ANVÄNDARMANUAL. för hantering av. Ängs- och betesmarksinventering i Multikuben

ANVÄNDARMANUAL för hantering av Ängs- och betesmarksinventering i Multikuben

Ändringshantering Ansvarig för dokumentet: Maria Hall Diemer Datum Ändring Ansvarig Version 2008-04-15 Dokumentet skapas Susanna Degaardt 0.1 2008-07-18 Förbättring Susanna Degaardt 0.2 2008-07-23 Förbättring Susanna Degaardt 1.0 2011-04-27 Genomgång och förändrat vid behov Viktoria björnström 2.0 Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 1.1 Multikuben och manualens uppbyggnad... 5 1.2 Behörighet... 5 1.3 Lager... 6 1.4 Objekt kontra geometri... 6 Knappar... 8 2 Översikt... 8 2.1 Menyrad... 8 2.1.1 Arkiv... 9 2.1.2 Sök... 11 2.1.3 Redigera (endast för redigerare)... 12 2.1.4 Information... 12 Granskningslogg för block... 12 2.1.5 Hjälp... 13 Manual... 13 Om... 13 2.2 Knappar... 13 2.2.1 Generella funktioner... 13 2.2.2 Redigering (endast för redigerare)... 13 2.3 Teckenförklaring... 14 2.3.1 Beskrivning av olika lager... 17 2.4 Kartbild... 19 2.5 Redigera attribut/sök/utskrift/visa-formulär... 20 2.6 Objektlista (endast för redigerare)... 22 2.7 Informationsrad... 22 3 Grundläggande funktioner (gäller alla)... 23 3.1 Logga in... 23 3.2 Lägg till kartlager... 23 3.3 Exportera... 23 3.4 Projekt... 24 3.4.1 Hantering av projekt... 24 3.4.2 Ändra inställningar för lager... 24 3.4.3 Projektinställningar... 25 3.5 Sök 26 3.5.1 Blockkartor, kopplade block... 27 3.5.2 Jordbruksblock... 27 Sidan 2 av 60

3.5.3 Brukares block... 28 3.5.4 Kulturmiljökarta... 28 3.5.5 Ängs-/Betesmarksinventeringen... 28 3.5.6 Åtagandeplankarta... 28 3.5.7 Kontrollskifte... 28 3.5.8 Kontrollelement... 29 3.5.9 Fält/Kontrollkarta... 29 3.5.10 PPN (Produktionsplatsnummer)... 29 3.5.11 PPN-karta... 29 3.5.12 Fastighet... 30 3.5.13 Ortnamn/gårdsnamn... 30 3.5.14 Län/Kommun... 30 3.5.15 Region... 30 3.5.16 Kartblad... 30 3.5.17 Kilometerruta/koordinat... 31 3.5.18 Nya SAM Internetblock... 31 3.5.19 Blockändringsförslag från SAM Internet... 31 3.6 Information... 31 3.6.1 Brukare... 31 3.6.2 Kontrollföretag... 32 3.6.3 Spåra jordbruksblock... 32 3.7 Generella funktioner (knappar)... 33 3.7.1 Zooma till Sveriges kartbild... 33 3.7.2 Zooma till föregående kartbild... 33 3.7.3 Zooma till markerade lager... 33 3.7.4 Panorera i kartbilden... 33 3.7.5 Zooma in i kartbilden... 33 3.7.6 Zooma ut i kartbilden... 33 3.7.7 Information om det valda objektet... 34 3.7.8 Mätverktyg... 35 3.7.9 Rensa mätobjekt... 35 3.7.10 Rensa sökträffar... 36 3.8 Utskrift av generella kartor... 36 4 Redigering inom ängs- och betesmarksinventeringen... 37 4.1 Informationsflöden... 37 4.2 Objekt... 38 4.3 Lager... 39 Redigerarlagren... 39 Lagerna ÄoB-objekt och Naturtypsobjekt... 39 Lagret Församling 2006... 39 4.4 Spara preliminärt eller definitivt... 39 4.5 Inbyggda kontrollfunktioner... 40 4.6 Skapa nytt objekt... 43 4.6.1 Skapa ÄoB-objekt som inte ska ha Naturtypsyta... 43 4.6.2 Skapa ett ÄoB-objekt med endast en Naturtypsyta... 45 4.6.3 Skapa flera Naturtypsobjekt på ett ÄoB-objekt... 47 4.7 Redigera objekt... 47 4.7.1 Öppna, stänga och välja objekt... 47 4.7.2 Brytpunktsredigering... 49 4.7.3 Utöka och beskär... 49 4.7.4 Trimma... 51 4.7.5 Ta bort geometri... 52 4.7.6 Kopiera och Klistra in... 52 4.7.7 Flytta objekt... 53 4.7.8 Ångra... 53 4.8 Exempel steg för steg... 53 Sidan 3 av 60

4.8.1 Redigera ett nytt fullständigt inventerat ÄoB-objekt med endast ett Naturtypsobjekt... 53 4.8.2 Redigera ett nytt ÄoB-objekt genom att Kopiera geometrin från ett block. Modifiera geometrin för ÄoB-ytan. Skapa Naturtypsobjekt nr 2 genom att det Trimmas över det första... 54 4.8.3 Redigera ett nytt, fullst. inventerat ÄoB-objekt som utgörs av flera block med verktyget Utöka. Skapa ett hål med Beskär. Skapa ett naturtypsobjekt som är en mosaikyta.... 55 4.8.4 Redigera ett nytt fullständigt inventerat objekt som ansluter till en församlingsgräns med Beskär.. 55 4.8.5 Redigera ett befintligt (ominventerat) objekt... 55 4.8.6 Utöka ett objekt över ett annat med verktyget Utöka och Trimma över... 55 4.8.7 Trimma över ett objekt men Trimma under ett annat... 57 5 Felsökning... 59 5.1 Felsökning... 59 5.1.1 Redigering... 59 5.1.2 Övrigt... 59 5.2 Tips 59 5.3 Support... 60 Sidan 4 av 60

1 Inledning 1.1 Multikuben och manualens uppbyggnad Multikuben innehåller följande delar: Tittskåp med utskriftsmöjlighet Block-redigeringsverktyg PPN-redigeringsverktyg Kontroll-redigeringsverktyg Åtagandeplan-redigeringsverktyg Ängs- och Betesmarksinventering-redigeringsverktyg I arbetet med Ängs- och betesmarksinventeringen kan Multikuben användas på olika sätt. Den kan nyttjas i planeringen av inventeringen för att hitta de intressanta markerna och ta fram fältkartor. Efter inventeringen kan kartlager med ÄoB-objekt användas för att demonstrera eller analysera förändringar mellan olika år i länet, etc. Men framför allt används Multikuben för skapa och redigera geografisk information för inventerade objekt. Grundfunktionerna i Multikuben i stort sett är de samma oavsett vilket av ovanstående områden man arbetar med. Därför är de tre första kapitlena samt kapitel fem som beskriver sådant nästan identiska med Användarmanualen för Multikuben (version 3.0), med undantag för förtydligande textrutor som lagts in här och där med rubriken Specifikt för Ängs- och betsmarksinventering. I kapitel 4 beskrivs mer ingående hur redigeringsverktyget för just ängs- och betesmarksinventeringen används. För information hur man redigerar andra objekt som jordbruksblock, PPN och åtagandeplaner, hänvisas till Multikubens användarmanual. 1.2 Behörighet Det finns sju behörigheter i Multikuben. Behörigheten MULTI_LSTY_BLOCK_HANDL / MULTI_SJV_BLOCK_HANDL används av de som jobbar med att redigera block och blockkartor. Behörigheten MULTI_LSTY_GDI_STAT / MULTI_SJV_GDI_STAT används av handläggare som jobbar med jordbrukarstöden i Ararat (Tittskåp). Behörigheten MULTI_KART_HANDL används av handläggare som jobbar med jordbrukarstöden i Ararat och kan underlätta anstormningen under ansökningsperioden med att lägga in nya blockkartor. Sidan 5 av 60

Behörigheten MULTI_LSTY_KONTROLL_HANDL / MULTI_SJV_KONTROLL_HANDL används av de som jobbar med kontroll av stöden. Behörigheten MULTI_SJV_PPN_HANDL används av de på Jordbruksverket som jobbar med registrering av PPN-punkter. Behörigheten MULTI_LSTY_ATAGANDE_HANDL / MULTI_SJV_ATAGANDE_HANDL används av de som upprättar och redigerar åtagandeplaner. Behörigheten TUVA_INV_ROLE används av de som är Ängs- och betesmarksinventerare. Behörigheterna söker man via ebob. Information finns att hämta på http://ladan.sjv.se/. Man söker de behörigheter man behöver. Är man både blockredigerare och kontrollant söker man bägge. Systemet är uppbyggt så att man inte behöver logga ut och in för att gå mellan behörigheterna, utan man får upp alla giltiga behörigheter direkt. Specifikt för Ängs-och betesmarksinventeringen Behörighet till Tuva IN ger alltså behörighet även till redigeringsverktyget för ÄoB i Multikuben. Du som tidigare haft behörighet till Tuvas indatabas i samband med grundinventeringen måste söka ny behörighet. 1.3 Lager I ett geografiskt informationssystem är informationen lagrad i så kallade skikt (lager). I blockdatabasen lagras bl.a. blocken i olika årslager. Jordbruksblocken lagras med en kopia per år. Kopian tas under blockens årsbyte som sker runt nyår varje år. Det är bara det senaste lagret som är redigerbart. Övriga lager är statiska. I april 2011 redigerar vi i 2012 jordbruksblock. Bakgrundsdata, såsom vägar, fastighetsgränser, vattendrag, ortofoto etc. kommer från Lantmäteriets kartprodukter och ligger fysiskt på en kartserver hos Metria i Luleå. Verksamhetsdata, såsom jordbruksblock, regiongränser, kontrollskiften, kartramar etc. ligger hos Jordbruksverket. Vid start av Multikuben kopplas dessa data upp mot användaren. Specifikt för Ängs- och betesmarksinventeringen Information om de lager som speciellt berör Ängs- och betesmarksinventeringen finns i kap. 4. 1.4 Objekt kontra geometri Att veta skillnaden på objekt och geometri är viktigt. Här kommer ett försök till förklaring. Ett objekt består av geometri + attribut. En geometri är bara det som syns i kartbilden, själva polygonen/linjen/punkten. Attributen är all text som beskriver geometrin, areal, längd, typ, id, kommentarer osv. Sidan 6 av 60

Om vi tar ett block så är geometrin polygonen som syns i kartbilden, attributet är blockid, areal, mätmetod, kategori, status, redigeringsdatum, redigeringsansvarig osv. Objektet är polygonen som syns i kartbilden och informationen (attributen)som skrivs in i systemet. Ett objekt kan bestå av många geometrier. De kallas multipolygoner. Exempel på objekt som kan vara multipolygoner i Multikuben är Regioner, Kontrollskiften och kontrollelement. En multipolygon består av flera punkter/linjer/ytor i kartbilden, men bara en uppsättning av attribut. Försiktighet bör råda när en multipolygon ska skapas. Är det inte absolut nödvändigt, är det bättre att låta bli. Specifikt för Ängs- och betesmarksinventeringen Geometrin för ett ÄoB-objekt är polygonen som syns i kartbilden, medan objektet är polygonen som syns i kartbilden och informationen som systemet kopplar till geometrin, som t.ex. dess area, församling, etc. Naturtypsobjekten utgör i sin tur underobjekt till ÄoB-objekten. Multipolygoner är inte tillåtna för ÄoB-objekt eller Naturtypsobjekt (se mer om detta i kap. 4.) Sidan 7 av 60

