POLITISKT PROGRAM Antaget på kongressen 20150315 INLEDNING OCH VÄRDEGRUND s syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar samt att arbeta för ungdomsrådens nationella intressen. s vision är att alla ungdomar ska ha samma möjligheter som vuxna att kunna forma sitt samhälle och sin vardag i sin kommun, stad eller stadsdel. Vi vet att fler grupper än ungdomar är utestängda från demokratin och att ungdomar ofta på grund av sin funktionalitet, könsidentitet, sexuella läggning, kön, ras, socioekonomiska bakgrund eller religion blir dubbelt utestängda. Det betyder att vi även har ett intersektionellt perspektiv när vi arbetar med våra frågor. Tidigare har s politik vilat på andra dokument som inte lika tydligt har visat hur vi vill arbeta med frågorna och hur vi vill lösa problematiken. Det politiska programmet ska komma att ersätta principprogrammet vid nästa revidering. Idag är det politiska programmet ett politiskt styrdokument som ska användas tillsammans med principprogrammet och idéprogrammet. Vi vill se ett samhälle där alla ungdomar, oavsett om hen blir rasifierad eller inte, oavsett om hen är trans eller cis, oavsett om hen är heterosexuell eller homo-, bi-, pan-, asexuell, får lika stor plats i demokratin som vuxna. Vi menar att ålder i många avseenden är en social konstruktion och ofta en destruktiv sådan. Ungdomar har rätt till sina demokratiska rättigheter och är viktiga för att Sveriges demokrati ska må så bra som möjligt. Därför är det vårt krav att ungdomar, av samhället, ska ges den makt som vi har rätt till, och att vi får det tillträde till demokratin som är vårt! I och med detta dokument tar tydlig ställning för feminism, för antirasism och för ett normkritiskt synsätt och arbetssätt. Detta innebär att vi inte samarbetar eller samtalar med partier och organisationer som är rasistiska och antifeministiska. Detta är vår värdegrund som organisationen vilar på och detta ska genomsyra hela organisationens verksamhet och kommunikation. 1
INFLYTANDE OCH MAKT Ungdomar vill påverka i samma frågor och på samma sätt som vuxna En vanlig syn är att ungdomar endast har åsikter i så kallade ungdomsfrågor, vilket syftar till skola, fritidsgårdar eller dylikt. Till detta kommer ofta åsikten om att ungdomar oftare använder sig av olagliga metoder, inte är organiserade och i mindre grad engagerade. Denna syn stämmer inte utan är en verklighetsförvrängning som saknar bevis och är en syn som funnits om ungdomar genom alla tider. Utifrån statistik och forskning vet vi att ungdomar inte bara är engagerade i samma frågor och på samma sätt som vuxna, utan också att ungdomar är engagerade i lika stor grad som vuxna. Vi menar alltså att det inte är någon större skillnad på ungdomar och vuxna som demokratiska individer och att rådande uppfattning om att det är så är en myt. För att skapa kunskap om hur det egentligen förhåller sig rörande ungdomars demokratiska rättigheter så ska vi uppvakta samt utbilda makthavare, såväl lokala som regionala och nationella. Vidare ska vi också utbilda och upplysa ungdomar om hur det ser ut. Runt om i landet skapar också kommuner, landsting, regioner och myndigheter separata strukturer för att ungdomar ska komma till tals. Ibland kan separata strukturer vara bra för att stärka en grupp men då måste gruppen själva välja och styra detta. Det är alltså inget vi vill se maktutövande organisationer göra då det ofta leder till skendemokrati och skapar alibistrukturer. Slå hål på myten om att det finns så kallade ungdomsfrågor. Att makthavare och myndigheter slutar skapa separata strukturer för unga att påverka i. Att undervisningen i skolgången ger ungdomar rätt verktyg och kunskap om demokratins former, de demokratiska rättigheterna, samt strukturer och påverkansmöjligheter i riksdag, landsting & kommun. Uppvakta makthavare, såväl lokala som regionala och nationella, för att dela med oss av den kunskap vi har och den forskning på området som gjorts. Alltid lyfta detta i alla sammanhang befinner sig i. 2
