbete VTIM granskas kontinuerligt av en referens grupp där olika kompetenser inom hälsooch sjukvården är representerade

Page 7 Generisk nivå NIs verksamhetsorienterade begrepps-, process- och informationsmodeller Referensnivå VTIM Harmonisering Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

Page 8 VTIM 2.0 Patient Framställan Vårdärende Svar på framställan Vårdbehovsbedömning Måltillstånd Aktivitetsplan Aktivitet Hälsorelaterat tillstånd

Page 9 Klinisk process Klinisk process är den kärnprocess inom hälso- och sjukvård som omfattar hela vårdkedjan för patienter med samma typ av hälsoproblem och därmed likartade vårdbehov En klinisk process ska kunna täcka samtliga aktiviteter i kedjan ur patientens perspektiv, oavsett organisatoriska gränser, inblandade professioner eller vårdnivåer Strokevårdkedjan är ett typexempel på en klinisk process

Page 10 3 perspektiv på informationshanteringen För varje processteg i NIs processmodell identifieras vilken typ av information behöver hanteras. Information som skapas i kliniska processer måste kunna användas för flera syften: Dokumentation (EHR) - för att dokumentera det som är viktigt att veta om den enskilda processen för en enskild vårdtagare Uppföljning (Kvalitetsregister) - för att följa upp hur det går för grupper av patienter som har samma typ av hälsoproblem och därmed följer samma typ av klinisk process. Sådan uppföljning kräver att man identifierar indikatorer som kan användas för analys och slutsatser om vad som är bra eller dåligt i processen Kunskapsstyrning (Standardiserade aktivitetsplaner) - för att kunna tillhandahålla kunskap om vad som är bästa sätt att ge vård till patienter med aktuell typ av hälsoproblem. När sådan information påverkar vad som utförs i processen kallas det för kunskapsstyrning

Page 11 Kartläggning av informationsbehov Masterkälla (logisk), EHR Basdata Arketyp A v1 {1,2,3,4} Arketyp B {11,12,13,14} Arketyp C {21,22,23,24} Arketyp E {31,32,33,34} Hela konceptet Källa för uppföljning (logisk), Kvalitetsregister Arketyp A {1,2,3,4} Arketyp B {11,12,13,14} Arketyp E {31,32,33,34} Arketyp A v2 Källa för kunskapsstyrning (logisk) XX {1,3,12,13,32} -Skapa kunskapsunderlag -Operativ processstyrning -Tillämpad Standardiserad Aktivitetsplan (SAP) - Statistikbearbetning - Analys - Revidera SAP

Page 12 Referensarketyper I uppbyggnad av referensarketyper ska samtliga tre perspektiv representeras Dokumentation - patientspecifika data i kliniska processer Uppföljning ackumulerade data från kliniska processer i register Kunskapsstyrning av typer av kliniska processer via standardiserade aktivitetsplaner

Page 13 Typer av referensarketyper Demografiska administrativa för patientregistrering Bashälsodata om patient Kliniska för kliniska processer

Page 14 Generisk nivå NIs verksamhetsorienterade begrepps-, process- och informationsmodeller Referensnivå VTIM harmonisering harmonisering 13606 + openehr referens modell Referensarketyper Slot: icke kliniska attribut Slot: kliniska attribut avspeglar kärnprocess definierade processorienterade, landspecifika tomma internationell dimension, kunskapsorienterade Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

Page 15 Nationella referensarketyper Nationella referensarketyper byggdes utifrån VTIM 2.0 och representerar olika kliniska koncept som är definierade i VTIM Eftersom referensarketyper avspeglar VTIM har vi en övergripande karta över olika kliniska koncept med dess innehåll samt relationer till varann som ingår i en kärnprocess Referensarketyper specialiserar klasser i openehrs EHR och demografiska referensmodeller I arbete med referensarketyper studerade vi erfarenheter från internationella arketyper http://openehr.org/knowledge/

Page 16 Demografiska arketyper Ärver från klasser i openehrs demografiska referensmodell För arbete med patientrelaterade referensarketyper (demografiska arketyper) användes arketyp editor från LinkEHR, http://www.linkehr.com Vi har byggt 17 demografiska arketyper enligt VTIM demografiska klasser