2 Översikt Menyrad Knappar Objektlista Teckenförklaring (TOC) Redigera attribut /Sök/Utskrift/visaformulär Kartbild Informationsrad När man öppnar Multikuben får man upp följande bild (gränssnitt). 2.1 Menyrad Tittskåpsanvändare har Arkiv, Sök, Information och Hjälp i sin menyrad. Redigerare har även alternativet Redigera. Under menyraden finns tre knappar (två för blockredigerare och ängs- och betesmarksinventerare). Knapparna blir synliga när redigering påbörjas. Funktionerna är (från vänster till höger) skapa nytt, spara och ta bort objekt. Tittskåpsanvändare har ingen knapp. Sidan 8 av 60

Knappraden under menyraden, dyker upp när man valt redigera verksamhetsobjekt. 2.1.1 Arkiv Ny (endast för redigerare) Skapa ett nytt objekt kan ske från Arkiv-menyn. Det finns även en knapp med samma funktion. Spara (endast för redigerare) Att spara det som har redigerats kan ske härifrån. Det finns som knapp med samma funktion. Ta bort (endast för redigerare) Det objekt som är valt i objektlistan tas bort. Denna funktion har också en knapp. (Objektlistans funktion beskrivs mer ingående i kap. 4.) Stäng alla objekt (endast för redigerare) Alla objekt som finns i objektlistan stängs (de tas inte bort från databasen). Underlättar för användaren om man har använt många olika objekt under sin redigering. Stäng oförändrade objekt (endast för redigerare) Alla objekt i objektlistan som inte har blivit redigerade av något slag stängs ner här. De objekt som skapats eller redigeras blir kvar i objektlistan. Stäng valt objekt (endast för redigerare) Det objekt som är markerat med fetstil i objektlistan stängs. Sidan 9 av 60

Stäng alla objekt i redigeringsläget (endast för redigerare) De objekt som har aktivt redigeringslager stängs ner (t ex jordbruksblock), man kan då fortfarande ha kvar objekt från andra redigeringslager i objektlistan. Exportera kartlager Kartbilden som visas i det aktuella kartfönstret exporteras till en zip-fil. Alla lager med verksamhetsdata som är markerade i teckenförklaringen följer med. Lägg till kartlager Egna lager i tiff- och shapeformat kan importeras till Multikuben. Egna karttjänster kan också läggas till här. (eller centralt skapade, t.ex artportalen). Konvertera DGPS till Shape (endast för kontrollbehörighet) Filer med DGPS-data (punkter i log-format respektive polygoner i txt-format) kan konverteras till shapefil. De kan sedan lyftas in i Multikuben med Arkiv, Lägg till kartlager. Nytt Projekt Egna inställningar kan sparas som ett projekt som kan användas nästa gång användaren arbetar med Multikuben. Här namnges ett nytt projekt. (En mer detaljerad beskrivning av funktionen finns i kap. 3.) Öppna Projekt Ett befintligt projekt öppnas Spara Projekt Spara projektet med samma namn. Spara Projekt Som Sparar projektet med ett nytt namn. Projektinställningar Innehåller information om projektet som inte har att göra med kartans exponering. Sökvägar till olika kataloger t.ex. Avsluta Avslutar Multikuben. Sidan 10 av 60

2.1.2 Sök Olika sökfunktioner finns så att man lätt kan få fram den information man letar efter. Se mer detaljerad beskrivning i kap 3.5. Sidan 11 av 60

2.1.3 Redigera (endast för redigerare) Här väljer man vad man vill redigera. Menyn ser olika ut beroende på vilken behörighet man har. Se mer detaljer kring redigering i kap. 4. Ångra kan man göra 10 gånger/objekt. (Dock ej efter dela/slå ihop/spara, vid behov av ångra då får man stänga utan att spara först) 2.1.4 Information Brukare Information om brukare söks via kundnummer eller organisationsnummer. Kontrollföretag (endast för kontrollbehörighet) Information om kontrollen kommer ut i en pdf-rapport. Spåra Jordbruksblock Historik om jordbruksblock/år. Vad hette blocket före eller efter en redigering. Granskningslogg för block Historik om ett jordbruksblock. När redigerades/granskades det och varför. Sidan 12 av 60

2.1.5 Hjälp Manual Länkar till manualen som ligger på Ladan Om Information om Multikuben-version och systeminformation finns under hjälpmenyn. 2.2 Knappar För användning av de olika funktionerna, se vidare i kapitel 3, Grundläggande funktioner. 2.2.1 Generella funktioner Följande knappar är synliga för alla användare. Zooma till Sveriges kartbild. Zooma till föregående kartbild. Zooma till markerade lager. Panorera i kartbilden. Zooma in i kartbilden. Zooma ut i kartbilden. Information om det valda objektet. Mätverktyg. Area eller längd. Rensar mätverktygsobjekten i kartan. Rensar sökträffar. 2.2.2 Redigering (endast för redigerare) En del verktyg blir synliga när ett redigeringsval görs och är därmed endast tillgängliga för dem som redigerar. Rita en ny sketch (skiss) - polygon/linje/punkt. Sidan 13 av 60

Modifiera sketchens geometri (brytpunktsredigering av sketchen) Flytta på sketchen. Radera sketch. Välj ett objekt i kartbilden. Zooma till valt objekt. Skapa ny polygon/linje/punkt. Ta bort vald geometri (endast polygonen/linjen/punkten, inte attributen, ny geometri måste in innan det går att spara.) Modifiera geometrin för det valda objektet (brytpunktsredigera). Flytta blockets id-punkt Flytta valt objekt. Kopiera vald/valda geometrier. Klistra in geometri. Markera geometri. Avmarkera geometri. 2.3 Teckenförklaring I Multikuben finns ett stort antal kartlager med olika typer av information. (Då och då läggs nya lager till.) Lagren syns i teckenförklaringen (TOC), ju längre ner i listan ju längre bak ligger de i bilden. Användarna ser olika lager, beroende på vilken behörighet respektive användare har. Man kan själv ställa in vilka man vill ha tända i kartbilden genom att klicka i/ur rutan framför respektive lager. Vilka lager som blir synliga beror på också vilken skala man har zoomat till. Pilarna till vänster om teckenförklaringen hjälper dig att dölja eller ta fram teckenförklaringen. Förminska/förstora gör man genom att dra i listen. Är denna ruta förbockad ritas lagret ut i kartbilden. Sidan 14 av 60

På plus-rutan framför lagren kan man klicka för att få veta vilken färg och utseende som lagret visas med i kartbilden. Högerklickar man på utseendet kan man välja inställningar och där ändra färg och utseende, välja vilka etiketter som ska synas och i vilken kartskala lagret skall visas. Högerklick på lagrets utseende Inställningsrutan för lagers utseende. Specifikt för Ängs-och betesmarksinventeringen När man öppnar ÄoB-verktyget (gm att välja Redigera och därefter Ängs-/Betesmarksinventering) tänds vissa lager automatiskt, enligt grundinställningen. Du kan ändra inställningar genom att spara ett Projekt, se kap 3. Vilka lager man har bockat för i rutorna har inget att göra med att öppna eller stänga redigeringsmöjligheten i olika skikt. Det bara styr vad som syns på kartan. Det lager man Sidan 15 av 60

redigerar i styrs istället av vilket lager det objekt man valt att redigera ligger lagrat i (objektet markerat med fetstil i objektlistan). Genom att markera ett lager (hela lagernamnet blir blått, se Region ovan) med vänsterklick på namnet kan man göra ett lager aktivt. Från ett aktivt lager kan information hämtas om de objekt som lagret innehåller, t ex att man vill markera ett visst objekts geometri för att kopiera in denna till det lager man redigerar i eller att se information om ett objekt i lagret med identifiera knappen. För att göra flera lager aktiva samtidigt kan man använda <shift> och <ctrl>. För att avmarkera alla lager klickar man på texten teckenförklaring högst upp. Sidan 16 av 60

2.3.1 Beskrivning av olika lager De flesta verksamhetslager visar precis det som sägs i namnet. Här nedan kommer lite extra information om det som kan kännas otydligt. Det jordbruksblockslager med senaste årtalet (2011 i juni 2010) är det lager blocken redigeras i. De tidigare lagren är för historik. Blockkarta Blockkartelagret. Bockas det i fylls kartbilden av fyrkantiga gröna rutor. Övriga kartlager gör likadant. Inte så givande, men ack så viktigt. Kontrollskifte - Visas bara för kontrollanter. Visar alla skiften, även de som inte är klara i kontroll. Kontrollskifte, klar i kontroll - visar upp de skiften som är förbockade klar i kontroll för alla användare. Markklass Åtagandeplanskiften med tillhörande åtgärdsytor och kompletterande insatser. Lagret årsbyts inte, utan det är i samma lager redigering sker i, år efter år. Kulturlinje linjeelementet av kontrollelementen. Visas enbart för kontrollanter. Övriga får titta på Kulturlinje, klar i kontroll. Kulturpunkt punktelementet av kontrollelementen. Visas enbart för kontrollanter. Övriga får titta på Kulturpunkt, klar i kontroll. Sidan 17 av 60

Olika bakgrundsdatalager tänds i olika skalor. Det är för att det inte ska blir för detaljerat när man är långt utzoomad. Prestandasparande. Alla lager där det står orto bakom, är till för att vara tända när ortofotona är på. De syns bättre då. Info ortofoto ska blåmarkeras när ni vill veta vilket år ett ortofoto togs. (sedan i- knappen). Det behöver aldrig bockas för. På verksamhetslager går det att ändra utseende och färg, men inte på bakgrundsdatalager. Mk_orto_img innehåller de senaste ortofotona. Finns 3 olika mörkhet på färgortobilderna. Lagret uppdateras med nya bilder någon gång per år. Lagret ortofoto innehåller äldre ortofoton. Ibland är det ett bra komplement. Lagret Ortofoto är statiskt. Mk_verks_kontroll_img är satellitbilder som har använts vid fjärranalyskontroll. Sidan 18 av 60

Specifikt för Ängs- och betesmarksinventering Det finns fem lager som särskilt hör samman med Ängs-och betesmarksinventeringen. Dels finns två redigerarlager för Ängs-och betesmarksobjekt respektive deras Naturtypsobjekt. Dessa lager är endast tillgängliga för den som har behörighet till redigeringsverktyget för ÄoB. I lagret Redigerarlager för ÄoB-ytor skapar man nya ÄoB-objektsytor och redigerar befintliga. I detta lager finns bara sådana objekt som man för tillfället arbetar med (syns i objektslistan) och därmed den egna PC:n just då håller i minnet. När objekten sedan sparats preliminärt eller definitivt kopieras de in i lagret Angobete (se nedan). Lagret är synligt i skala 1:50 000 och nedåt. I lagret Redigerarlager för Naturtypsytor skapar man på samma sätt nya naturtypsytor. När dessa sparats preliminärt eller definitivt flyttas kopieras de in i lagret Naturtypsobjekt. Lagret är synligt i skala 1:50 000 och nedåt. I de två lagren ÄoB-objekt och Naturtypsobjekt lagras de ÄoB-objektsytor respektive Naturtypsytor som är preliminärt eller definitivt sparade. Lagrena är synliga för alla användare av Multikuben, i skala 1:50 000 och nedåt. Lagret församling 2006 är också till för Ängs-och betesmarksinventeringen, för att ge tillgång till aktuella församlingsgränser. 2.4 Kartbild Kartbilden visar upp de lager som är förbockade i teckenförklaringen med den färg och det utseende, samt eventuella etiketter som är valda under respektive lagers inställningar. Har inga egna val gjorts finns en för helheten bra default-inställning. Sidan 19 av 60