Ungdomars inflytande är inte en fritidsfråga Av tradition ligger ansvaret för ungas inflytande placerat under fritidsnämnden eller liknande motsvarighet. Detta grundar sig i feluppfattningen att det finns ungdomsfrågor. anser detta vara problematiskt då ingen annan grupps inflytande är placerat under en specifik nämnd. Konsekvenserna av den här typiska strukturen leder till att unga ofta har möjlighet att påverka skol- och fritidssektorn men får betydligt svårare att påverka exempelvis socialtjänsten eller stadsplaneringen, trots att ungdomar ofta påverkas av dessa områden och våra åsikter behövs. vill se att ansvaret för dialog med unga och ungas inflytande bör, likt alla andra medborgares, ligga centralt och vara kommunövergripande. Exempelvis bör detta placeras under kommunstyrelsen där medborgarinflytandet kan samordnas. Sedan är det alla nämnders ansvar att inkludera alla berörda grupper i dialoger om respektive nämnds verksamhet. Ungas del i medborgardialogen ska inte särskiljas från övriga medborgares. Vad gäller ungdomsråd så anser att dessa fortsättningsvis kan få sitt stöd från fritidsnämnd eller motsvarande. Vi anser att ungdomsråd bör vara egna föreningar och det är oftast fritidssektorn som har kontakt med och ger stöd till de lokala föreningarna. Ungdomsråd som inte är egna föreningar bör ligga direkt under kommunstyrelsen för att på så vis kunna påverka i alla områden som kommunen arbetar med. Ungdomsråd som är föreningar måste också ges möjlighet att påverka i alla kommunens verksamheter trots att resurser kommer från fritidsnämnden. Att ungdomar ska ha samma möjligheter att påverka, inom alla kommunens arbetsområden, som andra medborgare. Att ansvaret för att arbeta med ungas inflytande inte längre läggs under fritidsnämnden utan blir kommunövergripande. Att alla kommunens verksamheter inkluderar unga i de dialoger som förs med medborgare. Lyfta detta i alla samråd och dialoger som vi bjuds in till. Diskutera frågan med andra organisationer och myndigheter. Göra påtryckningar på kommuner om att ändra denna struktur i sin egen kommun. 3
Regioner och landsting måste börja lyssna på ungdomar En nivå där unga är starkt underrepresenterade är i regioner och landsting, som sällan har en strukturerad medborgardialog, som än mer sällan inkluderar ungdomar. menar att det är tid för förändring. Unga har rätt att uttrycka sig i frågor som berör sjukhus, tandvård eller kollektivtrafik. Därför menar vi att regioner och landsting måste börja inkludera ungdomar i och inför beslutsfattande samt i efterföljande implementeringsfas. kommer arbeta med detta genom att aktivt stödja ungdomar som vill bilda ett ungdomsråd på regional nivå samt erbjuda regioner och landsting de tjänster som vi idag erbjuder kommuner för att skapa en mer inkluderande medborgardialog med unga. Att regioner och landsting blir mer transparenta i sin verksamhet och sina beslutsprocesser. Att regioner och landsting satsar på att utveckla inkluderande medborgardialoger. Erbjuda regioner och landsting utbildningar i ungas inflytande. Utveckla metoder för regioners medborgardialoger med fokus på unga. Stötta ungdomsråd som vill gå samman i regionala avdelningar. 4
Staten måste engagera sig i mer än höjt valdeltagande bland ungdomar När staten arbetar med ungdomar i demokratin blir det lätt enkelriktat. Det handlar ofta om valdeltagande, om att det är lägre än vuxnas och hur vi ska höja det. Valdemokratin är viktig, demokratin vilar på den, delvis. anser att större fokus bör läggas på de demokratiska rättigheterna som kan utövas mellan valen, inom deltagar- och samtalsdemokratin. Dessa två områden utesluter ingen medborgare, du har alltså rätt att utöva dem även om du inte är myndig. Staten måste därför höja blicken och arbeta mer med medborgardialog, rättvis organisering och organisering med låga trösklar. Med det menar vi att staten ska fokusera på frågor som möjliggör för ungdomar att engagera sig samt skapar möjligheter för ungdomar att bli en del av medborgardialogen på lokal nivå. För att uppnå detta måste aktivt ligga på nationella makthavare i regering, riksdag och myndigheter. Vi måste också aktivt skapa en opinion för detta genom folkbildning och nätverkande ute i Sverige. Att mer fokus läggs på demokratiska rättigheter som kan utövas mellan valen. Att satsningar görs för at sprida kunskap om demokratiska rättigheter, till unga och till lokala och nationella politiker och tjänstepersoner. Göra påtryckningar på regering, riksdag och myndigheter. Aktivt arbeta för att finnas representerade i grupper, dialoger och andra forum där makthavare finns representerade. 5