Page 17 Nationella referensarketyper för patientrelaterade klasser i VTIM

Page 18 LinkEHR arketyp editor 2010-10-19 18

Page 19 Vad är en arketyp? Gemensamma mallar som har en viss struktur och består av ett antal attribut Kan innehålla definitioner och format

Page 20 Person namn i VTIM 2.0 2010-10-19 20

Page 21 Vad är ett kluster? Kluster bygger på en närhet och en lokal interaktion Kluster i arketypsammanhang är en samling av attribut som hör till en gemensam kontext Primära syften med kluster är återanvändbarhet Gemensamma delar i olika arketyper kan byggas genom kluster

Page 22 Kluster födelsedata 2010-10-19 22

Page 23 Kliniska referensarketyper Kliniska nationella referensarketyper specialiserar olika klasser i openehrs EHR referensmodell För arbete med kliniska arketyper användes arketyp editor från Ocean Informatics För närvarande har vi byggt 32 kliniska referensarketyper

Page 24 Klinisk referensarketyp Bedömt hälsorelaterat tillstånd

Page 25 Arketypbibliotek Vi har skapat arketypbibliotek där demografiska och kliniska referensarketyper administreras För biblioteket använder vi verktyg från Ocean Informatics Clinical Knowledge Manager (CKM), http://sllocean.karolinska.se/ckm/

Page 26 CKM, arketypbibliotek Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

Page 27 Arbetsflöde i arbete med nationella referensarketyper Utifrån V-TIM 2.0 identifiera arketyper (hälsoärende klasser) TIS Skapa arketyper i arketypeditor TIS Koppla kodverk till referensarketyper - TIS, NF Skapa ett bibliotek med referensarketyper i svensk CKM TIS Koppla terminologi och klassifikationer till referensarketyper - TIS, NF Granska referensarketyper i CKM TIS, Referensgrupp Godkänna och publicera referensarketyper i CKM TIS Översätta arketyper till engelska samt ansöka hos openehr om internationalisering av specifika referensarketyper TIS

Page 28 Roller och kompetenser i arbete med arketyper Roll Kompetens Skapare V-TIM, RIV metoden, openehr, EN13606, arketypeditor, ADL workbench, verksamhet Granskare Verksamhet, V-TIM, RIV metoden, openehr, EN13606, arketypeditor, CKM Terminolog Översättare SNOMED CT, SoS termbank, Klassifikationer, Kodverk, Verksamhet, arketypeditor, OTS, CKM Engelska, SNOMED CT, SoS termbank, Klassifikationer, Kodverk, Verksamhet, arketypeditor, CKM Publicerare V-TIM, openehr, EN13606, CKM, arketypeditor, verksamhet, SNOMED CT, SoS termbank, Klassifikationer, Kodverk

Page 29 Specifika kliniska arketyper Nationellt projekt Vårdrelaterade Infektioner (VRI) ska påbörja arbete med byggandet av specifika kliniska arketyper CeHis stödjer, koordinerar och granskar arketyper som ska definieras inom olika projekt Specifika arketyper ska administreras i svensk CKM Processen för arbete med specifika arketyper inom olika nationella projekt ska tas fram. Roller, kompetenser för arbete med specifika arketyper ska definieras samt referensgrupper för granskning av arketyper ska identifieras

Page 30 Generisk nivå NIs verksamhetsorienterade begrepps-, process- och informationsmodeller är konvergenta Referensnivå SNOMED CT concept model SNOMED CT svensk version Anger vilket kodverk som ska användas VTIM harmonisering Referensarketyper Slot: icke kliniska attribut Pref. SCT kod Slot: kliniska attribut avspeglar kärnprocessen 13606 + openehr referensmodell definierade processorienterade, landspecifika tomma internationell dimension, kunskapsorienterade Tillämpad nivå Klassifikationer (ICF, ICD) Terminologier Kodverk Begreppsbaserad mappning till SCT Specifika arketyper Slot: icke kliniska attribut Slot: kliniska attribut Pref. SCT kod Används subset av koder ärver från referensarketyper definieras enl.kliniska processer (patientgrupper, t. ex. diabetes, stroke, nutrition) Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.