2.5 Redigera attribut/sök/utskrift/visa-formulär Fliken Redigera (endast för redigerare) fylls egenskaper för objektet i. Fliken har olika utseende beroende på vad man redigerar. Nedan visas hur den ser ut vid redigering av jordbruksblock. Högst upp under alla flikar finns det små pilar som man kan dölja eller ta fram fönstret med. Under fliken Sök visas ett formulär som är utformat olika beroende på vad man söker på. Där fyller man i de olika kriterierna man har och trycker på Sök. Sökfliken visar det sökalternativ man senaste valde via menyn Sök. Det går inte att ändra sökalternativ på fliken direkt. Sökträffarna markeras i kartbilden. Trycker man på Visa träfflista, kommer en lista upp med alla sökresultat. I träfflistan kan man markera och sortera och uppdatera kartbilden. Rensa rensar bort de inmatade uppgifterna och nya kan anges inför nästa sökning. Under utskriftsfliken skriver man ut en generell karta, dvs. kartan som kommer ut speglar exakt det som visas i kartbilden. Man väljer själv om kartskalan, teckenförklaringen, rubrik och beskrivning ska finnas med på utskriften. Det går även att spara enbart kartbilden. Sidan 20 av 60

Visa-fliken innehåller tematiska visningar, framför allt åtaganden. Sätt ett kryss före aktuellt kartlager, tryck på uppdatera karta och bocka för lagret i teckenförklaringen, så ser du blocken i olika färger beroende på vad de visar. Specifikt för Ängs-och betesmarksinventeringen Flikarna Redigera respektive Sök vid Ängs- och betesmarksinventering beskrivs vidare i kap 4 (Redigera) respektive kap 3 (Sök). Sidan 21 av 60

2.6 Objektlista (endast för redigerare) Här visas alla objekt som är öppna för redigering eller har valts ut under redigeringen. Det objekt som är markerat med fetstil är det som är aktivt. I listan kan det efter ett tag finnas väldigt många olika objekt. Då är det bra att använda sig av Stäng alla objekt eller någon av de andra stäng-funktionerna under Arkiv-menyn för att minska antalet öppna objekt. Objektlistan Pricken Om det är något som är underligt med något objekt har pricken framför objektet bytts ut mot en röd ring med ett vitt kryss i, eller en gul triangel med ett utropstecken i. Det går då att hovra över raden i objektlistan för att få veta vad som är fel, alternativt dyker det upp en liten varningsruta som måste godkännas innan man kan gå vidare. Specifikt för Ängs-och betesmarksinventeringen Objektslistans utseense och funktion vid Ängs- och betesmarksinventering beskrivs vidare i kap 4. 2.7 Informationsrad. Koordinater Skala Mätobjektets egenskaper På informationsraden finner man koordinaterna för det ställe där muspekaren är just för tillfället och vilken skala man ser kartbilden i. När man använder sig av mätverktyget är det här man ser mätinformationen, längden på den totala sträckan av den linje man har ritat eller sträckan för det senast ritade linjesegmentet. Används yta att rita med får man arean och omkretsen Sidan 22 av 60

3 Grundläggande funktioner (gäller alla) Kapitel 3 går igenom de grundläggande funktionerna som alla, oavsett behörighet har tillgång till. Har man alltså behörigheten tittskåpsanvändare (GDI) står allt man behöver veta här i kapitel 3. 3.1 Logga in För att arbeta i Multikuben krävs att man har en behörighet. I Multikuben finns rollerna blockredigerare, kontrollant, PPN-redigerare (produktionsplatsnummer-redigerare), ÅPupprättare (åtagandeplans-upprättare), ängs- och betesmarksinventerare samt tittskåpsanvändare. Behörigheterna som radas upp i kapitel 1.2 ansöker man om via ebob, där man tilldelas ett användarnamn. Lösenordet är detsamma som för Ararat. När man har fyllt i sina uppgifter och klickat på logga in så tar det några minuter för applikationen att starta upp. 3.2 Lägg till kartlager Ibland finns behovet att lägga till mer data i Multikuben. Data som inte finns lagrade centralt, men som underlättar det dagliga arbetet. Det går att lägga till datafiler i formaten TIFF (rasterbilder, ortofoton) och Shape (shp, Ytor/Linjer/Punkter) och det går att lägga till karttjänster. Lägga till gör man under menyn Arkiv Lägg till kartlager. Leta upp filen och tryck Lägg till. Är det en karttjänst som ska in väljer man fördefinierade karttjänster. Markeras lagret i teckenförklaringen och informationsverktyget väljs, visas informationen som finns lagrad om objektet. Markeras geometrier i det lokala lagret kan de kopieras in i ett centralt lager, eller användas till att beskära objekt som ligger i ett centralt lager. För att slippa lägga till lagret varje gång man går in i Multikuben, kan man spara undan ett projekt. Läs mer om det under kap 3.4 3.3 Exportera Så fort Multikuben är igång kan export av verksamhetsdata ske. Exportera görs via menyn Arkiv, exportera kartlager eller motsvarande knapp. Alla verksamhetslager som är förbockade i teckenförklaringen kommer med i exporten. Området som exporteras är det som syns i kartbilden. Lämpligast är att först zooma in till skala > 1:25 000 så att alla verksamhetslager syns, och bocka av eller på de lager som ska exporteras. Därefter zoomar man ut så att kartbilden visar Sidan 23 av 60

det område som ska exporteras. Det spelar ingen roll om lagrena syns i kartbilden (eller TOCen) eller ej. För att inte utmana systemet för mycket finns maxskalan 1:350 000. Över den (1:350 001) går inte att exportera. Från skala 1:250 001 får man en varning om att det kan ta lång tid eftersom det är mycket data som ska ut. Resultatet från exporten är 1 zip-fil som, när man packar upp den, innehåller en shape-fil för varje lager som exporterats. Det går betydligt snabbare att exportera till sig själv lokalt än att lägga filen på ett nätverk någonstans. Ingår kontrollskiften i exporten hamnar de i en egen zip-fil. Övriga data ligger i samma zip-fil. 3.4 Projekt Det finns möjlighet för användaren att själv ändra inställningar i Multikuben, hur olika lager ska presenteras med färgsättning och linjetjocklek, etikettering av objekt, söktolerans hur nära ett objekt man måste trycka för att den ska väljas, lägga till egna lager, lagerordning i teckenförklaringen, var det ska vara inzoomat när man startar Multikuben etc. Alla dessa inställningar kan sparas ner som ett eget projekt för att användas nästa gång användaren startar Multikuben. Då slipper man göra om alla inställningar igen. 3.4.1 Hantering av projekt För att skapa ett eget projekt med de förändrade inställningarna väljer man Arkiv, Nytt Projekt. Ge projektet ett namn och tryck OK. Nere till vänster i fönstret syns nu vilket projekt man arbetar med. Spara projektet när inställningarna är klara, via Arkiv, Spara Projekt. Ett befintligt projekt öppnas med Arkiv, Öppna Projekt. Är ett projekt öppnat och ändringar har gjorts och du vill behålla ändringarna men inte ändra inställningarna för projektet som är öppet, då väljer du Arkiv - Spara Projekt Som. Då lagras de nya inställningarna i ett nytt projekt. 3.4.2 Ändra inställningar för lager För att ändra egenskaper för ett lager börjar man med att klicka på plus-tecknet framför lagernamnet i teckenförklaringen. Högerklicka därefter på lagrets ikon (det som visar hur lagret visas i kartbilden) för att få upp en kontextmeny, där man väljer Inställningar. Det kommer nu upp ett fönster med tre olika flikar: Sidan 24 av 60

Under Symboler ändras presentationen av lagret, dvs färg, utseende och storlek. Under Etiketter kan etiketter sättas på objekt, i detta exempel med SAM-Internetskifte kan t ex skiftesbeteckning vara intressant. Font, storlek och färg på texten kan ändras. Under fliken Allmänt kan lagernamn ändras, samt i vilka skalor lagret ska presenteras. Avsluta inställningarna med Verkställ. För att flytta om i teckenförklaringen markerar man ett lager och drar det till önskad plats och släpper. Även detta är en inställning som sparas i ett projekt. Är egna lokala lager tillagda finns även de med i projektet nästa gång du öppnar projektet, liksom platsen du är inzoomad till när du väljer Spara Projekt. Om egna lokala lager ska läggas till går det fortare att få upp dem om de är sparade lokalt på C: (dvs din egen hårddisk) Om nya centrala lager har lagts till sedan du skapade projektet hamnar de längst ner i teckenförklaringen, under bakgrundsdatat. Drar du sedan upp dem till önskad plats och sparar ändringarna av projektet, så ska de finnas på rätt plats i teckenförklaringen nästa gång. 3.4.3 Projektinställningar Projektinställningsmenyn I Arkiv, Projektinställningar kan defaultkataloger (sökvägen till katalogen/mappen) väljas, t ex för importfiler, lagring av DGPS-filer, exportfiler, projektfiler och tiffbilder (kartbilder). Här Sidan 25 av 60

ställs även söktoleransen in, dvs hur nära ett objekt man måste klicka i kartbilden för att objektet skall bli valt. Gäller främst punkt och linjeobjekt, men även polygoner. Söktoleransen anges i pixlar. (Många av oss har en inställning på 1280x1024 som skärmupplösning. Det innebär att antalet pixlar på bredden är 1280 och på höjden 1024. För en 19-tums-skärm är höjden på bilden 30 cm, vilket innebär att på varje millimeter ryms det ca 3,5 pixlar. Anger man söktolerensen till 10 pixlar har man en kvadrat på 3x3 mm att trycka rätt i. Defaultläget är 1 pixel). 3.5 Sök De sökfunktioner som finns i Multikuben hittar man under menyn Sök. Alla sökfunktioner har egna formulär som skiljer sig åt beroende på vad man söker. På alla sökfunktioner kan man välja mellan att Panorera och zooma in till objekten eller bara att Panorera till objekten (skalan förblir den samma). På nästan alla kan man även välja Behålla utsnittet man har i kartbilden (det är bara sökmarkeringen som flyttar på sig, om det man söker ligger utanför kartbilden ser man ingen sökträff). Grundläget är att panorera och zooma in till objekten. Knappen Visa träfflista i sökformuläret listar alla träffade objekt. Listan går att sortera genom att klicka på kolumnnamnen. Ordningen på kolumner går att ändra (tryck ner vänster musknapp på ett kolumnnamn och dra till önskat läge). Kolumner går att ta bort ur listan genom att högerklicka i tabellen (bocka av det du inte vill se). I träfflistan kan en eller flera objekt markeras och visas i kartbilden genom Visa i kartan knappen. Träfflistan går att skriva ut. Ibland finns behovet att få över träfflistan i excel, t.ex. för kontrollskiften. Markera hela träfflistan manuellt genom att dra musen över hela listan, tryck <ctrl c> (kopiera), gå in i excel och tryck <ctrl v> (klistra in), så har du hela listan där. Att trycka på markera alla och sedan kopiera och kistra in fungerar inte. För varje typ av sökning skapas en ny flik i träfflistan. Man kan alltid titta på senaste sökningen för varje typ. Söker du först på Kontrollskifte och därefter på Brukares block finns en flik för varje sökning. Söker du en gång till på Brukares block är det den senaste sökningen som finns om du tittar på träfflistan för brukares block. Träfflistan för Kontrollskifte är densamma. Sidan 26 av 60