Ge ungdomsråd makt på riktigt Ett problem idag är att kommuner gillar ungdomsråd, men sällan ungdomsråd med makt. Detta är problematiskt för det resulterar i att ungdomsråd lätt blir alibistrukturer som mer finns där för att kunna ge lokala makthavare ett gott samvete snarare än att på riktigt utöva förändring. Att ge ungdomsråd makt på riktigt, genom att ge resurser men också att koppla in ungdomsråd som remissinstanser som faktiskt används på kontinuerlig basis och som lyssnas på, är därför centralt. Genom det kan vi uppnå en riktig demokrati som är effektiv och inkluderande. För att uppnå detta måste se till att vi aktivt kan stödja våra ungdomsråd så att de kan ta fighten lokalt. måste också se till att utbilda makthavare inom detta och erbjuda kunskap och resurser, lokalt och regionalt, för att möjliggöra makthavare att frigöra denna makt för ungdomsråden. Vi måste dessutom utbilda ungdomsråden i hur de kan kräva den makt de vill ha. Att ungdomsråd bjuds in att vara remissinstanser. Att ungdomsråd bjuds in att delta i forum där de får faktiskt inflytande och makt. Utbilda makthavare. Utbilda ungdomsråden. 6
De valda församlingarna är inte representativa I Sverige väljer vi var fjärde år i de allmänna valen kommunfullmäktige, landstings- och regionfullmäktige samt riksdag. I dessa församlingar fattas beslut som rör hela befolkningen inom områden som arbetsmarknad, utbildning, infrastruktur osv. Det är därför ett extremt stort problem att dessa församlingar inte är representativa för hela befolkningen. Ofta saknas ungdomar i dessa församlingar och när de väl finns är de ofta grovt underrepresenterade. Om Sveriges demokrati ska vara en varaktig, kraftig och effektiv demokrati som fattar bästa möjliga beslut för hela befolkningen är detta ett problem. Inte bara minskar en grupps tilltro till demokratin när de inte är tillräckligt representerade, besluten blir också av sämre kvalité då viktiga perspektiv och erfarenheter försvinner. Detta förstärks än mer då medborgardialoger är bristfälliga och sker sällan. Därför menar vi i att detta måste ändras och att de valda församlingarna måste bli mer representativa. Även om denna fråga huvudsakligen ligger på partiernas, och deras ungdomsförbunds, bord så ser vi att ett starkt civilsamhälle för unga är viktigt för att möjliggöra för ungdomar att kandidera till församlingar. Här kan vi i ge mycket genom att aktivt verka för att skapa fler ungdomsråd runt om i landet. Vi kan också utbilda andra föreningar samt kommuner, landsting och regioner till att driva bättre medborgardialoger som inkluderar fler i den demokratiska processen, vilket kan leda till att fler ställer upp i val. Att politiska partier lägger större fokus på att få unga till valbara poster. Mer resurser läggs på det civila samhället. Påverka partier till att bli bättre på att låta unga ta plats i valbara församlingar genom kunskapsspridning. Göra påtryckningar på regering och myndigheter för att öka de ekonomiska resurserna till det unga civilsamhället. 7
ORGANISERING Pengar och lokaler De flesta ungdomsråd kräver väldigt lite resurser för att bedriva verksamhet. Dock är de beroende av att få stöd av sin kommun i form av mindre ekonomiska medel och lokaler att vara i. Många ungdomsråd får varje år en summa pengar av sin kommun. Denna summa varierar mycket mellan ungdomsråden. Någon får inget alls, vissa bara 10 000 kr, andra ungdomsråd får över 200 000 kr årligen. Utöver den summa pengar ungdomsrådet får på ett år får de låna lokaler att ha sina möten i och ibland extra medel för arrangemang som ungdomsrådet anordnar. Detta är såklart bra. Däremot ser vi att det är väldigt stora skillnader mellan olika ungdomsråd och de flesta får väldigt