Träfflistans olika flikar efter många sökningar Knappen Rensa rensar dina inmatade sökkriterier så du kan skriva in nya. Utan att behöva sudda först. 3.5.1 Blockkartor, kopplade block Här kan man söka efter en brukares alla blockkartor samt de block som är kopplade till brukaren, dvs. de han sökt stöd för. Ange brukarens kundnummer (inkl bokstav) och det år man önskar information om och tryck på Sök. Notera att 00-block inte kommer med i denna sökning. Har ett 00-block ritats in i april 2007, så hamnar det i 2008-lagret, för det är där vi redigerar. Vi får inte träff på blocket om vi väljer år 2007. Söker man för år 2008 finns det inga ansökta uppgifter i Ararat än så det blir ingen träff på blocket det året heller. Kartorna visas med en röd rektangel och blocken med en röd kantlinje i kartbilden. Denna sökning är även default, dvs. inställd utan att man behöver välja. Tittar man på träfflistan så är det två olika flikar, Brukarens block och Brukarens blockkartor. Träfflistan för blockkartor visar Kundnummer och kartnummer. Träfflistan för Brukarens block innehåller: Blockidentitet, Region, Kundnummer, Areal och Omkrets. 3.5.1.1 Utskrift av blockkarta När man sökt på en brukares blockkartor och tittar på träfflistan, kan man välja att skriva ut blockkartan. Markera de blockkartor som är aktuella för utskrift (<shift>, <ctrl>). För att skriva ut en blockkarta för skiftesredovisning (den vanliga blockkartan) väljs knappen Skriv ut blockkarta. Därefter kommer en fråga upp om man vill Öppna eller Spara kartfilen (pdf:en). Vill man att kartan ska skrivas ut direkt, välj Öppna. Kartan kommer då att öppnas och visas i Acrobat Reader (krävs att denna är installerad) och kan därefter skrivas ut på lämplig skrivare. Om man vill spara kartan eller skriva ut senare, välj Spara och ange var filen ska sparas samt namn på filen t.ex kundnumret (AB195 1). Därefter kan kartan öppnas och/eller skrivas ut från Utforskaren. (Ett sätt att automatisera utskrifterna är att man sparar ner kartorna i en katalog allt eftersom de skapas, t ex c:\multikuben utan att skriva ut dem. På slutet av dagen har man kanske 20 kartor i denna katalog. Markera alla dessa kartor i Utforskaren, högerklicka och välj skriv ut. Då kommer alla kartorna automatiskt skrivas ut till vald skrivare (se till att rätt skrivare och format (A3) är vald). Ett annat alternativ är att skriv ut karta, utredning. Skillnaden från blockkartan är att man kan välja lite vilka lager som ska vara med på utskriften. För övrigt funkar denna utskrift precis likadant som blockkarteutskriften. 3.5.2 Jordbruksblock Har man ett jordbruksblock med känd blockidentitet kan man nyttja funktionen. Man fyller i blockidentiteten och vilket år man söker blocket och trycker sedan på Sök. Blocket markeras Sidan 27 av 60

med en röd kantlinje. Blockidentiteten går att kopiera in från ett annat dokument i ett enda långt nummer (t.ex. 64595444957, 6459 544 4957, 6459-544-4957). 3.5.3 Brukares block För att få fram alla block som tillhör en brukare (dvs. som brukaren haft med i sin ansökan ett visst år), fyller man i brukarens kundnumret och för vilket år man vill se informationen. Det finns även möjlighet att ange organisationsnummer istället för ett kundnummer. Efter att ha klickat på Sök kan man välja Visa träfflista. Listan visar alla brukarens block med blockidentitet, regionkod, brukarens kundnummer, areal och omkrets. I kartbilden visas blocken med en röd kantlinje. Även i denna sökning kommer ej 00-block med. Har ett 00-block ritats in i april 2007, så hamnar det i 2008-lagret, för det är där vi redigerar. Vi får inte träff på blocket om vi väljer år 2007. Söker man för år 2008 finns det inga ansökta uppgifter i Ararat än så det blir ingen träff på blocket det året heller. 3.5.4 Kulturmiljökarta För att få fram en brukares kulturmiljökartor anger man brukarens kundnummer. Tryck sök och de markeras i kartbilden som röda ramar. Genom Visa träfflista får man upp alla brukarens kulturmiljökartor och kan välja att visa en eller flera. 3.5.5 Ängs-/Betesmarksinventeringen Sökning sker på det inventerade objektets Fält-id. Objektet kommer då fram rödmarkerat i kartbilden, i skala 1:5000. Den röda markeringen rensas bort med knappen Rensa sökträffar. 3.5.6 Åtagandeplankarta Ange brukarens kundnummer. Tryck sök och de markeras i kartbilden som röda ramar. Genom Visa träfflista får man upp alla brukarens kulturmiljökartor och kan välja att visa en eller flera. 3.5.7 Kontrollskifte Det går att söka efter kontrollskiften via ett känt kundnummer, ev tillsammans med skiftesbeteckning, via kontorsbeteckning, via kontrollantens användarid eller via fältkontrollsdatum. Bocka för om kontrollarbetet ska vara klart, inte klart eller både och (både och är grundinställningen), samt om kontrollanten anser att block ska redigeras, inte redigeras eller både och (både och är grundinställningen). När man har tryckt på Sök kan man välja Visa träfflista. Träfflistan visar kontrollskiften som stämmer med sökkriterierna. Tänk på att användare som inte har kontrollbehörighet endast kan se kontrollskiften som är klara i kontroll. Träfflistan visar egenskaperna kundnummer, skiftesbeteckning, areal, kontrollarbete klart, blockpåverkan, fältkontrolldatum, redigeringsförklaring, grödkod, omkrets, anmärkning, ansvarig, redigeringsdatum och mätmetod. Genom att klicka på Visa grödgrupp eller Visa stödform kan ytterligare uppgifter fås. Sidan 28 av 60

Sök Kontrollskifte-fliken Genom att nyttja denna sökfunktion kan en blockredigerare hitta de block som en kontrollant anser bör redigeras efter genomförd kontroll. Tex. för att hitta de block som ska redigeras fyller man i kända uppgifter och kryssar för Ja för Block skall redigeras. Välj sedan att Visa träfflista för att få upp alla träffar och t ex få möjligheten att visa en träff i taget i kartan. Informationen från kontrollanten får man även fram genom att klicka med informationsverktyget på kontrollskiftet. 3.5.8 Kontrollelement Det går att söka efter kontrollelement via ett kundnummer, ev tillsammans med elementnummer och elementtyp. Både kontrolllinjer och kontrollpunkter kommer med i sökningen. Bocka för om kontrollarbetet ska vara klart, inte klart eller både och (både och är grundinställningen). Även fältkontrolldatum kan anges i sökningen. När man har klickat på Sök kan man välja Visa träfflista. Träfflistan visar kontrollelement som stämmer med sökkriterierna. Det finns en träfflista för kontrollinjerna och en träfflista för kontrollpunkterna. Träfflistan innehåller Kundnummer, Elementnummer, Elementtyp, Kontrollarbete klart, Fältkontrolldatum, Omfattning och Angiven Omfattning. Tänk på att användare som inte har kontrollbehörighet endast kan se kontrollelement som är klara i kontroll. 3.5.9 Fält/Kontrollkarta Fyll i kundnummer och klicka på sök. Träffarna visas som röda ramar i kartbilden. Via träfflistan kan du välja vilka som sa vara markerade samt skriva ut dem. 3.5.10 PPN (Produktionsplatsnummer) Fyll i PPN-nummer och klicka på Sök. PPN-punkterna visas med en blå punkt i kartbilden. 3.5.11 PPN-karta Fyll i PPN-nummer och klicka på sök för att presentera PPN-karta. Visas med röda ramar i kartbilden. Via träfflistan kan du välja vilka som ska vara markerade samt skriva ut dem. Sidan 29 av 60

3.5.12 Fastighet Fastighetssökning med wildcard (*) I fastighetssökningen kan man använda sig av wildcards, * (stjärna), om man inte vet t.ex. i vilken trakt fastigheten ligger. Begränsningar finns för att man inte ska ange * * * * som skulle ge alla fastigheter i hela Sverige. Om inte Sök-knappen blir valbar måste mer information fyllas i formuläret. Fastigheterna markeras i kartbilden med röda kryss. I träfflistan kan man välja den/de fastigheter man vill se i kartbilden. 3.5.13 Ortnamn/gårdsnamn Fyll i namnet på orten eller gårdsnamnet. Även här kan wildcards (stjärna, *) användas. Oftast finns ett ortsnamn på flera olika platser i Sverige. Träfflistan visar länskoden, kommunkoden och församlingskoden så att det är lättare för användaren att hitta rätt ort. Orterna eller gårdarna visas i kartbilden med blå punkter. Ortsnamnssökning med wildcard (*) 3.5.14 Län/Kommun I formuläret finns det två rullningslister som hjälper till att hitta rätt kommun i länet. Länet eller kommunen som man söker efter, visas med en genomskinlig gul yta. 3.5.15 Region Regionkoden är uppdelad i 3 delar - län, kommun och församling/del av församling. Ange regionkod och klicka på Sök, den valda regionen markeras som en röd yta i kartbilden. Regionindelningen skapades vid blockdatabasens uppbyggnad utifrån församlingar eller delar av församlingar. Från 1999-12-31 är regionindelningen låst i blockdatabasen och ändras inte när verklighetens församlingar förändras. 3.5.16 Kartblad Man kan söka efter ett kartblad genom att skriva in antingen alfanumerisk eller numerisk beteckning, t ex 07D5j eller 07359 och därefter trycka på sök. Hela kartbladet syns i kartbilden, kartbladsgränsen har dock ingen avvikande färg. Sidan 30 av 60

3.5.17 Kilometerruta/koordinat Kan matas in på flera sätt: 7 siffror (meter), 4 siffror (km) och/eller med 3 siffror för den öst/västliga koordinaten (dvs. ta bort den första ettan precis som man gör för block-id). 3.5.18 Nya SAM Internetblock Här kan man se de förslag till nya block som en brukare angett i sin SAM Internetansökan. Det går att söka på ett specifikt kundnummer eller på ett helt län, då man får upp alla förslag på block för det länet för valt år. Väljer man att visa träfflistan kan man se kundnummer på den brukare som ritat in blocket, samt kommentar från brukaren. 3.5.19 Blockändringsförslag från SAM Internet Här kan blockredigerare se de förslag till blockändringar en brukare angett i sin SAM Internetansökan. Det går att söka på ett specifikt kundnummer eller på ett kontor, för kontor fås alla förslag på blockändringar för det kontoret för det valda året. Väljer man att visa träfflistan kan man se kundnummer på den brukare som ritat in förändringen, samt kommentar från brukaren. 3.6 Information Information behövs ibland om brukares adress mm, eller hur ett blockid har förändrats under året. Denna information återfinns under menyn Information 3.6.1 Brukare Via Brukare kan information fås om brukaren genom att ange ange kundnummer eller organisationsnummer. Om kundnumret finns i systemet får man upp adressinformation om brukaren. Sidan 31 av 60

Informationen som finns om brukare 3.6.2 Kontrollföretag Denna information kan endast de med behörigheten kontrollant få fram (se Multikubens manual) 3.6.3 Spåra jordbruksblock Via Spåra Jordbruksblock kan man göra sökningar på hur ett block förändrats av en redigering under ett år. Sökning görs genom att man anger en blockidentitet och väljer om detta är ett aktuellt eller gammalt blockid, dvs. vill man se vad som hänt med ett block framåt eller titta på hur ett block kommit till. År fylls i för att visa vilket årslager man önskar söka historik för. I exemplet nedan har sökningen gjorts för att se vad som hänt med block 6311 327 1798 mellan år 2005 och 2006. Spåra Jordbruksblock-information Sidan 32 av 60

Resultatet visar att blocket delades i 2 delar 2005-06-28 av NMAHL. De nya blocken fick varsin ny identitet (precis som de ska). 3.7 Generella funktioner (knappar) Funktionerna här nedan finns tillgängliga för alla behörighetstyper i Multikuben. 3.7.1 Zooma till Sveriges kartbild När programmet är laddat och färdigt att använda ser man hela Sveriges kartbild med bara bakgrundsdata land och hav. Detta för att användaren lättare ska kunna zooma in över det område man önskar. Efter t ex en sökning eller redigering kan användaren snabbt komma tillbaka till Sverigekartan med denna knapp. 3.7.2 Zooma till föregående kartbild Hoppa tillbaka till föregående kartbild. Endast det senaste steget bakåt funkar. 3.7.3 Zooma till markerade lager När man har markerat ett lager i teckenförklaringen kan funktionen zooma till detta lager användas. Ofta visas hela Sveriges kartbild i fönstret på grund av att de flesta lager täcker hela landet. På egna lokalt inlästa lager kan funktionen dock vara användbar. 3.7.4 Panorera i kartbilden Vill man flytta runt i kartbilden utan att behöva zooma ut kan man panorera bilden med Panorera-knappen. Detta görs genom att man drar området till önskad placering, dvs. man trycker ner vänster musknapp och flyttar markören dit man önskar placera bilden. När man är nöjd släpper man musknappen. 3.7.5 Zooma in i kartbilden Zooma in i ett område gör man genom att använda förstoringsglaset med ett plus på eller ange en särskild skala i informationsraden längst ner. Väljer man förstoringsglaset klickar man en gång på det önskade området, då zoomas man in 25%, eller håller ner vänster musknapp och drar en rektangel över önskat område. Det område rektangeln täcker visas på skärmen. 3.7.6 Zooma ut i kartbilden Zooma ut gör man antingen genom att använda knappen med ett förstoringsglas med ett minus på eller skriva in en särskild skala i informationsraden längst ner. Väljer man förstoringsglaset klickar man en gång på det önskade området, då zoomas man ut 25%, eller håller ner vänster musknapp och drar en rektangel över önskat område. Det område som rektangeln täcker hamnar i mitten. Sidan 33 av 60

3.7.7 Information om det valda objektet Med denna funktion kan man få upp information om ett objekt i det markerade lagret i teckenförklaringen. Zooma in till valt område, markera ett lager i teckenförklaringen. Använd informationsknappen och klicka på objektet information önskas om. Objektet blir rödmarkerat och ett fönster öppnas med informationen som finns om valt objekt. Information kan fås om alla lager. Lagret behöver inte vara förbockat för att man ska kunna få information om det (men det underlättar, för annars kan det vara svårt att veta var objektet finns). Information om valt objekt (fastigheten Högås 1:8 del 2 i Lycksele) För block visas ett antal fält, t ex ser man i exemplet nedan ett block från 2004 i gårdsstödsersättningsområde 5 med ägoslag bete och areal 4,59 ha. Avvikelsen är -2,39 ha, dvs. 2004 söktes totalt 2,20 ha på detta block. Avvikelsen räknas ut genom att ta geometrisk areal minus sökt areal. Dvs referensarealen används inte som det ser ut idag (juni 2007). Trädet Information om ett block Sidan 34 av 60

Genom att info-klicka precis på gränsen av två block, bör två block visas i "trädet" till vänster i inforutan, klickar man på något av blocken visas information för detta. På vissa lager, t.ex. block, finns det ytterligare information om man högerklickar på numret till vänster i inforutan, skiftesuppgifter (grödkod) och vilka brukare som sökt på blocket samt åtagandeuppgifter. Att få fram skiftesuppgifter ochåtagandeuppgifter på ett block. Identifiera-fönstret uppdateras om man väljer ett annat block i kartbilden. Däremot så kommer inte fönstret om grödkod eller åtaganden att automatiskt uppdateras om en annan brukare väljs. Stäng därför alltid fönstret när inte informationen behövs mer så att inte fel information redovisas. Infoklickar man på ett 00-block får man ingen träff för aktuellt år (2007 i juli 2007), men däremot får man träff för år 2008 (i juli 2007), dock får man inga aktuella uppgifter om brukare eller grödkod eftersom det inte finns några ansökta uppgifter för år 2008 (i juli 2007) 3.7.8 Mätverktyg Det finns två olika mätobjekt, Area och Längd. Välj verktyget och klicka på den lilla svarta pilen till höger om knappen, två nya knappar visas, mät area och mät längd. Välj mät längd för att mäta avstånd, klicka i kartbilden där linjen ska börja och dubbelklicka där den ska sluta. För att få brytpunkter mellan start och slut gör du enkelklick i kartbilden. Välj Mät area för att mäta arealer. Klicka i kartbilden, skapa en yta genom att enkelklicka på fler ställen, avsluta med dubbelklick. Ytans area och omkrets visas i informationsraden längst ner liksom längdens totala längd samt senaste delsträcka. Totallängden uppdateras inte förrän man klickat en ny punkt. Delsträckan visas under tiden man rör pilen från den föregående punkten. 3.7.9 Rensa mätobjekt Mätobjekten (mät area, mät längd) som skapats i kartbilden rensas (både yta och linje). Sidan 35 av 60

3.7.10 Rensa sökträffar När man söker på objekt markeras träffarna i kartbilden med antingen ett rött kryss, röda kantlinjer, blå prickar eller en genomskinlig polygon. Med rensa sökträffar tar man bort markeringen på träffarna. 3.8 Utskrift av generella kartor Innehållet i en generell karta bestäms helt av användaren, eftersom det som skrivs ut är det som just i utskriftsögonblicket visas i kartbilden. Alla lager som är förbockade i teckenförklaringen och har något objekt i området som syns i kartbilden skrivs ut. Detta gäller även textlagren som t.ex blockid. Se till att zooma in över önskat område i önskad skala och välj vilka lager som ska synas genom att tända/släcka dem i teckenförklaringen. Välj fliken Utskrift, skriv en önskad rubrik och ev en beskrivning av vad kartan visar. Användaren kan välja om kartskalan, teckenförklaringen, rubrik och beskrivning ska visas på utskriften. Under knappen Skrivarinställningar väljer man vilken skrivare som utskriften ska skrivas ut på, vilken orientering, liggande/stående, och skrivarens övriga egenskaper som t ex A3 (formatet på generella kartor är begränsat till A3 eller A4), färg eller svart/vitt, marginaler (välj mindre marginaler om man vill ha större kartbild på utskriften) mm. Förhandsgranska den blivande utskriften med knappen Granska. Ett fönster visas med kartan, om man är nöjd med utskriften kan man välja Spara allt, eller stäng om man vill göra lite ändringar. När kartan har rätt utseende väljs Spara allt och ett nytt fönster öppnas med spara-inställningar. Filen sparas som en pdf-fil. Därefter får man leta upp filen och skriva ut den via utforskaren. Är endast kartbilden intressant, kan istället Spara karta användas. Då sparas endast kartbilden som en jpg-fil. Sidan 36 av 60

4 Redigering inom ängs- och betesmarksinventeringen I detta kapitel beskrivs hur man använder redigeringsverktyget för Ängs- och betesmarksinventeringen och samt hur samverkan mellan Tuva IN och Multikuben sker. Innan vi går in på hur man skapar och redigerar objekt, tar kap. 4.1-4.5 upp grundläggande funktioner och informationsflöden som finns inbyggda i redigeringsverktyget för Ängs- och betesmarksinventering. 4.1 Informationsflöden Kartredigering av ett objekt har alltid sitt ursprung i att man varit ute i fält och gjort en ny- eller en ominventering vid ett visst datum. Innan redigeringen kan börja ska merparten av noteringarna från inventeringen ha lagts in i Ängs- och betesmarksinventeringens indatabas Tuva IN. Antingen genom övertankning från handdatorn, eller via inmatning av ominventering direkt i Tuva IN:s applikation, formulär Registrera förändringar i kända objekt. I samband med detta ska objektet ha fått statusen AVVAKTA_GIS i Tuva IN, vilket gör det möjligt att redigera i Multikuben. Ovanstående hantering beskrivs i separat manual för fältapplikationen och Tuva IN. All information om objekten i Ängs- och betesmarksinventeringen (även de geometrier och attribut som syns i Multikuben) lagras i Tuva IN. Multikuben står därför i ständig kontakt med Tuva IN, för att hämta information om objekten som ska visas i dess kartlager, eller för att skicka ny information om objekten till Tuva IN efter att en redigering skett. När ytor och uppgifter ritats/skrivits in och sparats i Multikuben kommer följande information om det inventerade ÄoB-objektet att föras över från Multikuben till i Tuva IN: ÄoB-objektets area, form och position eventuella naturtyper på objektet och deras area, form och position län kommun församling ev jordbruksblock som objektet överlappar (anges med blocknr.) ev objekt från ängs- och hagmarksinventeringen (ÄoH) som objektet överlappar (anges med ÄoH-nr) Merparten blir därmed synlig i Tuva IN:s applikation (dock ej ytornas form och position). Blocknummer och ÄoH-nummer kommer eventuellt först att föras över efter en årlig överlappsanalys. Notera att uppgift om fastighet inte förs in automatiskt, så detta måste matas in i handdatorn eller Tuva IN. Sidan 37 av 60

4.2 Objekt Om ett inventerat ÄoB-objekt har en eller flera naturtypsytor, så utgör denna/dessa naturtypsytor underobjekt till ÄoB-objektet i Multikuben, s.k. Naturtypsobjekt. När man öppnar redigeringsverktyget för ÄoB-inventering blir mappen ÄoB-objekt synlig i objektfönstret Öppnade objekt. I denna mapp finns alla sparade ÄoB-objekt och Naturtypsobjekt. Även fliken Redigera ÄoB-objekt blir synlig. För att ett objekt ska kunna redigeras måste det först öppnas, dvs. synas i objektsfönstret och därefter väljas, dvs. markeras med fetstil. Endast ett ÄoB-objekt/Naturtypsobjekt kan redigeras (vara valt) åt gången. När ett ÄoB-objekt är valt för redigering är endast dess fält-id fetstilt. När ett Naturtypsobjektet är valt för redigering är däremot både dess kod och dess överordnade ÄoB-objekts fält-id fetstilt. Du kan fetstilsmarkera det objekt du vill redigera genom att klicka på det i objektsfönstret. Dess geometri blir samtidigt brytpunktsmarkerad i kartan. När ÄoB-objektet (EOP-PRQ) med sitt Naturtypsobjekt (5130) syns i objektsfönstret är dessa objekt öppna. Att ÄoB-objektet EOP-PRQ är fetstilt visar att det är valt, dvs. att det är detta objekt som kan redigeras just nu. När både ett Naturtypsobjektet och dess ÄoB-objekt är fetstilta så är det Naturtypsobjektet som är valt och alltså kan redigeras. Det övre ÄoB-objektet är brytpunktsmarkerat och det undre inte. Sidan 38 av 60