lite stöd. Ungdomsrådens överlevnad hänger ofta på stödet från kommunen och i många fall hänger det på eldsjälar som ser till att ungdomsrådet får det stöd som de efterfrågar. vill se mer självständiga ungdomsråd med lång levnadstid. Stödet från kommunerna måste finnas kvar, men ungdomsråden kan bli långt mycket mer självgående än vad många är idag om de får mer resurser från sin kommun. Att kommuner ökar stödet till ungdomsråden i form av pengar, lokaler och stöd från tjänstepersoner med målet att ungdomsråden ska kunna vara mer självständiga. Arbeta för att ungdomsråd får mer resurser i form av ekonomiskt stöd, lokaler och stöd av tjänstepersoner i kommunen. Stötta ungdomsråden genom kunskapsspridning inom alla områden som är relevanta för ungdomsrådens överlevnad och utveckling. 8
Bygg inte alibistrukturer Det är vanligt att kommuner startar ungdomsråd och sedan jagar engagerade ungdomar till att vara med i ungdomsrådet. Det här anser vi vara fel väg att gå. Dels för att det måste komma från ungdomars eget initiativ att starta ungdomsråd kommunen får gärna peppa men inte starta. Dels för att den typen av ungdomsråd ofta används som ett alibi för kommunen. Ungdomsrådet tillfrågas om en viss fråga, då kan politiker eller tjänstepersoner säga att de har pratat med ungdomarna i kommunen. Ungdomsråd är ofta små om en ser till medlemsantalet. De är inte på något sätt representativa för alla unga i en kommun, medlemmarna kan endast tala för sitt eget ungdomsråd och utifrån sig själva. Detta görs inte alltid av illvilja eller med en baktanke. Ibland sker detta på grund av att det är så vi är vana att tillfråga ungdomar. För at komma ifrån detta måste kommuner sluta starta ungdomsråd. Politiker och tjänstepersoner får gärna uppmana ungdomar att starta ungdomsråd och informera om möjligheten. Men beslutet att starta ungdomsrådet måste komma från ungdomarna själva. Det finns också fall då vuxna utstuderat använder mindre grupper av unga i alibistrukturer för att slippa tillfråga många ungdomar. Konsekvenserna är att unga inte blir lyssnade på över huvud taget då det sker ren skendemokrati. Att kommuner och andra makthavande organisationer och myndigheter slutar skapa alibistrukturer. Att unga tillfrågas i frågor som rör dem och att makthavare frågar brett med ett intersektionellt perspektiv. Sprida kunskap om detta till beslutsfattare genom utbildningar och debattartiklar. 9
RÖSTRÄTT 16 Ett av de huvudsakliga medlen för att påverka Sverige idag är att rösta i de allmänna valen. Även om denna rättighet är grundlagsstadgad så gäller den idag inte hela befolkningen, utan är begränsad till de som är över 18 år. Sedan 1919 då allmän rösträtt infördes och rösträttsåldern fastställdes till 23 år så har rösträttsåldern med jämna mellanrum tillsammans med myndighetsåldern flyttats ned. Däremot så har det på nästan 40 år inte hänt något på denna front. Rösträttsåldern ligger kvar på 18 år, trots att ungdomar idag är mer informerade och skolorna har ökat sin utbildning om demokrati och politik. Det finns i vår mening inget skäl att hålla kvar rösträttsåldern vid 18 år. Vi menar att rösträttsåldern borde ligga på 16 år då det finns många fördelar med detta. Dels är det rimligt för att ungdomar får fler skyldigheter gentemot samhället vid den åldern, till exempel straffbarhet, men på grund av att en saknar rösträtt har en inte möjlighet att påverka exempelvis lagen genom att rösta i riksdagsvalet. Detta är i vår mening grymt orättvist. Vidare skulle sänkt rösträttsålder leda till ökat deltagande, då rösträtten är ett sätt att enklare integrera ungdomar i demokratin, samt öka politikernas intresse för ungdomar och inte bara om ungdomar. menar att Sveriges politiker ska inse att ungdomar faktiskt är kompetenta nog för att fatta beslut, samt att bli valda. Runt om i Sverige idag deltar hundratusentals ungdomar i föreningar, elevråd och ungdomsråd och bedriver politik. Att Sveriges riksdag sänker rösträttsåldern till det året en fyller 16 år. Göra påtryckningar på makthavare i riksdag och regering. Samarbeta med andra organisationer som arbetar med denna fråga. 10