4.3 Lager Man öppnar redigeringsverktyget genom att välja meny Redigera, Ängs- /Betesmarksinventering. Då tänds enligt grundinställningarna automatiskt ett antal lager som man arbetar med eller som kan vara användbara för att navigera i kartan. Vilka lager som tänds kan man dock styra själv genom funktionen Projekt (se kap 3), eller genom att tända och släcka lager manuellt. Redigerarlagren Skapande/redigering av ytorna för de objekt man besökt sker i två olika kartlager: Redigerarlager för ÄoB-objekt respektive Redigerarlager för Naturtypsobjekt. I dessa två lager lagras bara sådana objekt som man för tillfället arbetar med, dvs. de som valts och syns i objektslistan. Informationen i dessa lager hålls bara minnet av den egna PC:n till den sparats. Lagerna ÄoB-objekt och Naturtypsobjekt När objekten sparats kopieras de in i lagret ÄoB-objekt respektive Naturtypsobjekt vars uppgifter lagras i Tuva IN. Dessa lager är synliga för alla användare av Multikuben, i skala 1:50 000 och nedåt. Då ÄoB-objekten ligger i lagret ÄoB-objekt och Naturtypsobjekten ligger i lagret Naturtypsobjekt, är det genom att välja objekt som man styr vilket lager man arbetar i. (I statusraden längst ner till höger som avsedd att visa vilket lager man arbetar med står det dock Redigerar ÄoB-objekt även när man redigerar ett Naturtypsobjekt, vilket alltså är vilseledande, men det är för att ÄoB-objektet är huvudobjektet.) Lagret Församling 2006 Eftersom ÄoB-objekt inte får överskrida församlinggränser sker en validering av detta gentemot den församlingsindelning som gällde 2006. Denna gräns är låst och oändringsbar. Jordbruksblocken valideras mot 1999 års församlingsindelning, lagret Region. Lagret Region är inte låst, och kan ändras om block delas på konstiga sätt. 4.4 Spara preliminärt eller definitivt När man redigerat ett objekt och väljer att spara frågar alltid programmet om man vill spara preliminärt eller definitivt. Spara preliminärt innebär att de ändringar man gjort sparas i indatabasen Tuva IN. Men objektet kan fortfarande redigeras när du öppnar Multikuben en annan gång, då statusen för objektet fortfarande är AVVAKTA_GIS (statusen är synlig i Tuva IN:s formulär). Sidan 39 av 60

När du är klar med redigeringen av ett objekt ska du välja att spara definitivt. Då kommer statusen för objektet att höjas till REG_KLAR. Det innebär att du bekräftar att redigeringen är klar och att informationen om objektet kan läsas över i utdatabasen Tuva UT och bli tillgängliga för allmänheten vid sökningar på internet. För att göra om kartredigeringen av ett definitivt sparat objekt måste man först låsa upp objektet i Multikuben genom att antingen bocka ur klar -rutan under redigerafliken, eller ändra objektets status till AVVAKTA _GIS i Tuva IN. Man går då in via formulär Registrera förändringar i kända objekt, lägger in en ominventering på samma inventeringsdatum som det förra, väljer Spara och validera och därefter att kartytan ska justeras. Det går inte att spara ett Naturtypsobjekt för sig, utan när man väljer Spara så sparas hela ÄoBobjektet, inklusive dess eventuella underobjekt i form av Naturtypsobjekt. Alla öppna objekt (de som syns i objektslistan) kommer att sparas. I händelse av att felmeddelande ges i samband med sparandet (se avsnitt om kontrollfunktioner) så kommer sådana meddelande upp separat för varje objekt. Vilket objekt varje meddelande gäller framgår ibland av fält-id:t i meddelandet, men inte alltid. För att undvika förvirring bör man alltid försöka att endast ha ett ÄoB-objekt i taget öppet i objektslistan! Du kan se att ditt objekt har blivit sparat genom att dess mappnamn (fält-id) nu inte längre är kursivt i objektslistan. Spara knappen är (tills nya redigeringar gjorts) utgråad. Dessutom syns objektets fält-id i kartan, samt dess eventuella naturtypskoder. För närvarande (april 2011) kan man däremot inte snabbt se i objektslistan om ett objekt är preliminärt eller definitivt sparat (men vi jobbar på att det ska synas både i karta och objektslista!). För att undersöka detta kan man kontrollera om det finns möjlighet att redigera objektet efter att man valt det. Redigerarknappar som Modifiera geometri eller Flytta geometri är inte valbara (utgråade) om man valt ett definitivt sparat objekt, liksom att hela attributfliken är helt utgråad. 4.5 Inbyggda kontrollfunktioner Vid redigering av ÄoB-objekt/Naturtypsobjekt i Multikuben finns vissa inbyggda kontrollfunktioner som kan vara bra att känna till innan man påbörjar redigeringen: Man kan inte skapa en ÄoB-geometri som överlappar en annan ÄoB-geometri. En Naturtypsgeometri får inte heller överlappa en annan. Om överlappning sker får man dessa felmeddelanden när man försöker spara: Sidan 40 av 60

Aktören kan då fortsätta att redigera ytan, t ex genom att trimma ytan under eller över alla överlappande ytor alternativt mot enstaka överlappande ytor (se avsnitt om redigering). Därefter kan objektet sparas. Det går inte att skapa något Naturtypsobjekt på ett ÄoB-objekt som klassats som Ej aktuella eller Restaurerbara. Fliken Naturtyper är utgråad och kan inte väljas. Ett ÄoB-objekt som är fullt inventerat måste täckas helt av en eller flera Naturtypsobjekt. Annars kommer ett felmeddelande upp när du försöker spara: Glipor mellan Naturtypsobjekt får inte heller förekomma, då kommer detta felmeddelande när man försöker spara: Ett Naturtypsobjekt får inte överskrida sitt ÄoB-objekts gränser. Det gör inget om de ritas utanför. När man sparar sker en automatisk trimning av Naturtypsobjekt mot ÄoBobjektets gränser. Ett ÄoB-objekt får inte överskrida en församlings-, läns- eller kommungräns. Ett felmeddelande visas när man försöker spara objektet: Du kan då välja att beskära objektet mot församlingsgränsen (se avsnitt om redigering). Om du råkat inventera ett objekt som skär församlingsgräns måste inventeringen göras om, så att du delar upp området i två objekt med skilda fält-id. Ett ÄoB-objekt eller ett Naturtypsobjekt får inte vara mindre än 0,05 ha. När du sparar ett objekt som är mindre får du en varning: Sidan 41 av 60

Då detta endast är en varning kommer objektet ändå att sparas. Redigera objektet så att det får rätt yta (eller kontakta systemansvarig på Jordbruksverket för att ta bort objekt som är så små att de inte borde inventerats). Observera att nya ÄoB-objekt som är mindre än 0,1 ha inte ska vara med i inventeringen (se metodhandledningen). Det finns ingen funktion för att dela ÄoB-objekt eller Naturtypsobjekt så att det tilldelas två olika fält-id/naturtyper direkt vid ÄoB-redigeringen i Multikuben (detta är t ex möjligt för block vid blockredigering via verktyget Dela). Om ett befintligt objekt efter ominventering i praktiken delats upp i två objekt, ett ominventerat befintligt fält-id och ett nyinveterat med nytt fält-id (se metodhandledningen) så löser man det genom att det befintliga objektets yta minskas, och det nya skapas (se avsnitt Skapa ÄoB-objekt). Det går inte att slå ihop två ÄoB-objekt i Multikuben (eller Tuva IN). Funktionen Slå ihop som finns för andra redigeringsverktyg i Multikuben är inte valbar vid ÄoBredigering. Naturtypsobjekt kan slås ihop genom att en tas bort och den andras geometri utökas. När en ÄoB-geometri är skapad så kontrolleras att den inte har en ögla. Om du skapat en ögla så kommer du vid redigeringen att få meddelandet Felaktig geometri. När du försöker spara objektet får du meddelandet Invalid geometry och det sparas inte. Det är inte möjligt spara några ÄoB- eller Naturtypsgeometrier som är multipolygoner. Felmeddelande: Det går inte att spara ett objekt utan att man gjort en geometri till den. Du får då detta meddelande och det går inte att spara: Felmeddelandet är lite förvillande då det kan tolkas som att en geometri finns som överlappar. I själva verket rapporterar datorn att den inte lyckats kontrollera om objektets geometri överlappar någon annan geometri. Sidan 42 av 60

Det går inte att skapa ett Naturtypsobjekt utan att en naturtyp är ifylld. Procentsatserna för naturtyper på ett naturtypsobjekt måste också sammanlagt vara 100 %. Du får annars något/några av följande felmeddelanden: Man kan aldrig ta bort ett ÄoB-objekt som sparats preliminärt eller definitivt i Multikuben (däremot kan man ta bort dess geometri för att göra en ny). Naturtypsobjekt tas däremot vid behov bort i Multikuben. 4.6 Skapa nytt objekt I detta avsnitt beskrivs principerna för hur man skapar ett nytt ÄoB-objekt i Multikuben. Utgångspunkten är alltså ett nyinventerat objekt, som inte har en geometri sedan tidigare. 4.6.1 Skapa ÄoB-objekt som inte ska ha Naturtypsyta Redigeringverktyget för Ängs- och betesmarksinventering öppnas genom att man väljer Redigera i menyraden och därefter Ängs- och betesmarksinventering. Välj menyn Arkiv, Ny; eller ikonen längst till vänster Skapa ny ÄoB-objekt. En listbox kommer upp, med fält-id för de objekt i länet som finns i Tuva IN men ännu inte har någon ÄoB-geometri i Multikuben. Markera fält-id:t för det objekt du ska redigera och tryck OK. Sidan 43 av 60

Ett nytt ÄoB-objekt har skapats i lagret ÄoB-objekt och visas i objektlistan som Nytt objekt. Det är fetstilsmarkerat och därmed möjligt att redigera! Ta fram marken du ska redigera i kartbilden, t ex genom att zooma i kartan bilden eller genom att söka fram förknippat block/fastighet etc. med hjälp av sökverktyget (se kap. 3). Nedan syns ett block, varav en del ska utgöra ett ÄoB-objekt. I knappraden kan du nu välja verktyget Skapa ny polygon (om det inte redan är valt). När verktyget är valt kan du rita in ytan i kartbilden, med gummibandsprincipen. Sidan 44 av 60

När du är nöjd med formen, avsluta med dubbelklick. Man kan man välja att skapa geometrin/polygonen på flera andra sätt. Om ÄoB-objektets gränser sammanfaller helt eller delvis med ett eller flera befintliga jordbruksblock/markklasser ska man skapa ÄoB-geometrin genom att kopiera block-/markklassgeometrin från blockkartan med en efterföljande redigering. Generellt gäller alltså att, om det redan finns linjer eller geometrier i andra lager som objektet man redigerar ska sammanfalla med (t ex vägar, vatten, församlinggränser eller jordbruksblock), så ska man använda dessa för att redigera sitt objekt, istället för att försöka efterlikna dem med verktyget Skapa ny polygon eller Modifiera geometri. Detta görs genom att man kopierar in dem eller beskär/utökar/trimmar sitt objekt med dem. Läs mer om de olika redigeringsverktygen i avsnitt 4.7 och 4.8. I Redigera formuläret syns nu arean för det uppritade objektet. Arean och ÄoB-objektets övriga attribut (församling osv.) är inte redigerbara utan sparas automatiskt av systemet i Tuva IN. Spara sedan ÄoB-objektet via Arkiv, Spara eller knappen Spara ÄoB-objekt. Objektet sparas då i lagret ÄoB-objekt. 4.6.2 Skapa ett ÄoB-objekt med endast en Naturtypsyta Gör som i avsnittet Skapa ÄoB-objekt som inte ska ha Naturtypsyta ovan. Det kommer dock inte gå att spara då det ännu inte finns någon Naturtypsyta. Du kan nu skapa dess Naturtypsyta (Naturtypsobjekt) genom att klicka på fliken Naturtyper och välj Skapa nytt naturtypsobjekt. Då skapas automatiskt en geometri i redigerarlagret för Naturtypsobjekt som är identisk med ÄoB-objektets yta. I objektslistan dyker Naturtypsobjektet nu upp i form av ett underobjekt till ÄoB-objektet, (Nytt objekt). Sidan 45 av 60

Vänsterklicka i översta rutan under Naturtyp, så kommer en listbox upp där naturtypen för objektet kan väljas: Naturtypen hamnar i det översta naturtypsfältet, med defaultvärde på 100 % täckning. I de flesta fall kommer man endast behöva fylla i det översta naturtypsfältet på detta sätt, då det oftast bara finns en naturtyp per Naturtypsobjekt. Men om Naturtypsobjektet är en mosaikyta, d.v.s. består av två eller tre naturtyper som är svåra att avgränsa geografiskt, så använder man ett eller båda av de undre fälten också. Ändra procentantalet i rutorna efter hur stor andel du uppskattat att Naturtypsobjektet täcks av respektive naturtyp. Klicka på knappen Spara så sparas Naturtypsobjektet, det namnges med sin naturtypskod (alt. Mosaik, Kultiverad fodermark eller Annan naturtyp ) i objektlistan: Är du helt nöjd med redigeringen av både ÄoB-objeket och dess Naturtypsyta så väljer du att Spara definitivt. (I annat fall, se avsnittet om redigering.) Sidan 46 av 60

Naturtypsobjektets yta täcks av en svagt gul färg, något starkare än blockens. (Individuella inställningar av merparten av kartans färger är dock möjlig.) Brytpunkterna syns så länge ett objekt är valt. Då både fält-id och naturtypskod här är fetstilta i objektsfönstret är det Naturtypsobjektet som är valt och alltså detta objekts brytpunkter vi ser. Objektens Fält-id respektive Naturtypskoder syns med turkos färg i kartan, till skillnad från de blå blocknumrena. 4.6.3 Skapa flera Naturtypsobjekt på ett ÄoB-objekt Det finns i princip ingen begränsning för hur många Naturtypsobjekt som ett ÄoB-objekt kan ha, begränsningen styrs förstås av ÄoB-objektets area, då ett Naturtypsobjekt inte får vara mindre än 0,05 ha. För att skapa det första Naturtypsobjektet, gör som i föregående ansnitt, men spara bara preliminärt. Skapa nästa Naturtypsobjekt, tryck på Skapa nytt naturtypsobjekt. Observera att defaultvärdet på 100 % denna gång inte är iskrivet vid naturtypen, utan måste skrivas in. Därefter skapar du geometrin för det nya Naturtypsobjektet. Den första Naturtypsobjektets geometri är ju i detta läge identisk med ÄoB-objektets. Denna yta måste nu minskas och de kommande Naturtypsobjektens geometrier skapas, så de täcker hela ÄoB-objektet utan några glipor emellan. Detta kan ske på lite olika sätt, beroende på hur ytorna och dess omgivning ser ut. Läs först mer om de olika redigerarverktygen, i nästa avsnitt. Därefter finns exempel hur man kan gå tillväga steg för steg i olika fall. 4.7 Redigera objekt 4.7.1 Öppna, stänga och välja objekt Som beskrivs i avsnitt 4.2 måste det ÄoB-objekt/Naturtypsobjekt du redigerar vara valt, dvs. markerat med fetstil i objektsfönstret. Endast ett objekt kan redigeras (vara valt) åt gången. Om inte objektet du ska redigera redan är öppet (finns i objektsfönstret), sök fram det med lämplig sökmetod och zooma in till område där redigeringen ska ske. Skala 1:2000-1:5000 är lämpliga redigeringsskalor. Sidan 47 av 60

För att kunna börja redigera det ÄoB-objekt du sökt fram i kartan, klicka på Välj objektknappen, enkelklicka sedan i kartbilden på det objekt som ska redigeras. ÄoB-objektets fält-id och eventuella underobjekt i form av Naturtypsobjekt ska då hamna i objektsfönstret. (Syns inte Naturtypsobjekten i fönstret kan du ta fram dem genom att klicka på pluset.) Det går också att trycka på Välj-objekt-knappen och sedan rita en ruta på kartan. Då öppnas alla objekt som är inom rutan och hamnar i objektlistan. Objektlistan med flera öppnade ÄoB-objekt Det går att högerklicka på objekt som ligger i objektlistan, man får då fram några funktioner för valt objekt: Zooma till Zoomar till valt objekt. Panorera till Panorerar, utan att ändra skalan, till valt objekt Stäng objekt Stänger objektet. Det finns sedan inte längre i objektlistan Alla ÄoB-objekt som har blivit valda någon gång under redigeringen ligger kvar i trädstrukturen i Objektsfönstret tills de stängs. Under Arkiv-menyn finns dessa funktioner: Stäng alla objekt - stänger ner alla objekt från listan, det syns alltså inte i objektlistan sedan. Stäng oförändrade objekt - stänger alla objekt som inte förändrats i redigeringen. Stäng valt objekt Stänger det objekt som är fetmarkerat i listan. Stäng alla objekt i redigeringsläget - stänger alla objekt för aktivt (blåmarkerat) redigeringslager. Man har då fortfarande kvar objekt från andra redigeringslager i objektlistan. Sidan 48 av 60

4.7.2 Brytpunktsredigering Välj det objekt som ska redigeras och klicka på Modifiera geometri-knappen. Nu kan brytpunkter flyttas (tryck ner vänster musknapp, dra och släpp på önskat läge), läggas till (vänsterklick på linjen) och tas bort (<shift>+ vänsterklick på linjen). Avsluta med dubbelklick. Hela brytpunktsredigeringen räknas som ett redigeringssteg och måste avslutas innan spara fungerar. Vid brytpunktsredigering av ÄoB-objekt med Natutypsobjekt är det smidigast att först redigera ÄoB-ytan före Naturtypsytan. Om Naturtypsytan ritats utanför ÄoB-ytan kommer den att beskäras av ÄoB-ytan vid Spara, så att deras yttre gränser sammanfaller. Obs! Efter att man redigerat ett objekts yta finns ibland de gamla linjerna kvar i kartan, efter spara. De tunna, mörka linjerna kan var förvirrande för den ovana, men är inget att bry sig om. De försvinner ibland om man stänger objektet och öppnar det igen, eller om man bockar ur och sedan i redigerarlagren. Ibland försvinner de först när man startat om hela Multikuben. 4.7.3 Utöka och beskär Välj objektet som ska redigeras. Beskär /utöka med polygon Ett sätt att utöka eller beskära ett objekt är att använda en sketchpolygon. Sketchpolygonen du ritar är bara en tillfällig geometri du använder för att redigera ditt objekt med och sparas aldrig i något lager. Välj verktyget Ny Sketchpolygon och rita en yta. Avsluta med att dubbelklicka. Sketchytan går att brytpunktsredigera på samma sätt som alla andra objekt med verktyget modifiera sketchgeometri. När sketchytan är färdig högerklickar man i kartan och väljer Utöka eller Beskär. Objektets geometri ändras enligt sketchen. Det går bra att rita sketchpolygonen innan objektet väljs. Sidan 49 av 60

Obs! Bilderna i avsnitt 4.4.2 till 4.4.4 är inkopierade från blockredigering och inte redigering av ÄoB-objekt. Därför syns blocknummer och inte fält-id/naturtypskoder i kartbilderna. Förutom denna skillnad ser det likadant ut vid ÄoB-redigering. Spara ändringen och ta bort sketchen så bör objektet se bra ut. Med Beskär kan ytor tas bort och hål skapas inom ett objekt. Om sketchpolygonen överlappar andra objekt när man ska beskära gör det inget. Det objekt som är valt/aktivt (fetmarkerat i objektlistan, brytpunktsmarkerat i kartbilden) är det som blir beskuret. Ligger sketchpolygonen över andra ÄoB-/Naturtypsobjekt när man vill utöka kommer objektet att ligga över de andra och man måste nyttja funktionerna trimma över eller trimma under innan det går att spara. Beskär/utöka med andra lagers geometrier Istället för sketchpolygon kan andra lagers geometrier nyttjas till beskärning eller utökning. Även bakgrundsdatat kan nyttjas vid beskärning, t.ex. om en objektsgräns ska gå i vägens eller sjökantens gräns. Aktivera (blåmarkera) i teckenförklaringen det lager som den geometri du vill använda finns lagrat i. Använd Markera geometri-knappen och klicka i kartan inom den geometri som ska användas för beskärningen. Geometrin ska då bli rödmarkerad. Se till att objektet som du vill beskära/utöka är valt (fetstilt i objektsfönstret), högerklicka och välj Beskär/Utöka. Spara ändringen och ta bort sketchen så bör objektet se bra ut. Börja alltid med ÄoB-ytan Vid utökning av ÄoB-objekt med Naturtypsobjekt är det bäst att börja med ÄoB-ytan. När du tryckt Utöka och sett hur dess brytpunktsmarkerade linje flyttats enligt sketchen, så kan du direkt välja (fetstilsmarkera) Naturtypsobjektet. Sketchen ligger kvar på samma ställe, så det är bara att högerklicka och välja Utöka igen. Vid beskärning av ÄoB-objekt med Naturtypsobjekt är det också bäst att börja med ÄoB-ytan. Eftersom Naturtypsytan automatisk beskärs av ÄoB-ytan när man sparar behöver man inte beskära den med verktyget. Obs! Ibland är verktyget lite segt. Om inte utökningen av objektet syns, pröva att klicka på det valda objektet i objektsfönstret. Ibland syns ändringar inte förrän man sparat preliminärt. Sidan 50 av 60

4.7.4 Trimma De olika trimma-verktygen används om man vill utöka eller beskära ett ÄoB-objekt /Naturtypsobjekt med hjälp av ett annat objekt. Objekten får då en gemensam gräns. Till skillnad mot verktygen Utöka/Beskär kan man inte använda sketchpolygon för att trimma. Trimning med ÄoB-verktyget syns först när man valt att spara preliminärt. Trimma över alla Med Trimma över alla så ändras alla underliggande objekt av det valda objektet som inte kommer att ändras. Man kan likna det vid att den redigerade polygonen fungerar som en kakform på alla andra polygoner man ritat in den över. En förutsättning är att de underliggande objekten är upplåsta för redigering (status AVVAKTA_GIS i Tuva IN). De underliggande objekten som trimmas över kan vara alla de andra objekten i samma lager som det valda objektet. Men om ett annat lager är aktiverat (blåmarkerat i teckenförklaringen) blir det valda objektet istället en kakform på polygonerna i detta lager. Se till att objektet är valt, högerklicka och välj Trimma över alla. Spara preliminärt så ska ändringen synas. Trimma över alla kan t ex användas för att redigera två eller flera ÄoB-objekt som angränsar till varandra. Det är också mycket användbart för att redigera naturtypsytorna inbördes i ett ÄoB-objekt. T ex när man skapar naturtypsyta nr 2 kan den trimmas över den befintliga. När man använder detta verktyg i ÄoB-redigeringen kan för närvarande felmeddelanden uppstå om att Naturtypsytan överlappar eller inte stämmer. Dessa är oftast inget att bry sig om. Tryck OK och pröva att spara igen. Trimma över Om man vill styra över vilket eller vilka objekt man trimmar över, så nyttjar man istället funktionen Trimma över. Detta kan vara lämpligt t ex om man först vill trimma ett nytt objekt så att det hamnar över ett befintligt objekt men sedan trimma den under ett annat befintligt objekt (med verktyget Trimma under). Även här förutsätts att den underliggande ytan som trimmas över är upplåst för redigering. Markera geometrin för det objekt du vill trimma ditt objekt över. Markering sker i första hand av geometri från aktivt lager - så innan man markerar geometrin måste lagret aktiveras i teckenförklaringen (klicka på namnet så att lagret blir blått). Klicka därefter på Markerageometri-knappen och i geometrin. Om du vill trimma mot fler än ett objekt kan du använda, <shift> och <ctrl> för att markera flera. Se därefter till att objektet du redigerar är valt, högerklicka och välj att Trimma över. Sidan 51 av 60

Om du t ex vill att det ÄoB-objekt som du håller på att redigera (äob1) ska sträcka sig in över ett annat ÄoB-objekt (äob2) som också har en Naturtypsyta (n2), kan du göra så här: Aktivera ÄoB-objektlagret, markera geometrin för äob2 och välja trimma över. Aktivera sedan lagret Naturtypsobjekt, markera n2 och välj trimma över. Spara preliminärt så ska du se ändringen. Trimma under alla Med Trimma under alla så klipps det valda objektet mot samtliga omkringliggande objekt (som inte ändras, utan fungerar som kakform gentemot det valda objektet). De omkringliggande objekten kan utgöras alla de andra objekten i samma lager som det valda objektet. Men om ett annat lager är aktiverat (blåmarkerat i teckenförklaringen) är det i stället polygonerna i detta lager som fungerar som kakform på det valda objektet. Se till att objektet som ska trimmas under alla är valt, högerklicka och välj Trimma under alla. Spara preliminärt så ska ändringen synas. Trimma under alla kan t ex användas för att redigera två eller flera ÄoB-objekt som angränsar till varandra. Trimma under Trimma under fungerar och används på motsvarande sätt som Trimma över, dvs. om man vill styra vilket eller vilka objekt i det aktuella lagret som man vill trimma sitt objekt under. Polygonen man redigerar beskärs av markerad geometri (markerade geometrier) i sitt egna lager, alternativt ett aktivt (båmarkerat) lager. 4.7.5 Ta bort geometri Med Ta bort geometri försvinner inte själva objektet, däremot dess geometri. Detta är bra om man tycker geometrin är så pass dålig att man vill rita om hela objektet eller kopiera in en annan vald geometri. Välj Ta bort geometri och klicka på aktuellt objekt. Geometrin i kartbilden försvinner, men objektet finns kvar i objektlistan. Välj skapa ny polygon och rita in polygonen som den ska se ut. Om du har en annan geometri (t.ex. ett jordbruksblock) som är lämplig att använda ska du kopiera in denna istället för att rita en ny, och därefter redigera efter behov. Välj att spara preliminärt så ska ändringen synas. 4.7.6 Kopiera och Klistra in Kopiera geometri från ett lager till ett annat är bra då man t.ex. vill ersätta ett objekts geometri med ett annat objekts geometri (t ex objekt i ett annat lager) eller om man vill skapa ett nytt objekt. Antingen har objektets geometri först tagits bort (enligt ta bort geometri ovan) eller så har ett nytt objekt precis skapats. Sidan 52 av 60

Markera geometrin för det objekt (t ex ett block, eller en markklass) du vill kopiera. Markering sker i första hand av geometri från aktivt lager - så innan man markerar geometrin måste lagret (t ex blocklagret eller markklasslagret) aktiveras i teckenförklaringen (klicka på namnet så att lagret blir blått). Kopiera därefter geometrin med hjälp av kopiera-knappen. Klistra sedan in geometrin med klistra in-knappen, och vips har det nya objektet fått geometri. Geometrin läggs precis på samma plats som det objekt som är kopierat ligger, men man ser det genom att det kommer fram brytpunkter. Spara objektet om det är till belåtenhet. 4.7.7 Flytta objekt Vissa objekt går att flytta så fort de är redigeringsbara, andra går bara att flytta när de är nyskapade. Vill man flytta ett objekt, väljer man det så att brytpunkterna syns. Klicka sedan på Flytta geometri-knappen, tryck ner vänster musknapp i objektet och dra det med musen till önskat läge. Spara. 4.7.8 Ångra Ångra fungerar i Multikuben per objekt och med 10 ångrasteg per objekt.(obs, detta gäller så länge man inte tryckt spara, efter det kan man inte ångra någonting!) Ibland måste man se till att ångra på alla objekt som involveras, t ex om man trimmat ett objekt över ett annat. 4.8 Exempel steg för steg 4.8.1 Redigera ett nytt fullständigt inventerat ÄoB-objekt med endast ett Naturtypsobjekt 1. Välj Skapa nytt angobete. 2. Klicka på objektets fält-id i boxen som kommer upp. Sidan 53 av 60

3. Panorera och zooma till ett ställe i kartan där du vill rita in objektet, t ex skala 1:3 000 brukar vara lagom. 4. Se till att objektet är valt för redigering (fet stilt) i objektsföntret. (Om inte så välj det genom att klicka på det). 5. Digitalisera ytan för ÄoB-objektet och därefter Naturtypobjeketet genom att följa instruktionerna i kap. 4.6.1 och 4.6.2. 6. Spara preliminärt eller definitivt och stäng objektet genom att högerklicka på det i objektsfönstret. 4.8.2 Redigera ett nytt ÄoB-objekt genom att Kopiera geometrin från ett block. Modifiera geometrin för ÄoB-ytan. Skapa Naturtypsobjekt nr 2 genom att det Trimmas över det första Du har inventerat ett ÄoB-objekt vars gränser till en del följer ett blocks yta. 1. Välj Skapa nytt angobete och fält-id i boxen som kommer upp. 2. Aktivera (blåmarkera) lagret 2009 Jordbruksblock. 3. Välj verktyget Markerera geometri. 4. Klicka på det aktuella blocket. Dess kantlinje ska nu bli rödmarkerad. (Om den inte blivit det efter ett par sekunder så försök igen!). 5. Välj Kopiera markerad geometri. 6. Välj Klistra in geometri. Nu ska ÄoB-objektets polygon synas med brytpunkter och exakt på samma ställe som blocket. 7. Ponera att ÄoB-objektet i detta fall inte helt ska följa blockets gränser i ena kanten Redigera gränsen genom att välja Modifiera geometri och flytta några brytpunkter. 8. Skapa ett Naturtypsobjekt för objektet och välj Spara preliminärt. 9. Skapa ytterligare ett Naturtypsobjekt genom att följa instruktionerna i kap 4.6.3. 10. Se till att den nya Naturtypsobjektet är valt (fetstilt) i objektsfönstret. Välj Ny polygon och rita in naturtypsobjektet över det befintliga som redan täcker hela ÄoB-ytan. Låt den nya polygonen överskrida ÄoB-objektets yttre gränser, men inom objektet ska polygonen ritas så noga som möjligt. Avsluta ritandet med dubbelklick. 11. Trimma nu naturtypsyta nr 2 över naturtypsyta nr 1 genom att: a. Aktivera (blåmarkera) lagret Naturtypsobjekt i teckenförklaringen. b. Högerklicka i kartföntret och välj Trimma över alla. Den polygon man redigerar kommer då att fungera som en kakform på objekt i det aktiverade lagret (förutsatt att dessa objekt inte är låsta för redigering). c. Spara preliminärt 12. Kontrollera att den nya naturtypsytans yttre gränser nu följer ÄoB-objektets och att dess kod inte längre är kursiv i objektsfönstret. 13. Kontrollera hur ÄoB-objektets resp. dess två Naturtypsobjekts polygoner ser ut i kartan genom att välja (fetstila) dem i Objektsfönstret. 14. Om du är nöjd vill du förstås spara definitivt, så att objektet får status REG_KLAR i Tuva IN och kan överföras till utdatabasen. Eftersom du inte redigerat objektet något sedan du valt Spara preliminärt är knappen förmodligen utgråad. Gör då följande enkla sken-redigering för att tända knappen: Välj Skapa nytt Naturtypobjekt, därefter att Ta bort Naturtypsobjekt. 15. Spara definitivt. Brytpunkterna syns fortfarande (så länge objektet är valt), men redigeringsknapparna i knappraden är nu utgråade. Sidan 54 av 60

16. Stäng objektet i objektslistan innan du redigerar nästa objekt. 4.8.3 Redigera ett nytt, fullst. inventerat ÄoB-objekt som utgörs av flera block med verktyget Utöka. Skapa ett hål med Beskär. Skapa ett naturtypsobjekt som är en mosaikyta. 1. Välj Skapa ny angobete och fält-id. 2. Börja redigera ÄoB-ytan genom att kopiera ett av blocken enligt 2-6 i 4.8.2. 3. Välj verktyget Markerera geometri. 4. Klicka på blocket du vill utöka med. Dess kantlinje ska nu bli rödmarkerad. 5. Högerklicka i kartan, välj Utöka. 6. Spara preliminärt. (Tryck ok på medd. att naturtypsobjekt saknas) 7. Skapa ett hål i ÄoB-objektet genom att välja Ny sketch polygon, rita in hålet, högerklicka och välja Beskär. Hålet ska nu bli brytpunktmarkerat. 8. Välj Rensa sketchpolygon. 9. Spara preliminärt. 10. Skapa ett eller flera naturtypsobjekt för hela objektet. Skapa en mosaikyta för aktuellt naturtypsobjekt genom att mata in två eller tre olika naturtyper för detta och ange respektive procent. 11. Spara. 4.8.4 Redigera ett nytt fullständigt inventerat objekt som ansluter till en församlingsgräns med Beskär 1. Välj Skapa ny angobete och aktuellt fält-id. 2. Rita/kopiera in ÄoB-ytan på valfritt sätt över församlingsgränsen. 3. Aktivera lagret Församling 2006. 4. Välj markera geometri och klicka i den församling du vill beskära ditt objekt med. Klicka helst på något vitt ställe. Församlingsgränsen ska nu bli röd. 5. Högerklicka och Beskär. 6. Spara preliminärt. 7. Skapa eventuella naturtypsytor. 8. Spara. 4.8.5 Redigera ett befintligt (ominventerat) objekt 1. Sök fram objektet med sökverktyget och välj det enligt avsnitt 4.7.1. 2. Redigera ytan och Spara. 4.8.6 Utöka ett objekt över ett annat med verktyget Utöka och Trimma över Här vill man utöka naturtypsyta 5862 över 6276. Först väljer man 5862, ritar därefter en sketchyta och väljer sedan att utöka (högerklick Utöka). Sidan 55 av 60

Försöker man nu spara får man ett felmeddelande om att objekt 5862 överlappar 6276. Högerklicka igen och välj Trimma över alla. Efter att sparande är gjort och sketchen borttagen ser bilden ut så här: Med Trimma över alla så ändras alla underliggande objekt av det valda objektet som inte kommer att ändras. Med Trimma under alla så klipps det valda objektet mot samtliga omkringliggande objekt (som inte ändras). Objekten får gemensam gräns i bägge fallen. Det finns ett snabbval för hela denna operation, högerklicka, Utöka och trimma över alla/utöka och trimma under alla. Sidan 56 av 60

4.8.7 Trimma över ett objekt men Trimma under ett annat Om man vill styra över vilket eller vilka objekt man trimmar mot så nyttjar man funktionen Markera geometri. Detta kan vara lämpligt t ex om man vill trimma ett nytt objekt så att det hamnar över ett befintligt objekt (kan endast röra sig om ÄoB/Naturtypsobjekt som är upplåsta för redigering) och under ett annat befintligt objekt (som inte behöver vara upplåst, t ex en ÄoB-yta, Naturtypsyta, ett block eller en markklass). Markera geometrin för det objekt du vill använda för att trimma mot. Markering sker i första hand av geometri från aktivt lager - så innan man markerar geometrin måste lagret (t ex ÄoBlagret, naturtypsobjektslagret, blocklagret eller markklasslagret) aktiveras i teckenförklaringen (klicka på namnet så att lagret blir blått). Klicka därefter på Markera-geometri-knappen och i geometrin. Om du vill trimma mot fler än ett objekt kan du använda, <shift> och <ctrl> för att markera flera. Se till att obektet du vill redigera är valt, högerklicka och välj att Trimma över respektive Trimma under. Valt block, ritat sketch, väljer utöka Valt geometri, väljer trimma under Sidan 57 av 60

Valt geometri, väljer trimma över Färdigt utseende Sidan 58 av 60